Jämförelse 4ac58a7b9a76189b69bf635d Underlagets kontrollsumma: 5366d83ad895e971923be6748050294a38fcaff3c9a71c8234875c9abfa8727d Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022824: med anledning av prop. 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022824 Motion till riksdagen 2023/24:2824 av Camilla Hansén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:79 Att lättare få läsa i snabbare takt och på en högre nivå Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skolväsendets finansiering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen. Motivering Samhällets förväntningar på skolväsendet är höga. Utbildning i en snabbt föränderlig omvärld är komplext och måste ges de bästa förutsättningarna. Alla elevers rätt till utbildning är fundamental, och det är ett politiskt ansvar att genom relevanta regleringar och stabil finansiering ge skolväsendet förutsättningar att följa lagar och förordningar samt övriga styrdokument och mål. Ett sätt för staten att ta större ansvar för likvärdig utbildning i hela landet är att se till att skolhuvudmännen får förutsättningar för det genom att skolväsendet är väl finansierat och att staten tar ett större ansvar för finansieringen. Det är en stor brist att regeringens proposition inte innehåller en realistisk analys av kostnader med ett helhetsperspektiv på reformens faktiska genomförande. Det påtalas på olika sätt av mindre kommuner som Ragunda och Ljusnarsberg samt av Elevernas riksförbund och fackliga organisationer (Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledare). Även Skolverket behöver ges förutsättningar att ge skolor ett aktivt stöd för att arbeta med att utveckla sin verksamhet för att ge alla elever utbildning utifrån deras förutsättningar. Det innebär ett kontinuerligt, systematiskt kvalitetsarbete på varje skola som bidrar till hög kvalitet och hög likvärdighet samt höga kunskapsresultat. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att den ska jämna ut skillnader i elevers bakgrund. Alla är olika och skolan måste därför kunna ta hänsyn till, och ta vara på, olikheter i intressen, styrkor och inlärningsmetoder. Det görs bäst genom att likvärdigheten ökar och segregationen bekämpas i svensk skola. I det arbetet behöver regeringen beakta att Sveriges skolhuvudmän är olika och att Sverige som land har olika förutsättningar i olika delar av landet. Små kommuner och stora kommuner skiljer sig åt fundamentalt, och staten behöver säkerställa att finansieringen av den här reformen når de skolhuvudmän där berörda elever finns, oavsett om det är på landsbygder eller i förorter, i storstäder eller i skärgårdar. Enligt skollagen ska alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekono ­ miska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i skollagen. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 1, 8 och 9 §§ skollagen). I skollagen regleras också alla elevers rätt att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Den rätten omfattar alla elever, de som går i en anpassad skolform och de som lätt når höga betyg och uppfyller kunskaps ­ målen (3 kap. 2 § skollagen). Med tanke på skolans uppdrag och skollagens innehåll är det positivt med politiska förslag som ämnar bidra till skolans uppdrag och att den verksamhet som bedrivs följer skollagens skrivelser. Trots att förslagen i regeringens proposition 2023/24:79 är välkomna för de elever de berör är det viktigt att slå fast att alla elever har rätt att mötas på sin nivå utan att söka särskilda kurser eller flytta till andra delar av landet för att få sina behov tillgodosedda. Det borde vara regeringens högsta prioritet. Att särskilt begåvade elevers kunskapsinlärning tillgodoses av mer avancerade upp ­ gifter för ökad intellektuell stimulans är bra, men det är också ett uppdrag som svensk skola redan har. Med samhällets socioekonomiska skillnader och olika utbild ­ nings ­ nivåer drabbar konsekvenserna av ojämlikhet även elevers skolgång. Det finns därför en sannolikhet att särskilt begåvade barn och ungdomar från socioekonomiskt välmående hemmamiljöer som går i väl fungerande skolor, med vårdnadshavare med hög utbild ­ ning, lättare kommer att fångas upp och erbjudas mer stimulerande skoluppgifter. Likvärdigheten behöver öka i den svenska skolan i hela landet – det ska vara tydligt att man inte ska behöva byta skola eller flytta till en annan ort för att få den utbildning som man har rätt till. Vissa särskilt begåvade elever löper troligen en större risk att deras behov inte kommer att tillgodoses i lika stor utsträckning. Det kan handla om elever vars socio ­ ekonomiska förutsättningar är sämre eller att vissa vårdnadshavare inte i lika hög utsträckning uppmärksammar barnens högre intellektuellt stimulerande behov eller att vissa skolor inte har förmågan att uppmärksamma elevernas behov eller erbjuda den typ av spetsutbildning som nu beskrivs. Det är därför lämpligt att införa krav på att regeringens proposition 2023/24:79 systematiskt följs upp och utvärderas i linje med skolans grunduppdrag och skollagens skrivelser. Uppföljningar av reformen behöver vara breda och omfatta finansiering, samtliga elevers sociala situation på kort och lång sikt, genomströmning och resultat. Camilla Hansén (MP) Jan Riise (MP) Amanda Lind (MP) Rasmus Ling (MP) === HD024066: med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd024066 Motion till riksdagen 2025/26:4066 av Camilla Hansén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:196 Tid för undervisningsuppdraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att andelen behöriga lärare stadigt ökar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver samverka med arbetsmarknadens parter i förordningsarbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa arbetstidsreformens genomförande i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvecklingssamtal, plan för kunskapsutveckling och kontakt med vårdnadshavare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och utvärdering och tillkännager detta för regeringen. Skickliga lärare som har tillräckligt med tid för sina elever Svensk skola är bra på många sätt. Skolverket beskriver i sin lägesrapport för 2026 att de flesta elever trivs i skolan och att kunskaperna ligger på eller över OECD:s snitt och ökar sedan pandemin. Lärarbehörigheten ökar och fler lärare trivs med sitt yrke (Skolverket 2026). Samtidigt så ökar skillnader mellan hög- och lågpresterande elever, socioekonomisk bakgrund påverkar resultaten och likvärdigheten brister med stora skillnader vad gäller exempelvis andelen behöriga lärare över landet. En avgörande förutsättning för att både förskola och skola ska kunna vara en plats för kunskap, utveckling och gemenskap är lärarna. Läraryrket är en av samhällets mest värdefulla professioner och måste behandlas därefter. Vi vill stärka lärarnas ställning på flera olika sätt, bl.a. genom att förbättra arbetsvillkoren samt ge mer tid till det som är kärnan i arbetet – undervisning och relationer med barn och elever. Lärare behöver vara garanterade tid för att planera, genomföra och följa upp sin undervisning, vilket nu föreslås. Sverige har lärarbrist, och den prognostiseras fortsätta de kommande tio åren (Skolverkets lägesrapport, 2026). Reformer för att förbättra lärares arbetsmiljö är viktiga för att fler ska vilja bli lärare och för att läraryrket ska vara attraktivt och prestigefyllt. Det är viktigt att lärares tid för undervisningsuppdraget regleras. Miljö ­ partiet står bakom reglering av lärares undervisningstid och ett tydligt fokus på att hög kvalitet på undervisningen förutsätter tid för både planering och utvärdering, men oroas av att brister i finansiering och genomförande riskerar att fler elever kommer att möta obehöriga lärare i skolan. Det riksdagen nu har att behandla är ett tillägg i skollagen om att det “i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisning” och att regeringen får meddela föreskrifter om tiden för de olika delarna. Vi menar att det är angeläget att regeringen arbetar tillsammans med arbets ­ marknadens parter för att regleringen i förordning ska bli så gynnsam som möjligt. Att minska onödig administration Propositionen om Tid för undervisningsuppdraget behandlar också lagstiftning kring diskriminering och utvecklingssamtal i syfte att minska onödig administration. Miljöpartiet står bakom att minska på onödig administration för lärare, men framhåller vikten av att arbetet mot diskriminering och trakasserier dokumenteras i tillräcklig omfattning för att rätt insatser ska genomföras på varje skola. När det gäller utveck ­ lingssamtal är vi medvetna om att det är en tidskrävande uppgift för mentorer att genomföra dem, men ställer oss tveksamma till att minska skolans åtagande att erbjuda två utvecklingssamtal per år. Det riskerar att gå för långt tid mellan samtal och det drabbar de elever som behöver en nära relation mellan skola och familjer som mest behöver det. Det är viktigt att lärare om behovet finns har fortlöpande kontakt och tätare avstämningar än vad som är lagstiftningens miniminivå. Innehållet i de nya skriftliga planerna för kunskapsutveckling, som ersätter individuella utvecklingsplaner, smalnas av till att enbart behandla kunskapsuppdraget, inte elevernas utveckling som helhet. Det är viktigt att lärarrollen, trots välbehövlig reglering för att värna undervisnings ­ uppdraget, inte smalnas av för mycket så att helhetssynen på barn och elever riskerar att gå förlorad. De bör enligt Miljöpartiets mening ha ett bredare anslag och det bör som tidigare vara rektor som beslutar om innehållet. Stärk finansiering och ökad lärarbehörighet Den här reformen förutsätter att skolans finansiering stärks och att särskilda satsningar görs för att öka andelen behöriga lärare i hela landet. Om den här reformen brister i genomförande riskerar priset för bättre arbetsvillkor leda till att fler lektioner leds av obehörig personal och att fler lektioner ställs in. Det är särskilt påtagligt på lands- och i glesbygd och Miljöpartiet understryker att utbildningen ska vara likvärdig och hålla hög kvalitet i hela landet. Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för att skolor i hela landet ska ha tillräckliga resurser genom ett stärkt sektorsbidrag som säkerställer tillräcklig finansiering. Utvärdering Regeringens samlade reformpaket har stor betydelse för hur svensk skola ska utvecklas de kommande decennierna. Det är beklagligt att man inte har visat större intresse för att redan från början lägga grunden för breda politiska överenskommelser som står starka över tid. För att alla reformerna ska få positiva effekter är det viktigt med tillräcklig finansiering samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering för att försäkra sig om att de avsedda effekterna nås och göra justeringar och implementering om det behövs. Camilla Hansén (MP) Mats Berglund (MP) Annika Hirvonen (MP) Jan Riise (MP) Nils Seye Larsen (MP) Ulrika Westerlund (MP)