Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.281 · ämneslikhet 0.923. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om korttidsreglering och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om korttidsreglering och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 350 ord · B 333 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1526
av Lars Isacsson (S)
En balanserad och hållbar korttidsreglering av vattenkraft
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om korttidsreglering och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Korttidsreglering har under senare år fått en allt större betydelse inom den svenska vattenkraftsproduktionen. Genom att snabbt anpassa produktionen efter variationer i
elanvändning kan vattenkraftsbolagen säkerställa en jämn och effektiv energiförsörjning
. Detta, tillsammans med den ökade vindkraftsproduktionen, har gjort korttidsreglering till en central del av vår energipolitik. Samtidigt kan den ryckiga regleringen ha skadliga konsekvenser för miljön, vilda djur och människor som lever nära vattendragen. Därför är det viktigt att vi finner en balans mellan energibehov och ekologisk hållbarhet.
Utmaningar med nuvarande system
Ett ryckigt och varierande vattenflöde kan
‒
förstöra naturliga livsmiljöer för vattenlevande djur
‒
påverka vattenkvaliteten genom att störa sediment och frigöra skadliga ämnen
‒
medföra risker för människor som bor nära vattendragen genom snabba vattenståndsändringar.
Exempel på detta är Näs kraftstation i Dalälven, Avesta kommun, där den nuvarande regleringen speciellt under sommartid och helger har haft stor negativ inverkan på både
människor och ekosystem. Bland annat har det rapporterats om extremt låga vattennivåer
nedströms kraftstationen i sjösystemen Bysjön–Österviken–Hovnäs–Tyttbo–Färnebo
fjärden ner till Gysinge.
Vägar framåt
För att säkerställa en hållbar vattenkraftsutveckling föreslås följande:
Regeringsåtgärder: Kräv anpassning av vattenflödet genom ägarinstruktioner till Vattenfall för att undvika extremt låga vattennivåer speciellt under sommartid.
Genomföra forskning: Satsa på forskning som studerar de ekologiska konsekvenserna
av korttidsreglering och hur dessa kan minimeras.
Utveckla samverkansmodeller: Uppmuntra till dialog mellan vattenkraftsbolag, lokala samhällen, miljöexperter och andra berörda parter för att hitta lösningar som gynnar alla.
Överväga juridiska ramverk: En översyn av lagstiftningen kan behövas för att sätta
tydligare riktlinjer för hur mycket och hur snabbt vattenflödet får ändras, med hänsyn
tagen till miljö och säkerhet.
Främja teknologiska lösningar: Uppmuntra innovationer som kan göra korttids
reglering mindre påträngande för omgivningen, t.ex. genom förbättrade damm
konstruktioner eller turbinmodeller.
Avslutning
Med rätt insatser kan vi skapa en framtida vattenkraftssektor där korttidsreglering sker på ett sätt som gynnar såväl vårt energibehov som miljö och människa.
Lars Isacsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2302
av Lars Isacsson (S)
En balanserad och hållbar korttidsreglering av vattenkraft med Dalälven som exempel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om korttidsreglering och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Korttidsreglering har under senare år fått en allt större betydelse inom den svenska vattenkraftsproduktionen. Genom att snabbt anpassa produktionen efter variationer i
elanvändning kan vattenkraftsbolagen säkerställa en jämn och effektiv energiförsörjning.
Samtidigt kan den ryckiga regleringen ha skadliga konsekvenser för miljön, vilda djur och människor som lever nära vattendragen. Därför är det viktigt att finna en balans mellan energibehov och ekologisk hållbarhet.
Utmaningar med nuvarande system
Ryckigt och varierande vattenflöde kan:
Förstöra naturliga livsmiljöer för vattenlevande djur.
Påverka vattenkvaliteten genom att störa sediment och frigöra skadliga ämnen.
Medföra risker för människor som bor nära vattendragen genom snabba vattenståndsändringar.
Ett tydligt exempel finns i Dalälven. Vid Näs kraftstation i Avesta kommun har den nuvarande regleringen, särskilt under sommartid och helger, haft stor negativ inverkan på både människor och ekosystem. Det har rapporterats om extremt låga vattennivåer nedströms kraftstationen, i sjösystemen från Bysjön och Österviken via Hovnäs och Tyttbo till Färnebofjärden och vidare ner mot Gysinge. Situationen visar hur lokala natur- och kulturmiljöer kan påverkas kraftigt av kortsiktig reglering.
Vägar framåt
För att säkerställa en hållbar vattenkraftsutveckling bör följande åtgärder övervägas:
Forskning: Satsa på forskning kring de ekologiska konsekvenserna av korttids
reglering och hur dessa kan minimeras.
Samverkan: Utveckla modeller för dialog mellan vattenkraftsbolag, lokala samhällen
, miljöexperter och andra berörda parter.
Lagstiftning: Se över juridiska ramverk för att sätta tydligare riktlinjer för hur mycket
och hur snabbt vattenflödet får ändras.
Teknologiska lösningar: Uppmuntra innovationer som kan göra korttidsreglering
mindre skadlig för omgivningen, exempelvis genom förbättrade dammkonstruktioner
eller turbinmodeller.
Avslutning
Med rätt insatser kan Sverige skapa en framtida vattenkraftsektor där korttidsreglering sker på ett sätt som möter vårt energibehov men samtidigt värnar miljön, kulturarvet och människors trygghet. Dalälven visar tydligt att balansen måste bli bättre – för naturens, människornas och framtidens skull.
Lars Isacsson (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag