Jämför sakliga förslag
A · Regelförenkling för bättre styrning och service och ökat företagande
2022/23 · HA021122 · Elisabeth Thand Ringqvist (C); Rickard Nordin (C); Niels Paarup-Petersen (C); Martin Ådahl (C); Alireza Akhondi (C); Ulrika Heie (C); Stina Larsson (C); Helena Lindahl (C); Daniel Bäckström (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 24 Näringsliv
2025/26 · HD023736 · Elisabeth Thand Ringqvist (C); Rickard Nordin (C); Anders Ådahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.012 · ämneslikhet 0.752. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 19 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
19 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer sammanhållen, transparent regelförenklingsprocess och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om Regelrådet ska bli en egen myndighet med mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och ges utökat uppdrag att följa upp både de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sin styrning och ledning av myndigheter bör tydliggöra arbetet med regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en sammanställning av utredda och genomförda regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fungerande regellättnader som införts under coronapandemin bör permanentas och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det finns kontrollstationer för regelförenklingsarbetet så att systematiska utvärderingar och uppföljningar görs och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelbördan för småföretag och mikroföretag bör minskas kraftigt och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av systemet med regelverket kring konsekvensbeskrivningar som infördes år 2008 bör göras och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram index och nyckeltal inspirerat av det arbete SKR gör med kommunerna i syfte att kunna mäta och utvärdera förenklingsarbetet hos myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla och minimera företagens uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga handläggningsavgifter bör minska om handläggningen går utöver tidsfristen och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning om att se över hur lagstiftningen kan differentieras utifrån storleken på företaget och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör övergå till direktimplementering av EU-direktiv med EU:s miniminivå som standard och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en maximal handläggningstid vid överklaganden och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa sakägarkretsen vid överklaganden och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa solnedgångsklausuler som syftar till att fasa ut regler om de inte har använts under en viss tidsperiod och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksintressena återkommande bör aktualiseras samt att en solnedgångsklausul för riksintressen bör införas och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskade kostnader för regelkrångel och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämföra Sverige med andra länder avseende regelförenklingsarbetet i syfte att identifiera utvecklingsområden och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Hela texten jämförs: A 3382 ord · B 2153 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1122
av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
Regelförenkling för bättre styrning och service och ökat företagande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer sammanhållen, transparent regelförenklingsprocess och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om Regelrådet ska bli en egen myndighet med mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och ges utökat uppdrag att följa upp både de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sin styrning och ledning av myndigheter bör tydliggöra arbetet med regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en sammanställning av utredda och genomförda regelförenklingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fungerande regellättnader som införts under coronapandemin bör permanentas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att det finns kontrollstationer för regelförenklingsarbetet så att systematiska utvärderingar och uppföljningar görs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regelbördan för småföretag och mikroföretag bör minskas kraftigt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en översyn av systemet med regelverket kring konsekvensbeskrivningar som infördes år 2008 bör göras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram index och nyckeltal inspirerat av det arbete SKR gör med kommunerna i syfte att kunna mäta och utvärdera förenklingsarbetet hos myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla och minimera företagens uppgiftslämnande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga handläggningsavgifter bör minska om handläggningen går utöver tidsfristen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning om att se över hur lagstiftningen kan differentieras utifrån storleken på företaget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör övergå till direktimplementering av EU-direktiv med EU:s miniminivå som standard och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en maximal handläggningstid vid överklaganden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa sakägarkretsen vid överklaganden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa solnedgångsklausuler som syftar till att fasa ut regler om de inte har använts under en viss tidsperiod och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksintressena återkommande bör aktualiseras samt att en solnedgångsklausul för riksintressen bör införas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskade kostnader för regelkrångel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämföra Sverige med andra länder avseende regelförenklingsarbetet i syfte att identifiera utvecklingsområden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Att minska regelbördan för det svenska näringslivet är A och O för Centerpartiet. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god men måste utvecklas och förbättras. Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som regelverk, processer och handläggningsrutiner. Regelförenkling handlar mycket om ledarskap, styrning och tillämpning. Det handlar om att tillämpa lagar och föreskrifter på ett sätt som minskar väntetider. Viktigt är också att se möjligheter i stället för problem i varje ärende och där så är möjligt hantera olika delar i en ansökan parallellt i olika myndig
heter, men med ett fungerande samarbete berörda myndigheter emellan så att inte oklar
heter uppstår för de berörda företagen. Detta synsätt bör gälla för såväl stora industri
investeringar som säsongsberoende tillstånd.
En sammanhållen och transparent regelförenklingsprocess
Arbetet med regelförenkling är grundläggande för att Sverige ska kunna erbjuda ett gott företagsklimat. Regelrådet ska bli en egen myndighet med mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och ges utökat uppdrag att både följa upp de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter.
Medborgare och företagare har rätt att kräva att varje myndighet arbetar med servicekulturen och genom ständiga förbättringar anpassar verksamheten till kundens behov. Digitaliseringen är central i regelförenklingsprocessen – dels genom att avlasta handläggare och annan personal, och dels genom att skapa transparens och skapa för
troende för verksamheten och de beslut som fattas. Varje myndighet har sina särskilda förutsättningar men det finns också mycket som förenar. Exakt hur regelförenklings
arbetet ska bedrivas i respektive organisation lämnas bäst till ledning och styrelse vid myndigheterna. Dock kan regeringen genom sina regleringsbrev få myndigheterna att prioritera en utveckling av servicekulturen i myndigheten – det kan handla om utbild
ning, incitament, mätningar, med mera. Det är angeläget att myndigheterna arbetar med ständiga förbättringar i sin verksamhet avseende service och kundfokus. Som regel ska myndigheter ha skrivningar om regelförenkling, särskilt och främst de myndigheter som i sitt arbete hanterar näringslivsfrågor av olika slag.
Det har under de senaste 10–15 åren genomförts en rad olika utredningar och kart
läggningar angående hur myndigheterna kan regelförenkla. Det saknas dock en över
blick av resultaten avseende hur och om de har implementerats och med vilken effekt. En sådan sammanställning skulle behövas och vi anser att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med en sådan. Utifrån en sådan sammanställning skulle man sedan via modern sökteknik – Machine-learning, AI eller motsvarande – kunna identi
fiera de olika lager och nivåer av regler som skapar byråkratiska hinder.
Tillväxtverket har i rapporten Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag till regeringen lämnat förslag på steg för ytterligare förenklingar. Det är ett förtjänstfullt arbete med många viktiga och användbara iakttagelser, bland annat angående personalliggare och hotelltillstånd, frågor som Centerpartiet uppmärksammat länge. Vad vi kan se så adresserar dock inte Tillväxt
verket frågor som styrning, ledning, ledarskap och regelförenkling som en hållbarhets- och kulturfråga i sin rapport.
Utredningen om regelförenkling måste omsättas i handling
Inom ramen för JA-samarbetet så var Centerpartiet drivande i att tillsätta en utredning för att belysa hur regelförenklingen kan öka i våra företag. Utredningen ”Enklare regel
verk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen” är nu klar. Den inne
håller flera positiva förslag som om de genomförs kan minska regelbördan för mindre företag. En stor del av utredningen tar fasta på behovet av en mer transparent och sam
manhållen regelprocess för att skapa förutsättningar för mer kostnadseffektiva regelverk och ett fungerande regelförbättringsarbete. Ska regelbördan minska är det viktigt att regering och riksdag i samverkan med myndigheter tar till sig dessa förslag i syfte att minska regelbördan.
Centerpartiet har aktivt bidragit till att göra det lättare att starta företag, startkapitalet för ett aktiebolag behöver i dag bara vara 25
000 kronor. Men det finns delar av lagstift
ningen som skulle kunna bättre anpassas till de mindre företagens behov. Det kan handla om frekvens på uppföljning av tillstånd eller utökade möjligheter till schabloner. Det bör utredas och regeringen föreslå hur dessa aspekter, samt andra delar av relevant lagstiftning, bättre kan anpassas till småföretagens behov.
Permanenta fungerande förenklingar som gjorts under pandemin
Coronapandemin gjorde att det uppstod nya rutiner och samverkansformer mellan enskilda näringsidkare, kommuner och myndigheter. De ”undantagstillstånd” som etablerades – inte minst mellan tillståndsenheter på lokal nivå, mellan företag och kommun – har visat sig vara positivt och pragmatiskt för båda parter. Det är viktigt att man nu i återställningsfasen utvärderar de effektiviserade rutinerna och tar vara på det som varit positivt. Om det krävs ny lagstiftning för detta så ställer sig Centerpartiet positivt till en sådan översyn. Vår grundinställning är att de under pandemin införda regelförenklingarna i normalfallet ska behållas.
Inför kontrollstationer för regelförenklingsarbetet
Att minska regelbördan handlar både om konkreta förändringsförslag men också om att från lagstiftarens sida, liksom på myndighetsnivå, följa upp vad som fungerar och vad som måste ses över på nytt. Detta kräver överblick, samordning och resurser, samt politisk vilja. Centerpartiet anser att det bör införas kontrollstationer så att systematiska utvärderingar och uppföljningar kring regelförenkling görs. Utredningen ”Enklare regelverk för mikroföretag och en modernisering av bokföringslagen” ger exempel på en del lösningar, men det viktiga är att resurser fördelas dit de gör mest nytta och att styrningsfunktionen blir funktionell. I linje med resonemanget ovan vill därför också Centerpartiet att en översyn görs av det system med regelverket kring konsekvens
beskrivningar som infördes år 2008.
Konsekvensutredningar bör föregå nya regler
Statliga ingripanden, i form av regleringar eller andra åtgärder, sker i syfte att antingen korrigera ett problem, förebygga att problem uppstår eller i syfte att uppnå en, ur ett samhällsperspektiv, önskvärd situation. Men även om en åtgärd medför nytta kan den också innebära en belastning. Regler påverkar olika aktörer och förhållanden i samhället på olika sätt, såväl medborgare, företag, myndigheter och miljön som ekonomin i stort. Regler kan också medföra både direkta och indirekta effekter. Konsekvensutredningen är ett verktyg för att bedöma hur och i vilken omfattning ett förslag påverkar olika aktörer, hälsan, miljön, ekonomin eller samhället i stort.
Av förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning framgår att lagstiftaren vill att till exempel myndigheter konsekvensprövar beslut som innebär nya regler. Innan en myndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna råd, ska myndigheten så tidigt som möjligt: 1. utreda föreskrifternas eller de allmänna rådens kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumen
tera utredningen i en konsekvensutredning, och 2. ge statliga myndigheter, kommuner, regioner, organisationer, näringslivet och andra som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen.
Tillväxtverket har i rapporten ”Förslag och genomförda åtgärder för att
konsekvens
utredningarnas kvalitet ska höjas” konstaterat att kvaliteten på de konsekvensutred
ningar
som medför effekter av betydelse för företag är fortsatt alltför låg. Myndigheten lämnar också förslag på hur dessa kan förbättras bland annat genom att Regelrådet involveras tidigare i processen.
Att skapa jämförelseindex och incitament
All verksamhet utvecklas om det finns möjlighet att mäta och följa upp arbetet. Det blir också meningsfullare för medarbetare i organisationen om de känner att deras insats blir mätbar och därmed utvecklingsbar. När det gäller regelförenkling så har Sveriges kom
muner och regioner (SKR) sedan många år arbetat för att hjälpa kommunsektorn att
hitta index att mäta servicenivån utifrån. Det handlar om myndighetsområden som brand
skydd,
bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll och server
ingstillstånd. Kommunerna skickar själva in svar på enkäter som SKR tillhandahåller och sammanställer. Av sammanställningen framgår hur nöjda kommunmedborgarna och företagen i respektive kommun är med bemötande och service från sin kommun. Svaren och sammanställningen är helt öppen och sporrar, enligt SKR, kommunerna att utveckla
sitt arbete ytterligare. En del av förbättringspotentialen ligger givetvis i olika regel
förenk
lingsåtgärder.
Centerpartiet tror att en liknande metodik skulle kunna tillämpas gentemot myndig
heter. Vi ser det som möjligt att hitta index och nyckeltal att mäta utifrån som gör att erfarenheter och kunskap från olika myndigheter blir tillgängliga och att myndigheterna själva kan bedömas enligt kriterier de själva har förtroende för. Här finns också inspira
tion att hämta från Svenskt Näringslivs företagsranking som kommunerna noga följer och ger akt på, liksom tidskriften Fokus som varje år utser Årets kommun utifrån en rad olika kriterier.
Regelförenkling avgörande för besöksnäring och företagande
Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och innebär ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Det tar tid och kostar pengar som i stället skulle kunna läggas på verksamheten. Lagar, regler och myndigheternas verksamheter måste utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens admi
nistrativa börda och gör det enkelt. Företag ska inte behöva lämna samma uppgifter till myndigheter flera gånger och till flera olika ställen.
Överlag finns det stora vinster för besöksnäringen vid omfattande regelförenkling. Det handlar bland annat om att avskaffa dans- och hotelltillstånd, se över lagstiftning kring personalliggare och att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker.
Regelförenkling kommer att gynna inte minst små företag och särskilt inom besöks- och servicenäringen. I besöksnäringen arbetar fler kvinnor än män inom områden som turistservice, hotell och resebyråer. Det är fler kvinnor som inom denna sektor får sitt första jobb. Av detta följer att besöksnäringen är viktig för kvinnors sysselsättning. Ett aktivt regelförenklingsarbete på detta område är därmed också viktigt ur ett jämställd
hets
perspektiv.
Förenkla och minimera företagens uppgiftslämnande
Det finns idag goda initiativ från myndigheterna för att förenkla för företagen. Ett sådant är Serverat. Syftet med Serverat är att minska och förenkla företagens uppgifts
lämnande och förenkla kontakterna med myndigheter. Serverat bidrar även till att hand
läggningen av ärenden blir effektivare. Inom Serverat utvecklas digital information, guidning och tjänster som utgår från företagens förutsättningar och behov. Tillstånd och liknande förfaranden där företag måste lämna uppgifter till myndigheter för att kunna starta eller utveckla sin verksamhet är i fokus. På sajten verksamt.se erbjuds dessa digitala tjänster.
Företag inom besöksnäringen betalar många olika avgifter till myndigheter i sam
band med ansökningar och tillstånd. Exempel på sådana är avgifterna för tillsyn enligt alkohol-, livsmedels- och miljölagstiftningen. Att en avgift ska motsvaras av en mot
prestation måste anses vara en självklarhet rent allmänt, men det är också en laglig förutsättning för att avgiften inte ska utgöra en otillåten beskattning. Således måste det också vara huvudregel att myndigheterna tar ut avgifter från berörda företag först när motprestationen – i detta fall tillsynen – faktiskt är utförd. Centerpartiet förespråkar därför en ordning som tillämpas exempelvis inom ramen för ”Tillväxt & tillsyn” eller ”Rättviksmodellen” och anser att det i gällande regelverk bör göras till en tydlig grund
princip att tillsynsavgifter ska debiteras företagen i efterhand. Efterhandsbetalning av tillsynsavgifter bör göras till regel och införas av alla myndigheter i Sverige.
Centerpartiet anser att också statliga myndigheter bör ta lärdom av denna typ av goda exempel. En normal del i ett ansökningsförfarande är att sökande erlägger en avgift i väntan på myndighetens handläggning. I de fall myndigheten inte klarar av att leverera sitt besked inom utsatt tid anser Centerpartiet att en del av eller hela avgiften ska återbetalas. Detta dels för att myndigheten ska se över sina rutiner och erbjuda och fullfölja den service den kommunicerat till sökanden, dels utgöra ett incitament för myndigheten själv. Detta tangerar den så kallade Rättviksmodell som Centerpartiet redan driver, nämligen att sökanden ska erlägga en avgift hos kommunen när tjänsten redan är utförd. I andra kommuner finns liknande exempel med servicegarantier.
Anpassa regler för små företag
Lagar och regler behöver anpassas för att fungera för alla typer av företag. Det finns stora skillnader mellan att driva mikro- eller enmansföretag, växande mindre företag, eller stora bolag och koncerner. Regelbördan påverkar inte sällan de små företagen allra tydligast, eftersom de inte har en organisation som är anpassad för att hantera kompli
cerade regelverk. Bland annat hindras tillväxten i de mindre företagen när kraven är desamma oavsett om man har en eller 100 anställda. Ett exempel är kravet på att ha en plan för att motverka diskriminering. Med endast en anställd så är det inte rimligt med långtgående, detaljerade planer. Likväl är det ett krav som ställs på företaget. Å andra sidan är den sortens planer fullt relevanta i organisationer med många anställda. Det behövs en utredning av den lagstiftning som berör företagen som gör en differentiering av vilken storlek på företagen som ska beröras av den aktuella lagstiftningen.
Överimplementering ett problem
Implementeringen av EU-direktiv utgör ofta ett problem för svenska företag – i synner
het för små företag med begränsade förutsättningar att hantera invecklad byråkrati. Sverige utmärker sig ofta genom att överimplementera EU:s regelverk. För att minska dessa problem menar vi att Sverige bör övergå till att i normalfallet direktimplementera EU-direktiv. Som regel bör detta ske på miniminivå, och endast när starkt vägande skäl finns bör detta uttryckas i särskild lagstiftning. För att hantera denna problematik har Danmark infört ett implementeringsråd. Det finns skäl för Sverige att ta inspiration av den danska modellen, exempelvis genom att utveckla Regelrådet, som sedan år 2008 arbetat med just regelförenkling. Skäl finns också för ett nära samarbete mellan de nordiska länderna för att på så sätt minimera risken för att nya gränshinder inom Norden uppstår vid implementering av EU-regler.
Se över upphandlingslagstiftningen
I dag ser vi att det på sina håll är satt i system att överklaga offentliga upphandlingar, vilket leder till friktion och förseningar och fördyringar. För att komma till rätta med denna problematik krävs en bred översyn av upphandlingslagstiftningen som skulle syfta till smidigare och mer förutsägbara processer. Centerpartiet vill därför att systemet ses över för att bli mindre resurskrävande för alla inblandade parter.
Begränsa sakägarkretsen vid överklaganden av byggprojekt
Centerpartiet vill begränsa okynnesöverklaganden inom byggsektorn. Många och långa överklagandeprocesser leder till att förlänga och försvåra byggprocesserna. Det hindrar företag inom byggbranschen från att utvecklas. Ibland ser vi också hur möjligheten att överklaga missbrukas i syfte att försvåra och försena. När detta sker är risken över
hängande att byggherrarna hellre väljer att avstå från att bygga snarare än att invänta och slösa tid och resurser på en utdragen rättsprocess.
När det gäller överklaganden bör en maximal handläggningstid införas. Sakägar
kretsen vid ett överklagande bör begränsas. Införandet av en avgift för den som över
klagar beslut om bygglov och detaljplan bör utredas.
Inrätta solnedgångsklausuler
En del regler kan fasa ut sig själva, genom att myndigheter tillämpar en så kallad ”solnedgångsklausul” som innebär att regler och föreskrifter som till exempel inte har åberopats under en viss tid helt enkelt försvinner från regelverket. Centerpartiet ser positivt på utarbetande av principer kring detta.
Ett exempel på ett område där solnedgångsklausuler skulle vara användbara handlar om byggsektorn. Ungefär halva Sverige är i dag klassat som statligt riksintresse. Ofta är detta skydd befogat, men omfattningen är för stor och ingriper på ett orimligt sätt mot angelägna behov, exempelvis av bostadsbyggande. Det är viktigt att riksintressena återkommande aktualiseras. Centerpartiet har därför bidragit till att krav ställs på detta. Helst vill vi se att detta görs regelbundet, förenat med en solnedgångsklausul som gör att riksintresseanspråket förfaller om så inte sker, eller om marken inte tas i anspråk inom en viss tid.
Minska kostnaderna för regelkrångel
Regeringen arbetar i dag med regelförbättringsmål. Det är i grunden bra att denna fråga finns på den politiska agendan, men mer måste göras. Några av de mål som finns i dag handlar om att de administrativa kostnaderna för företagen ska minska; det ska vara enklare att lämna uppgifter (förenkling genom digitalisering); servicen ska öka och handläggningstiderna ska minska. Ytterligare mål handlar om bättre konsekvensutred
ningar samt förenkling på EU-nivå.
Det är i sig inget större fel med regelförenklingsmålen. De har dock inte uppfyllts eftersom det har saknats målstyrning, uppföljning och tydliga uppdrag till relevanta myndigheter. Vi ser det som att det har saknats politisk prioritering. Framgent behövs en tydligare styrning där man kan överväga att sätta till exempel kvantifierade mål när det gäller kostnader för administration, eller tid för handläggning av ett visst slag. Allt detta bygger såklart på att frågan drivs och får resurser och att det utvecklas en trovärdig metod, med mera. Här skulle man sikta på den ökning av regelkostnader som skett de senaste åren i administration och fullgörandekostnader som Tillväxtverket mätt. Detta för att få ner bördan.
Internationell utblick viktigt
Industri och näringsliv vill gärna se reformer på regelförenklingsområdet och en idé som förs fram är att jämföra Sverige med andra länder. Genom internationell bench
marking – till exempel att Sverige ska bli bättre och/eller få en högre ranking i OECD:s Regulatory policy outlook – kan det bli enklare för Sverige att driva igenom nödvändiga förändringar. Överlag delar Centerpartiet bedömningen att framgång i regelförbättrings
arbetet kräver bättre politisk styrning och organisation av arbetet.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Rickard Nordin (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Martin Ådahl (C)
Alireza Akhondi (C)
Ulrika Heie (C)
Stina Larsson (C)
Helena Lindahl (C)
Daniel Bäckström (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3736
av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
Centerpartiet har under en lång tid velat se en rad reformer för tillväxt i hela landet. Det krävs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomstbeskattningen och bättre fungerande infrastruktur i hela landet. Sverige befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge, inflationen och räntorna har stigit, vilket gjort det tuffare för både små och stora företag. Uppsägningar och konkurser avlöser varandra och arbetslösheten har stigit med 100 000 personer sedan denna regering tillträdde. Därför behövs en näringspolitik som skapar förutsättningar för jobb och företagande runt om i Sverige. För de stora industri
etableringarna, som är en förutsättning för en nationell och global omställning, är det också nödvändigt med förbättringar i miljöbalken och en förenklad och effektivare tillståndsprövning för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll bör säkerställas att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens, oavsett yrke, att söka sig till Sverige. I denna internationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en stor roll och risken är betydande att Sveriges relativt höga skatter på arbete, inklusive de höga marginalskatterna, gör Sverige mindre konkurrenskraftigt. Sveriges bostads
marknad, där det är svårt och dyrt att bygga nytt samtidigt som hyressystemet inte fungerar, utgör ett problem för Sveriges konkurrenskraft. För att ha ett näringsliv som ligger i framkant av den teknologiska utvecklingen behövs ett gott klimat för forskning men även för små innovativa bolag, så kallade startups och scaleups, att starta och växa i Sverige. Detta tillsammans med en tydlig agenda för regelförenklande kommer att underlätta för företagandet i Sverige och göra oss konkurrenskraftiga gentemot resten av världen.
Bygg Sverige starkt och hållbart
Sveriges välståndsutveckling har i mångt och mycket sin grund i växande basindustrier. Tillväxten i basindustrin bidrog till att den genomsnittliga svenska invånarens väl
ståndsnivå tiofaldigades under de hundra år som följde efter 1870. Sedan dess har industrier som förädlar naturtillgångar varit en central del av landets näringsliv. Basindustrier (gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av fabricerade metallprodukter samt framställning av glas, keramik och andra icke-metalliska mineralprodukter) skapar exportintäkter och arbetstillfällen, inte minst i de mindre tätbefolkade delarna av landet där behovet av arbetstillfällen under lång tid varit stort.
Skogen och gruvorna
När det gäller svensk basindustri kan särskilt nämnas gruv- och skogsnäringen. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för cirka 10 procent. 70
000 människor är direkt anställda i skogs
näringen. När man räknar in alla underleverantörer är 140
000 människor sysselsatta i branschen. Skogsindustrin investerar årligen runt 15 miljarder kronor och stod därmed för 10–12 procent av svensk industris totala investeringar. Det totala exportvärdet för branschen låg 2024 på 185 miljarder kronor. Gruvnäringen är en bärande del av svensk export och står för runt 8
000 jobb, men det dubbla om man räknar med indirekta jobb.
Trygga försörjningen av innovationskritiska metaller
För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder, vilket gör till
gången sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndig
heter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer inte kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos markägaren och hos lokalbefolkningen. Centerpartiet vill
att Sverige blir ett land som bidrar till den gröna omställningen genom att öka brytningen
av innovationskritiska metaller där så kan ske på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt.
Hantering av miljötillstånd måste förtydligas för att stärka rättssäkerheten, förutse
barheten och effektiviteten.
Trots att samsynen kring svenska miljökrav är stor, tar handläggning av miljö
prövningsärenden allt längre tid. Företag och organisationer i berörda branscher slår larm om omöjliga investeringsbeslut på grund av handläggningstiderna och bristen på effektivitet hos myndigheterna. Oklarheten kring myndigheternas hantering av ärenden är också ett stort problem som kostar det svenska näringslivet pengar. Det är en helt orimlig situation för de företag som väntar på att få investera hundratals miljoner kronor. För att bryta den negativa trenden med skenande handläggningstider krävs såväl åtgärder här och nu, för att förtydliga och effektivisera relevanta processer, som en mer långsiktig översyn av potentiella åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Det kan till exempel omfatta införandet av en handläggningsgaranti. Men det kräver också ”en väg in” som hanterar både nationella, regionala och kommunala tillstånd.
Miljöbalken behöver också ses över för att säkerställa att den är samtidsanpassad, och Centerpartiet anser att miljöbalken behöver reformeras till en klimat- och miljöbalk för att väga in klimatnytta i tillståndsprocesser i större utsträckning.
Sverige är ett exportland
Sverige är en exportnation, därför är det risk att det ekonomiska läget och tullkriget drabbar Sverige extra hårt. Det är stora företag som står för den största andelen av exporten. Av små och medelstora företag är det bara runt 10–15 procent som bedriver exportverksamhet. Många av företagen i denna kategori är underleverantörer. Enligt en undersökning från Kommerskollegium ser 74 procent av industriföretagen Sverige som sin huvudsakliga hemmamarknad, medan bara 12 procent anser att EU är hemma
marknaden. Med cirka tio miljoner potentiella konsumenter är Sverige en begränsad testmarknad för små och medelstora företag att utveckla egna innovativa produkter. För att stimulera till fler innovationer bör steget till export underlättas.
Besöksnäringen är viktig för Sverige
Besöksnäringen omsätter hundratals miljarder kronor. Den skapar tillväxt och arbets
tillfällen både i landsbygd och stad. Den erbjuder också många unga och nyanlända ett första jobb. Regeringens nya lönegolv som berör personer som kommer utanför EU men som har arbetstillstånd i landet har redan fått kännbara effekter för hela besöksnäringen. Den aviserade ökningen till över 37
100 kronor kommer få långtgående konsekvenser och är en politik som Centerpartiet avvisar.
Trots att besöksnäringen växer finns det ett antal flaskhalsar som gör att näringen inte når sin fulla potential. En flaskhals är regelkrånglet. Regelförenkling och ökad besöksnäring hör ihop. Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Lagar, regler och myndigheternas verksamheter måste utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa börda. På samma sätt är reglerna om varm mat i samband med alkoholservering helt förlegade. Det är därför positivt att regeringen äntligen lagt fram ett lagförslag som skulle betyda att matkravet försvinner.
Regeringen har under 2025 presenterat en ny livsmedelsstrategi, Livsmedelsstrategin 2.0, som tyvärr inte har den reformkraft som Centerpartiet efterfrågat. Vi anser även att det behövs en uppdatering av Matlandet Sverige. Mat är i allt väsentligt, världen över, en anledning till besök. Bra mat kan locka turister som är beredda att lägga en stor del av sin semesterbudget på lokala entreprenörer. Och det är inte enbart restauranger som tjänar på detta. En hel kedja av företagare inom mathantverket får en kontinuerlig avsättning för sin förädling och sina produkter.
Det krävs en uppdaterad nationell strategi för besöksnäringen, denna bör också innehålla en del om Matlandet Sverige.
Startups och scaleups
Snabbväxande innovativa bolag, så kallade startups och scaleups, fyller en viktig funktion i att skapa nya innovationer och kommersialisera dessa för att de ska nå konsumenter och företag. De senaste årens tuffa kapitalmarknad har gjort miljön för dessa bolag tuffare och tillgången till kapital har försämrats. Samtidigt som regeringen tagit bort stödet till startups och scaleups via innovationsmyndigheten Vinnova så får detta svåra konsekvenser. En konkursvåg har sköljt över Sverige under 2023 och 2024 och färre nya bolag startas. Detta riskerar att hämma svensk innovationskraft och mer behöver göras för att stötta dessa typer av bolag. Det behövs även reformer för att Sverige ska vara ett attraktivt land för investerare så att våra mindre bolag ska ha tillgång till kapital och kunna startas och växa, för att på sikt kunna internationaliseras. Centerpartiet vill även att regeringen tar fram en sammanhållen strategi för startups och scaleups.
Ta vara på digitaliseringens möjligheter för ett starkare näringsliv
Sverige och svenskt näringsliv har en stark position i den nya digitaliserade ekonomin som måste förvaltas och utvecklas. Det ligger ett ansvar på politiken att inte bidra till att byråkrati och regler bromsar digitaliseringens möjligheter för nya tjänster, nya affärs
modeller eller arbetstillfällen, utan tvärtom ska myndigheter ges i uppdrag att stödja digitaliseringen inom sina olika områden. Existerande regelverk behöver kontinuerligt anpassas till den nya digitala verkligheten, tekniken med regulatoriska sandlådor för ny teknik observeras av myndigheter innan lagstiftningen genomförs bör användas överallt där det är möjligt samtidigt som företagen som leder den tekniska utvecklingen inom framtidsområden som AI och avancerad robotteknik behöver ges långsiktiga spelregler för att förbli konkurrenskraftiga på en global marknad. För att öka Sveriges konkurrens
kraft och stärka Sverige som forskningsnation kommer vi göra en stor satsning på AI-forskare och forskarlag i vår budgetmotion. Genom att lägga en miljard på AI-forskare årligen från och med 2026 kommer Sverige att kunna attrahera de bästa forskarna från utlandet och stärka de forskare som finns runt om i landet ytterligare. För att få till synergieffekter vill vi etablera ett AI-center vid ett strategiskt viktigt universitet där de högkvalificerade forskarna kan samverka med näringslivet och har verktygen för att kunna bedriva forskning i världsklass.
Regelförenklingsarbetet måste stärkas
Tillväxtverket, som har i uppdrag att följa kostnadsutvecklingen för regelbördan för företagen, uppskattar att företagens samlade regelkostnader nu uppgår till drygt 377 miljarder kronor per år. I en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv anger en tredjedel av de tillfrågade företagen att de upplever regelbördan och byråkrati som ett betydande tillväxthinder. Under år 2024 inför Sverige ett implementeringsråd och ett förenklingsråd, vilket är bra. Syftet är att undvika överimplementering av EU-lag
stiftning samt att ta fram förslag på förenklingar i det existerande regelverket. Ännu har dessa råd endast lämnat en handfull rekommendationer. Däremot har regeringen helt undvikit att säkerställa att Regelrådet som funnits i över femton år får de muskler som det behöver. Regelrådets uppgift är att kontrollera att all reglering är genomtänkt från ett företagsperspektiv. För att ytterligare stärka Regelrådet skjuter vi till 15 miljoner kronor årligen för att deras verksamhet ska kunna stärkas.
Att minska regelbördan för det svenska näringslivet är prioriterat för Centerpartiet. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god, men måste utvecklas och förbättras. Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som regelverk, processer och handläggningsrutiner.
Därför bör myndighetsstyrningen förstärkas genom att förenklingsuppdragen skrivs in i myndigheternas instruktioner. Att verka för enklare regler och en förbättrad service mot företagen bör vara en integrerad del av myndigheternas uppdrag. Särskilda för
enklingsuppdrag i regleringsbreven riskerar att leda till att arbetet inte får den lång
siktighet som krävs. Därför behöver det förtydligas i myndigheternas uppdrag att föreslå förenklingar i överordnade rättsakter. Inte sällan har myndigheterna bäst förutsättningar att se var regelverken kan förändras för att korta handläggningstiderna och utöka servicegraden. Sådana förslag bör kunna lämnas till regeringen utan att myndigheterna presenterar fullödiga konsekvensutredningar.
Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
24
Näringsliv
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
309
753
−1
200
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3
439
255
1
050
000
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
812
668
±0
1:4
Tillväxtverket
489
278
13
000
1:5
Näringslivsutveckling
619
542
±0
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
76
910
−300
1:7
Turismfrämjande
114
613
±0
1:8
Sveriges geologiska undersökning
390
747
−2
200
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14
000
±0
1:11
Bolagsverket
228
281
±0
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
12
327
±0
1:13
Konkurrensverket
234
589
−1
000
1:14
Konkurrensforskning
10
804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39
910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
38
850
±0
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
11
000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16
860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18
000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
269
472
±0
1:21
Patent- och registreringsverket
371
096
−2
300
1:22
Stöd vid korttidsarbete
100
000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
37
082
−200
2:2
Kommerskollegium
130
363
−500
2:3
Exportfrämjande verksamhet
568
367
±0
2:4
Investeringsfrämjande
107
772
±0
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
23
517
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
45
136
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
419
000
±0
Summa
8
955
115
1
055
300
Centerpartiet satsar på stärkt innovation och stipendier för elitforskare inom AI, vilket ökar anslagen under 1:2 med 1,05 miljarder årligen 2026–2028. Centerpartiet vill förstärka Regelrådet och avsätter därmed 15 miljoner kr årligen 2026–2028 under 1:4. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Ådahl (C)