Jämförelse 48e615b58a048d691ab725dc Underlagets kontrollsumma: 95c191e81102c988e369da9023a03a98df2e4dda8ea8fa0af24f16af80f07d40 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022373: Stärkt va-beredskap === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022373 Motion till riksdagen 2023/24:2373 av Hanna Westerén m.fl. (S) Stärkt va-beredskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga nya stöd och finansieringsformer för att stärka svensk beredskap på va-området och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att hela Sverige ska ha ledningsnät och en fungerande vattenrening som säkrar rent dricksvatten och inte utsätter befolkningen för vattenburen smitta eller skadliga ämnen måste omfattningen av investeringarna i va-anläggningar öka avsevärt. Sommarens översvämningar på grund av stormen Hans visar tydligt att dagens va-system inte är tillräckligt robust för att klara de effekter som vi nu ser som ett resultat av klimatför ­ ändringarna. Varje år investeras ca 20 miljarder kronor i va-anläggningar, men det är inte till ­ räckligt. Bedömningen som Svenskt Vatten gör är att omfattningen bör ligga på ca 30 miljarder kronor per år. Det är medel som svenska kommuner har svårt att avsätta och som måste matchas av ökade avgifter från avgiftskollektivet. Eftersom kommunerna bedömer va-behovet och avgiftskollektivet betalar, riskerar vi att viktiga satsningar för att säkra dricksvatten försenas eller helt uteblir. Samtidigt begränsar speciallag ­ stiftningen kommunernas förutsättningar att samverka inom va-området gällande t.ex. utjämnande taxor mellan olika kommuner. Det är av yttersta vikt att investeringstakten i svenskt va ökar. Det är viktigt för att säkerställa att vi även fortsättningsvis ska kunna bo runt om i vårt avlånga land i redan befintlig bebyggelse, men också för att kunna möjliggöra ny. Dessutom behöver svensk industri långsiktiga förutsättningar och spelregler där vatten som resurs är en helt av ­ görande faktor, inte minst kopplat till grön omställning. Den oro vi ser i omvärlden med bl.a. ett krig i vårt närområde och klimatför ­ ändringarna medför att dricksvatten av god kvalité i allt större utsträckning är en strategisk resurs. Sveriges försörjningsförmåga måste öka och vår beredskap bli avsevärt bättre. I det perspektivet är tillgången till rent dricksvatten och funktionell vatten- och avloppsverksamhet helt oundgänglig. Ur beredskapssynpunkt är tillgången till rent vatten förknippad med skydd för liv och hälsa. Ett va-system med för låg om- och utbyggnadstakt riskerar därför vår gemensamma försörjnings- och försvarsförmåga. Med detta i beaktande bör det över ­ vägas att tillskapa nya stöd och finansieringsformer för kommuner vars va-system är hårt ansträngt eller där vattenkvalitén är undermålig så att vi kan ta ett gemensamt ansvar för vatten av god kvalité i hela Sverige. Hanna Westerén (S) Niklas Karlsson (S) Peder Björk (S) Åsa Eriksson (S) Eva Lindh (S) === HC022303: Stärkt va-beredskap === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022303 Motion till riksdagen 2024/25:2303 av Hanna Westerén m.fl. (S) Stärkt va-beredskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga nya stöd och finansieringsformer för att stärka svensk beredskap på va-området och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att hela Sverige ska ha ledningsnät och en fungerande vattenrening som säkrar rent dricksvatten och inte utsätter befolkningen för vattenburen smitta eller skadliga ämnen måste omfattningen av investeringarna i va-anläggningar öka avsevärt. De senaste årens översvämningar visar tydligt att dagens va-system inte är tillräckligt robust för att klara de effekter som vi nu ser som ett resultat av klimatförändringarna. Varje år investeras ca 20 miljarder kronor i va-anläggningar, men det är inte till ­ räckligt. Bedömningen som Svenskt Vatten gör är att omfattningen bör ligga på ca 30 miljarder kronor per år. Det är medel som svenska kommuner har svårt att avsätta och som måste matchas av ökade avgifter från avgiftskollektivet. Eftersom kommunerna bedömer va-behovet och avgiftskollektivet betalar, riskerar vi att viktiga satsningar för att säkra dricksvatten försenas eller helt uteblir. Samtidigt begränsar speciallag ­ stiftningen kommunernas förutsättningar att samverka inom va-området gällande t.ex. utjämnande taxor mellan olika kommuner. Det är av yttersta vikt att investeringstakten i svenskt va ökar. Det är viktigt för att säkerställa att vi även fortsättningsvis ska kunna bo runt om i vårt avlånga land i redan befintlig bebyggelse, men också för att kunna möjliggöra ny. Dessutom behöver svensk industri långsiktiga förutsättningar och spelregler där vatten som resurs är en helt avgörande faktor, inte minst kopplat till grön omställning. Den oro vi ser i omvärlden med bl.a. ett krig i vårt närområde och klimat ­ förändringarna medför att dricksvatten av god kvalité i allt större utsträckning är en strategisk resurs. Sveriges försörjningsförmåga måste öka och vår beredskap bli avsevärt bättre. I det perspektivet är tillgången till rent dricksvatten och funktionell vatten- och avloppsverksamhet helt oundgänglig. Ur beredskapssynpunkt är tillgången till rent vatten förknippad med skydd för liv och hälsa. Ett va-system med för låg om- och utbyggnadstakt riskerar därför vår gemen ­ samma försörjnings- och försvarsförmåga. Med detta i beaktande bör det övervägas att tillskapa nya stöd och finansieringsformer för kommuner vars va-system är hårt ansträngt eller där vattenkvalitén är undermålig så att vi kan ta ett gemensamt ansvar för vatten av god kvalité i hela Sverige. Hanna Westerén (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Niklas Karlsson (S) Åsa Eriksson (S)