Jämförelse 4c63d8a0d9bf54d243a4a9f7 Underlagets kontrollsumma: 5714e1bace38d24d19cf3e4f29078be9da976e9e21ee7c318ad3d43c0f88f8b4 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022031: Stöd till samhällsomställningen === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022031 Motion till riksdagen 2023/24:2031 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Stöd till samhällsomställningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska risken för kommuner i den gröna omställningen genom införande av gröna krediter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att genomföra ett kommunkliv för att säkerställa att den kommunala nivån inte blir flaskhals i den gröna omställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Vi har som samhälle redan tagit två viktiga kliv för att stödja den så viktiga klimat ­ omställning som nu sker i vårt samhälle med Norrland som utgångspunkt. Dessa reformer har varit helt avgörande. Industri- respektive Klimatklivet har möjliggjort den gröna omställningen inom industrin och samhället i stort hittills, som vi nu ser hända runt om i exempelvis Norrbotten. Detta har medfört en samhällsomvandling som behöver ske både snabbt och hållbart i kommun efter kommun. För att göra denna samhällsomställning möjlig, som i sig blir en förutsättning för klimatomställningen, utan att det samtidigt urholkar välfärden lokalt eller knäcker kommunerna totalt, behöver staten ta ett tredje kliv, kommunklivet. Kommunklivet skulle innebära en möjlighet att minska risken för kommunerna i ett tidskritiskt skede. En statlig reform där de exempelvis skulle kunna få både statsbidrag för att stärka sitt arbete kring tillstånd och etableringar och statliga kreditgarantier för lån till nödvändiga investeringar för bygget av hållbara samhällen kopplat till den gröna omställning som nu sker. Ska vi lyckas med klimatomställningen behövs också en hel samhällsomställning och vi kan redan nu se hur detta kostar på rejält för enskilda kommuner i Norrbotten. Som land har vi varit duktiga på att möta nedgång, varsel och uppsägningar. Nu handlar det om att vända på perspektiven. Den gröna omställningen inom industrierna möjliggjordes av den socialdemokratiska regeringens politik, men kommer att kräva stora investeringar även för kommunerna lokalt. Norrbotten är först ut. Men många kommuner runt om i Sverige kommer mest troligt gå i samma riktning i samband med att hela den svenska industrin genomgår den för planeten nödvändiga gröna omställningen. Kommuner som, på väldigt kort tid, ska möta stora etableringar och ställa om behöver samhällets gemensamma stöd. Fredrik Lundh Sammeli (S) Ida Karkiainen (S) Linus Sköld (S) Zara Leghissa (S) === HD02916: Statens ansvar för den gröna omställningen === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02916 Motion till riksdagen 2025/26:916 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Statens ansvar för den gröna omställningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att minska kommunernas risker i den gröna omställningen genom införandet av gröna krediter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av ett kommunkliv för att säkerställa att den kommunala nivån inte blir en flaskhals i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför en historisk klimatomställning. I norra Sverige sker just nu industri ­ investeringar som motsvarar belopp nära nog hela Sveriges BNP. Dessa satsningar är helt avgörande för att vi ska nå klimatmålen och för att Sverige ska fortsätta vara en ledande industrination. Men medan industrins investeringar syns tydligt i kalkyler och prognoser är kommunernas del av kostnaderna ofta osynliga – trots att de är avgörande för att omställningen ska lyckas. Det är i kommunerna som samhällsomvandlingen sker. Förhållandevis små kommuner bär ett enormt ansvar för att säkerställa bostäder, välfärd, utbildning, infrastruktur och effektiva tillståndsprocesser. Om inte staten tar ett större ansvar riskerar kommunernas begränsade resurser att bli en flaskhals i omställningen. Vi har redan tagit två avgörande steg med Industriklivet och Klimatklivet. Dessa reformer har möjliggjort stora delar av den industriella gröna omställningen, inte minst i Norrbotten. Men för att samhällena runt dessa investeringar ska kunna utvecklas i samma takt krävs ett tredje steg: Kommunklivet. Ett Kommunkliv bör innehålla: Riktade statsbidrag för att stärka kommunernas arbete med tillståndsprocesser, etableringar och samhällsservice. Statliga kreditgarantier och gröna krediter som minskar riskerna för kommunala investeringar. Riskdelning där staten tar en del av det ekonomiska ansvaret för de investeringar som krävs för att bygga hållbara samhällen i takt med industrins utveckling. Insatser för bostadsbyggande, infrastruktur och välfärd, så att kommunerna kan möta befolkningsökning och nya behov utan att den befintliga välfärden urholkas. Historiskt har Sverige varit skickligt på att hantera ekonomiska nedgångar, varsel och uppsägningar. Nu står vi inför en motsatt situation: en snabb och massiv tillväxt som ställer lika stora krav på vår förmåga att agera gemensamt. Den gröna omställningen inom industrin möjliggjordes av den socialdemokratiska regeringens politik, men den kräver nu att staten också stärker den kommunala nivån. Norrbotten är först ut, men andra regioner kommer snart att följa efter. För att hela Sverige ska klara klimatomställningen krävs därför att staten tar sin del av ansvaret. Ett Kommunkliv är en nödvändig reform för att säkerställa att kommunerna inte blir en bromskloss, utan istället kan vara en motor i omställningen. Fredrik Lundh Sammeli (S) Ida Karkiainen (S) Linus Sköld (S) Zara Leghissa (S)