Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 8 Migration
2023/24 · HB022678 · Annika Hirvonen (MP); Camilla Hansén (MP); Amanda Lind (MP); Rasmus Ling (MP); Jan Riise (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelag
2025/26 · HD024087 · Annika Hirvonen (MP); Nils Seye Larsen (MP); Mats Berglund (MP); Camilla Hansén (MP); Jan Riise (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.004 · ämneslikhet 0.775. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen.
4 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen avslår proposition 2025/26:229 En ny mottagandelag.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd dagersättning för asylsökande och andra som omfattas av mottagandelagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ny översyn av mottagandet av asylsökande med utgångspunkt i rättssäkerhet, integration, psykisk hälsa och barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1103 ord · B 2075 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2678
av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Utgiftsområde 8 Migration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde
8 Migration enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
8
Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
4
734
916
12
292
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
6
892
000
398
000
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
151
013
−25
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
839
291
58
000
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
200
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
264
602
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
325
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
400
450
±0
Summa
13
808
274
443
292
Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Miljöpartiets vision är en värld där alla människor har en möjlighet att flytta men ingen tvingas fly. Där är vi inte i dag. Krig och konflikter ökar när kampen om de otillräckliga resurserna hårdnar. Klimatförändringarna skapar nya orsaker till att människor måste fly. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och måste försvaras. Människor har rätt till ett värdigt mottagande och en bra start i Sverige. Människor ska inkluderas, inte exkluderas. Tyvärr går Sverige genom regeringens och Tidöavtalets politik i helt fel riktning.
Höj dagersättningen för asylsökande
Miljöpartiet vill höja dagersättningen för asylsökande. Dagersättningen har inte höjts sedan 1994, samtidigt som hyrorna och priserna på varor har stigit. Dagens ersättning, 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen, är orimligt låg. Asylsökande måste ha möjlighet att leva ett drägligt liv under tiden de väntar på beslut. Vi vill höja ersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, dvs. cirka 115 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Det är mycket viktigt att understryka att den höjningen gäller alla som idag får dagersättning – alltså både asylsökande och personer från Ukraina som fått tillfälligt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. För år 2024 avsätter vi därför 610 miljoner
kr, för år 2025 470 miljoner
kr och för år 2026 240 miljoner
kr. Medlen belastar anslag 1:2.
Korta ned handläggningstiderna på migrationsdomstolarna
Handläggningstiderna på migrationsdomstolarna har varit alldeles för långa under lång tid, något som fått kritik av Riksrevisionen. Regeringen anger i budgetpropositionen att bara ett av de fyra verksamhetsmålen uppnåddes under 2022, målsättningen för verkställighetsmål. Handläggningstiden för de andra verksamhetsmålen försämrades under 2022. Detta är inte acceptabelt. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa handläggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Regeringen
har föreslagit en förstärkning av migrationsdomstolarna från år 2026 med 58 miljoner
kr.
Miljöpartiet anser att det tillskottet behövs redan nu för att minska handläggnings
tiderna. Miljöpartiet tillför därför 58 miljoner
kr till anslag 1:4 för år 2024 och 2025.
Regeringen går i helt fel riktning med förändringarna av mottagningssystemet
Regeringen har föreslagit att alla asylsökande utom ensamkommande barn ska bo i statliga asylboenden. Regeringen har också aviserat sanktioner mot de som inte väljer att bo på ett sådant boende, såsom indragen dagersättning och nekad möjlighet att arbeta (något som också föreslås i SOU 2022:64 En ny ordning för asylsökandes boende). Miljöpartiet anser att inriktningen är fel och kommer leda till att asylsökande isoleras från det svenska samhället i stället för att integreras i det. Förslagen riskerar att förvärra fattigdom, arbetslöshet och trångboddhet. Det behövs istället en effektiv politik mot barnfattigdom, för bostadsbyggande och för att skapa jobb. För att mottagandet ska bli så bra som möjligt krävs att alla kommuner tar sitt ansvar. Genom att fördela mot
tagandet jämnt kan vi minska segregationen, förbättra integrationen och underlätta etableringen.
Vi avvisar regeringens förslag om att förändra mottagningssystemet varför anslaget till statliga boenden för asylsökande i 1:1 minskas med 6
miljoner
kr år 2024, 65 miljoner
kr år 2025 och 85 miljoner år 2026. Anslaget i 1:2 för samma ändamål minskas med 15 miljoner
kr år 2024, 150 miljoner
kr år 2025 och 190 miljoner
kr år 2026.
Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn
Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att sänka ersättningen per dygn och person för mottagande av ensamkommande barn. Den aviserade sänkningen i 1:2 bör därför avvisas. Vi avvisar regeringens förslag varför anslaget till schablonersättning till kommunerna för ensamkommande barn återställs till 98 miljoner
kr år 2024, 72 miljoner 2025 och 83 miljoner 2026.
Slopa förslaget om återvändandecenter och utökat förvarstagande
Miljöpartiet vänder sig emot regeringens förslag om att inrätta återvändandecenter. Snarare än att motivera frivilligt återvändande riskerar centren att bli isolerade platser där människor vistas betydligt längre än avsett. Utöver risken att individens hälsa och välbefinnande försämras ger det sämre förutsättningar för integration och för att säkerställa barns grundläggande rättigheter. Barn kommer till exempel inte få möjlighet att få en skolgång som hänger ihop där de tidigt får tillgång till en svenskspråkig skolmiljö som de sedan kan fortsätta gå kvar i. Det ökade fokuset på att sätta fler människor i förvar är helt fel prioritering. Vi avvisar regeringens förslag om ökade insatser för återvändande i 1:1 varför anslaget minskas med 25 miljoner
kr för 2024, 2025 och 2026. Även förslaget till fler förvarsplatser avvisas varför anslaget minskas med 25 miljoner
kr år 2025 och 100 miljoner
kr år 2026. Införandet av återvändande
center avslås också varför anslaget till 1:2 minskas med 295 miljoner
kr år 2024, 219 miljoner
kr år 2025 och 320 miljoner
kr år 2026.
Villkora inte biståndet
Regeringen vill villkora delar av utvecklingssamarbetet så att länder bland annat ska återta medborgare. Det är helt fel väg att gå. Biståndet ska inte gå till att kontrollera hur andra länder sköter sin migrationspolitik; det ska gå till fattigdomsbekämpning och att uppfylla de globala utvecklingsmålen.
Återställ antalet kvotflyktingar
Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att
Sverige omedelbart ska gå tillbaka till att ta emot 5
000 kvotflyktingar per år. Höjningen
finansieras genom utgiftsområdena 13 och 14.
Försvåra inte möjligheten att bli medborgare
Regeringen vill göra det svårare för människor att bli medborgare i Sverige, bland annat genom skärpta krav. Miljöpartiet anser att det är helt fel väg att gå och att vi istället behöver öka människors möjligheter att bli en del av det svenska samhället. Vi avvisar regeringens förslag om ändrade regler i medborgarskapslagen varför anslaget minskas med 2
miljoner
kr år 2024, 10 miljoner
kr år 2025 och 10 miljoner
kr år 2026.
Annika Hirvonen (MP)
Camilla Hansén (MP)
Amanda Lind (MP)
Rasmus Ling (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:4087
av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2025/26:229 En ny mottagandelag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2025/26:229 En ny mottagandelag.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Migrationsverkets boenden bör reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om höjd dagersättning för asylsökande och andra som omfattas av mottagandelagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ny översyn av mottagandet av asylsökande med utgångspunkt i rättssäkerhet, integration, psykisk hälsa och barnkonventionen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Miljöpartiet ser behovet av att se över lagen om mottagande av asylsökande. Regel
verket behöver bli modernare och mer hållbart, något som också flera remissinstanser framhåller. Miljöpartiet är däremot kritiska till att flera av de förslag som regeringen presenterar innebär generella och allvarliga inskränkningar av asylsökandes och andra migranters rättigheter och friheter.
En uppdaterad lagstiftning måste ta sikte på att främja delaktighet och rättssäkerhet i mottagandet av asylsökande och främja integration, stabilitet och asylsökandes väl
mående och hälsa. Dessvärre kan vi inte se att dessa nödvändiga förbättringar får genomslag i regeringens förslag – tvärtom föreslår regeringen att asylsökande ska tvingas att vistas inom ett begränsat geografiskt område, med närvarokontroller och villkorat ekonomiskt bistånd. Med regeringens förslag finns uppenbara risker att både integrationen och rättssäkerheten i mottagandet försvagas.
Miljöpartiet vill bygga ett mottagande som främjar trygghet, stabila levnads
förhållanden och reella möjligheter att komma in i arbete, utbildning och samhällsliv. På så sätt skapar vi bästa förutsättningar för integration. Det är uppenbart att regeringen väljer en annan väg – där mottagandet i stället bygger på ökad kontroll, sanktioner och begränsningar. Vi beklagar denna utveckling; det riskerar att få stora konsekvenser för inte bara de individer som söker asyl i Sverige utan även samhället i stort.
Ett tryggt och rättssäkert mottagande
Alla som söker asyl i Sverige ska kunna lita på att deras individuella skyddsskäl prövas rättssäkert och i enlighet med gällande rätt. Samtidigt vet vi att dagens mottagnings
system präglas av flera utmaningar, och brister i asylprövningen har uppmärksammats flera gånger, bl.a. av JO, RFSL, UNHCR och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Kritiken har främst handlat om långa handläggningstider, bristande kompetens hos handläggare, tolkar och juridiska ombud, orimliga krav på den sökandes redogörelse för sina asylskäl, bristande efterlevnad av barnkonventionen samt undermålig hantering av traumatiserade personer. Dessa brister har inte minst drabbat konvertiter, hbtqi-flyktingar och barn. Även Statskontoret kritiserade Migrationsverkets asylprövning så sent som 2024, efter att de i sin granskning kunnat konstatera att myndigheten hade svårt att upprätthålla rättssäkerheten och enhetligheten i asylprövningen. Därutöver har handläggningstiderna hos både Migrationsverket och migrationsdomstolarna länge varit oacceptabelt långa. Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen granskat Migrationsverkets handläggningstider. Vid granskningen som gjordes under 2022 konstaterades att handläggningen var långsam och passiv, särskilt i ärenden som rörde medborgarskap, anknytning och asyl.
De många och allvarliga bristerna i den svenska mottagandeprocessen måste åtgärdas skyndsamt. Därav är det positivt och motiverat att göra en översyn och reform av Sveriges asylmottagande, med utgångspunkt i att stärka säkerställandet av asylsökandes och andra migranters rättigheter. Det förslag regeringen nu lagt på riksdagens bord visar däremot inte några ambitioner att åtgärda de brister som FN, Statskontoret, JO och RFSL har konstaterat.
Mottagandet av asylsökande är en process som börjar vid en asylansökan och att den sökandes individuella asylskäl ska utredas av Migrationsverket. För Miljöpartiet är det avgörande att säkerställa rättssäkra, gedigna och snabba handläggningsprocesser. Regeringen måste prioritera asylrätten och ge Migrationsverket resurser för att säker
ställa sitt uppdrag och ge personalen tillräcklig utbildning för att kunna göra korrekta bedömningar. Vi i Miljöpartiet anser att den rättsliga kvaliteten i handläggningen hos Migrationsverket måste stärkas och att myndigheten i det arbetet kan behöva starkare rättslig styrning och stöd. Handläggare och beslutsfattare efterfrågar bättre utbildning, kunskapsstöd och förutsättningar att stanna och utvecklas i sina olika roller. Därför vill vi att Migrationsverket får i uppdrag att utbilda samtlig operativ personal löpande i utredning, prövning och bedömning av asylärenden, bl.a. med fokus på hur traumati
serade personer, hbtqi-personer och konvertiter kan framställa sina skyddsbehov. Det behövs också kunskapshöjande insatser för rättsliga biträden och bättre förutsättningar att avsätta tillräckligt med tid till sina ärenden – detta gäller inte minst asylärenden som involverar barn.
Mottagandet ska främja integration och psykisk hälsa
Miljöpartiets migrationspolitik utgår från integration från första dagen. Den som kommer till Sverige ska tidigt få möjlighet att komma in i samhället, med arbete, utbildning och språk. Människor växer av trygghet, meningsfullhet och möjlighet att bli en del av ett sammanhang.
Regeringens nya mottagandelag går i motsatt riktning genom en skyldighet att vistas inom ett begränsat geografiskt område, medverka i närvarokontroller på asylboende och riskera nedsatt dagersättning vid bristande efterlevnad. Parallellt förbereder regeringen en övergång till större mottagnings- och återvändandecenter. Samtidigt vet vi från svenska studier att personer som bor på asylboenden visar en mycket hög förekomst av psykisk ohälsa i form av t.ex. depression, ångest och symtom på PTSD. Flera studier har kopplat asylsökandes psykiska ohälsa till deras ovissa rättsliga status men också till boende- och arbetsvillkor under asyltiden. WHO har framhållit att asylsökande behöver mötas av social inkludering, trygga boenden, möjlighet att arbeta och tillgång till god vård för att må bra i asylprocessen.
Flera remissinstanser, såsom Röda Korset, Svenska kyrkan och Asylrättscentrum, ser med oro på hur regeringens förslag kommer att påverka asylsökandes psykiska hälsa och välbefinnande. Röda Korset lyfter att Migrationsverkets tilldelning av boende
platser har stor betydelse för den enskildes fysiska och psykiska mående, vilket också påverkar möjligheterna för den enskilde att framföra sina asylskäl. Skyldigheten att bo på asylboenden, men även det generella kravet på ökade skyldigheter och begräns
ningar, kommer enligt Svenska kyrkan att få negativa konsekvenser för enskildas mående och integrationen. Röda Korset ser stora risker med att asylsökande ska få möjlighet att arbeta först efter sex månader; det förslaget försenar inte bara integra
tionen och möjligheten att bidra till samhället, utan påverkar också asylsökandes mående och hälsa.
Civil Rights Defenders framhåller att forskning visar att livskvaliteten i kollektiva asylboenden ofta är låg. Bristen på autonomi förenad med kontrollåtgärder och stigmati
sering lider ofta till ett stort psykiskt lidande för asylsökande barn och vuxna. Redan 1992 uppmärksammades att de kollektiva boendena kan ha negativa effekter för barn. Risken för missförhållanden på boendena har även i praktiken visat sig vara stor. Efter att många barnfamiljer placerades i kollektiva boenden i Sverige 2015 presenterade Barnombudsmannen en rapport som visade att barn och kvinnor utsatts för misshandel under sin tid på boendena. Ytterligare en rapport visade att ledningen på mottagnings
center använde straff och hotade om omflyttningar som disciplinära åtgärder samt ignorerade hälsofaror i bristande boenden. Även om individer inte utsätts för brott eller hälsofaror på sitt boende kan livet på ett asylboende i sig innebära ett hot mot asyl
sökandes hälsa. Att leva i ett mottagnings- eller återvändandecenter är förenat med stigma som förvärras av den pågående politiska diskursen där migranter jämställs med kriminella. Därtill har påtvingade rörelsebegränsningar, social isolering, stigmatisering, avsaknad av tidsgränser och oförmåga att själv bestämma över sina dagliga rutiner allvarliga effekter för de individer som tvingas att spendera lång tid i asylboenden, och det har lett till ökad förekomst av depression, självskadebeteende och självmord inom gruppen.
Miljöpartiet vill prioritera rättssäkra och snabba prövningar, så att asylsökande inte ska tvingas att leva i ovisshet under oöverskådlig tid. Under prövningstiden är det viktigt att asylsökande har tillgång till kunniga handläggare och biträden som kan informera och svara på frågor om asylprocessen. Det är också viktigt att asylsökande får möjlighet att lära sig svenska under asylprocessen och har goda möjligheter till en meningsfull sysselsättning. Trots regeringens ambition att snabba på asylprocessen går det inte komma ifrån att många fortsatt kommer att leva i Sverige under lång tid i väntan på beslut. Den väntan måste vara trygg, och sökande måste ha chansen att skapa sig en meningsfull tillvaro där de kan försörja sig själva.
Trygga boendeformer som främjar integrationen
De ekonomiska klyftorna, bostadssegregationen och bostadssegmenteringen har brett ut sig under alldeles för lång tid. Segregationen göder utanförskap, fattigdom och otrygg
het, vilket är dåligt för hela samhället. Segregationen försämrar också förutsättningarna för nyanlända att få tag på en stabil bostad, etablera sig på arbetsmarknaden och lära sig svenska. Det måste bli ett stopp för detta, men lösningen kan inte vara att begränsa asylsökandes rörlighet och genomföra åtgärder som riskerar att ytterligare förstärka segregationen och asylsökandes utanförskap.
När Miljöpartiet satt i regering påbörjade vi arbetet med att bekämpa segregationen, bl.a. med åtgärder för att stärka samhällsservice i socialt utsatta områden, knäcka långtidsarbetslösheten och minska bostadssegregationen och trångboddheten. Men mycket finns kvar att göra. Arbetet med att bekämpa segregation måste bedrivas samlat och långsiktigt för att nå framgångsrika resultat. I enlighet med forskningen måste segregationen motverkas genom att den ekonomiska ojämlikheten utjämnas och bostadsmarknaden utvecklas med en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder.
Regeringens förslag om att asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område och medverka i närvarokontroller på asylboendet är dåligt för de individer som ska tvingas att bo på dessa asylcentrum, men också för samhället i stort. Rätten till bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag ska dess
utom villkoras med att asylsökande ”fullgör sina skyldigheter”. Som bl.a. Asylrätts
centrum framhåller innebär förslagen långtgående och generella inskränkningar av asylsökandes rörelsefrihet. Enligt Asylrättscentrum kan dessa förslag komma att få en sådan kumulativ negativ effekt på asylsökandes rättigheter att åtgärderna inte kan ses som förenliga med EU:s nya omarbetade mottagandedirektiv (2024/1346) som kommer att börja tillämpas 2026. Det är inte heller visat att de föreslagna inskränkningar i enskildas rättigheter som föreslås är nödvändiga och proportionerliga och därför inte heller att de är förenliga med Sveriges konventionsåtaganden.
Miljöpartiet noterar att en betydande del av remissinstanserna avstyrker eller är kritiska till denna del av regeringens förslag. Barnombudsmannen lyfter att frågor som närhet till service, vård, skola och fritidsaktiviteter är centrala för barn i mottagandet. Myndigheten pekar också på risker med trångboddhet, våld och psykisk ohälsa när boenden inte utformas utifrån barns faktiska behov. Mot den bakgrunden kan det inte sägas att regeringen tagit fram förslag med barnets bästa i beaktande.
Miljöpartiet menar att alla människor ska kunna välja var de ska bo. Vi har sett en koncentration av nyanlända i vissa bostadsområden, med trångboddhet, utanförskap och segregation som följd. Vi ser det här problemet, men vår lösning är inte repression eller att familjer ska bli fattiga. Regeringens förslag kommer att försämra människors möjlig
heter att komma in i samhället. Som så många gånger tidigare visar regeringen att deras migrationspolitik fokuserar på återvändande från start – Miljöpartiets migrationspolitik fokuserar på integration från start.
Människor ska snabbt komma in i samhället och kunna delta. Migrationsverket måste ha ett bra system och underlätta för människor att bosätta sig mer blandat. Det är bättre för barn, utsatta grupper och samhället i stort. För att främja integrationen av nyanlända föreslår Miljöpartiet i stället att Migrationsverket ska eftersträva att erbjuda asylsökande bostäder på ett sätt som bidrar till att vi får mer blandade bostadsområden. Därför bör Migrationsverkets boenden reformeras till mindre enheter eller enskilda lägenheter insprängda i ordinarie bostadsbestånd, och dessa bör finnas över hela landet.
Höjd dagersättning
Det är beklagligt att regeringen, i samband med att man inför en ny mottagandelag, inte tar tillfället i akt att se över nivån på dagersättningen till asylsökande. Dagersättningen har inte ändrats sedan 1994, utan har legat på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen som bor på Migrationsverkets boende och själv betalar för sin mat. En familj med två vuxna och två små barn får drygt 196 kronor per dag eller ungefär 5
800 kronor i månaden. För trettio år sedan kanske den summan räckte för att bekosta sådant som mat, kläder, skor, tandvård, hygienartiklar, sjukvård och mediciner till en hel familj, men med en stigande inflation och höjda priser är det inte rimligt. Sedan massflykts
direktivet aktiverades förväntas dessutom flyktingar från Ukraina med rätt till dag
ersättning att klara sig på denna låga nivå – det kan vi inte acceptera. Miljöpartiet vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, dvs. ungefär 130 kronor per dag för en ensamstående vuxen.
Annika Hirvonen (MP)
Nils Seye Larsen (MP)
Mats Berglund (MP)
Camilla Hansén (MP)
Jan Riise (MP)
Ulrika Westerlund (MP)