Jämförelse 475d1c84396975a718de1dd7 Underlagets kontrollsumma: dcd1c2a9a88600a8c5217b2593559588f66a96370be5151318fb770116ed8bc7 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02273: Stoppa vinstuttaget ur svensk skola === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02273 Motion till riksdagen 2022/23:273 av Lawen Redar (S) Stoppa vinstuttaget ur svensk skola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att reglera och därmed förhindra vinstuttaget i svensk skola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fastän grunden för den svenska skolan har varit och är, enligt Skollagen, att ge så likvärdiga utbildningsmöjligheter som möjligt ser vi en samhällsutveckling i motsatt riktning. Föräldrars utbildningsbakgrund och bostadsområdet man bor i präglar numer svenska barns framtida förutsättningar till högre utbildning. Inget annat land har ett allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda vinstdrivande bolag. Sverige har inte heller utgjort inspiration för andra länder i det här hänseendet. Att stora vinstdrivande aktiebolag skulle driva skolverksam ­ het var inget politikerna kunde förutspå. Men att nu nästintill tre decennier senare och med resultatet i hand, inte agera är egentligen obegripligt. Detta särskilt när ledande svenska och utländska forskare presenterat konsekvenserna av att ha en marknadsstyrd skola. Antalet fristående skolor, både på grundskole- och gymnasienivå har vuxit lavin ­ artat. Detta är en tillväxt som tydligt visar att villkoren för privata skolor varit exceptio ­ nellt gynnsamma. De vinstdrivande friskolorna har genererat stora vinster som ofta lämnat skolsektorn och ibland undanhållits beskattning. Enligt SVT:s genomgång i april 2022 via siffror inhämtade från Bolagsverket (SVT: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/skolvinsterna-4-6-miljarder-pa-fem-ar) landar skol ­ vinsterna för de fyra största koncernerna på 4,6 miljarder på fem år. Tillsammans har de fyra största skolkoncernerna – Academedia, Engelska Skolan, Thorengruppen och Kunskapsskolan – tagit ut drygt 1,3 miljarder kronor från svensk skola, finansierat av svenska skattebetalare. Omsättningen har ökat till nästan 20 miljarder kronor och vinst ­ marginalen efter finansnetto ligger mellan 5 och 12 procent, vilket är en god lönsamhet. Den största skolkoncernen Academedia har 13,2 procent avkastning på eget kapital, vilket är i nivå med storbanken SEB. Anhängarna av privata skolor har under alla dessa år hävdat att resultaten i den svenska skolan har förbättrats genom ökad konkurrens. Men OECD och en i stort sett enig forskarkår pekar tydligt på att kvalitet och likvärdighet har försämrats. Det bör dock framhållas att det är flera faktorer som påverkat skolans förutsättningar, inte bara etablerandet av friskolor, utan även förändringar som rör skolpengen, det fria skolvalets nuvarande förutsättningar, styrdokument, förändrat huvudmannaskap m.m. Men centralt har varit det fria skolvalet och friskolorna. De internationellt sett synnerligen generösa ekonomiska villkoren för att driva privata skolor i Sverige, i kombination med det fria skolvalet, har således kraftfullt bidragit till att omvandla ett av världens mest jämlika skolsystem till ett, som i stora delar fungerar segregerande. Därför måste vinstuttaget ur svensk skola stoppas. Lawen Redar (S) === HC021633: Förbud mot vinstdrivande förskolor === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021633 Motion till riksdagen 2024/25:1633 av Lawen Redar (S) Förbud mot vinstdrivande förskolor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett vinstförbud på förskolans område och tillkännager detta för regeringen. Motivering Förskolan är en av våra största och viktigaste offentliga verksamheter, men den får inte alltid den uppmärksamhet den förtjänar. För barn från mindre gynnsamma förhållanden är det särskilt viktigt att gå i en förskola av hög kvalitet. Det råder relativt stora skillnader mellan kommunala och enskilda huvudmän vad gäller personalens utbildning, framför allt för kategorierna förskollärarexamen och övrig utbildning. I kommunala förskolor är 43 procent examinerade förskollärare, 18 procent har gymnasial utbildning för arbete med barn och 28 procent har övrig utbildning. Motsvarande siffror för enskilda huvudmän är 30 procent förskollärare, 16 procent med gymnasial utbildning för arbete med barn och 41 procent med övrig utbildning. Antalet utlandsägda och börsnoterade grundskolor i Sverige har ökat kraftigt. Även på förskoleområdet ser vi att alltfler förskolor drivs av koncerner. Marknadsskolan leder alltså inte bara till att ekonomiska intressen går före våra barn och ungas rätt till utbildning, utan också till att det i praktiken är omöjligt att avgöra eller stoppa om det finns andra intressen bakom bolagen och deras ägare. Det här är ännu en oacceptabel konsekvens av dagens system, Vi socialdemokrater vill ha en jämlik förskola. Den vinstjakt som styr i dag leder helt fel. Lawen Redar (S)