Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1774 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) Återinförande av den kommunala förköpsrätten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av lagstiftning och regelverk som ger kommunerna ökade möjligheter att främja en sund samhällsutveckling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Det som sker på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden är av stor strategisk betydelse för samhällets utveckling och en central fråga för landets kommuner som har bostadsförsörjningsansvaret och är angelägna att skapa goda och hållbara livsvillkor för medborgare och företag. Det var mot denna bakgrund som det under åren 1967–2010 fanns en lagstiftning som gjorde det möjligt för kommunerna att, med förköpsrätt, träda in i köparens ställe vid planerade fastighetsförsäljningar. Denna lagstiftning avskaffades 2010 utan att nya verktyg infördes och trots att två utredningar framförde att kommunerna behövde något redskap för långsiktig hållbar planering. Boverket ansåg t ex att det skulle vara rimligt att ge kommunerna möjlighet till förköp för att klara utvecklingen i tät bebyggelse. Lagstiftaren tog dock ingen hänsyn till detta och det huvudsakliga motivet att avskaffa lagen var att förenkla och förbilliga försäljningsprocesserna. Mycket har dock hänt på fastighets- och bostadsmarknaden sedan 2010 och dessvärre har oönskade effekter av att lagstiftningen avskaffades uppstått på många håll i landet. Allra allvarligast är att strategisk mark i kommunerna numer ofta ingår i avancerade köp- och säljupplägg som sällan syftar till någon positiv samhällsutveckling utan enbart syftar till kortsiktig vinstmaximering. Än värre är dock att det i sammanhanget före ­ kommer kopplingar till organiserad brottslighet. Södertälje är en kommun som tidigt uppmärksammat dessa risker och därför successivt skärpt markanvisnings- och tillsyns ­ processer. Kommunen arbetar också aktivt med att scanna samtliga de processer som är aktuella i samband med mark- och fastighetsaffärer där kommunen har strategiska intressen. Redskapen räcker dock inte till. Den gamla lagen om förköpsrätt för kommunerna var visserligen behäftad med problem, men samhällets utmaningar har vuxit och den organiserade brottslighetens närvaro på fastighets- och bostadsmarknaden manar till eftertanke. Mot denna bakgrund är det rimligt att överväga att återinföra den kommunala förköpsrätten eller att införa ny lagstiftning med syftet att ge kommunerna bättre möjligheter att klara sitt bostads ­ försörj ­ nings ­ ansvar och att bidra till en sund samhällsutveckling. Ingela Nylund Watz (S) Markus Selin (S) Serkan Köse (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1309 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) Återinförande av kommunal förköpsrätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av lagstiftning och regelverk som ger kommunerna ökade möjligheter att främja en sund samhällsutveckling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Det som sker på den svenska fastighets- och bostadsmarknaden är av stor strategisk betydelse för samhällets utveckling och en central fråga för landets kommuner som har bostadsförsörjningsansvaret och är angelägna om att skapa goda och hållbara livsvillkor för medborgare och företag. Det var mot denna bakgrund som det under åren 1967–2010 fanns en lagstiftning som gjorde det möjligt för kommunerna att, med förköpsrätt, träda in i köparens ställe vid planerade fastighetsförsäljningar. Denna lagstiftning avskaffades 2010 utan att nya verktyg infördes och trots att två utredningar framförde att kommunerna behövde något redskap för långsiktigt hållbar planering. Boverket ansåg t.ex. att det skulle vara rimligt att ge kommunerna möjlighet till förköp för att klara utvecklingen i tät bebyggelse. Lagstiftaren tog dock ingen hänsyn till detta och det huvudsakliga motivet att avskaffa lagen var att förenkla och förbilliga försäljningsprocesserna. Mycket har dock hänt på fastighets- och bostadsmarknaden sedan 2010 och dessvärre har oönskade effekter av att lagstiftningen avskaffades uppstått på många håll i landet. Allra allvarligast är att strategisk mark i kommunerna numer ofta ingår i avancerade köp- och säljupplägg som sällan syftar till någon positiv samhällsutveckling utan enbart syftar till kortsiktig vinstmaximering. Än värre är dock att det i sammanhanget före ­ kommer kopplingar till organiserad brottslighet. Södertälje är en kommun som tidigt uppmärksammat dessa risker och därför successivt skärpt markanvisnings- och tillsyns ­ processer. Kommunen arbetar också aktivt med att scanna samtliga de processer som är aktuella i samband med mark- och fastighetsaffärer där kommunen har strategiska intressen. Redskapen räcker dock inte till. Den gamla lagen om förköpsrätt för kommunerna var visserligen behäftad med problem, men samhällets utmaningar har vuxit och den organiserade brottslighetens närvaro på fastighets- och bostadsmarknaden manar till eftertanke. Mot denna bakgrund är det rimligt att överväga att återinföra den kommunala förköpsrätten eller att införa ny lagstiftning med syftet att ge kommunerna bättre möjligheter att klara sitt bostads ­ försörjningsansvar och att bidra till en sund samhällsutveckling. Frågan utreds för närvarande och resultatet ska presenteras i december 2023. Regeringen bör därefter skyndsamt återkomma med förslag till ny lagstiftning om kommunal förköpsrätt. Ingela Nylund Watz (S) Serkan Köse (S) Joakim Sandell (S)