Jämför sakliga förslag
A · Fri journalistik och opinionsbildning som bevakar hela Sverige
2022/23 · HA02862 · Catarina Deremar (C); Anne-Li Sjölund (C); Anna Lasses (C); Jonny Cato (C); Muharrem Demirok (C); Martina Johansson (C); Anders W Jonsson (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C); Christofer Bergenblock (C); Niels Paarup-Petersen (C); Malin Björk (C)
Original hos RiksdagenB · Kultur, civilsamhälle och medier
2025/26 · HD023183 · Catarina Deremar (C); Anne-Li Sjölund (C); Rickard Nordin (C); Anders W Jonsson (C); Alireza Akhondi (C); Christofer Bergenblock (C); Jonny Cato (C); Martina Johansson (C); Niels Paarup-Petersen (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.018 · ämneslikhet 0.600. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 11 yrkanden i A · 26 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A11 och B21 · textlikhet 0.621A: Avslag · B: Avslag
A11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat oberoende för public service och tillkännager detta för regeringen.
B21
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna långsiktighet och oberoende för public service och tillkännager detta för regeringen.
10 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla mediestödet för att på längre sikt säkra tillgången till allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en säkerhetspolitisk granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kapaciteten hos de enheter inom polisen som arbetar med demokratifrågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Brottsförebyggande rådet ett tydligare uppdrag att utbilda och stötta medierna att hantera och anmäla hot och trakasserier och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra brottsofferjourernas kapacitet att stötta utsatta journalister och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp insatser mot hot mot journalister och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt stöd för mindre medieföretags investeringar i säkerhetsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samdistribution av post och tidningar och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett fortsatt brett uppdrag för public service och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion så långt det är möjligt ska tillgängliggöra sitt journalistiska public service-material för fri användning och tillkännager detta för regeringen.
25 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ett brett kulturliv i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fritt kulturliv och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram modeller för privat finansiering och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en god infrastruktur för kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna barnkulturen och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler barn och unga tillgång till kulturskoleverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en kompletterande filmutredning för att se över finansieringen av filmstödet, möjlighet att upprätta ett nytt filmavtal samt frågan om ökat politiskt oberoende och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den inlösenersättning som en upphittare får om det är under andra omständigheter än kring en fornlämning och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt arbete kring världsarven och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra och säkra kulturarv genom digitalisering och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningar för kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en ny språkutredning och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja resiliens vid motgångar och kriser och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda grundförutsättningar för civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja konkret tillgång till den fria bildningen och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av metodutveckling för att ge fler barn och unga tillgång till en aktiv fritid och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkoret i statens stöd till trossamfund och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att göra en bedömning av hur det nya mediestödet uppfyller syftet och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning av förutsättningarna för de allmännyttiga lotterierna att bidra till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla allmännyttiga lotterier ska behandlas lika oavsett huvudman och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydlig avsändare på lotterier för allmännyttiga ändamål och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantagen för restaurangkasinon inom licenspliktig spelverksamhet ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en nationell spelstrategi och inkluderande av spelbranschen i ordinarie näringslivsstrukturer, exempelvis Vinnova och Exportkreditnämnden, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1459 ord · B 4258 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:862
av Catarina Deremar m.fl. (C)
Fri journalistik och opinionsbildning som bevakar hela Sverige
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att utveckla mediestödet för att på längre sikt säkra tillgången till allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en säkerhetspolitisk granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kapaciteten hos de enheter inom polisen som arbetar med demokratifrågor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Brottsförebyggande rådet ett tydligare uppdrag att utbilda och stötta medierna att hantera och anmäla hot och trakasserier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra brottsofferjourernas kapacitet att stötta utsatta journalister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp insatser mot hot mot journalister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt stöd för mindre medieföretags investeringar i säkerhetsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samdistribution av post och tidningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett fortsatt brett uppdrag för public service och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion så långt det är möjligt ska tillgängliggöra sitt journalistiska public service-material för fri användning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat oberoende för public service och tillkännager detta för regeringen.
Tillgång till allsidig och oberoende nyhetsbevakning
En fri press är en förutsättning i en demokrati. Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Det är då extra viktigt att bevaka områden som är särskilt utsatta där nyhetsbevakning saknas eller har lägre
frekvens och se vad mer som kan göras för att förbättra situationen. Mediestödet behöver
utvecklas för att säkra tillgången till allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet framöver.
Behov av granskning av utländska investeringar i svenska medieföretag
Det är sedan tidigare känt att utländsk makt har strategiska intressen av att påverka också
svensk debatt och på sikt vårt lands handlingsfrihet. För att inte öppna dörrarna på vid gavel vore det därför betydelsefullt att söka höja trösklarna på lämpligt sätt, med respekt för grundlagarna. Vår bedömning är att EU-kommissionens regelverk för granskning av
utländska direktinvesteringar som kan påverka säkerhet eller allmän ordning ger utrymme
för en nationell granskningsfunktion att också granska investeringar som rör förmågan att kontrollera information och medias frihet och mångfald. Regeringen bör givet det säkerhetspolitiska läget därför skyndsamt inrätta en säkerhetspolitisk
granskningsfunk
tion också för utländska direktinvesteringar i svenska medieföretag. Inte i syfte att stoppa
utländskt ägande i svensk media, utan i syfte att stå bättre rustade mot verksamhet som kan utgöra ett hot mot svensk demokrati, exempelvis om utländska direktinvesteringar riskerar påverka möjligheten till fri och oberoende media i hela Sverige. Regeringen behöver återkomma till riksdagen med information om hur man avser gå vidare med en sådan och om det är via ISP eller på annat sätt.
Förstärkt skydd för media mot hat, hot och trakasserier
Media kallas av goda skäl för den tredje statsmakten. Den utgör en av våra viktigaste samhällsinstitutioner eftersom en stark liberal demokrati kräver en stark media som
granskar makten, informerar medborgarna och belyser samhällsproblem. Det är en viktig
anledning till att vi vill göra det svårare att ändra grundlagens skydd för pressfriheten och andra rättigheter.
För att den tredje statsmakten ska lyckas med sitt uppdrag fullt ut krävs att medier är verksamma från Kiruna i norr till Trelleborg i söder, från den lilla kommunen till riks
dagen och Rosenbad. Centerpartiet ser allvarligt på de vita fläckar av bevakning som uppstått till följd av nedläggningar och nedskärningar inom lokalmedia på mindre orter. Vi kommer även fortsättningsvis att bedriva en mediepolitik som möjliggör livskraftig journalistik i hela landet.
I samband med bland annat internets framväxt och att politiker attackerat media har hot, hat och trakasserier mot journalister ökat i omfång och grovhet. Det är ett allvarligt hot mot den liberala demokratin. Kvinnor och minoriteter är särskilt utsatta, vilket riskerar att begränsa vilka röster som hörs i samhällsdebatten. Även detta är ett demokrati
problem.
Centerpartiet vill stärka kapaciteten hos de enheter inom polisen som arbetar med demokratifrågor och ge Brottsförebyggande rådet ett tydligare uppdrag att utbilda och stötta arbetsgivare, fackföreningar och personer som arbetar inom media i hur de bör hantera och anmäla hot och trakasserier. Vi vill dessutom att brottsofferjourerna får ökat stöd för sitt viktiga arbete med att stötta utsatta journalister.
Hot mot journalister blir ett hot mot
såväl det fria ordet som demokratin i bredare bemärkelse och kan aldrig accepteras. Det är därför också viktigt med uppföljning av regeringens handlingsplan mot hat och hot mot journalister, förtroendevalda och konstnärer och att den kan kompletteras efter behov.
Vi vill dessutom införa ett offentligt stöd, likt det som finns för trossamfund, som nyhetsredaktioner och andra inom media kan använda för att investera i säkerhets
åtgärder – från investeringar i fysisk säkerhet till säkerhetsutbildningar och it-säkerhet. Det är inte minst viktigt för små företag som saknar de stora mediehusens resurser och kunskap.
Samdistribution av post och tidningar
Det finns fortfarande många som är villiga att betala för att få sina nyheter. Det finns dock svårigheter att få tillgång till media i hela landet. Dels är det på vissa håll svårt att få ut fysiska tidningar eftersom det är problem med distributionen, dels är det svårt i stora delar av landet att få tillgång till media eftersom det saknas stabil och snabb internetuppkoppling.
I den statliga utredaren Kristina Jonängs delbetänkande ”Som ett brev på posten” (SOU 2016:27) återges postbranschens perspektiv på samdistribution av brev och tidningar. Det är tydligt att de marknadsinriktade aktörerna, exempelvis distributörerna,
ser ett behov av att på andra sätt öka sin beläggning då både tidnings- och brevförsändel
ser
minskar. Att samdistribuera brev och tidningar skulle öka både tids- och kostnads
effektiviteten samt påverka positivt ur miljösynpunkt då färre transporter behövs. Tidningar och brev har idag olika tidpunkt för leverans till kund. Vårt förslag innefattar att den gemensamma distributionen sker enligt nuvarande tidningsdistributörers tids
ordning. Förslaget bidrar även till att vidmakthålla en bättre tillgänglighet/service både på landsbygd och i tätort, vilket är av största vikt också för tillgång till lokaljournalistik och därmed en fungerande demokrati.
En tillgänglig och oberoende public service
Public service spelar en stor roll för spegling av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Det medför även att exempelvis personer med funktionsnedsättning också kan få ta del av ett brett utbud eftersom det är på public service som sådana krav kan ställas.
Vi lever i en tid med ett allt mer differentierat medieutbud och tidningar under ekonomisk press. Samtidigt finansierar vi public service-medierna SVT, SR och Utbildningsradion. Med nya digitala verktyg finns goda möjligheter att få mer public service utan extra kostnader.
Enligt sändningstillståndet ska public service-medierna ”präglas av folkbildnings
ambitioner”. Men genom att begränsa användandet av det producerade materialet till egna kanaler begränsas dessa ambitioner och möjligheter. För att få ett ökat utnyttjande av allmänheten och av andra medier av det public service-material som Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion producerat behövs en förändring av deras öppenhet och tillgänglighet.
Centerpartiet värderar public services viktiga uppdrag att granska makten. Vi vet också att public services kapacitet och opartiskhet i många fall varit bland de första offren när auktoritära och illiberala ledare tar makten. Public services oberoende bör därför skyddas.
Oberoendet är centralt för att public service ska uppfylla det demokratiska syftet. En del i detta är att se över det faktum att regeringen i dag är den instans som har att fatta
beslut vad gäller förhandsprövningen. Att public service är oberoende vad gäller politisk
påverkan är viktigt och bör även fastslås vad gäller förhandsprövningen. Därför bör systemet enligt vår mening se annorlunda ut där regeringen inte är inblandad i besluts
fattande vad gäller förhandsprövningen.
Catarina Deremar (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Anna Lasses (C)
Jonny Cato (C)
Muharrem Demirok (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Christofer Bergenblock (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Malin Björk (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3183
av Catarina Deremar m.fl. (C)
Kultur, civilsamhälle och medier
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja ett brett kulturliv i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett fritt kulturliv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram modeller för privat finansiering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en god infrastruktur för kultur i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna barnkulturen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler barn och unga tillgång till kulturskoleverksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en kompletterande filmutredning för att se över finansieringen av filmstödet, möjlighet att upprätta ett nytt filmavtal samt frågan om ökat politiskt oberoende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den inlösenersättning som en upphittare får om det är under andra omständigheter än kring en fornlämning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt arbete kring världsarven och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillgängliggöra och säkra kulturarv genom digitalisering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningar för kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en ny språkutredning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja resiliens vid motgångar och kriser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda grundförutsättningar för civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja konkret tillgång till den fria bildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av metodutveckling för att ge fler barn och unga tillgång till en aktiv fritid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkoret i statens stöd till trossamfund och civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att göra en bedömning av hur det nya mediestödet uppfyller syftet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna långsiktighet och oberoende för public service och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en ny utredning av förutsättningarna för de allmännyttiga lotterierna att bidra till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla allmännyttiga lotterier ska behandlas lika oavsett huvudman och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydlig avsändare på lotterier för allmännyttiga ändamål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantagen för restaurangkasinon inom licenspliktig spelverksamhet ska upphöra och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en nationell spelstrategi och inkluderande av spelbranschen i ordinarie näringslivsstrukturer, exempelvis Vinnova och Exportkreditnämnden, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Kulturen behöver vara fri och tillgänglig för alla, oavsett var man bor, om man har någon funktionsnedsättning eller vilken bakgrund och livssituation man har i övrigt. Den behöver också vara tillgänglig både att ta del av och för eget skapande. Det vilar ett särskilt ansvar för att skapa dessa förutsättningar för barn och unga, bland annat genom att erbjuda kultur inom ramen för skolan och visa vägar mot föreningslivet. Det ekono
miska läget som har påverkats av hög inflation riskerar att minska möjligheterna att både skapa och ta del av kultur, och hur det utvecklar sig framöver behöver följas noga bland annat utifrån jämställdhet och jämlikhet (yrkande 1).
För att säkra den konstnärliga friheten behöver konsten skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga, det som brukar kallas principen om armlängds avstånd.
Det behövs också modeller för offentlig-privat samverkan så att armlängds avstånd gäller
även där. När stöd ges till olika verksamheter bidrar det till förutsättningar för kultur
utövande och konsumtion inom det området. Även om styrningen genom bidragen inte handlar om innehållet så påverkas utbudet på detta sätt. Därför är det viktigt att ofta
om
pröva stöd så att det kan bli en större variation av verksamheter som får dessa förbättrade
förutsättningar (yrkande 2).
Kulturen blir också friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men samtidigt bör möjligheterna till privat finansiering förbättras. Det rör bland annat frågor som att underlätta kultur
sponsring, sänka dansbandsmomsen, införa avdragsrätt för företag vid förstahandsinköp av konst och andra former av åtgärder som främjar privat finansiering. Det behöver också tas fram modeller för offentlig, idéburen och privat samverkan. Mer privat finansiering kan behövas för att växla upp de offentliga bidragen, och för att det ska bli framgångsrikt så
måste det finnas en tydlig konstruktion som visar att det fungerar och att den konstnärliga
friheten samtidigt kan värnas. Det handlar om att skapa förtroende så att fler kan bli bekväma med att bidra till kulturen med privata medel (yrkande 3).
Med en god infrastruktur för kulturlivet kan det blomstra i hela landet. En del av denna infrastruktur som finns i alla kommuner är folkbiblioteken. De kan också fungera som mötesplatser för fler former av kultur än böcker och läsning. Folkbildningen har också verksamhet som har möjlighet att nå långt ut i bygderna och kan erbjuda bland
annat kulturaktiviteter men också exempelvis replokaler för bland annat unga. Betydelsen
av bland annat studieförbundens möjlighet att verka i hela landet är stor för ett nära och tillgängligt kulturliv för alla. Inte minst för detta behövs allmänna samlingslokaler men också teknisk möjlighet att ta emot olika typer av kulturevenemang. Det offentliga måste, genom stat, regioner och kommuner, medverka till att skapa bästa möjliga förut
sättningar och rimliga villkor för allmänna samlingslokaler med generösa utrymmen för bland annat kulturverksamhet (yrkande 4).
Det är centralt att alla barn får möta olika kulturyttringar så att de kan ges många vägar att använda sin nyfikenhet, utveckla sin kreativitet och finna sina egna uttryck. Det skapar en grogrund för bildning att bära med sig genom livet men det bidrar också till möjligheter till reflektion och bearbetning av de intryck och händelser som man har i sin vardag och möter i olika medier. Att den möjligheten ges i kulturen genom bland annat museipedagoger har särskilt stor betydelse med en orolig omvärld, och därför behövs det fler sätt att ge barn tillgång till sådan verksamhet (yrkande 5).
Det finns också fler skäl för att satsningen på Skapande skola på sikt bör breddas till att gälla även gymnasieskolan. Dessutom ger det professionella kulturskapare arbets
tillfällen på skolor när de arbetar med barn och kultur. Skapande skola stimulerar de ungas krea
tivitet och skapar möten med professionella kulturskapare (yrkande 6).
I de allra flesta kommuner finns kulturskolor som erbjuder utbildning inom olika ämnen även om tyngdpunkten ofta ligger inom musiken. Kulturskolan är en kommunal verksamhet som kan erbjuda en verksamhet som är utformad utifrån de lokala förutsätt
ningarna. Det är väldigt värdefullt att denna verksamhet finns, och många barn och unga trivs och utvecklas där. Det finns dock mycket mer att göra för att nå ut bredare så att fler kan få chansen att ta del av verksamheten. Det har stor betydelse både för den enskilda individen och för samhället i stort och för att bredda rekryteringen till det professionella musiklivet och annan kulturverksamhet. Statligt stöd har bidragit till detta, men i grunden ligger ansvaret på kommunerna. Staten har däremot en viktig uppgift när det gäller att ut
bilda lärare till kulturskolan (yrkande 7).
Film tillhör de mest tillgängliga kulturformerna i Sverige. Biografer bidrar själva till en kulturell upplevelse samt utgör en viktig del i en infrastruktur som sammantaget ger tillgång till ett brett kulturliv i hela landet. När den dåvarande regeringen 2015 sa upp filmavtalet, som under åren 1963–2016 finansierade filmpolitiken, och ersatte det med en statlig film
politik var vi kritiska. Bland annat för att finansieringen skedde genom att momsen på biobesök höjdes, vilket trädde i kraft 2017. Vi har också drivit på för att se över hur man kan få en bättre parts- och branschsamverkan inom filmområdet sedan filmavtalet sagts upp. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för att göra svensk film. Produktion av film sker på fler sätt än tidigare. Detsamma gäller hur man tar del av film som nu sker på fler plattformar som exempelvis via de många streamingtjänster som kommit. Den utredning av den nationella filmpolitiken som regeringen tillsatt ska lämna sitt betänkande senast den sista februari 2025. Den har i uppdrag att se över vissa delar av filmpolitiken men den har bland annat inte i uppdrag att se över finansieringen av den. Det behövs nu en ny filmutredning för att se över filmpolitiken i stort inklusive finansieringen av film
stödet, möjlighet att upprätta ett nytt filmavtal samt frågan om ökat politiskt oberoende (yrkande 8).
Bevarandet av kulturminnen är ett givet uppdrag för vårt samhälle. Lagstiftningen på detta område kan ibland medföra komplikationer vid exploatering av nya områden. Det är exploatören som bekostar arbetet kring undersökningar av fornlämningar. Staten går bara in och bidrar i speciella fall. Det händer att dessa kostnader blir så stora att tänkt ny
bebyggelse inte blir av. Vi vill därför utreda hur ett alternativt sätt att fördela kostnad
erna kan se ut. Det finns också anledning att utvärdera kulturmiljölagstiftningen avse
ende den
inlösenersättning som en upphittare får om det är under andra omständigheter än kring en fornlämning i syfte att ge större möjlighet att upphittaren av fornfynd får ersätt
ning för hela fyndet. Nu gäller att det bara är det föremål som upphittas som man kan få
ersättning för och inte ifall en arkeologisk utgrävning skulle visa att det finns fler föremål
på samma plats (yrkande 9).
Det kyrkliga kulturarvet är allas. Alla som lever och vistas i Sverige har rätt till del
aktighet i det. Där finns spår från bygdens och landets historia. Detta kulturarv behöver göras mer tillgängligt för alla. Digitalisering av det kyrkliga kulturarvet ger möjligheter att ytterligare tillgängliggöra detta kulturarv. Då har också digital dokumentation, från enkla fotografier med mobilkamera till 3D-skanning och andra mer avancerade metoder, en betydelse. Samtidigt skapar den ökande digitaliseringen av historiskt källmaterial, bland annat i regi av Riksarkivet men även civilsamhällesaktörer, nya möjligheter till dokumentation av och kunskapsutveckling om kyrkliga kulturminnen. Det är viktigt att både Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har kompetens för att se och utnyttja dessa möjligheter eller har de resurser som behövs för att använda sig av extern kompetens (yrkande 10).
I Sverige finns 15 världsarv. Dessa unika kultur- och naturhistoriska kulturmiljöer. De finns på flera olika platser över landet och är också ett nationellt intresse. Ansvaret för arbetet med världsarven ligger lokalt, regionalt och nationellt. Ägare och förvaltare av världsarven kan vara både privata och offentliga och arbetet med världsarven finansi
eras av privata, kommunala, regionala och statliga medel. Det finns statliga öronmärkta medel som går till världsarven som är naturarv, men inga öronmärkta anslag för världs
arv som är kulturarv. Däremot så finns andra bidrag inom kulturarv som är möjliga att söka för bland annat ideella organisationer som arbetar för att bidra till
människors möjlighet att uppleva kulturmiljöer. Det finns också möjlighet att finansiera lokalt och regionalt världsarvsarbete genom kultursamverkansmodellen. Sverige har en nationell världsarvsstrategi men det nationella arbetet kring världsarven kan stärkas och det bör finnas möjlighet till ytterligare samverkan mellan statliga, regionala och lokala insatser för världsarven. Därtill behövs mer internationellt samarbete kring världsarven (yrkande 11).
Ett sätt att göra kulturen mer tillgänglig för alla är genom digitalisering. Möjligheten att både ta del av kultur och själv skapa genom digital teknik måste tas tillvara. Då är till
gång till bredband i hela landet centralt, vilket ger goda förutsättningar för såväl privat
personer som föreningar, offentliga kulturinstitutioner och företag. En digitali
sering av kulturarvet bidrar till att bevara det inför framtiden och till att göra det till
gängligt för fler. Beredskapen kring det svenska kulturarvet behöver förbättras och digitaliseringen ske i ett högre tempo för att bidra till att skydda vårt kulturarv mot risker av olika slag (yrkande 12).
Förutsättningar för kulturarbetare behöver förbättras. Det finns många olika vägar att göra det. Tillgången på samlingslokaler i hela landet ger möjlighet för kulturskapare
inom bland annat teater, musik och litteratur att få uppdrag och nå nya grupper. Skapande
skola ger också uppdrag till kulturarbetare över hela landet. Vi anser också att allians
erna är en form som bör utvecklas. Många kulturarbetare är företagare och frilansare och vi vill förbättra möjligheterna för dessa att ta del av socialförsäkringarna. Det kan också finnas behov av särskilda informationsinsatser till företagare eftersom det är en grupp som ofta kan vara utan detta skydd (yrkande 13).
Språket är en nyckel för att både förstå sig själv, kommunicera med andra och delta aktivt i samhällslivet. Ofta när det talas om språket så är fokus på vikten av att behärska svenska för att kunna klara skolan och få ett arbete. Ibland handlar det om hur andra språk än svenska ska behandlas i Sverige. Återkommande är samtal och förslag på ytterligare åtgärder för att främja läsning. Det görs satsningar kring läsning och det är viktigt och bra, men språket är så mycket mer än så. De institutioner som man brukar tala om är ofta skolan och biblioteken. Men språket finns, behövs och utvecklas överallt i samhället. Alla har inte samma språkliga förutsättningar att delta i samhället fullt ut av olika skäl, men i samhället finns ett gemensamt ansvar för att bidra till språklig del
aktighet och en inkluderande demokrati. Det finns också den snabba utvecklingen kring AI och ett behov att följa hur det påverkar utvecklingen för det svenska språket och möjligheten till språklig delaktighet. Därför bör det göras en språkutredning kring hur samhället kan bidra till en ökad språklig delaktighet i en tid av allt snabbare teknisk utveckling som AI (yrkande 14).
Civilsamhälle
Det finns ett värde i sig i att arbeta tillsammans frivilligt för att vara med och arbeta för ett bättre samhälle. Det bidrar också till att stärka resiliensen vid motgångar och kriser. Det behövs fler åtgärder för att förbättra villkoren för civilsamhället, vilket också blivit mer aktuellt när det har uppstått en kommersiell marknad på områden där det tidigare inte har funnits. Ett exempel är andrahandsmarknaden för möbler, husgeråd med mera som delar av det civila samhället har drivit och också ofta använt som en plats för att erbjuda till exempel arbetsträning. Nu utvecklas också en kommersiell marknad för åter
använda varor vilket är mycket positivt ur miljöhänseende. Det påverkar ändå delar av civilsamhällets verksamheter. Det finns därmed ett behov av en föreningsrättsutredning, med syftet att tydliggöra och stärka civilsamhällets särart och skapa rimliga regelverk för verksamheterna (yrkande 15).
Det är viktigt att civilsamhället har goda grundförutsättningar för att bedriva sin verksamhet och att det finns möjlighet att snabbt kunna ställa om ifall det händer saker i samhället som gör att behoven ändras. Detta blir väldigt tydligt särskilt vid kriser, och med tanke på omvärldsläget så är det viktigare än på länge. Därför behöver en ökande del av statens stöd till civilsamhället gå till verksamhetsbidrag än till projektbidrag (yrkande 16).
Kontakter med andra och bildning är centralt för att kunna orientera sig, forma själv
ständiga uppfattningar och delta aktivt i samhället. Här spelar civilsamhällets alla delar en mycket viktig roll. Ett exempel är folkbildningen där vi skapar rum för reflektion och gemensamt får djupare kunskap om vår värld. Därför är det bland annat så viktigt att studieförbundens verksamhet inte urholkas, och det behövs också konkreta samman
hang för att mötas och utveckla den fria bildningen. Folkbildningen kan också ge människor en chans till nystart. En möjlighet att exempelvis gå en kurs på en folkhög
skola kan ge ny kraft, inspiration och kunskap som bidrar till att komma vidare i livet och där det också finns möjlighet att läsa in gymnasiekompetens. Denna verksamhet fyller en viktig funktion i samhället och kan inte ersättas av utbildningar som arrangeras av det offent
liga eller utbildningsföretag eller av offentligt arrangerad kultur. Det är viktigt att värna den fria bildningen. Den finns bara i demokratier eftersom den bygger på att människor kan bilda sig fritt och inte utifrån statlig styrning. Principen om arm
längds avstånd mellan politiken och bildningen behöver upprätthållas (yrkande 17).
Alla barn och unga behöver få tillgång till kultur, idrott och civilsamhället i stort. Det får inte hindras av om man exempelvis har långt avstånd till aktiviteterna, om man har någon funktionsnedsättning eller om familjen har knappa ekonomiska resurser. Dessa verksamheter kan ha så stor betydelse för många unga. De bidrar med hälsa, gemenskap och en bättre förståelse för hur samhället fungerar. För vissa fungerar också dessa
verk
samheter som en fristad från skolans krav eller från mindre gynnsamma hemförhål
landen
eller umgängeskretsar. Det behövs fler insatser samt metodutveckling för att ge alla barn och unga dessa positiva, utvecklande och stärkande upplevelser som också kan skydda mot utanförskap av olika slag (yrkande 18).
De trossamfund och organisationer inom civilsamhället som tar emot statliga bidrag
måste åta sig att upprätthålla grundläggande demokratiska principer. Det är också grunden
för den proposition som regeringen lade under 2024 om demokrativillkor för statens stöd
till trossamfund och civilsamhället. Trots det valde regeringen att så kallad omvändelse
terapi för hbtqi-personer enbart skulle strida mot demokrativillkoret om den riktade sig mot unga personer och alltså inte personer i alla åldrar. Centerpartiet anser, i ljuset av den utsatta situation en betjänad ofta befinner sig i i förhållande till tros
sam
fundet och
dess företrädare, att det måste framgå att all omvändelseterapi står i strid med demokrati
villkoret
och därför utgör en exkluderingsgrund (yrkande 19).
Media
Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Det är välkommet att ett nytt och teknikneutralt mediestöd kommit på plats samt att fokus ligger på tillgång till lokal och regional nyhetsförmedling som är så betydelsefull för en väl fungerande demokrati. Det nya mediestödet har snart varit på
plats i två år och då är det dags för en bedömning av hur det nya mediestödet har fungerat
i praktiken för att få en första uppfattning av hur träffsäkert det blivit och om syftet med
mediestödet uppfylls på bästa sätt. Det är centralt för att ha en beredskap ifall det kommer
att krävas fler åtgärder för att stärka förutsättningarna för den lokala och regionala journalistiken (yrkande
20).
Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Vi har i Sverige haft
en tradition att finna breda politiska överenskommelser kring public service. Denna tra
di
tion
behöver värnas. Det bidrar till en möjlighet att utveckla verksamheterna i ett lång
siktigt perspektiv, men det bidrar också till ett större politiskt oberoende. Ett fortsatt brett upp
drag ger en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa. Centerpartiet värnar public services viktiga uppdrag att granska makten. Vi vet också att public services kapa
citet och opartiskhet i många fall varit bland de första offren när auktoritära och illiberala ledare tar makten. Public services oberoende bör därför skyddas (yrkande
21).
Spel
Många människor i Sverige spelar om pengar. Delar av spelmarknaden står för viktiga inkomstkällor för civilsamhället och andra delar är helt kommersiella. En ny reglering av spelmarknaden trädde i kraft den 1 januari 2019. Det är oerhört viktigt att värna kanal
iseringen inom den nu omreglerade marknaden, det vill säga att en mycket stor
andel av spelandet sker hos bolag med licenser. Det är en förutsättning för ett gott spelar
skydd,
för alternativet med en lägre kanalisering gör istället att spelande sker oreglerat och därmed utan krav på spelarskydd. Förutsättningarna för de allmännyttiga lotteri
ernas möjligheter att även fortsatt ge inkomster till civilsamhället och dess verk
samheter har försvårats efter omregleringen av spelmarknaden. En ny utredning behövs kring
förutsätt
ningarna för de allmännyttiga lotterierna att bidra till civil
samhället
. Inrikt
ningen bör vara att minska byråkrati och kostnader för mindre lotterier samt att Spel
inspektionen kan fokusera på de stora aktörerna på licensmarknaden. Exempel på frågor som en sådan utredning bör behandla är en översyn av beloppsgränser, Spel
inspek
tionens fördelning av finansiering samt ett överfört tillsynsansvar till kommuner för mindre lotterier. Det skulle skapa förenklad administration, ett stärkt civilsamhälle samt ökat fokus på att bekämpa osunt spelande bland de stora aktörerna (yrkande 22).
Regeringen och Sverigedemokraterna har utrett undantagsregleringen för allmän
nyttiga lotterier i spellagstiftningen. Innan utredningen är klar och ett färdigt förslag finns från regeringen är det enligt oss för tidigt att ta ställning i sakfrågan. Vår ingång är att alla allmännyttiga lotterier ska behandlas lika oavsett huvudman. Den likheten inför lagen bör regeringen värna (yrkande
23).
Det är också viktigt med konsumentupplysning. Eftersom lotterierna säljs för allmän
nyttiga ändamål är det också viktigt att det i högre grad redovisas vart överskottet från lotterierna går. Det är rimligt att mindre lotterier helt undantas, men för större lotterier är det rimligt att redovisa vilka som tar del av vinsterna från lotteriet. På samma sätt som det är konsumentupplysning att redovisa vinstplan är det minst lika viktigt att redovisa vart överskottet går. Det finns tydliga exempel på lotterier där detta inte alls är tydligt, vilket försvårar för konsumenter att göra ett upplyst val (yrkande
24).
Alla typer av kommersiella spel bör också vara lika inför lagen. När den nya spel
regler
ingen infördes var restaurangkasinon en verksamhet på tydlig nedgång och ansågs därför inte behöva samma reglering. På senare år har dock utvecklingen vänt och vissa restau
rangkasinon har en mycket omfattande verksamhet utan att behöva omfattas av
samma regelverk som andra casinon eller annan spelverksamhet. Det innebär ett betydligt
sämre konsumentskydd än för andra spelverksamheter. Exempelvis kan du inte stänga av dig vid problemspelande, och registrering av spelare saknas. Det är inte rimligt att en så tydlig del av spelmarknaden ska sakna sådan reglering. Undantagen i kravställningen för licensinnehavare av restaurangkasinon bör därför upphöra (yrkande
25).
Det svenska spelundret är fantastiskt. Varje år exporteras spel från svenska spel
studior för mångmiljardbelopp. I kronor räknat är det svenska spelundret faktiskt betyd
ligt
större än det svenska musikundret. Ändå har spelbranschen levt på undantag politiskt. Alltför ofta blandas spel om pengar ihop med det som är spel för under
håll
ning eller nyttospel. Pengaspelet är en helt egen bransch och behandlas inte här. Sverige har länge saknat en
konkret politik för näringslivsgrenen spel. Detta trots att industrin omsätter mångmiljard
belopp
och har potential att växa ännu mer. Våra
grann
länder börjar vakna och har nu inrättat strategier för spelande och stöttar branschen
på olika sätt. Samtidigt har Sverige inte ens införlivat spelandet i kulturbegreppet enligt Kultur
rådet och än mindre hanterat
de stuprör som olika verksamheter innebär i den offentliga sektorn. Många spel
utvecklare vittnar om att det är svårt att få stöd via Vinnova, eftersom
det inte är en fysisk produkt som skapas. Här skulle Vinnovas verk
samhet behöva ses över för att bättre hantera digi
tala produkter och tjänster. Detsamma gäller Exportkredit
nämnden vars inriktning mesta
dels handlar om tillverkande industri. Små bolag som är ”born global” eller ”born digital” har extremt svårt att få stöttning, trots att det kanske är de som behöver det bäst och där potentialen är störst att växa. Här behöver staten se över verksamheten för att i
högre grad kunna låta spelutvecklare och spelstudior dra nytta av det fantastiska kunnande
och nätverk som institutioner som Exportkredit
nämnden besitter. Dessa exempel är bara några i en uppsjö av byråkratiska hinder som spelstudior och spelutvecklare möter i kontakten med det offentliga. Sverige har varit en föregångare i världen när det kommer till spel
utveckling, men riskerar nu att halka efter. En viktig start är därför att regeringen får i uppdrag att upprätta en nationell spelstrategi
för att ta vara på spelbranschens potential och undanröja byråkratiska hinder. Det handlar inte om att få specialdestinerade bidrag. Det handlar om att få samma möjligheter
att utvecklas och tillgång till samma institutioner som övriga näringslivet redan har. En nationell spelstrategi vore ett första steg i det arbetet (yrkande
26).
Catarina Deremar (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Rickard Nordin (C)
Anders W Jonsson (C)
Alireza Akhondi (C)
Christofer Bergenblock (C)
Jonny Cato (C)
Martina Johansson (C)
Niels Paarup-Petersen (C)