Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1418 av Michael Rubbestad (SD) Avlivning av djur enligt djurskyddslagen (2018:1192) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera djurskyddslagen (2018:1192) för att minska antalet avlivningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering I djurskyddslagen (2018:1192) finns bland annat bestämmelser som gör det möjligt för länsstyrelserna att omhänderta djur under vissa förhållanden. Enligt lagstiftningen är det också länsstyrelsen som beslutar om vad som ska hända med omhändertagna djur. Länsstyrelsen i Skåne valde den 3 juni 2021 att avliva åtta omhändertagna kattungar, vilket skapade starka reaktioner över hela vårt land. Enligt den ideella organisationen Kattjouren, som noggrant studerat veterinärintygen, var katterna med enstaka mindre undantag ”utan anmärkning”. Ansvarig veterinär anger inte i sitt utlåtande att katterna behöver avlivas av djurskyddsskäl, utan att ”omplacering är avvaktande” eftersom det förelåg ”stor risk för smitta, kattsnuva, då område med kattsnuva (enligt uppgift)”. Minst en av dessa katter uppges även ha varit dräktig. Dessa katter avlivas således, trots att såväl föreningar och organisationer som privat ­ personer visat intresse för att omhänderta katterna och låta katterna erhålla erforderlig vård, utifrån hörsägen att det eventuellt finns smitta i det område där de levt sina liv. Länsstyrelsen i Skåne står fast vid att beslutet om avlivning var rätt och hänvisar till att alternativ saknades på grund av nu rådande djurskyddslagstiftning. Med anledning av ovan föreslår jag att djurskyddslagen (2018:1192) ses över och revideras på sådant vis att onödiga avlivningar i absolut möjligaste mån skall undvikas. Michael Rubbestad (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:1757 av Michael Rubbestad (SD) Avlivning av djur enligt djurskyddslagen (2018:1192) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera djurskyddslagen (2018:1192) för att minska antalet avlivningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering I djurskyddslagen (2018:1192) finns bland annat bestämmelser som gör det möjligt för länsstyrelserna att omhänderta djur under vissa förhållanden. Enligt lagstiftningen är det också länsstyrelsen som beslutar om vad som ska hända med omhändertagna djur. Länsstyrelsen i Skåne valde den 3 juni 2021 att avliva åtta omhändertagna katter, vilket skapade starka reaktioner över hela vårt land. Enligt den ideella organisationen Kattjouren, som noggrant studerat veterinärintygen, var katterna med enstaka mindre undantag ”utan anmärkning” . Ansvarig veterinär anger inte i sitt utlåtande att katterna behöver avlivas av djurskyddsskäl, utan att ”omplacering är avvaktande” eftersom det förelåg ”stor risk för smitta, kattsnuva, då område med kattsnuva (enligt uppgift)” . Minst en av dessa katter uppges även ha varit dräktig. Dessa katter avlivas således, trots att såväl föreningar och organisationer som privat ­ personer visat intresse för att omhänderta katterna och låta katterna erhålla erforderlig vård, utifrån hörsägen att det eventuellt finns smitta i det område de levt sina liv. Länsstyrelsen i Skåne står fast vid att beslutet om avlivning var rätt och hänvisar till att alternativ saknades på grund av nu rådande djurskyddslagstiftning. Med anledning av ovan föreslår jag att djurskyddslagen (2018:1192) ses över och revideras på sådant vis att onödiga avlivningar i absolut möjligaste mån skall undvikas. Michael Rubbestad (SD)