Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
2024/25 · HC023395 · Linus Lakso (MP); Rebecka Le Moine (MP); Katarina Luhr (MP); Emma Nohrén (MP)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 21 Energi
2025/26 · HD023507 · Linus Lakso (MP); Emma Nohrén (MP); Katarina Luhr (MP); Amanda Palmstierna (MP); Rebecka Le Moine (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.045 · ämneslikhet 0.796. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 5 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
5 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen avslår proposition 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda vilka åtgärder i kraftsystemet som till lägst samhällsekonomisk kostnad kan bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål samt stärka svenska företags konkurrenskraft och Sveriges beredskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med kompletterande samhällsekonomiska konsekvensanalyser av proposition 2024/25:150 och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen efter att frågan om redovisning av det statliga stödet och därmed påverkan på Sveriges offentliga finanser är klarlagd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen i händelse av att ett sådant avtal som propositionen föreslår upprättas för att ge riksdagen möjlighet att ta ställning till avtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
4 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen.
B2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.
B3. Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.
B4. Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085.
Hela texten jämförs: A 2577 ord · B 1424 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3395
av Linus Lakso m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utreda vilka åtgärder i kraftsystemet som till lägst samhällsekonomisk kostnad kan bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål samt stärka svenska företags konkurrenskraft och Sveriges beredskap, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med kompletterande samhällsekonomiska konsekvensanalyser av proposition 2024/25:150 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen efter att frågan om redovisning av det statliga stödet och därmed påverkan på Sveriges offentliga finanser är klarlagd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen i händelse av att ett sådant avtal som propositionen föreslår upprättas för att ge riksdagen möjlighet att ta ställning till avtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
I propositionen föreslås en ny lag om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft. Lagen föreslås reglera de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag för investeringar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Förslaget innebär att statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft får lämnas i form av statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt, dvs. ett kontrakt mellan en operatör av en kraftproduktionsanläggning och staten som tillhandahåller både ett minimiersättnings
skydd och en gräns för över
kompensation. Enligt förslaget ska stöden förenas med villkor som regleras i avtal mellan
staten och företaget som ges stöd. Villkoren ska enligt förslaget utformas med hänsyn till statens risk, statens möjlighet att tillvarata sin rätt och statens behov av kontroll och uppföljning. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2025.
Miljöpartiet avslår propositionen
Mot bakgrund av den tunga kritik som lyfts från majoriteten av remissinstanserna samt det som anförs nedan om det bristfälliga underlaget till och de skadliga konsekvenserna av regeringens förslag om en lag för statligt stöd till ny kärnkraft, föreslår Miljöpartiet att riksdagen avslår förslaget. Detta bör riksdagen besluta.
Belägg saknas för påståendet att ny kärnkraft behövs
Miljöpartiet motsätter sig regeringens bedömning att nya kärnkraftsreaktorer behövs. I propositionen pekar regeringen på en rad mål och utmaningar som den menar innebär att ny kärnkraft behöver byggas. Det handlar om att nå de klimat- och energipolitiska målen, tillgodose framtidens elbehov inklusive anslutning av ny industri, öka leverans
säkerheten i elsystemet och överföringsförmågan i transmissionsnätet, minska prisskill
naderna mellan de svenska elområdena samt bidra till konkurrenskraftiga elpriser för
elkunderna. Miljöpartiet menar att inget av de utpekade målen eller utmaningarna kräver
ny kärnkraft för att uppnås eller hanteras. Tvärtom ser Miljöpartiet, liksom flera remiss
instanser, att regeringens förslag om statligt kärnkraftsstöd motverkar uppfyllelsen av och arbetet med utpekade mål och utmaningar, vilket vi redogör vidare för nedan.
Regeringens olika uttalanden om att ny kärnkraft behövs har öppet ifrågasatts av ex
perter, däribland Energiforsk
[1]
, Energimyndigheten
[2]
samt forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Chalmers påpekar i sitt remissvar att analyser på högskolor och myndigheter visar att elsystemets behov kan mötas till lägre kostnad med andra tekniska lösningar än ny kärnkraft.
Stöd till kärnkraft motverkar klimatomställningen
Sverige har nationella klimatpolitiska mål för 2030, 2040 och 2045 samt ett särskilt mål för transportsektorn. Utöver detta har Sverige ett antal klimatåtaganden gentemot EU till 2030. Majoriteten av Sveriges klimatpolitiska mål förutsätter en snabb elektrifiering, vilket i sin tur kräver att mer el och effekt tillgängliggörs i närtid. Regeringens plan är att motsvarande två storskaliga kärnkraftsreaktorer ska driftssättas senast 2035. Energi
bolaget Fortum gör en annan bedömning än regeringen och gick nyligen ut med att trolig
driftsstart av nya reaktorer kan ske först under 2030-talets andra hälft
[3]
. En studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärn
kraftsprojekt i EU blivit i snitt elva tolv år försenade
[4]
. Givet att regeringens redan spruckna
plan om driftssättning 2035 blir försenad med elva år kommer de två nya reaktorerna att kunna driftssättas först 2046. Ny kärnkraft kan givet detta scenario inte bidra till ett enda av Sveriges klimatmål till 2030, 2040 eller 2045.
Utöver det faktum att ny kärnkraft mest troligt inte kommer att kunna bidra till att uppfylla ett enda av Sveriges klimatmål är det dessutom så att det föreslagna statliga stödet till ny kärnkraft riskerar att aktivt motverka uppfyllelsen av klimatmålen. Flera remissinstanser varnar för att regeringens förslag om omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion, i effekt
höjningar och livstidsförlängningar av existerande elproduktion, som vattenkraft och kärnkraft, och i ny förnybar energi. Det ökar risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen. Lägg till detta att EU:s klimatmål för ESR-sektorn är utformat som en utsläppsbudget som anger hur mycket som får släppas ut totalt över tid. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp. Naturskyddsföreningen har visat att reger
ingens statliga stöd till ny kärnkraft uppskattningsvis kan leda till utsläpp om över 200 miljoner ton koldioxidekvivalenter mer än om det förnybara byggs ut i stället
[5]
. Det motsvarar fem gånger Sveriges årliga utsläpp.
Mot bakgrund av det som anges ovan menar Miljöpartiet att risken är överhängande att det statliga stöd som föreslås i propositionen motverkar uppfyllelsen av Sveriges nationella klimatmål och klimatåtaganden gentemot EU.
Ett av Sveriges energipolitiska mål är att uppnå ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2040. Under 2024 var Sveriges elsystem till 99 procent fossilfritt
[6]
. Det är således svårt att hävda att nya kärnkraftsreaktorer krävs för att uppnå 2040-målet om ett 100 procent fossilfritt elsystem.
Ett annat av Sveriges energipolitiska mål är att kunna möta en elanvändning om 300
TWh till 2045, vilket ungefär innebär en fördubbling jämfört med dagens årliga elkonsumtion. Inte heller detta mål kräver ny kärnkraft för att kunna uppnås. Svensk Vindenergi bedömer att ca 45
TWh ny vindkraft kan tillkomma mellan 2023 och 2030 och att ytterligare 100
TWh kan tillkomma mellan 2030 och 2035. Svensk Solenergi bedömer att det är möjligt med 30
TWh till 2030; redan i dag finns ansökningar mot
svarande över 50
TWh solenergi inlämnade. Det enskilt billigaste och snabbaste sättet att tillgängliggöra mer energi är energieffektivisering. Energimyndigheten bedömer att det genom lönsamma tekniska lösningar samt ökad flexibilitet är möjligt att frigöra ca 25
TWh till 2030.
De omfattande industriinvesteringar som till väsentlig del motiverar behovet av en kraftigt utökad elproduktion kommer att behöva tillgång till el innan eventuella kärn
kraftsreaktorer kan vara på plats. Regeringens förslag hotar industrins gröna omställning genom att försvåra utbyggnaden av energiproduktion i närtid.
I relation till planeringsmålet för 2045 är det även relevant att understryka det faktum att regeringens sammantagna politik styr bort från scenarier med de största ökningarna i årlig elanvändning. Regeringens omfattande skattesänkningar för fossila bränslen och
otydlighet kring de svenska klimatmålen hämmar näringslivets utveckling och omställning
enligt ett flertal forskare och Klimatpolitiska rådet. Sedan regeringen tillträdde har flera elintensiva gröna industrisatsningar i Sverige på kort tid stoppats eller skjutits upp, t.ex. Unipers stoppade satsning på grönt flygbränsle i Långsele, Flagship Ones stoppade
sats
ning på produktionen av grönt fartygsbränsle i Örnsköldsvik samt Volvos och LKAB:s
respektive framskjutna elektrifieringsmål. Utöver detta har takten i elektri
fieringen av fordonsflottan bromsat in, och 2024 minskade andelen elbilar i nybilsförsäljningen
för första gången någonsin. Regeringens elektrifieringsfientliga politik leder även till att kraftproducenter tvekar kring den framtida efterfrågan på fossilfri el och därmed inte vill investera i ny produktion, vilket i nästa steg leder till att för klimatomställningen nödvändiga satsningar inte kan förverkligas.
Grön baskraft ger effekt när solen inte skiner och vinden inte blåser
Att ny kärnkraft vore nödvändigt för att stabilisera ett elsystem med stora mängder väder
beroende
elproduktion och klara leveranssäkerheten stämmer inte heller. De i proposi
tionen utpekade mål och utmaningar som enligt regeringen motiverar statliga stöd till ny kärnkraft hanteras snabbare och mer kostnadseffektivt genom politiska åtgärder som möjliggör mer förnybar elproduktion, energieffektivisering och grön baskraft. Grön baskraft innefattar reglerbar, förnybar produktion samt lagring och tekniker för system
flexibilitet som kan skalas upp för att balansera elsystemet. Konkret handlar det om höjd
effekt i vattenkraften, mer flexibilitet och effekt från kraftvärmen, gasturbiner drivna med förnybara bränslen och storskalig energilagring. Det handlar också om flexibilitet exempelvis i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av värmepumpar. Dessa tekniker ger ett stabilt och robust elsystem.
Skånes effektkommission
[7]
har visat att regionens självförsörjningsgrad av eleffekt
kan öka från dagens 15 procent till minst 50 procent 2030 under årets alla timmar genom
att framför allt satsa på sol
‑
, land- och havsbaserad vindkraft, batterier, energi
effektivi
sering och efterfrågeflexibilitet. Flera remissinstanser har pekat på att regeringens
före
slagna kärnkraftsstöd riskerar att hämma investeringar i andra kraftslag och lösningar
,
som exempelvis effekthöjningar i vattenkraft och kraftvärme samt landbaserad vindkraft.
Miljöpartiet har i motionerna 2024/25:3047, 2023/24:2855 samt 2024/25:3062 föreslagit flera åtgärder för att realisera potentialen i förnybar elproduktion, energi
effektivisering samt grön baskraft. Miljöpartiet vill i denna följdmotion påminna om förslagen i dessa motioner samt särskilt understryka vikten av planeringsmål för mer tillgängliggjord el till 2030 och 2035, planeringsmål om 10
GW grön baskraft till 2030 samt investeringsstöd för grön baskraft.
Miljöpartiet anser att regeringens val att enbart utreda vilka statliga stöd som krävs för att ny kärnkrafts ska byggas går på tvärs med regeringens upprepade påståenden om att inte vilja fokusera på enskilda kraftslag utan på olika kraftslags förmågor. Mot bakgrund av det som anförs ovan föreslår Miljöpartiet att regeringen ska utreda vilka åtgärder i kraftsystemet som till lägst samhällsekonomisk kostnad kan bidra till uppfyllelsen av Sveriges klimatmål samt stärka svenska företags konkurrenskraft och Sveriges beredskap.
Regeringens kostnadsberäkningar döms ut som glädjekalkyler
Det finns en lång rad osäkerheter i utredningens beräkningar och antaganden om kost
naden för det föreslagna prissäkringsavtalet. Faktorer som kan göra kostnaden för pris
säkringsmekanismen markant högre än vad regeringen räknat med i sitt förslag inkluderar
ett lägre framtida marknadspris på el, ett högre lösenpris till kärnkraftsbolaget samt en lägre årlig elförbrukning än 300
TWh. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska kraftnät,
Vattenfall och Svenskt Näringsliv, ifrågasätter de i promemorian föreslagna parametrarna,
bl.a. storleken på lösenpriset. Energimarknadsinspektionen lyfter i sitt remissvar en studie som bedömer att kostnaderna för investeringar i ny kärnkraft i USA ligger på motsvarande 199
öre/kWh, att jämföra med det av utredningen föreslagna lösenpriset på 80
öre/kWh. IFN lyfter att kostnaden för prissäkringssavtalet per konsumerad kWh blir
högre om kostnaden för kärnkraftens prissäkringsavtal sprids ut på en lägre årlig förbruk
ning
. De efterlyser en konsekvensanalys av en lägre förbrukningsnivå än de 300
TWh som utredningen utgått från och pekar på att både Svenska kraftnät och Energimyndig
heten har räknat på scenarier med årlig förbrukning på 200
TWh.
I promemorian föreslås att regeringen bemyndigas av riksdagen att besluta om lån i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 600 miljarder kronor i 2023 års prisnivå för investeringar i ny kärnkraft. Lånen till respektive stödberättigat företag får uppgå till högst 75 procent av den investeringskostnad som fastställts i regeringens beslut om stöd, inkluderat en reserv för kostnadsöverskridanden upp till 100 procent. I propositionen har regeringen valt att inte ange ett tak då finansierings- och riskdelningsmodellen definitivt
ska sluta gälla utan väljer i stället att skjuta beslutet om var taket ska sättas på framtiden
. I det här sammanhanget vill Miljöpartiet lyfta den studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet som visar att aktuella kärnkraftsprojekt i
EU blivit i snitt två till fyra gånger dyrare än planerat. Institutet för Näringslivsforskning
understryker i sitt remissvar risken för att lånen till kärnkraftsbolaget inte kommer att betalas tillbaka. Exempelvis finns en risk att leverantören av reaktorns komponenter går i konkurs. Detta inträffade vid Virgil
C Summer i South Carolina, där två halvfärdiga reaktorer håller på att monteras ned. Delstaten satsade i storleksordningen 100 miljarder kronor, och fick inget tillbaka. Konkurrensverket avstyrker förslaget att räntan under konstruktionsfasen ska motsvara statens upplåningsränta.
Flera remissinstanser pekar på stora brister i de samhällsekonomiska konsekvens
analyserna. Naturvårdsverket anser att en samhällsekonomisk konsekvensanalys behöver
innehålla ett tydligt nollalternativ och att avsaknaden av ett nollalternativ gör den nuvarande konsekvensanalysen otillräcklig bl.a. gällande konsekvenser för elsystem, elkunder, klimatmål och industrins gröna omställning.
Mot bakgrund av det som anförs ovan anser Miljöpartiet att regeringen bör låta
riks
dagen ta ställning till förslaget på nytt när en utförlig samhällsekonomisk konsekvens
analys
är presenterad.
Förslagets påverkan på Sveriges offentliga finanser är osäker
Regeringen kan i nuläget inte redogöra för hur de statliga lånen kommer att påverka Sveriges offentliga finanser då detta beror på om lånen klassificeras som offentliga eller privata i nationalräkenskaperna, vilket i sin tur baseras på EU:s statistikmyndighet Eurostats bedömning. Regeringens huvudscenario är att de statliga lånen ska redovisas som offentliga utgifter, vilket innebär att de kommer att påverka offentlig sektors finansiella sparande negativt under investeringsfasen. I klartext innebär det att kärn
kraftsprogrammet under byggfasen kommer att tvinga fram nedskärningar i välfärden och/eller tränga undan andra offentliga investeringar, något som både KTH, Chalmers och SKR lyfter i sina remissvar.
Mot bakgrund av det som anförs ovan anser Miljöpartiet att regeringen bör låta riks
dagen ta ställning till förslaget på nytt efter att regeringen fått klarhet i hur det statliga stödet ska redovisas och därmed kommer att påverka Sveriges offentliga finanser under kommande decennier. Givet risken för kraftiga fördyrningar och att Sverige står inför omfattande investeringsbehov anser Miljöpartiet att det vore oansvarigt att gå vidare med förslaget.
Propositionen och ett eventuellt avtal bör granskas av Lagrådet
Miljöpartiet noterar att promemorian som ligger till grund för propositionen inte har granskats av Lagrådet. Lagrådet ska normalt höras om förslag som berör enskilda människors ekonomiska förhållanden
[8]
. Promemorian som ligger till grund för pro
positionen innehåller ett förslag om att statens åtagande enligt differenskontraktet ska finansieras av kundkollektivet via en ny elskatt. Miljöpartiet menar att regeringen borde ha inhämtat Lagrådets synpunkter på förslaget om finansiering i promemorian då det berör enskilda människors ekonomiska förhållanden.
I lagen om statligt stöd till investeringar i ny kärnkraft som föreslås i propositionen anges att stöd ska förenas med villkor som regleras genom avtal mellan staten och det företag som får stöd. Villkoren ska utformas med hänsyn till
statens risk
statens möjlighet att tillvarata sin rätt
statens behov av kontroll och uppföljning.
Miljöpartiet anser att regeringen borde ha inhämtat Lagrådets synpunkter på hur villkor kan utformas för att säkerställa statens möjlighet att tillvarata sin rätt.
Ett eventuellt avtal måste passera riksdagen för beslut
I propositionen anges att den exakta utformningen av det statliga stödet och dess villkor
kommer att bestämmas efter en förhandling mellan staten och projektbolaget och regleras
i civilrättsliga avtal mellan parterna. Vidare skriver regeringen att ett regeringsbeslut om stöd exempelvis kan fattas i nära anslutning till att avtalen ska undertecknas. Praktiska hänsyn får avgöra när avtalen ska undertecknas i förhållande till regeringens beslut om stöd. Det väsentliga är att regeringen inte i förväg beslutar om stöd innan villkoren för stöd är förhandlade och klara mellan staten och projektbolaget.
Givet de många osäkerheter gällande kostnader och risk som fortfarande kvarstår anser Miljöpartiet att ett eventuellt slutgiltigt avtal måste godkännas av riksdagen.
Linus Lakso (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Katarina Luhr (MP)
Emma Nohrén (MP)
[1]
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-utreder-inte-alternativ-till-karnkraft.
[2]
https://www.aktuellhallbarhet.se/energi-och-resurs/energi/regeringens-karnkraftssamordnare-tillrattavisas-av-energimyndigheten/.
[3]
https://www.energi.se/artiklar/2025/mars-25/fortum-vill-fortsatta-utveckla-ny-karnkraft/.
[4]
https://research-api.cbs.dk/ws/portalfiles/portal/108323583/jens_weibezahn_et_al_csei_report_2024_1.pdf.
[5]
https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2024/12/PM_utslappsberakning_ny_karnkraft.pdf.
[6]
https://www.energi.se/artiklar/2025/mars-25/sverige-slar-nytt-rekord-i-fossilfri-elproduktion/.
[7]
https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer/fardplan-for-skanes-elforsorjning-2030.pdf.
[8]
https://www.lagradet.se/om-lagradet/.
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3507
av Linus Lakso m.fl. (MP)
Utgiftsområde 21 Energi
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220
000
000
000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220
000
000
000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att regeringen bemyndigas att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400
000
000
000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085.
Motivering
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
21
Energi
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
602
028
±0
1:2
Insatser för energieffektivisering
327
000
±0
1:3
Energiforskning
1
527
723
±0
1:4
Energimarknadsinspektionen
234
451
±0
1:5
Energiplanering
1
195
000
−875
000
1:6
Avgifter till internationella organisationer
33
328
±0
1:7
Elsäkerhetsverket
89
285
±0
1:8
Laddinfrastruktur
605
000
400
000
1:9
Biogasstöd
1
035
000
±0
1:10
Energiberedskap
398
000
±0
1:11
Elberedskap
705
000
±0
1:12
Energistöd
1
137
000
±0
1:13
Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer
50
000
−50
000
1:14
Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer
1
000
−1
000
99:1
Ersättning till kommuner för vind och sol
±0
400
000
99:2
Ersättning till regioner för vattenkraft
±0
700
000
99:3
Återinför Energisteget för företagens energieffektivisering
±0
3
000
000
99:4
Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel
±0
3
000
000
99:5
Investeringsstöd grön baskraft
±0
6
000
000
Summa
7
939
815
12
574
000
Investeringsstöd för grön baskraft
Vid sidan om ett planeringsmål för elproduktion ser Miljöpartiet även att Sverige bör införa ett mål för och investeringsstöd för effekt. Vi har föreslagit ett mål om 10
GW grön baskraft till 2030. I begreppet grön baskraft inrymmer vi alla kraftkällor och tekniker som kan lagra energi och snabbt reglera effekten. Redan idag är det grön baskraft i form av lagrad energi i våra vattenmagasin som i stor utsträckning reglerar elsystemet. I målet om 10
GW grön baskraft till 2030 ingår höjd effekt i vattenkraften, mer flexibilitet i och effekt från kraftvärmen och gasturbiner drivna av förnybara bränslen. Även energilagring i form av vätgas, pumpkraft och värmelagring ingår, samt flexibilitet exempelvis i form av smart styrning av elbilsladdning, tvåvägsladdning och smart styrning av värmepumpar. Miljöpartiet satsar sex miljarder på ett investeringsstöd för dessa kraftkällor och tekniker i anslag 99:5. Vi avvisar regeringens avsatta medel för Kraftlyftet i anslag 1:5 till förmån för vårt eget förslag.
Omfattande satsningar på energieffektivisering
Det enskilt billigaste och snabbaste sättet att få fram mer tillgänglig el är genom energieffektiviseringar. Energimyndigheten bedömer att det genom lönsamma tekniska lösningar samt ökad flexibilitet är möjligt att frigöra cirka 25
TWh till 2030. Det motsvarar mer än årsproduktionen från två storskaliga kärnreaktorer. För att realisera potentialen i energieffektiviseringar föreslår Miljöpartiet att återinföra och bredda de stöd till energieffektivisering av industriföretag (Energisteget) och flerbostadshus som regeringen avvecklat. Totalt satsar vi nio miljarder mer än Tidöpartierna på energi
effektivisering. På anslag 99:3 satsar vi tre miljarder på att återinföra och bredda Energistiget så att även mindre företag omfattas och stöd kan erhållas för upp till 60 procent av kostnaden för åtgärden. Resterande sex miljarder satsas i utgiftsområde 18 anslag 99:3 och används för att täcka 60 procent av kostnaderna för energieffektivise
ringsåtgärder för flerbostadshus, bostäder och lokaler.
Ersättning till kommuner och regioner för förnybar elproduktion
En central åtgärd för att öka utbyggnaden av vindkraft på land är att kommuner ges ersättning för den nytta de skapar genom att producera förnybar el. Miljöpartiet är kritiska till att regeringen initialt hindrade incitamentsutredningen Värdet av vinden (tillsatt av tidigare regering) från att lägga fram förslag om statligt finansierad ersättning. Det förslag som regeringen nu trots allt lagt fram är inte på tillräckliga nivåer. Vi avvisar regeringens förslag om ersättning till kommunerna i anslag 1:5 till förmån för vårt eget förslag som finansieras via anslag 99:1 respektive 99:2. Med vårt förslag får kommunerna 1
öre per kWh för befintlig vindkraftsproduktion och 3
öre per kWh för tillkommande produktion kommande tio år. Regionerna får 1
öre per kWh för befintlig vattenkraft. För vindkraftskommunerna innebär detta 400 miljoner kronor 2026, 500 miljoner 2027 samt 600 miljoner 2028 att dela på. För regionerna handlar det om en konstant summa på 700 miljoner kronor om året.
Produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel
Avancerade biodrivmedel och elektrobränslen som tillverkas av vätgas och infångad biogen koldioxid kommer båda att fylla viktiga funktioner i framtidens transportsystem och energisystem. Miljöpartiet föreslår ett nytt produktionsstöd för elektrobränslen och avancerade biodrivmedel och satsar tre miljarder 2026 i anslag 99:4.
Satsning på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur
Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur, biogas och vätgas. Vi vill även se förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för att boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Vi satsar 400 miljoner mer än regeringen på fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur i anslag 1:8.
Nej till regeringens dyra och klimatskadliga kärnkraftssubvention
I valrörelsen 2022 talade Ulf Kristersson om att ny kärnkraft skulle byggas utan statliga stöd. I budgetpropositionen för 2026 vill regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden om 440 miljarder genom statliga lån och 400 miljarder genom 40-åriga prissäkringsavtal för ny kärnkraft. Det ska täcka kostnaderna för att bygga 2
500
MW ny kärnkraft, motsvarande drygt sex procent av regeringens planeringsmål för 2045. Motsvarande el och effekt från förnybar energi och grön baskraft kan byggas till en bråkdel av kostnaden.
Forskare och myndigheter har varnat för att regeringens omfattande statliga stöd till ny kärnkraft riskerar att tränga undan investeringar i annan fossilfri elproduktion – både i effekthöjningar och livstidsförlängningar av befintlig elproduktion och i ny förnybar elproduktion. Det statliga kärnkraftsstödet ökar därmed risken för elbrist i närtid och bromsar elektrifieringen. En försenad elektrifiering leder till högre totala utsläpp. Naturskyddsföreningen har visat att stödet till ny kärnkraft uppskattningsvis kan leda till utsläpp av över 200 miljoner ton koldioxidekvivalenter mer jämfört med om det förnybara byggs ut istället. Det motsvarar fem gånger Sveriges årliga utsläpp.
Ny kärnkraft kommer mest troligt inte att kunna bidra till ett enda av Sveriges klimatmål, varken till 2030, 2040 eller 2045. En studie från Handelshögskolan i Köpenhamn och Berlins tekniska universitet visar att aktuella kärnkraftsprojekt i EU i snitt har blivit över tio år försenade. Regeringen har satt ett mål om motsvarande två storskaliga reaktorer till 2035. Givet en genomsnittlig försening hamnar vi då bortom 2045. Mycket tyder på att tidsplanen kommer att spricka. Vattenfall har meddelat att man kan ta ett eventuellt investeringsbeslut tidigast år 2029. Ingen av de SMR-leverantörer som Vattenfall har fortsatt dialog med har hittills byggt en enda färdig reaktor.
Regeringen kan i nuläget inte redogöra för hur de statliga lånen kommer att påverka Sveriges offentliga finanser då detta beror på om lånen klassificeras som offentliga eller privata i nationalräkenskaperna, vilket i sin tur baseras på EU:s statistikmyndighet Eurostats bedömning. Regeringens huvudscenario är att de statliga lånen ska redovisas som offentliga utgifter, vilket innebär att de kommer att påverka offentlig sektors finansiella sparande negativt under investeringsfasen. I klartext innebär det att kärnkraftsprogrammet under byggfasen kommer att tvinga fram nedskärningar i välfärden och/eller tränga undan andra offentliga investeringar.
Miljöpartiet avslår den föreslagna bemyndiganderamen för statliga lån om 440 miljarder kronor samt bemyndiganderamen för prissäkringsavtal om 400 miljarder. Vi avvisar regeringens anslag för subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer i anslag 1:13 samt för differenskontrakt för nya reaktorer i anslag 1:14.
Vidare avvisar vi medel till genomförande av kärnkraftsprövningsutredningen i utgiftsområde
2 anslag 1:11 och utgiftsområde
6 anslag 3:1. Vi avvisar de satsningar som görs på tillståndsprocesser specifikt öronmärkta för kärnkraft i utgiftsområde
1 anslag 5:1, utgiftsområde 20 anslag 1:1 samt utgiftsområde
4 anslag 1:5. Det handlar om totalt 212 miljoner kronor för 2026, 280 miljoner för 2027 samt 430 miljoner för 2028.
Linus Lakso (MP)
Emma Nohrén (MP)
Katarina Luhr (MP)
Amanda Palmstierna (MP)
Rebecka Le Moine (MP)