Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:703 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Bättre rehabilitering för långtidssjuka Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen. Motivering Du kan idag få aktivitetsersättning från det år du fyller 19 år om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta inom det närmsta året. Ersättningen beviljas i ett till tre år och omprövas av Försäkringskassan. Efter att du fyllt 30 år kan du, efter ansökan, bli beviljad sjukersättning. Detta gäller ifall du fortsatt inte har någon egen arbetsförmåga. Allt färre får beviljad sjukersättning, som ersatt det man förr kallade för sjukpension. Trots markanta nedsättningar av arbetsförmågan får idag många avslag på sin ansökan om sjukersättning, ofta med motiveringen att all rehabilitering ej är uttömd. Detta gör att den enskilde individen står utan inkomst och därför måste söka försörjningsstöd, eller som i flera fall förlita sig på stöd från föräldrar och närstående. Många har under tiden med aktivitetsersättning inte fått någon hjälp med några åtgärder för rehabilitering eller andra insatser i syfte att få den försäkrade närmare egen försörjning. Det är ett misslyckande när samordningen mellan olika aktörer som arbetsförmedling, för ­ säkringskassa och vårdgivare inte fungerar och den försäkrade drabbas hårt. Detta är ett stort problem inte enbart för den medborgare som nekas ersättning, utan för tilltron till vår gemensamma välfärd, när tryggheten inte finns där när vi behöver den som mest. Den socialdemokratiska regeringen uppmärksammade att det finns problem i systemet med sjuk- och aktivitetsersättning och att många hamnar i kläm när be ­ dömningarna blir allt mer strikta. Därför tillsatte man en utredning som har sett över systemet med sjuk- och aktivitetsersättning. Utredaren har nu lämnat sina förslag, En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Vi ser att flera av dessa förslag behöver bli verklighet för att öka tryggheten för personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Särskilt förslaget om att Försäkringskassan ska vara skyldig att inom 60 dagar ha klarlagt den försäkrades behov av rehabilitering är viktigt i detta sammanhang. Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1706 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Förbättrad rehabilitering och större möjligheter till studier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter uppdrag att stödja omställning och rehabilitering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utbildningsnivån är en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Den som saknar minst gymnasieutbildning löper betydligt större risk att hamna i långvarig arbetslöshet. Samtidigt minskar andelen jobb som inte kräver någon formell utbildning. För de som står långt ifrån arbetsmarknaden, såsom lågutbildade och personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, är möjligheten till utbildning avgörande för att komma i arbete. Men dessa möjligheter är ofta begränsade. Sverige har ett av världens mest omfattande studiemedelssystem, som nyligen har förstärkts genom omställningsstudiestödet. Detta stöd underlättar för de som arbetar att omskola eller vidareutbilda sig mitt i livet, vilket stärker både Sveriges omställnings ­ förmåga och individers möjligheter att byta yrke. Men många arbetslösa uppfyller inte kraven för att kunna söka detta stöd. Studiestartsstödet är en annan viktig satsning som skapar vägar till utbildning för dem som står längst från arbetsmarknaden. Trots detta finns behov av ytterligare förändringar i våra trygghetssystem för att stödja omställning och utbildning för lågutbildade och långtidsarbetslösa. Aktivitetsersättning kan beviljas från det år en person fyller 19 om en sjukdom eller funktionsnedsättning gör att hen inte kan arbeta inom det närmaste året. Ersättningen ges i perioder om ett till tre år och omprövas av Försäkringskassan. Efter 30 års ålder kan sjukersättning sökas om arbetsförmågan fortsatt är nedsatt. Trots detta får färre beviljad sjukersättning, ofta med motiveringen att all rehabilitering inte är uttömd. Detta lämnar individer utan inkomst och tvingar dem att söka försörjningsstöd eller förlita sig på stöd från närstående. Ofta får individer med aktivitetsersättning ingen adekvat hjälp med rehabilitering eller andra insatser för att närma sig egen försörjning. Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:26) har lämnat flera förslag för att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen. Bland dessa förslag är kravet på att Försäkringskassan inom 60 dagar ska klarlägga den försäkrades behov av rehabilitering av särskild vikt. Att genomföra dessa förslag är avgörande för att öka tryggheten och möjligheten till rehabilitering för personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Regler i våra olika ersättningssystem bör förändras, och relevanta myndigheter bör få i uppdrag att stödja omställning för individen. Det är avgörande att lågutbildade och långtidsarbetslösa får reella möjligheter till fortbildning. Ett sätt att uppnå detta är att skapa möjligheter för studier med bibehållet försörjningsstöd och aktivitetsstöd och bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning för utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Övergångar mellan olika ersättningssystem och studiestöd behöver förenklas för att undvika att den försäkrade står utan ersättning, vilket riskerar att leda till avbrutna eller ej påbörjade studier. För att möta utmaningarna på arbetsmarknaden och för att ge fler möjlighet att stärka sin ställning krävs förändringar i våra trygghetssystem och ett ökat fokus på rehabili ­ tering. Genom att göra det enklare att studera med bibehållen ersättning och förbättra stödet för långtidssjuka kan vi skapa bättre förutsättningar för omställning och återgång till arbete. Regeringen bör därför överväga att förändra reglerna för sjuk- och aktivitets ­ ersättning samt förbättra rehabiliteringen för långtidssjuka enligt utredningens förslag. Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S)