Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.735 · ämneslikhet 0.995. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Hela texten jämförs: A 351 ord · B 352 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:177
av Björn Söder (SD)
Riksmötets öppnande i Rikssalen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Motivering
Rikssalen på Stockholms slott skapades 1717 av slottsbyggaren Nicodemus Tessin d.y. som Kungliga slottets främsta ceremonirum. Rikssalen togs i bruk för Riksdagen 1755–1756 som öppnades i salen den 17
oktober 1755 och var platsen för
r
iksdagens högtidliga öppnande fram till 1974. I samband med att den nya regeringsformen trädde i kraft den 1
januari 1975 ändrades även formerna för
r
iksmötets öppnande. Ceremonin flyttades från Rikssalen till riksdagens plenisal.
Den förlegade politiska överenskommelsen, Torekovskompromissen, mellan Social
demokraterna och de borgerliga partierna inför utarbetandet av 1974 års regeringsform som bland annat bidrog till att riksmötets öppnande flyttades från Rikssalen till pleni
salen, bör i alla sammanhang ses över. Det är nu snart 50
år sedan överenskommelsen gjordes den 16
–
20 augusti 1971 och mycket har hänt sedan dess. De politiska republikan
ska vänstervindar som blåste runt och efter 1968 har mojnat och det är nu nya tider. Det är dags att åter värna och hedra våra svenska traditioner och vår gemensamma historia. I detta led bör monarkin åter få upprättelse för den fantastiska tradition den innebär och det fantastiska arbete som vårt
k
ungahus utför.
Den svenska monarkin representerar kontinuitet, har ett starkt stöd bland medbor
garna och bär tillsammans med den representativa demokratin upp vår historia. Som en av världens äldsta monarkier har kungahuset en viktig roll för att förmedla och föra vår kultur och historia vidare. Utöver detta är kungafamiljens främsta roll att representera Sverige, varför riksmötets högtidliga öppnande, som kan ses som en av de främsta ceremonier vi har i Sverige, är ett bra tillfälle att ta vara på den möjlighet som finns att använda kungahuset.
Ett öppnande av
r
iksmötet i Rikssalen skulle bidra till att stärka folkets bild av både kungahuset och riksdagen men också bidra till att värna och hedra våra svenska tradi
tioner och vår gemensamma historia.
Björn Söder (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:60
av Björn Söder och Eric Palmqvist (båda SD)
Riksmötets öppnande i Rikssalen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.
Motivering
Rikssalen på Stockholms slott skapades 1717 av slottsbyggaren Nicodemus Tessin d.y. som Kungliga slottets främsta ceremonirum. Rikssalen togs i bruk för riksdagen 1755–1756 som öppnades i salen den 17 oktober 1755 och var platsen för riksdagens högtidliga öppnande fram till 1974. I samband med att den nya regeringsformen trädde i kraft den 1
januari 1975 ändrades även formerna för riksmötets öppnande. Ceremonin flyttades från Rikssalen till riksdagens plenisal.
Den förlegade politiska överenskommelsen, Torekovskompromissen, mellan Social
demokraterna och de borgerliga partierna inför utarbetandet av 1974 års regeringsform
och som bland annat bidrog till att riksmötets öppnande flyttades från Rikssalen till pleni
salen,
bör i alla sammanhang ses över. Det är nu snart 50 år sedan överenskommelsen gjordes den 16–20 augusti 1971 och mycket har hänt sedan dess. De politiska republikan
ska vänstervindar som blåste runt och efter 1968 har mojnat och det är nu nya tider. Det är dags att åter värna och hedra våra svenska traditioner och vår gemensamma historia. I detta led bör monarkin åter få upprättelse för den fantastiska tradition den innebär och det fantastiska arbete som vårt kungahus utför.
Den svenska monarkin representerar kontinuitet, har ett starkt stöd bland medborg
arna och bär tillsammans med den representativa demokratin upp vår historia. Som en av världens äldsta monarkier har kungahuset en viktig roll för att förmedla och föra vår kultur och historia vidare. Utöver detta är kungafamiljens främsta roll att representera Sverige, varför riksmötets högtidliga öppnande, som kan ses som en av de främsta ceremonier vi har i Sverige, är ett bra tillfälle att ta vara på den möjlighet som finns att använda kungahuset.
Ett öppnande av riksmötet i Rikssalen skulle bidra till att stärka folkets bild av både kungahuset och riksdagen men också att bidra till att värna och hedra våra svenska traditioner och vår gemensamma historia.
Björn Söder (SD)
Eric Palmqvist (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag