Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1939 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 584 367 40 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 1 200 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 227 537 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 156 088 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 40 000 1:8 Statens jordbruksverk 860 851 90 000 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 21 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 661 258 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 169 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 230 300 1 552 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 942 500 ±0 1:14 Livsmedelsverket 527 849 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 387 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 773 062 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 374 85 000 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 818 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 165 137 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 356 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 96 857 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 260 000 ±0 Summa 21 697 804 3 007 000 Anslag 1:1 Skogsstyrelsen Vänsterpartiet föreslår ett ökat anslag till myndigheten för ökad fysisk tillsyn vid avverkningsanmälningar. Miljöhänsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig och utvecklingen är negativ. För att stärka tillsynen ges ökade anslag för att i ökad utsträck ­ ning bedriva fysisk (ej digital) tillsyn vid avverkningsanmälningar. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor för 2025. Anslag 1:2 Insatser för skogsbruket Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotop ­ skyddsområden. Särskilt viktigt är det att resurser finns till skogsägare med mindre skogsinnehav men med hög andel höga naturvärden. Därutöver är behovet stort för hantering av ersättningar till de fjällnära skogarna samt ersättning med anledning av artskydd i enlighet med miljöbalken och artskyddsförordningen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 100 miljoner kronor för 2025. År 2019 avvecklades den utökade nyckelbiotopsinventeringen. Vänsterpartiet föreslår att den nationella nyckelbiotopsinventeringen återupptas för att stärka kunskapen om våra kvarvarande skyddsvärda skogar så att dessa kan identifieras och registreras. Det är av stor betydelse för att uppnå våra miljömål, värna hotade arter och stärka skogsägarnas kunskapsunderlag. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor för 2025. Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruket, som har stor påverkan för bl.a. den biologiska mångfalden. Ett kalhyggesfritt skogsbruk bedrivs utan kalhyggen, och skogen har alltid ett trädskikt. En ökad andel kalhyggesfritt skogsbruk kan öka naturvärden, kulturvärden och sociala värden i skogslandskapet. För att stimulera att en ökad areal brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder i stället för trakthyggesbruk vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren eftersom omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor för 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 200 miljoner kronor jämfört med regeringen för 2025. 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är av central betydelse. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur som har stor betydelse för ekosystemens funktion, och i förlängningen förbättrar det våra inhemska förutsättningar att lokalt producera livsmedel. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Med vårt förslag införs statligt stöd även för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavisande stängsel samt ökade ekonomiska resurser för ersättning vid förlust av tamdjur p.g.a. rovdjursangrepp samt ersättningar för andra viltskador. Bristande förebyggande arbete mot viltskador kan leda till fler och mer omfattande skador med ekonomisk påverkan på näringsidkare på landsbygden. Livsmedelsförsörjningen kan även hotas i högre omfattning om lantbrukare inte känner trygghet i att få stöd för viltskador. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor för 2025. Anslag 1:8 Statens jordbruksverk Vänsterpartiet föreslår ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Regeringen har inte längre öronmärkta medel för denna satsning, vilket inneburit att verksamheten i betydande delar monterats ned. Vi ser i stället behov av att verksam ­ heten ytterligare utvecklas för att öka andelen djurfria försök. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor för 2025. Vänsterpartiet vill se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår att en pilotstudie ska genomföras där naturbruks ­ gymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen. En fossil- och giftfri livsmedelsproduktion som bygger på inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. Vänsterpartiet föreslår att ekonomiska medel tillförs Jordbruksverket för att i samarbete med berörda myndigheter inleda en pilotstudie för regionala center för beredskapslivsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor för 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 90 miljoner kronor jämfört med regeringen för 2025. Anslag 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 En miljöersättning bör införas för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förut ­ sättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker kolinlagringen i jordbruket. Miljöstödet stärker därmed klimatet och den biologiska mångfalden. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 150 miljoner kronor för 2025. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska övergödningen. Växtnäringsläckaget från land kommer huvudsakligen från jordbruket och avloppssektorn. Vi vill stärka stödet till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodlingen och därmed minska behovet av att importera konstgödsel. Östersjöcentrum har gjort en modellerings ­ studie som visar att om växtnäringsutnyttjandet ökar kan man minska övergödslingen och näringsöverskotten i marken. Stödet ska även kunna ges för att stimulera animalie ­ produktion som bygger på balans mellan antal djur och tillgänglig åkerareal, och som producerar en större andel av fodret lokalt, i syfte att optimera stallgödselhanteringen och därmed minska risken för växtnäringsförluster. Stöd ska även kunna utgå för investeringar i lantbruket för att förbättra lagring, hantering och transport av stallgödsel samt för kompetensutveckling för rådgivare och lantbrukare rörande hantering av växtnäringsämnen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor för 2025. Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av stödet för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Det stärker vår nationella produktion av ekologisk mat och främjar ett hållbart jordbruk med bevarad biologisk mångfald, stärkt djurvälfärd och minskad spridning av kemikalier. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 200 miljoner kronor för 2025. Många djur transporteras en gång i sitt liv och det är till slakt. Därför är satsningar på fler slakterier en del av svaret för att kunna korta djurtransporterna. Mindre svenska slakterier har det däremot ofta tufft. Trycket att hålla ned priser p.g.a. import av billigt kött och konkurrens från stora slakterier är några faktorer. Genom att förbättra tillgången till lokala slakterier kan vi minska behovet av längre djurtransporter och stärka förutsättningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjningsgrad på livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 35 miljoner kronor för 2025. Många arter och livsmiljöer har minskat i jordbruket p.g.a. alltför monotona land ­ skap. Det försvagar den biologiska mångfalden, och inte minst pollinerande insekter, som är avgörande för en betydande del av våra livsmedelsgrödor, har minskat kraftigt. Jordbruksverket tog fram förslag på miljöstöd för reformperioden 2023–2027 där förslag om blommande slättbygder ingick. Ett miljöstöd föreslogs för de jordbruk som vill få ekonomiskt stöd för att en viss enstaka procent av åkermarken sås med minst tre olika pollen- eller nektarrika örter. Varken gödsling eller växtskyddsmedel tillåts på arealen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 67 miljoner kronor för 2025. Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, som generellt är dyrare än fossila i nuläget, och att de inte ska missgynnas ekonomiskt av en sådan omställning. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 25 miljoner kronor för 2025. Klimatförändringen leder till förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, samtidigt som längre perioder av torka blir vanligare. Detta kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, såsom diken, dränering, invallningar, bevattnings ­ system och även i förhållande till grundvatten och naturliga vattendrag. Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vatten ­ anläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimat ­ förutsättningar. Vänsterpartiet vill därför införa ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel. När det gäller ekonomiskt stöd för att anlägga en bevattningsdamm är det i dag bara möjligt för lant ­ brukaren att få stöd för 30 procent av utgifterna. Vi vill med vårt förslag på satsning för att få fler att anlägga bevattningsdammar att stöd ska ges för 50 procent av utgifterna. Stödet ska även omfatta s.k. agrivoltaiska system som integrerar solenergiproduktion med odling i jordbruket. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor för 2025. Vänsterpartiet vill genom åtgärder främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Detta kan ske genom utveckling av nya livsmedel, nya odlingsmetoder samt stärkt produktionsstöd för växtbaserade livsmedel. Ett förändrat klimat möjliggör även odling av nya grödor, och en mångfald av grödor minskar risker och jordbrukets sår ­ bar ­ het. En ökad konsumtion av växtbaserade livsmedel samt minskad kött ­ konsum ­ tion har stor betydelse för klimatomställningen, och stärkta nationella produk ­ tions ­ villkor kan därmed möta en växande efterfrågan genom stärkt nationell självförsörj ­ nings ­ grad av dessa livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 75 miljoner kronor för 2025. Vänsterpartiet vill öka stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik 2023–2027 för att anlägga och sköta våtmarker. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 300 miljoner kronor för 2025. I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för en lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion. Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån i Sveriges strategiska plan bör utökas så att full kostnadstäckning kan ges till lantbrukaren. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 500 miljoner kronor för 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 552 miljoner kronor jämfört med regeringen för 2025. Anslag 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet Det finns i dag en stor efterfrågan på fler veterinärer. Veterinärbristen är så pass stor att djurvälfärden inte kan upprätthållas, och veterinärer har vittnat om att djur avlivats för att tillgången på vård inte funnits. Det är också en fråga om att ha tillgång till en jämlik vård i hela landet, så är inte fallet nu. Bedömningen är att antalet studieplatser på veterinärutbildningen i Uppsala behöver öka för att kunna möta det behov som finns. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 85 miljoner kronor för 2025. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Daniel Riazat (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)

Motion till riksdagen 2025/26:3173 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 787 432 19 000 1:2 Miljöövervakning m.m. 407 714 95 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 803 335 1 406 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 813 818 300 000 1:5 Miljöforskning 93 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 340 325 30 000 1:7 Avgifter till internationella organisationer 329 431 ±0 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 336 986 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 388 565 200 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 163 450 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 57 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 185 500 1 843 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 373 373 70 000 1:16 Klimatinvesteringar 4 490 000 2 510 000 1:17 Klimatpremier 2 703 000 1 000 000 1:18 Industriklivet 653 000 ±0 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 1 714 000 ±0 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 400 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 139 279 8 000 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 140 408 ±0 99:2 Regionala medborgarråd för klimatet ±0 75 000 99:3 Klimatanpassade och gröna städer ±0 350 000 99:4 Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna ±0 250 000 99:5 Skydda de fjällnära skogarna ±0 1 843 000 Summa 19 625 341 10 099 000 Anslag 1:1 Naturvårdsverket På grund av bristande förvaltningsanslag de senaste två åren varslade Naturvårdsverket i februari 2024 om uppsägning av 65 anställningar. Myndigheten har signalerat att de inte har täckning för de kostnader som avser tillsyn och tillståndsprövning. Inte minst har tillståndsansökningar ökat betydligt de senaste åren för gränsöverskridande avfalls ­ transporter. De kommande åren kommer även takten i utvecklingsarbetet att öka så att miljötillståndsprövningen effektivt bidrar till den gröna omställningen. Klimat ­ omställningen innebär att många verksamheter kommer att behöva söka nya eller ändrade miljötillstånd. Naturvårdsverket behöver även ytterligare resurser för att möjliggöra enklare miljörapportering för företagen och för att stärka arbetet för producentansvar och genomförande av cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 54 miljoner kronor 2026. Regeringen föreslår satsningen Effektiva miljötillstånd för ny kärnkraft – paket med 35 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet avvisar satsningen på ny kärnkraft. Vänster ­ partiet föreslår en minskning av anslaget för detta ändamål med 35 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet avvisar även regeringens satsning på ny myndighet för miljöprövning under åren 2027 och 2028. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 19 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag1:2 Miljöövervakning m.m. Minskade anslag för miljöövervakning har uppmärksammats av såväl akademin som miljöorganisationer. Miljöövervakning är grunden för effektivt miljöarbete och nöd ­ vändigt som underlag för åtgärder för människor och natur. Ökat anslag krävs enligt Naturvårdsverket då resurser till miljömålsuppföljning har minskat och kvaliteten på vissa internationella rapporteringar har försämrats. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för generell miljöövervakning jämfört med regeringen med 27 miljoner kronor 2026. Sveriges akvatiska övervakning uppfyller i dagsläget inte gällande lagstiftning. EU-kommissionen har vid ett flertal tillfällen pekat på svagheter i övervakningen och krävt förbättring. Om miljöövervakningen inte tillhandahåller ett tillräckligt beslutsunderlag så att väl avvägda beslut kan fattas i förvaltningen, riskerar i slutändan miljön att bli lidande enlig Havs- och vattenmyndigheten. Därför finns det behov av en förstärkt finansiering inom flera övervakningsområden som exempelvis miljögifter, fiskbestånd och biologisk mångfald. Regeringens satsning med 20 miljoner kronor 2026 för över ­ vakning av havs- och vattenmiljöer är otillräcklig för att motsvara de stora behoven. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för övervakning av havs- och vatten ­ miljöer jämfört med regeringen med 58 miljoner 2026. Regeringen och Sverigedemokraterna har tidigare dragit ned stödet till miljö ­ organisationer med 10 miljoner per år. Nu föreslår man höjning av anslaget med 4 miljoner till miljöorganisationer men begränsar det till miljöorganisationer som arbetar med nedskräpning. Vänsterpartiet välkomnar stöd till miljöorganisationer som arbetar med nedskräpning men anser att stöd även bör ges till miljöorganisationer som gör andra miljöinsatser i linje med våra antagna klimat- och miljömål. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 10 miljoner kronor för 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 95 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag1:3 Åtgärder för värdefull natur Betydande förstärkningar krävs av anslaget för att nå nationella miljömål och EU:s ambitioner för naturvård och biologisk mångfald till 2030. År 2023 halverades nästan anslaget som fortsatt är på låg nivå och betydande kraftiga förstärkningar behövs. Anslaget finansierar åtgärder över hela landet och har en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att bevara och restaurera naturvärden samt tillgängliggöra upplevelsevärden, genom bl.a. vandringsleder, i skyddad natur och bidra till minskade klimatutsläpp. Åtgärderna ger också sociala och ekonomiska effekter då de skapar sysselsättning. År 2022 beräknades anslaget ge en sysselsättningseffekt på 2 400 årsarbetskrafter väl fördelade över hela landet. Anslaget stärker även möjligheterna att vara verksam på landsbygden då det innefattar bl.a. ersättning för restaurering av naturbetesmarker, slåtterängar och myrslåtter. Med vårt förslag på anslag kan natur ­ betesmarker restaureras i ökad takt enligt tidigare rekommendationer från Naturvårds ­ verket och Jordbruksverket. Ökat anslag är även nödvändigt för att stärka arbetet för att bevara hotade arter och mer intensivt bekämpa invasiva främmande arter. Många arter är på väg att försvinna för alltid och läget är allvarligt även i Sverige, vilket bekräftas i uppföljningen av miljömålen och den fördjupade utvärderingen. Vänsterpartiets satsning rymmer även årlig satsning på 30 miljoner för samordnare för biologisk mångfald i odlingslandskapet enligt tidigare förslag från Naturvårdsverket. Ökade anslag stärker även förutsättningarna och attraktiviteten för Sveriges national ­ parker som är viktiga besöksmål och för naturturism. Om inte ökad finansiering ges till anlaget sker inte heller några nya lokala och kommunala naturvårdsprojekt (s.k. LONA-projekt) förutom de som följer av våtmarkssatsning, enligt Naturvårdsverket. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 081 miljoner kronor för 2026. Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Våtmarker bidrar även till att minska övergödningen. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 325 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 406 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Miljögifter i marken och i vattnet innebär stora negativa effekter och kostnader för samhället om det inte åtgärdas. Sanering och återställning av förorenade områden är en förutsättning för att bekämpa miljöhot och värna människors hälsa. Åtgärder för att bl.a. minska spridningen av PFAS från förorenade områden måste vidtas för att minska föroreningar på dricksvattnet. De nya dricksvattengränsvärden för PFAS som träder i kraft 2026 ställer höga krav på Sveriges dricksvattenproducenter. Genom att sanera fler områden kan redan exploaterad mark i ökad utsträckning användas för t.ex. bostads ­ byggande. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 300 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 1:6 Kemikalieinspektionen Vi vill se ett ökat anslag för att återuppta Kemikalieinspektionens arbete med en handlingsplan för en giftfri vardag. Arbetet avslutades 2020. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 30 miljoner kronor 2026. Anslag 1:10 Klimatanpassning Vänsterpartiet motsätter sig regeringens neddragning av medel till länsstyrelserna och MSB under mandatperioden som går genom anslaget. Anslaget används för statsbidrag till förebyggande och kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning och planer för att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna. Vi föreslår i motsats till regeringen en utökad satsning för att stärka länsstyrelserna och MSB i detta arbete. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2026. Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Ökat anslag för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag och medfinansiering av EU-medel. Anslaget får användas för en rad åtgärder som minskar belastningen på våra hav och vattenmiljöer. Åtgärderna kan exempelvis minska övergödning, mikroplaster och läkemedelsrester. Våra hav som ekosystem (i synnerhet Östersjön) är under stor press av mänsklig påverkan och ytterligare åtgärder behövs för att värna vår tillgång till dricksvatten av hög kvalité. Vår satsning rymmer även satsning på lokala åtgärdssamordnare för att öka takten i arbetet med att minska övergödningen och nå våra miljömål med 80 miljoner per år (enligt Övergödningsutredningens förslag) genom lokala havs- och vattenåtgärder som till exempel våtmarker. Stödet ska genom ­ föras genom utökad satsning på LOVA (lokala vattenvårdsprojekt). Förordningen som styr LOVA bör förändras så att även satsningar som stärker rovfiskbestånden blir egen åtgärdskategori och satsningar från kommuner och föreningar bör ges ökat utrymme. Ökat anslag behövs även kommande år för stärkt statligt stöd till kommunernas arbete med att kalka vattendrag för att motverka försurning. Dessa åtgärder gynnar såväl fisketurismen på landsbygden som arbetet för hotade arter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 200 miljoner kronor 2026. Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och artkrisen måste mötas gemensamt. Biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för vårt liv på jorden. FN:s klimatpanel konstaterade i en rapport (april 2022) att åtgärder för att bevara ekosystem dessutom är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030. De kolrika system som kan ges skydd genom dessa anslagsmedel är även enligt Naturvårdsverket betydelsefulla för att Sverige ska leva upp till åtaganden enligt LULUCF (dvs. att öka nettoupptaget av koldioxid i skog och mark). Om inte anslaget kraftigt ökas riskerar höga naturvärden förloras genom avverkning. Många markägare riskerar att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas trots att de är överens med länsstyrelsen om formellt skydd. Enligt Naturvårds ­ verket är skogsägarnas intresse för att formellt skydda sina värdefulla skogar också mycket stort. Naturvårdsverket hade redan i oktober 2024 intecknat hela årets anslag för områdesskydd. Utifrån regeringens utfästelser till EU-kommissionen, ska Sverige under perioden 2026–2030 formellt skydda ytterligare cirka 159 000 hektar skog. Medlen som ställs till förfogande för det formella skyddet behöver enligt Naturvårdsverket öka betydligt över tid om det ska bli möjligt att nå dessa utfästelser. Utöver den fjällnära regionen finns stort behov av att skydda natur genom naturreservat och nationalparker i hela landet. Vår föreslagna höjning av detta anslag riktar sig till skydd av natur utanför den fjällnära regionen. För att långsiktigt formellt skydda den fjällnära skogen föreslår vi nedan att ett separat nytt anslag införs. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 843 miljoner kronor 2026. Anslag 1:15 Havs- och vattenmyndigheten Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att myndigheten ska kunna genomföra sitt uppdrag. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2026. Vi föreslår ökat anslag till Havs- och vattenmyndigheten för fler kontroller för att beivra illegalt ålfiske samt fler fiskerikontroller av yrkesfisket i sin helhet. Ålen är klassad som akut hotad i Sverige. Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av beståndet av glasålar (ålyngel) vid Europas kuster försvunnit. Det är därför av allra största vikt att ålfisket regleras på ett kraftfullt sätt. Sedan 2007 råder ett generellt förbud mot att fiska ål och endast den som har särskilt tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten får fiska arten. I dag finns 148 personer som har tillstånd att fiska ål. Utöver det legala fisket i Sverige på ål finns även illegalt fiske. De senaste fem åren har HaV:s fiskekontrollanter tagit upp och förverkat över tusen illegala ålryssjor. Så länge det finns legalt fiske på ål så försvåras även kontrollen av försäljning av illegal ål och varje år beslagtas hundratals olagliga ålfiskeredskap i svenska vatten. Vänsterpartiet vill införa ett totalförbud mot ålfiske men anser att det även krävs ytterligare åtgärder för att minska det illegala ålfisket. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 20 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 70 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 1:16 Klimatinvesteringar Klimatklivet är statens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläppen och för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur. Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten fortsatt ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning även efter 2030. Regeringen bedömer att Klimatklivet bör förlängas endast t.o.m. 2030. Vänsterpartiet anser att Klimatklivet bör förlängas till 2035 och att anslags ­ nivån för 2026 bör uppgå till 7 miljarder kronor för att möjliggöra vår nationella omställning. Bemyndiganderamen för anslaget bör även därför kraftigt höjas för anslaget. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsägbara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd. Klimatklivet stödjer redan i dag de investeringar som ger mest klimatnytta per investeringskrona. Ungefär 80 procent av de ekonomiska medel som ges går till företagen. Naturvårdsverket har själva konstaterat att det finns möjlighet att öka andelen åtgärder som utöver klimatnytta även bidrar till försörjningstrygghet. För att möjliggöra ytterligare minskade utsläpp från transportsektorn behövs en intensifiering gällande utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas. Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimat ­ klivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen så stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Klimatklivet har genom åren gett omfattande stöd för nya anläggningar för ökad produktion av biogas. Detta har tidigare mest använts inom transportsektorn men användningen ökar nu inom industrin som söker den som ersättning för importerad fossilgas. Ökade anslag för Klimatklivet ger även möjligheter för jordbrukssektorn. Hit hör el från biogasproduktion, konvertering av spannmålstorkar, produktion av biokol samt elektrifiering av arbetsfordon och anläggningar. Ett statligt investeringsstöd inom jordbruket är nödvändigt för omställningen och gör jordbruket bättre rustat för ökande priser på insatsvaror som drivmedel och energi. Vänsterpartiet vill med ökade anslag för Klimatklivet även förstärka Klimatklivets stöd till satsningar på ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. IPCC lyfter i sin sjätte utvärderingsrapport behovet och att dessa åtgärder tillhör de med lägst åtgärds ­ kostnad för industrins klimatomställning. Inom EU pågår arbete för skärpt reglering för en mer cirkulär ekonomi. Det kommer förmodligen att få stor påverkan på olika produkter, värdekedjor och materialflöden både när det gäller utsläpp av växthusgaser, resurseffektivitet och en rad andra hållbarhetsaspekter. Sverige är bland de ledande länderna inom EU när det gäller innovationer på miljöområdet men ligger lägre än genomsnittet i EU när det gäller resurseffektivitet. Sverige måste enligt Vänsterpartiets uppfattning intensifiera arbetet för ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 2 510 miljoner kronor 2026. Anslag 1:17 Klimatpremier Regeringen har beslutat att förlänga skrotningspremien (till 31 oktober 2025) och utöka den till 25 000 kr (tidigare 10 000 kr). Det är steg i rätt riktning och i linje med vad Vänsterpartiet tidigare föreslagit. Men vi anser att premien bör förlängas ytterligare för att gälla även under 2026 samt att den bör utformas bredare och rättvist så att fler kan använda den. Trafikanalys bedömer att villkoret att köpa en ny eller begagnad elbil undergräver syftet att fasa ut äldre bilar med förbränningsmotorer. Genom att villkora premien mot köp av elbil begränsar man incitamenten till att gälla hushåll med tillräckliga medel för att köpa en elbil. Vänsterpartiet delar kritiken från ett flertal remissinstanser och anser att skrotnings ­ premien bör utformas så att den blir mer rättvis och breddas till att fler människor kan ställa om till transporter med lägre klimatpåverkan. Premien bör även gälla skrotning av lätt lastbil, husbil, arbetsfordon och motorcyklar. Det bör även vara möjligt använda premien för att köpa biogasbil. Premien bör även vara möjlig att söka för såväl kommu ­ ner som företag. En premie på 10 000 kr bör även utgå till den som skrotar sin gamla bil (minst 15 år gammal) och istället köper kollektivtrafikkort alternativt elcykel eller abonnemang för bildelning. Vänsterpartiet föreslår att anslaget utökas jämfört med regeringen för detta ändamål med 500 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att stärka omställningen till fler elbussar. Anslaget införs i syfte att införa en premie på 30 procent av inköpspriset för kollektiv ­ trafikmyndighetens inköp av elbussar, inkluderande även stadsbussar. Samt för höjd premie till 50 procent av mellanskillnaden mellan en elbuss och närmast jämförbara dieselbuss för trafikföretags inköp av elbussar. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 500 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande För att Klimatpolitiska rådet ska fungera i sin viktiga roll krävs ökade anslag. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 8 miljoner kronor 2026. 99:2 Nytt anslag: Regionala medborgarråd för klimatet Våren 2024 genomfördes Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet. Deltagarna fick ta del av forskningen och diskutera och föreslå lämpliga åtgärder för att minska utsläppen. Deltagarna valdes slumpvis och speglade befolkningen. Medborgarråd om klimatet var en del av forskningsprogrammet Fairtrans. Projektet genomfördes i samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Fairtrans finansieras av Mistra och Formas, med delfinansiering av medborgarrådet från European Climate Foundation och EU Horizon. Förslagen presenterades för såväl regeringen som oppositionen. Vänsterpartiet vill med förslaget att staten ger länsstyrelserna ekonomiskt stöd för att kontinuerligt genomföra regionala medborgarråd baserat på dessa erfarenheter. Natur ­ vårdsverket bör vara värdmyndighet och fördela medel till länsstyrelserna. Detta för att stärka acceptansen och det demokratiska inflytandet för en rättvis klimatomställning. De förslag på åtgärder som deltagarna enas om bör presenteras som bilaga till Naturvårds ­ verket underlag som tas fram inför varje regeringens klimathandlingsplan vart fjärde år. Vänsterpartiet avsätter 75 miljoner kronor för detta 2026. 99:3 Nytt anslag: Klimatanpassade och gröna städer Vänsterpartiet vill införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av stadsgrönska för att främja dagvattenhantering och biologisk mångfald. Anslaget ska bl.a. möjliggöra statlig medfinansiering åtgärder för att omvandla hårdgjorda ytor genom att anlägga vattenfördröjande åtgärder som växtbäddar. Stödet möjliggör därmed även stöd för stadsnära odling i närmiljön. Gemensamt för åtgärderna är att de ska främja klimatanpassning samt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Vänsterpartiet avsätter 350 miljoner kronor för detta 2026. 99:4 Nytt anslag: Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för statlig medfinansiering till reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider det hälsobaserade riktvärdet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. PFAS är en grupp mycket svårnedbrytbara ämnen som sedan 50-talet använts till en rad olika ändamål. Dessa kemikalier finns spridda över hela jordklotet och så gott som alla människor har PFAS i sitt blod. Främsta källan är mat och dryck, eftersom naturen är förorenad av PFAS. Nya rön visar att PFAS-ämnen ger negativa hälsoeffekter redan vid mycket låga halter, som är vanligt förekommande i blodet på Sveriges befolkning. Samtidigt visar ett flertal kartläggningar att dricksvattnet på flera orter i Sverige innehåller så höga halter av PFAS att befolkningen riskerar att få i sig mer än vad Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) anser vara säkert. På EU-nivå förbereds nu ett förbud mot alla PFAS-ämnen, men det kommer inte att lösa problemet med de höga halterna som redan finns i svenska dricksvattentäkter. För att skydda befolkningen i drabbade områden behövs även andra insatser här och nu. Att installera kolfilter eller investera i annan reningsteknik är dock mycket kostsamt för vattenverken, varför staten behöver avsätta pengar till kommunerna för åtgärder som säkerställer ett rent dricksvatten. Vänsterpartiet avsätter 250 miljoner kronor för detta 2026. 99:5 Nytt anslag: Skydda de fjällnära skogarna Vänsterpartiet anser att de stora sammanhängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms som stor. Biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för vårt liv på jorden. FN:s klimatpanel konstaterade i en rapport (april 2022) att åtgärder för att bevara ekosystem dessutom är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. Att skydda de återstående fjällnära skogarna som idag saknar långsiktigt skydd är ett effektivt sätt att möta klimat- och naturkrisen. Utifrån regeringens utfästelser till EU-kommissionen, ska Sverige under perioden 2026–2030 formellt skydda ytterligare cirka 159 000 hektar skog . Medlen som ställs till förfogande för det formella skyddet behöver enligt Naturvårdsverket öka betydligt över tid om det ska bli möjligt att nå dessa utfästelser. För att långsiktigt formellt skydda den fjällnära skogen föreslår Vänsterpartiet ett nytt anslag som riktar sig till detta ändamål och som ska administreras genom Naturvårdsverket. Vänsterpartiet avsätter 1 843 miljoner kronor för detta 2026. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)