Jämförelse 4757ed8dbd879cc6828c27c1 Underlagets kontrollsumma: b3b62952c532273bef49b18b57533ede186c5537f599f281b8cfe23b38853074 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022733: Centerpartiets budgetmotion 2024 === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022733 Motion till riksdagen 2023/24:2733 av Muharrem Demirok m.fl. (C) Centerpartiets budgetmotion 2024 Sammanfattning Krisbekämpning på riktigt Sverige står inför flera parallella kriser som kräver både reformer och tuffa prioriteringar. Våra viktigaste satsningar: Satsa på tillväxt framför populism Vi sänker skatten på arbete med 10 miljarder kronor mer än regeringen istället för att höja den som regeringen. Ett jobbskatteavdrag med tonvikt på de med lägst inkomster, som ger flera tusen kronor tillbaka till de som tjänar minst. Sänka arbetsgivaravgifterna för de med lägst inkomster för att ge fler möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, vilket dämpar kostnaderna och inflationen. Begränsa regeringens marginalskattehöjning så att det ska löna sig att utbilda, specialisering och jobba extra. Arbetslinjen bibehålls – nej till den rekordstora höjningen av a-kassan. Satsning på effektiva matchningstjänster. Prioritera skola och utbildning Stoppa uppsägningarna av lärare och stängning av skolor. Centerpartiet satsar 5 miljarder mer än regeringen på skolan i ett särskilt sektorsbidrag för att stoppa nedskärningsvågen. Därutöver satsar vi bl.a. på lärarutbildning, vidareutbildning mitt i livet, yrkes ­ högskola, yrkesvux och högre utbildning – totalt 7 miljarder mer än regeringen på utbildning. För att trygga välfärden satsas totalt 18 miljarder på statsbidrag och sektorsbidrag till kommunerna och regionerna. Vi räddar klimatpolitiken när Tidöregeringen kraschar den Alla måste få möjlighet att ställa om och byta till miljöbil och svenskt biobränsle. Alla ska kunna byta till miljöbil med hjälp av en ny klimatbonus på 50 000 kronor för nya eller begagnade billigare miljöbilar. Alla ska kunna tanka svenskt biobränsle genom att upphandla billigt svenskt biobränsle från den svenska skogen. Biogasens skattebefrielse räddas. Alla ska kunna spara el genom att installera t ex en värmepump, med 50 000 till utökat Grönt rotavdrag och en klimatkredit på 100 000 till låg ränta. Utbyggnaden av vindkraften påskyndas genom att vi får ned tillstånden till två år med en kriskommission. Landsbygdspolitik på riktigt Insatser ska gå direkt fram till dem som är berörda på den svenska landsbygden. Välfärden på landsbygden värnas genom att fördelningen riktar mer av statens kommun- och regionpengar till landsbygdskommuner. Ambulansvården rustas upp. Stöd som rör bränsle ska gå direkt till bilberoende på landsbygden, inte till att tanka stadsjeepar i storstaden. Rabatt på 3 kronor per liter vid pump oberoende av bränsle för boende i landsbygdskommuner. Gröna näringar ges möjlighet att öka sin självförsörjning och konkurrenskraft med fortsatt skatterabatt på bränslet samt ett program för grön omställning. Mindre vägar på landsbygden rustas upp med en garanti mot potthål. Landsbygden ges resurser att hantera de senaste årens extrema väderhändelser och svinpest, bl.a. En bred kamp mot gängvåld och rekrytering till gängkriminalitet Politiken behöver sätta in de resurser som krävs för att stoppa gängkriget och skydda både barn och vuxna. Stärk polisens närvaro i vardagen – fler lokala och uniformerade poliser. Satsa på domstolarna och hela rättsväsendet. Fördubbla insatserna för avhoppare. Inför ett nationellt avhopparprogram för både barn och vuxna. Inte en krona ska sparas där rekryteringen kan stoppas – stärk skolan och socialtjänsten. Stoppa pengaflödet till gängen – tillskott till tullen och Ekobrottsmyndigheten m fl. Våga prioritera det som är viktigt på riktigt Bekämpa inflationen och prioritera bildning och grön tillväxt i hela landet. Centerpartiet har en budget som håller sig inom reformutrymmet och prioriterar riktig krisbekämpning. Därmed tvingas vi prioritera bort en rekordhög a-kassa och sänkt pris på bensin i storstaden, snus och plastpåsar. Innehållsförteckning Sammanfattning Krisbekämpning på riktigt Satsa på tillväxt framför populism Prioritera skola och utbildning Vi räddar klimatpolitiken när Tidöregeringen kraschar den Landsbygdspolitik på riktigt En bred kamp mot gängvåld och rekrytering till gängkriminalitet Våga prioritera det som är viktigt på riktigt Förslag till riksdagsbeslut Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Svensk ekonomisk politik måste möta flera parallella kriser En regering som inte förmår att möta kriserna Behov av en riktig liberal ekonomisk krisbekämpning för hela landets bästa Konjunkturbedömning: Sverige sticker ut negativt vid en internationell jämförelse Inflations- och tillväxtkrisen samt krisen för jobbpolitiken Centerpartiets svar: En riktig tillväxtpolitik med sänkt skatt på arbete med 10 miljarder kronor Sänkt skatt för vanliga löntagare Klimatkrisen och krisen i svensk klimatpolitik Centerpartiets svar: En klimatpolitik där alla kommer med Klimatbonus som gör att alla kan vara med Trygghetskrisen till följd av gängkrigen Centerpartiets svar: Bekämpa gängkriget från alla fronter Välfärdskrisen drabbar skolan Centerpartiets svar: Satsa på utbildning och rädda skolan så att fler kan göra livsresor Landsbygden drabbas av kostnadskrisen och välfärdskrisen Centerpartiets svar: Landsbygdspolitik på riktigt Säkerhetskris kräver satsning på Sveriges försvarsförmåga och människor i nöd Centerpartiets svar: Värna svenskt försvar, Ukraina, biståndet och flyktingmottagandet Jämställdheten kan inte vänta Centerpartiets svar: Stärk kvinnors oberoende och stoppa våld och förtryck Värna statsfinanserna och det finanspolitiska ramverket Det gröna liberala alternativet i svensk ekonomisk politik Inkomster och skatter Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Skatt på konsumtion m.m. Övriga skattefrågor Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Utgifter Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Rättskedjans alla delar är viktiga och ska stärkas Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Offentliga finanser Utgiftstak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024–2026 enligt förslaget i tabell 35 i motionen. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2024 enligt förslaget i tabell 6 i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell 7 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell 4 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken I en utmanande tid presenterar Centerpartiet en budget som tar itu med de utmaningar som Sverige står inför. Vi gör det väl medvetna om att en liberal och grön politik för tillväxt och livsresor är det som leder till framtidstro och livskraft i hela landet. Svensk ekonomisk politik måste möta flera parallella kriser Den svenska ekonomin och det svenska samhället möter nu multipla, allvarliga kriser: Vi befinner oss i en allvarlig inflations- och tillväxtkris som sticker ut i en inter ­ nationell jämförelse, med risker för ytterligare försämring till följd av en hög skuld ­ sättning i hushållen. Som en följd av denna ekonomiska kris kommer nu en välfärdskris i kommuner och regioner, som särskilt drabbar landsbygden, med en allt djupare kris för skolan. Samtidigt drabbas många svenska städer av ett gängkrig med skjutningar, sprängningar och mycket unga förövare och offer. Detta skapar en kris för tryggheten på gator och torg. Klimatkrisen blir allt tydligare med extremväder, men trots detta är den svenska klimatpolitiken och klimatomställningen i vårt land i kris till följd av Tidö ­ regeringens politik. Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som har varit den utlösande faktorn för inflationskrisen, ställer fortsatt höga krav på prioriteringar av vårt lands försvarsförmåga och stödet till Ukraina. I grund och botten är svensk ekonomi stark, med en välutbildad befolkning, framåt ­ syftande företag, en hög sysselsättningsgrad och en fungerande välfärd. Men den eko ­ nomiska politiken präglas alltmer av oordning och av en regering som inte förmår att hantera de pågående kriserna. En regering som inte förmår att möta kriserna Sunda statsfinanser och stöd till Riksbanken i inflationsbekämpningen är ett nödvändigt, men inte tillräckligt, svar på den ekonomiska krisen. Ett kraftfullt svar på krisen kräver också fokus på incitament till arbete, företagande och grön omställning och på att värna utbildning, välfärd och ett samlat svar på gängvåldet. Det krävs den typ av liberala framåtsyftande reformer som historiskt har präglat svensk ekonomisk politik under tidigare årtiondens kriser, som svaret på 1990-talskrisen och finanskrisen 2007–2009, där kriserna i båda fallen följdes av stark återhämtning. Tidöregeringens politik präglas i bästa fall av oordning och grumliga prioriteringar, i värsta fall av populistiska satsningar. Den sittande regeringen lägger stora resurser på att göra det billigare att tanka i storstäderna, snusa och köpa plastpåsar. Höjd a-kassa är en av regeringens i särklass mest kostsamma reformer. Samtidigt höjs skatten på arbete och skola, utbildning och bildningsförbund drabbas av stora nedskärningar. Löften som gång på gång utställts till dem som drabbats av kostnadskrisen på landsbygden har mynnat ut i åtgärder som knappt förändrat situationen överhuvudtaget. Behov av en riktig liberal ekonomisk krisbekämpning för hela landets bästa För att möta kriserna på riktigt krävs nu en ordnad socialliberal ekonomisk reform ­ politik, som kan ta hela landet ur den ekonomiska krisen. Som ökar chanserna för fler att arbeta och försörja sig. Som satsar på arbetslinjen och företagen, tillväxtmotorn i den svenska ekonomin. Som återför landet till en fungerande klimatpolitik och gör det möj ­ ligt för alla att vara en del av klimatomställningen. Som bygger upp skolan och bildnings ­ idealet i stället för att undergräva det. Och som möter gängvåldet på bredden med in ­ satser från både polis och socialtjänst för att snabbt få bort ungdomarna från gängen. I denna budget presenteras ett sådant liberalt och grönt ekonomiskt alternativ. Centerpartiets alternativ är i linje med hur framgångsrik krisbekämpning tidigare bedrivits i Sverige , men i dag står vi tämligen ensamma kvar vid de liberala ekonomiska principer som möjliggjort Sveriges långa och starka välståndsutveckling. Konjunkturbedömning: Sverige sticker ut negativt vid en internationell jämförelse Sverige befinner sig i ett utmanande ekonomiskt läge. Den höga inflationen har tvingat penningpolitiken att reagera kraftfullt med fyra procentenheter högre styrränta på knappt ett och ett halvt år. Svenska hushåll är högt belånade, och kombinationen av hög inflation och de högre räntor som ska mota den slår hårt mot hushållskassorna och inhemsk kon ­ sumtion. Hushållens osäkerhet och fortsatta pessimism spiller över inte minst på bostads ­ byggandet, vilket i kombination med de höga räntorna leder till en svår situation i hela byggsektorn. Sammantaget väntas svensk ekonomi enligt regeringens prognos krympa med 0,6 procent i år, för att sedan endast växa svagt nästföljande år. Prognosen innehåller dock stora osäkerheter. Exporttillväxten väntas dämpas framöver och är beroende av konjunkturutsikterna i andra länder, som också brottas med hög inflation. Prognosen om tillväxt nästa år är osäker och vissa prognosmakare spår en viss nedgång i BNP även 2024. Inflationen i Sverige är på en fortsatt hög nivå. Priserna har ökat snabbt i synnerhet inom tjänstesektorn och i de branscher som var mest drabbade av pandemin och därefter har haft en stark period av återhämtning. Nedgången i energipriser har för tillfället en dämpande effekt på inflationen, men sammantaget är inflationstakten en bra bit över Riksbankens mål. Arbetslösheten är hög, framför allt på grund av ett högt antal långtidsarbetslösa. Detta trots att svensk arbetsmarknad har utvecklats starkt under tiden efter pandemin och särskilt för utrikes födda, som hade en sysselsättningsgrad på 68 procent i slutet av det andra kvartalet i år. Konstateras kan att vi ser det lägsta gapet i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda på minst 20 år – 2,5 procentenheter. Under de senaste måna ­ derna har dock arbetslösheten parkerat på en nivå som är högre än innan pandemin och påtagligt högre än i jämförbara länder. Enligt Konjunkturinstitutets septemberprognos ökar arbetslösheten nästa år till 8,2 procent i takt med att anställningsplanerna inom flera sektorer försvagas, särskilt inom bygg- och anläggningsbranschen samt i delar av tjänstesektorn. Denna kombination av låg tillväxt, hög inflation och hög arbetslöshet är i dagsläget mer eller mindre unik i europeisk kontext. Inget OECD-land i Europa har en så svag prognosticerad tillväxt samtidigt som inflationen är kvar på höga nivåer. Enligt reger ­ ingens egen prognos väntas en tillväxt i euroområdet på 0,7 % i år jämfört med de 0,6 % som Sverige krymper med. Inflations- och tillväxtkrisen samt krisen för jobbpolitiken Den globala inflationskrisen och Sveriges tillväxtkris kräver mer av finanspolitiken än bara inflationsbekämpning och starka statsfinanser. Att stödja Riksbankens penning ­ politik i kampen mot inflationen är nödvändigt och bra men inte tillräckligt. Det krävs samtidigt en aktiv politik för att ta Sverige ur krisen, för att stimulera tillväxt och jobbskapande utan att spä på inflationen. I första hand måste det ske genom att utbudet i ekonomin ökas och kostnaderna minskas. I stället har Tidöregeringen netto höjt skatt ­ erna på arbete i flera steg, och de vill nu i budgeten höja skatterna på arbete med netto drygt 2 miljarder kronor och samtidigt skapa ytterligare kostnadsökningar för företagen. Centerpartiets svar: En riktig tillväxtpolitik med sänkt skatt på arbete med 10 miljarder kronor Sverige behöver en riktig tillväxtpolitik som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, som minskar företagens kostnader och uppmuntrar dem att anställa och som motverkar bristsituationer och stimulerar investeringsviljan i Sverige. En grundprincip för en sådan politik är att inte höja de redan höga skatterna på arbete utan att sänka dem. Sammantaget sänker Centerpartiets budgetalternativ skatterna på arbete med 10 miljarder kronor i förhållande till regeringen. Det sker genom en kom ­ bination av lägre inkomstskatt för de med medelinkomster och låga inkomster, lägre marginalskatt och sänkta arbetsgivaravgifter för låga löner. Vi sänker också generellt kostnadsbördan för företagen för att därigenom dämpa inflationstrycket. Sänkt skatt för vanliga löntagare I Centerpartiets budget föreslås en bred skattesänkning, ett jobbskatteavdrag på inkomstskatten, med fokus på låga inkomster och medelinkomster. Jobbskatteavdraget ska göra det lättare att öka sin arbetstid, att gå från bidrag till arbete och att klara kostnadskrisen. Skattesänkningen motsvarar 1 500 kronor per år för en person med 200 000 i årsinkomst och 2 800 kronor per år för en person med 400 000 i årsinkomst. Sammantaget ligger jobbskatteavdraget på 13 miljarder kronor jämfört med Tidö ­ regeringens föreslagna extra jobbskattavdrag på 11 miljarder kronor, och det är mer fokuserat på personer med låga löner. Bromsa ökningen av marginalskatterna För första gången någonsin genomför nu en moderatledd regering en kraftfull marginal ­ skattehöjning genom att stoppa den automatiska uppräkningen av skiktgränsen för stat ­ lig inkomstskatt. En marginalskattehöjning så kraftfull att den motverkar det borttagande av värnskatten som Centerpartiet tvingade den föregående socialdemokratiska regeringen att genomföra. I praktiken innebär det en skattehöjning för över en miljon hushåll, med så mycket som över 20 000 kronor för vissa hushåll som befinner sig precis vid skikt ­ gränsen. Marginalskattehöjningen drabbar också precis den typ av kvalificerad arbets ­ kraft i inkomstskikten strax över 51 000 kronor i månaden där kompetensbristen just nu är som störst: läkare, unga ingenjörer, tandläkare, erfarna poliser, specialistsjuksköterskor som jobbar obekväm arbetstid med flera. Skattehöjningen underminerar arbetet med att skapa kvalificerade välbetalda specialisttjänster, där erfarna personer stannar kvar och jobbar mer i bristyrken. Enligt Finansdepartementets egna beräkningar förloras mot ­ svarande 11 000 heltider på skattehöjningen. På ganska kort sikt leder marginalskatte ­ höjningen till minskade, inte ökade, skatteintäkter. För att mildra marginalskattehöjningen, i synnerhet för de många personer i bristyrken som ligger precis under skiktgränsen i dag, och samtidigt skydda skatte ­ skalorna mot fortsatt godtycke så föreslår Centerpartiet att uppräkningsmetoden framöver ska följa den genomsnittliga löneutvecklingen under föregående år, så som den beräknas av Medlingsinstitutet. För innevarande år flyttas skiktgränsen upp med 2,7 procent, vilket innebär att regeringens skattehöjning för alla över skiktgränsen mildras med upp till 3 240 kronor per år. Fler ska kunna gå från bidrag till jobb med sänkta arbetsgivaravgifter Sverige har bland världens högsta skatter på att anställa personer med låga inkomster. De höga arbetsgivaravgifterna minskar möjligheterna för redan utsatta personer att bli anställda och för små företag att växa. De motsvaras i dag också till minst en tredjedel av ett rent skatteuttag, den så kallade allmänna löneavgiften, utan motprestationer i någon form. Sänkta arbetsgivaravgifter är därför ett viktigt sätt att göra det lättare för företag, och för offentlig sektor, att erbjuda personer som står utanför arbetsmarknaden deras första jobb. Sänkta arbetsgivaravgifter är också en av få reformer som tydligt dämpar infla ­ tionen. Konjunkturinstitutet säger i en analys från den 4 december 2022: ”Det enda finanspolitiska instrumentet som har en negativ effekt på inflationen är en sänkning av arbetsgivaravgifterna. […] Anledningen till att inflationen blir lägre när arbetsgivar ­ avgifterna sänks är att en sänkning av arbetsgivaravgifterna minskar företagens kostnader, vilket gör att de har möjlighet att sänka priserna.” En av de första åtgärderna som Tidöregeringen genomförde var emellertid att höja arbetsgivaravgifterna för unga med 11,7 procentenheter, och skattehöjningen fortsätter nu med en höjning av skatten även på 15–17-åringars sommarjobb med cirka 5 000 kronor. Detta i ett läge då det är avgörande att många ungdomar får sitt första jobb och inte lockas att bli hantlangare åt kriminella gäng. Centerpartiet föreslår i stället sänkta arbetsgivaravgifter. Vi vill lätta den skattebörda som det i dag innebär att anställa människor i yrkena med de lägsta lönerna. Det är den typ av nedsättning som flera arbetsmarknadsekonomer efterlyst för att skapa större möjligheter för alla att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsgivaravgifterna halveras för löner upp till 22 000 kronor i månaden, en skattesänkning som sedan fasas ut upp till och med lönenivåer på 25 000 kronor i månaden. Samtidigt fasas nedsättningen automatiskt ut i takt med att en person, genom ökad yrkesvana och erfarenhet, kommer upp i lönenivå. En annan möjlighet för människor att komma i arbete genom en lägre lönekostnad är de så kallade etableringsjobben – en möjlighet att få en anställning till låg kostnad under två år som införs under 2023 efter en mycket lång fördröjning från det att Centerpartiet var med och förhandlade fram dess införande. Tyvärr har dock Tidöregeringen exklu ­ derat företag som saknar kollektivavtal, ofta små företag som spelar en viktig roll för att utsatta på arbetsmarknaden ska få sitt första jobb. Centerpartiet vill att dessa små före ­ tag, som står för huvuddelen av alla nya jobb, ska få ta del av etableringsjobben. Sänkta kostnader och enklare regler för småföretag En av alliansregeringens viktiga reformer var att begränsa sjuklöneansvaret för mindre företag genom det så kallade högkostnadsskyddet. För småföretagare innebär en sjuk ­ skrivning inte bara en kostnad då man tvingas betala sjuklön, utan också genom att det är svårt och kostsamt för en liten verksamhet att ersätta sjukskrivna medarbetare. Det leder till att små företag inte vågar ta risken att anställa personer med en sjukdomshistoria trots att de kan bidra positivt till företaget. Flera borgerliga regeringar där Centerpartiet med ­ verkat har sett det som prioriterat att minska småföretagens sjuklöneansvar. Därför är det häpnadsväckande att en regering som kallar sig borgerlig nu vill avskaffa det hög ­ kostnadsskydd som flera socialdemokratiska regeringar inte velat röra och därmed dramatiskt försvåra för de svenska småföretagen. Centerpartiet vill därför stoppa reger ­ ingens slopande av högkostnadsskyddet så att inte jobbskapande i småföretag motverkas. Under de senaste åren, med undantag för pandemin, har svenska företags regelbörda ökat kraftigt. Enligt vissa beräkningar motsvarande tiotals miljarder kronor. Det drabbar inte minst små företag med begränsade möjligheter att hantera detaljerade regelkrav. Regelrådet har en för svag roll, med för få verktyg, för att begränsa en växande regelbörda. För att kontinuerligt kunna värna och granska regelbördan för svenska företag föreslås därför att regelrådet får större befogenheter och möjlighet att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen samt ges ett utökat uppdrag att följa upp både de av ­ gifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter. Centerpartiet vill på sikt också införa en ny företagsform – mikroföretag – som gör det möjligt att enkelt pröva sin affärsidé. Det kan vara en nyanländ företagare som inte hunnit sätta sig in i den svenska skattebyråkratin eller personer som vill vara egna före ­ tagare på digitala plattformar. Gemensamt för många mikroföretagare är att de vill ha möjlighet att arbeta ihop till samma sociala förmåner som anställda, vilket är svårt för egenföretagare. Förslaget för mikroföretag är tänkt att lösa dessa problem genom att skapa en enklare beskattning, baserad på företagets omsättning, upp till en inkomst på 350 000 kronor. Förbättrad matchning mot kompetensbristen De omfattande arbetsmarknadsreformer som infördes med januariavtalet har sannolikt bidragit till att dämpa uppgången i arbetslösheten, men svensk ekonomi har fortfarande stora matchningsproblem. Mitt i den ekonomiska krisen står över 100 000 lediga platser, inklusive arbeten med lägre kvalifikationskrav, obesatta. Detta parallellt med att över 440 000 personer är arbetslösa (enligt AKU i augusti 2023). I det läget är det avgörande att arbetsmarknadspolitiken effektivt kan bidra till att arbetslösa finner arbetsgivare så snabbt och effektivt som möjligt och kan få de insatser som snabbt gör arbetssökande anställningsbara. Arbetsförmedlingen har i begränsad skala infört matchningstjänster där matchnings ­ företag mot ersättning matchar och stödjer arbetslösa mot en prestationsbaserad ersätt ­ ning som kopplas till om de får den arbetssökande i långvarig anställning och som beror på hur långt ifrån arbetsmarknaden den arbetssökande är. Dessa matchningstjänster har visat sig oväntat framgångsrika och över hälften av de arbetssökande som fått detta stöd har kommit i långsiktiga jobb eller (i mindre omfattning) in på en studiemedelsberättig ­ ande utbildning. Trots detta väljer regeringen att kraftigt dra ned på de redan begränsade matchningstjänsterna och drar samtidigt ned på satsningen på Arbetsförmedlingens mindre kontor på landsbygden. Resurserna satsas i stället på Arbetsförmedlingens interna organi ­ sation och på statliga Samhall AB. Samhall har under de senaste tio åren fått omfattande kritik för att man fortfarande använder sina mycket dyra anställningsstöd till att anställa personer som står närmare arbetsmarknaden i stället för exempelvis personer med funktionshinder. Centerpartiet vill prioritera resurserna så att så många som möjligt får beprövat effektiv matchnings ­ hjälp och så att Samhall AB, i enlighet med sitt uppdrag, fokuserar på att erbjuda arbetsplatser för personer med funktionshinder. Klimatkrisen och krisen i svensk klimatpolitik Parallellt med den ekonomiska krisen befinner sig världen också i en alltmer påtaglig klimatkris. Världens stora ekonomier kämpar mot klockan, och allt fler indikatorer på ­ minner oss om hur bråttom det är för världen att reducera sina koldioxidutsläpp innan vi står inför farliga och möjligen oåterkalleliga klimatförändringar. Länder som Sverige har fram tills nu spelat en avgörande roll som positivt exempel på hur ekonomin kan växa samtidigt som utsläppen minskar. Dessutom är Sverige nu en av de ledande aktör ­ erna på grön industrialisering, med mycket stora investeringar i fossilfri teknologi och utökad förnybar energi. Sverige har haft ett starkt grönt varumärke som kunnat ge oss både ekonomiska fördelar och en tydlig röst i klimatdebatten. Tyvärr har regeringens klimatfientliga politik på kort sikt skapat en fundamental oordning för den svenska klimatomställningen, liksom för den ekonomiska politiken på klimatområdet. Regeringens beslut att på kort tid skrota avgörande klimatsatsningar leder nu enligt regeringens egna beräkningar till utsläppsökningar på uppåt 20 procent. Lägg därtill att regeringen själv konstaterar att klimatmålen sannolikt inte nås. Kombinerat med svag tillväxt, förvandlas Sverige nu i snabb takt från att vara ett inspirerande föredöme till att allt mer framstå som ett varnande exempel. Det plötsliga avskaffandet av klimatbonusen för bilar har lett till att försäljningen av elbilar tvärbromsat. Avskaffandet av reduktions ­ plikten kommer att leda till att biobränsle i stor omfattning ersätts med fossila drivmedel. Sveriges ambitiösa klimatpolitik har varit en stor tillgång för Sverige som land och för arbetet med att sänka utsläppen globalt. Samtidigt är det utan tvekan så att många människor, inte minst på landsbygden, upplevt att de inte har fått chansen eller inte har haft råd och möjlighet att vara en del av klimatomställningen. De har inte kunnat ta lån för att byta till en laddbar bil eller installera en värmepump, bergvärme eller solceller, trots att de insett att detta långsiktigt hade kunnat vara lönsamt. Besvikelsen har varit särskilt stor när rusande energipriser sedan lett till stigande bränsle- och uppvärmnings ­ kostnader. Centerpartiets svar: En klimatpolitik där alla kommer med Sverige behöver en politik som ger alla möjlighet att delta i klimatomställningen, inte minst alla de landsbygdsbor som är beroende av bilen och de som inte har haft råd att byta till miljövänligare alternativ. Det ska alltid löna sig att göra rätt för klimatet. I synnerhet gäller det personbilarna, som väntas driva de stora utsläppsökningarna med regeringens politik. Klimatbonus som gör att alla kan vara med För att alla, oberoende av plånbok, ska ha möjlighet att byta till en klimatvänligare bil föreslås en ny kraftfull klimatbonus: dels för nya billigare elbilar, och dels för begag ­ nade el-, hybrid- och gasbilar. Bonusen på 50 000 kronor ska gälla för bilar som kostar mindre än 400 000 kronor och omfatta minst 100 000 bilar per år, med prioritet för boende på landsbygden som är beroende av bilen. Den ska också omfatta alla de som blev berövade på sin bonus för köp av elbil över en natt i november 2022 (och som regeringen nu sent omsider försöker kompensera). Centerpartiets klimatbonus är över tjugo gånger mer omfattande, och lättare att söka, än den mycket begränsade skrotnings ­ premie som regeringen föreslår. Alla ska kunna tanka grönt – och rädda biogasen undan skattechock För att alla ska ha möjlighet att tanka svenskt inhemskt biobränsle och för att Sverige ska kunna minska beroendet av importerat fossilt bränsle vill Centerpartiet införa en tanka svenskt-politik där staten så billigt som möjligt upphandlar en omfattande bered ­ skapsproduktion av inhemskt biobränsle. Detta skapar en inhemsk produktionsbas på 2–3 miljarder liter biobränsle, förenad med incitament och krav på att denna upphandlade produktion säljs billigt i Sverige. Produktionen och försäljningen av biogas behöver räddas sedan biogasen i år förlorade sin skattebefrielse till följd av en processfråga i EU-domstolen. Biogasproduktionen riskerar att kollapsa. De åkerier och andra företag som satsat på biogasanvändning och biogasproduktion riskerar nu att hamna i akut kris och sammanbrottet för biogasen i Sverige innebär ett stort bakslag för hela klimatarbetet. Trots detta har regeringen inte agerat. Centerpartiet vill återinföra skattebefrielsen och på kort sikt genomföra motsvarande stödinsatser inom ramen för undantagen från EU:s statsstödsregler. Grönt rotavdrag och klimatkrediter för att alla ska kunna spara el Det finns risker för nya prisuppgångar på el den kommande vintern, som en fortsatt följd av den fortsatta energikrisen i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt är hundratusentals hushåll för sin uppvärmning alltjämt beroende av direktverkande el i olika former, detta eftersom man inte haft råd att installera värmepump, bergvärme eller andra elsparande system. För att ge alla möjlighet att bidra till att minska Sveriges elbehov, sänka sina elkostnader och bidra i klimatarbetet föreslår Centerpartiet att det gröna rotavdraget – som innefattar både installation och utrustning – breddas med 50 000 kronor även till energibesparande investeringar som värmepump och bergvärme. För att alla ska kunna låna till investeringar som lönar sig på längre sikt föreslås en särskild klimatkredit med en återbetalningstid om maximalt 20 år till en ränta som motsvarar statslåneräntan. Gör klimatundret möjligt I dag ligger svensk industri på många sätt före politiken i klimatomställningen. Det svenska klimatundret står redan i startgroparna. Det handlar exempelvis om satsningar på fossilfritt stål, batterifabriker, minskade metanutsläpp inom köttindustrin, nya proteinkällor, biodrivmedel och elflyg. Klimatpolitiken måste skapa förutsättningar att växla upp till nästa nivå. Det kräver att politiken gör sin del när det kommer till kompletterande investeringar, förutsättningar för en fungerande hemmamarknad, incitament, ambitiösa regleringar och nödvändiga regelförenklingar. Vi prioriterar i vårt budgetförslag att ytterligare förstärka det framgångsrika Industriklivet, som är det främsta instrumentet för att stödja industrins klimatomställning. Det behöver breddas till nya satsningar och förstärka befintliga. Vi välkomnar också att regeringen i linje med Centerpartiets tidigare förslag nu vill förstärka laddinfrastrukturen och förlänga den av Centerpartiet initierade klimatbonusen för lastbilar. Få ned dröjtiden för att bygga vindkraft från åtta till två år Klimatfrågan är akut men tillståndsprocesserna för klimatviktig verksamhet i Sverige förblir extremt långa. Ofta går det tio år innan ett kraftverk kan börja byggas eller en större ledning dras. Politiken ger ibland intryck av att det är omöjligt att reformera svensk tillståndsgivning så att ny kraft kan byggas snabbare. Men jämförbara länder, som exempelvis Tyskland, Danmark, Finland och Nederländerna, har fått ned tillstånds ­ processerna för ny vindkraft och nya gröna industrier till 2–4 år. Det måste gå att genomföra även i Sverige, annars kommer investeringarna att göras i andra länder. Centerpartiet anser att det behöver tillsättas en kriskommission för att snabbt möjliggöra en ökad elproduktion. Kriskommissionen ska ha som mål att korta ned den sammanlagda tiden för tillståndsprövningar för ny kraft, för anslutningar och för industriella verksamheter från dagens 8–10 år till högst 2 år, allt i linje med de mest effektiva länderna i Europa. Målet ska vara att påbörja utbyggnaden av minst 50 TWh elproduktion innan år 2026 och 100 TWh innan år 2030. Förebilden bör vara Lindbeck ­ kommissionen som på 1990-talet arbetade intensivt för att rå på några av dåtidens akuta strukturproblem. För att fler ska kunna bli vinnare på klimatomställningen, och vilja bidra till ut ­ byggnaden av mer elproduktion, krävs också fungerande ersättningssystem för mark ­ ägare, närboende och kommuner. De förslag som nyligen presenterades i en statlig utredning, och som syftar till att ersätta närboende, bör därför skyndsamt genomföras. Inte minst handlar det om att närliggande erbjuds rätt till inlösen till marknadsmässiga villkor eller ska få ersättning baserad på närhet till vindkraftverket. Dessutom måste de förslag införas som diskuterades i utredningen om att införa kommunala skatter på ny kraftproduktion som går tillbaka till kommunen. Centerpartiet anser sedan länge att den befintliga fastighetsskatten på elproducerande fastigheter ska regionaliseras, så att det värde som skapas lokalt i högre grad ska komma regionen och kommunen till del. Trygghetskrisen till följd av gängkrigen En av de absolut mest akuta och allvarliga kriser som nu drabbar vårt land är de eska ­ lerande gängkrigen, med skjutningar och sprängningar som i allt högre grad skapar offer bland såväl gängkriminella som oskyldiga utomstående. Allt yngre barn dödar och dödas efter att de rekryteras in i gängen med hot och lockelser. Förutom de många personliga tragedier som våldet för med sig skapas också en påtaglig otrygghet för allmänheten. Trots stora och nödvändiga resursökningar till polisen saknas många poliser i yttre tjänst och 9 av 10 ungdomar som utsätts för rekryteringsförsök från de kriminella nätverken nås inte av samhället. Till följd av den ekonomiska krisen har många kommuner inte de resurser som krävs, i skolan och socialtjänsten, för att få bort barn och unga från gängen och gatan. Avsaknaden av en ekonomisk politik för jobbskapande försämrar också den integration som är så nödvändig för att ungdomar ska få se sina föräldrar gå till jobbet och själva få sommarjobb. I stället är regeringens svar att höja skatten på att anställa ungdomar mellan 15 och 18 år med 5 000 per månad. Narkotikahandeln är en vida omskriven och synlig del av gängens verksamhet. Men den organiserade brottsligheten är större och mer komplex än så. Ekonomisk brottslighet i olika former – välfärdsbrott, bedrägerier och olika former av skattefiffel – är en bärande del av de kriminella nätverkens finansiering och verksamhet. För att bekämpa våldet behöver gängens blodomlopp strypas. Svenska folket kräver att politiken visar ledarskap och handlingskraft, att vi gör allt vi kan. Under pandemin visade svenska politiker att vi tillsammans kan ta ansvar i en kris. Nu behöver politiken återigen enas om att sätta in de resurser som krävs för att stoppa gängkriget och skydda både barn och vuxna. Inga insatser och placeringar mot gängkriminella unga ska avstås på grund av att kommunen helt enkelt inte har råd. Och inga gäng ska kunna fortsätta att underminera vårt öppna samhälle genom sin ekonomiska brottslighet. Centerpartiets svar: Bekämpa gängkriget från alla fronter Ett av de få områden där Tidöregeringen gjort rätt prioritering är ökningen av resurser till polisen, även om de också behöver styras till andra delar av polisverksamheten. Men andra viktiga delar måste också komma på plats. Domstolsväsendet behöver förstärkta resurser för att hantera den nya brottsligheten. Tullen och Ekobrottsmyndigheten behöver tillskott för att stoppa handel med vapen och narkotika och för att strypa gängens illegala finansiering. Framförallt behövs en förstärkning av alla insatser på kommunal nivå som möter de 9 av 10 ungdomar som utsätts för rekryteringsförsök av kriminella gäng och som polisen inte kan nå. Det rör allt från skolans resurser till fältassistenter och socialsekreterare som kan agera snabbt för att lyfta ungdomar ur gängens klor. Stärk polisens närvaro i vardagen Förstärkningarna av Polismyndigheten är välkomna men vår önskade inriktning är att öka polisens närvaro i samhället, för att skydda medborgarna på de platser där gäng ­ våldet pågår och för att möta gängens rekryteringsförsök och aktiviteter. Detta kräver omfattande resurser. Hittills har polisens historiska resursförstärkning inte lett till tillräckligt många uniformerade och lokala poliser. Fördubbla insatserna för avhoppare Nyrekryteringen till gängen behöver brytas men det måste också vara enkelt att lämna en kriminell bana. Kommunernas avhopparverksamhet är underfinansierad och behöver förstärkas och få mer stöd från både polis och andra myndigheter. Därtill behövs natio ­ nella avhopparprogram för både vuxna och barn när gängens rekryteringsförsök når längre och längre ner i åldrarna. Inte en krona ska sparas där rekryteringen kan stoppas – stärk skolan och socialtjänsten Helt avgörande för att bryta den oerhörda våldsvågen i samhället är att få bort alla som står redo att skjuta eller riskerar att skjutas från gatan och ur gängens klor. Inga insatser för och placeringar av gängkriminella unga ska avstås på grund av att kommunen helt enkelt inte har råd. Socialtjänsten och skolan och samarbetet mellan de båda är grunden för att det ska fungera. Ofta vet personal eller de som möter barn i föreningar och andra verksamheter tidigt vilka som är i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Socialtjänsten behöver bättre verktyg för att ta hand om barn, och sekretesslagstiftningen behöver uppdateras omgående för att möta denna verklighet. Centerpartiet har föreslagit extra pengar till kommunerna redan under 2023 för att socialtjänsten ska bibehålla och kunna utöka sin bemanning och inte behöva säga nej till någon insats som kan stoppa nyrekrytering eller våldsdåd. Stoppa pengaflödet till gängen Ekonomisk brottslighet är intimt förknippad med den grova, våldsamma kriminaliteten. Samtliga myndigheter med ansvar för att motverka och stoppa ekonomisk brottslig ­ het får i Centerpartiets budgetförslag tillskott för 2024. Särskilt Tullverket och Eko ­ brottsmyndigheten är två myndigheter som är avgörande för att strypa gängens blod ­ omlopp och som får större tillskott av Centerpartiet än av regeringen. Det finns en tydlig koppling mellan narkotikahandeln, den organiserade brottsligheten och det ökande antalet skjutningar i landet. Tullverket har fått ökade anslag de senaste åren men det finns fortfarande inte tillräckligt med personal för att bemanna och stoppa inflödet av narkotika och vapen, samtidigt som tullens brottsbekämpande arbete behöver utvecklas för både fler kontroller och mer avancerad teknik. Ekobrottsmyndigheten behöver förstärkas med både pengar och tydliga uppdrag här och nu. Satsa på domstolarna Under senare år har tillströmningen av antalet mål hos Sveriges domstolar ökat betydligt. Därtill har vi sett hur målens komplexitet tilltagit. En viktig orsak till detta är de reformer som redan genomförts för att komma åt den allt grövre kriminaliteten. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta, men den har redan lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade. Det gäller såväl brottmål och tvistemål som förvalt ­ ningsrättsliga mål och ärenden. I det kommande reformarbetet är det därför viktigt att ge Sveriges domstolar möjligheter att fortsatt utöka organisationen. Satsa på civilsamhället – montera inte ned det Civilsamhället – kultur, idrott och andra delar av föreningslivet – bidrar till en menings ­ full fritid för barn och unga, och erbjuder kontakt med andra äldre ungdomar samt vuxna som erbjuder något annat än den inte sällan förskönade verkligheten i gängens värld. Pålitliga ledare i idrottsrörelsen kan till exempel ge unga i riskzon för kriminalitet en fritid med mål och mening. Andra delar av civilsamhället som stöttas av stat och kom ­ mun ger möjlighet till bildning eller till och med insatser som skapar framtidstro och bryter riskbeteende. Centerpartiet menar att resurserna till civilsamhället ska stärkas och föreslår detta på flera områden i vår budget för 2024. Välfärdskrisen drabbar skolan Den ekonomiska krisen har också lett till en allvarlig kris för den svenska välfärden när inflationen ökat kommunernas och regionernas kostnader samtidigt som deras pensions ­ åtaganden också ökat dramatiskt till följd av inflationen. Regioner och kommuner väntas 2024 gå med mycket stora underskott och tvingas att säga upp personal och skära i om ­ sorgen, vården och andra viktiga verksamheter. Enligt SKR är det prognosticerade underskottet för kommuner och regioner för 2024 hela 28 miljarder kronor, en total ­ summa som dessutom döljer stora variationer i underskott för enskilda kommuner och regioner som drabbats särskilt hårt av inflationskrisen. Tidöregeringen möter med sina satsningar på kommunsektorn bara drygt hälften av dessa underskott i sin budget, vilket leder till att kommuner och regioner nu varnar för en fortsatt nedskärningsvåg under 2024. Inte minst gäller detta den svenska skolan. Tusentals behöriga lärare och andra resurser sägs nu upp, ofta just den personal som ska möta elever med inlärningssvårigheter och i social utsatthet. Hundratals skolor läggs nu ned, i regel de mindre skolor på lands ­ bygden som skapar närhet, trygghet och arbetsro för närboende elever. I ett läge där den svenska skolan borde stå stark är den kraftigt försvagad. Det är en oroväckande utveckling vi ser när de samlade resurserna för utbildning skärs ned. Bildningsidealet överges när studieförbundens resurser slaktas. Totalt satsar Tidöregeringen mer på bidrag än utbildning, detta i ett läge då bidrag redan står för 100 miljarder kronor mer än utbildning i statsbudgeten, en ohållbar utveckling för Sverige som kunskapsnation. Vi behöver i stället möta den enorma kompetensbristen, som driver inflationen. På den punkten är vi från Centerpartiets sida mycket tydliga. Centerpartiets svar: Satsa på utbildning och rädda skolan så att fler kan göra livsresor Centerpartiets plan är att steg för steg återupprätta Sverige som kunskapsnation, både på bredden och på toppen. Om Sverige ska förbli en stolt kunskapsnation måste därför utbildning prioriteras. Den ekonomiska politiken måste syfta till att föra dem som är beroende av bidrag in i jobb och utbildning. Målet måste vara att statsbudgeten om tio år satsar mer på utbildning än på bidrag, och inte som i dag – 100 miljarder mindre. Alla delar av utbildningsväsendet: förskolan, skolan, den högre utbildningen, vidareutbildning ­ arna, yrkesvux, yrkeshögskolan och studieförbunden – alla måste de stärkas. Centerpartiet vill sammantaget satsa 10 miljarder kronor nästa år på utbildning, 7 miljarder kronor mer än Tidöregeringen. Centerpartiet vill möta regionernas och kommunernas kris genom att öka de gene ­ rella statsbidragen med en miljard mer än regeringen, totalt 11 miljarder, och likt reger ­ ingen ge vårdsektorn ett sektorsbidrag på 3 miljarder kronor. Men därutöver behöver skolan få ett kraftfullt sektorsbidrag på 5 miljarder kronor. Rädda skolan med 5 miljarder mer i ett sektorsbidrag Vi behöver akut stoppa uppsägningsvågen och nedläggningsvågen i den svenska skolan. Centerpartiet satsar 5 miljarder i ett nytt sektorsbidrag till skolan. Det nya sektorsbidraget går till insatser för att stärka kunskapsutvecklingen och likvärdigheten i hela landet. Det innebär fler lärare, specialpedagoger och böcker i Sveriges klassrum. Tillskottet av 5 miljarder i sektorsbidrag innebär också ett nytt fokus på landsbygden i statens sats ­ ningar på skolan. Det viktas utifrån både socioekonomiska faktorer och kommunernas gleshet. På så sätt ger vi både mer pengar till skolor med större behov och mer till landsbygdskommuner som drabbas hårdast av nedskärningsvågen. De riktade statsbidragen skapar så mycket administration för skolsektorn att de ofta inte ens söks av kommunerna. Därför väljer Centerpartiet att i stället ge ett brett bidrag till skolan som kan göra faktisk skillnad. I vår skuggbudget lägger vi i Centerpartiet 5 miljarder mer än regeringen i sektorsbidrag, men vi lägger också ihop 11 miljarder i riktade bidrag och omvandlar dem till sektorsbidrag. Totalt blir det 16 miljarder. För många mindre kommuner innebär det att man kan behålla de 5–10 lärare som gör skillnaden. För stora kommuner handlar det om hundratals fler lärare som behövs när skolan samtidigt med den ekonomiska krisen måste axla ett större ansvar för att styra ungdomar bort från kriminalitet och utanförskap. Vi satsar också på de bransch ­ skolor som visat sig framgångsrika för att skapa en högkvalitativ lärlingsutbildning, men som Tidöregeringen valt att prioritera bort. Fler lärare genom att locka studenter från andra professioner Det är centralt att de behöriga lärare som i dag undervisar inte sägs upp och går förlor ­ ade till följd av kommunernas ekonomiska kris. Men samtidigt behöver många fler ta sig an läraryrket. Förbättrade villkor för lärare är centralt för att fler studenter ska söka sig till läraryrket. I dag är söktrycket till lärarutbildningarna alldeles för lågt. För att öka attraktiviteten behöver kvaliteten på lärarutbildningarna höjas och studenter som valt andra utbildningar lockas över till dem. Ett särskilt program, Teach for Sweden, bedrivs i dag för att i liten skala locka toppstudenter att komplettera sin utbildning med en lärarutbildning. Centerpartiet vill mer än fördubbla omfattningen på dessa initiativ för att råda bot på bristen på kvalificerade lärare. Stärk yrkeshögskolan – återställ yrkesvux fullt ut Yrkeshögskolan är en av våra mest framgångsrika studieformer. Dessa studieplatser är efterfrågade såväl av studenterna som av företagen som tar emot de som vidareutbildade studenterna. Ändå har yrkeshögskolan inte byggts ut i takt med behoven, och en för låg andel av yrkeshögskolans resurser är permanenta. Centerpartiet anser att regeringens satsning måste fördubblas och en stor andel av resurserna permanentas för att öka lång ­ siktigheten. Regeringen har också valt att lägga tillbaka en stor del av de satsningar på yrkesvux som drogs ned i den föregående budgeten, men återställandet av dessa resurser behöver förstärkas och förlängas. Möta kompetensbristen med vidareutbildning och värna högre utbildning Till följd av januariavtalet såg Centerpartiet till att lägga grunden för det historiska av ­ talet om omställning och en reformering av LAS. I och med detta skapades en ny form av vidareutbildning mitt i livet, med betalda studier, riktad mot bristyrken, det så kallade omställningsstudiestödet. Nu finns en mycket stor kompetensbrist i många kritiska sektorer, samtidigt som över 30 000 personer ansökt om att få delta i omställningsstudie ­ stödet . Dock har bara en bråkdel av dessa ansökningar beviljats, trots kompetensbristen. Orsaken är att regeringen inte anslagit tillräckliga resurser för handläggning och för själva omställningsstudiestödet. För att fler som står i kö för stödet ska kunna bidra till att sluta kompetensluckorna krävs en miljardsatsning. Högskolor och universitet spelar alltid en central roll för att fylla kompetensluckorna i svensk ekonomi. Nu finns dessutom ett stort söktryck till omställningsstudiestödet, och därmed ett stort behov av nya utbildningsplatser. Samtidigt ökar inflationen lärosätenas kostnader. Politiska beslut att rensa i universitetens styrelser skapar ytterligare fråge ­ tecken kring institutionernas akademiska oberoende. Därför är det fel tillfälle att så som regeringen spara över en kvarts miljard på högskolor och universitet. Rädda studieförbunden Tidöpartierna har meddelat att de kraftigt försämrar förutsättningarna för folkbildningen . Inom de tre närmsta åren sker en sammantagen minskning på nästan en tredjedel av studieförbundens totala budget. Trots att regeringen försöker framställa det som att de satsar på folkhögskolorna, minskades finansieringen med 500 miljoner förra året. Årets anslagsökning med 100 miljoner innebär alltså ett nettominus på 400 miljoner på bara två år. Sammantaget kan studieförbundens verksamhet i stora delar slås ut. Folkbildningen är en helt avgörande resurs som når många av dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och välkomnar alla, oberoende av ålder, bakgrund eller funktions ­ förmåga . I många landsortsområden är folkbildningen dessutom den enda kulturaktören som kan bredda perspektiven. Studieförbunden har exempelvis spelat en avgörande roll för de många ukrainare som kom till Sverige efter Rysslands invasion. Det var här de tog sina första steg för att lära sig svenska genom kurser för nyanlända, samtidigt som de på plats förvärvade kunskap om det samhälle de kommit till. Centerpartiet kommer alltid att verka för att varje krona till studieförbunden används effektivt, samtidigt som vi tydligt står upp för folkbildningens värde, och vi avvisar i vår budget nedmonteringen av folkbildningen. Landsbygden drabbas av kostnadskrisen och välfärdskrisen Välfärdskrisen drabbar särskilt Sveriges landsbygder. Landsbygderna har fått bära en stor del av inflations- och energikrisen på sina axlar när kostnaderna för bränsle och uppvärmning, men även gödsel och foder för jordbrukets del, rusat. Nu, i nästa steg, leder välfärdskrisen till att mindre skolor och vårdcentraler läggs ned. Samtidigt har sänkta bränsleskatter knappt synts i vardagen eftersom de i första hand gått till städerna och till bensinbolagen. Regeringens höjda arbetsgivaravgifter och kostnader för före ­ tagen drabbar landsbygdens småföretag hårt. Resultatet är att just landsbygden, som lovades allra mest av den ekonomiska politiken i valet, står som den kanske största förloraren efter valet. Detta trots att landsbygden spelar en ännu viktigare roll med behovet av ökad självförsörjning av mat och energi. Här behövs riktade satsningar till dem som tyngs allra mest av kostnadskrisen. Centerpartiets svar: Landsbygdspolitik på riktigt Det måste bli slut på tomma löften till Sveriges landsbygder. De människor som lever och verkar i våra landsbygder behöver bli hörda och sedda, och politiken behöver leve ­ rera resultat. Kommuner och regioner måste ges möjlighet att erbjuda god vård och om ­ sorg, bra skolor i närområdet, busslinjer, fungerande vägar och bredband. När bränsle ­ priserna rusar måste de som är beroende av bilen mötas av riktade kraftfulla insatser, inte missriktade insatser som i huvudsak går till storstäder med väl utbyggda alternativ till bilen. Svenska gröna näringar behöver kunna trygga självförsörjningen av livsmedel och undvika rusande matpriser. För detta behöver de långsiktigt konkurrenskraftiga villkor och en chans att fullt ut ta del i klimatomställningen, både som producenter och konsu ­ menter av grön energi och klimatsmarta varor. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Satsa på välfärden på landsbygden Välfärden ska vara stark i alla delar av Sverige. Den kommer att ta olika form i olika kommuner och regioner, och avståndet till närmaste skola eller vårdcentral kommer aldrig att vara lika långt för alla. Men de grundläggande förutsättningarna för kommun ­ sektorn att klara sitt uppdrag gentemot medborgarna måste alltid finnas där. Tyvärr är det de minsta kommunerna som har det tuffast och dras med störst underskott. När besparingar behöver göras är det alltför ofta skolan eller äldreboendet utanför tätorterna som får läggas ner. Centerpartiet ger i budgeten betydande tillskott till kommuner och regioner. Vi instiftar ett nytt sektorsbidrag till skolan på totalt 16 miljarder kronor för att främja likvärdighet och kunskapsutveckling. I det ingår fem miljarder nya pengar och 11 miljarder som prioriteras om från de många riktade statsbidrag som skapar onödig administration för mindre kommuner. Centerpartiet litar på att varje skola själv vet vad som behöver satsas på. Vi föreslår på grund av särskilda behov två riktade satsningar: 250 miljoner till stärkt ambulanssjukvård i hela landet för att öka jämlikheten i fråga om tillgång till ambulansvård. Ingen ska behöva vänta för länge på en ambulans för att resurserna är otillräckliga. Samtidigt tillför vi resurser till socialtjänsten för att möta problem med gängkriminalitet. Sänk bränslepriset 3 kronor på landsbygden Ett av regeringens allra största löftessvek är bränslepolitiken. I valrörelsen utlovades 5, 9 och 10 kr sänkt pris vid pump. Centerpartiet visste både då och nu att det är helt orim ­ liga utfästelser. Resultatet har i stället blivit både högre priser och utsläpp. Genom att sprida ut skattesänkningen på bensin och diesel på alla hushåll, där huvuddelen gått till stadspendlare som har god tillgång till kollektivtrafik och reser kortare avstånd, har effekten spätts ut så att nästan ingen effekt uppnåtts. I nästa steg har bensinbolagen tagit en stor del av skattesänkningen och dieselpriserna är nu tillbaka eller förbi där de var före regeringens fumliga försök att infria sina orealistiska vallöften. Centerpartiet vill till skillnad från regeringen rikta resurserna direkt till de personer på våra landsbygder som är beroende av bilen. Alla kan därigenom direkt få 3 kronor lägre bränslepris vid pump. Nedsättningen ska dessutom inte bara gälla fossila bränslen utan även klimatvänliga dito, såsom biodiesel och etanol. Det sker genom att alla vuxna personer boende i landsbygdskommuner ska erbjudas traditionella bensincheckar som går att lösa in hos bensinbolagen fysiskt eller digitalt vid tanktillfället med 3 kronor per liter tankat bränsle. Bensincheckarna ska motsvara bilägares genomsnittliga årliga driv ­ medelskonsumtion på landsbygden. Samtidigt ska alla ges möjlighet att byta till en klimatbil, ny eller begagnad, med vår klimatbonus. Och Sverige ska påbörja upphandlingen av billigt svenskt biobränsle från skogsrester för konsumtion. Stärka lantbruket och självförsörjningen av livsmedel i en svår tid Sommarens extremväder, med både torka och översvämningar under samma skörde ­ säsong, borde bli en väckarklocka för alla politiska partier att prioritera svensk livs ­ medelsförsörjning. Ett livskraftigt jordbruk med förutsättningar att konkurrera med god kvalitet i både Sverige och utomlands är helt centralt för att klara klimatomställningen, beredskapen och bevarandet av vår natur och den biologiska mångfalden. Det svenska jordbruket behöver investera i sin motståndskraft mot klimatförändring ­ arnas konsekvenser för att klara av fler somrar med extremväder. Centerpartiet satsar 50 miljoner i budgeten på ett särskilt stöd för att stötta jordbrukare i att genomföra anpass ­ ningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produk ­ tionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Centerpartiet satsar också 200 miljoner på stöd för grön omställning i jordbruket. Globalt ställer konsumenter allt högre krav på lägre klimatavtryck och många bönder vill vara en del av omställningen. Högre krav behöver matchas med stöd som möjliggör att alla kan bidra till ett hållbart jordbruk. Mycket av jordbrukspolitiken styrs på EU-nivå, där Sverige behöver vara en aktiv och konstruktiv part. På nationell nivå behöver genomförandet säkerställa att de resurser som står till förfogande används så effektivt som möjligt. Ett ökat fokus bör läggas på jordbrukets miljö- och klimatanpassning, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Centerpartiet vill se särskilda insatser för att underlätta ägarskiften och för unga lantbrukare att etablera sig. Rädda infrastrukturen på landsbygden Infrastrukturen är blodådrorna i samhällskroppen. Det är en fungerande infrastruktur – med allt från vägar till bredband, elnät och järnväg – som möjliggör företagande och aktiva bygder. Centerpartiet vill att en plan tas fram för hur infrastrukturen ska rustas i hela Sverige under de kommande 25 åren. Det skulle skapa robusthet, stärka arbetsmarknadsregioner, underlätta livspusslet och skynda på klimatomställningen. Redan i den här budgeten görs viktiga insatser. Centerpartiet satsar 250 miljoner på att reparera potthål på landets vägar. Kvaliteten på många vägar är oacceptabel och innebär allvarliga trafiksäkerhetsrisker och längre restider när hastigheter behöver sänkas. Potthål ska inte få ligga kvar år efter år utan att repareras. Centerpartiet satsar också 300 miljoner på bredbandsutveckling på landsbygden för att möjliggöra digitala kommunikationer för fler. Säkerhetskris kräver satsning på Sveriges försvarsförmåga och människor i nöd En enda av de många kriser som Sverige har att hantera har regeringen hittills mött på ett ändamålsenligt sätt: den allvarliga säkerhetskris i Europa som varit utlösande för den ekonomiska krisen. Sverige befinner sig i ett helt nytt säkerhetsläge sedan Vladimir Putin utvidgat anfallskriget mot det demokratiska Ukraina till den mest fasanfulla militära konflikten i Europa sedan andra världskriget. Centerpartiets svar: Värna svenskt försvar, Ukraina, biståndet och flyktingmottagandet Redan innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina krävde Centerpartiet en upp ­ rustning av det svenska försvaret till Natostandard och en gradvis ökning av försvars ­ utgifterna till 2 procent av BNP, något som nu också är på väg att ske. Samtidigt behöver mer göras för civilförsvaret, det internationella samarbetet och biståndet. Fortsätt vapenleveranserna till Ukraina Ukrainas sak är vår. Landet försvarar den europeiska säkerhetsordningen och hela väst ­ världens frihet. Kostnaderna för att stötta Ukraina är ingenting mot det pris som ukrainarna får betala och definitivt ingenting mot det pris vi själva riskerar att behöva betala om Ryssland går segrande ur kriget. Därför är militärt, humanitärt och ekonomiskt stöd till Ukraina på kort sikt överordnat alla andra politikområden. Centerpartiet krävde som första parti att Sverige skulle skicka Jas Gripen-plan till Ukraina. Vi är det enda parti som kräver att detta sker oavhängigt ett medlemskap i Nato, även om det givetvis är en faktor som påverkar vilka volymer vi har möjlighet att avvara. Centerpartiet kommer att fortsätta att kräva mer stöd till Ukraina. Sverige ska inte vara sist på bollen eller ge mindre än våra grannländer. Vi kommer att fortsätta att föra en konstruktiv och regelbunden dialog med regeringen om hur Sveriges stöd kan utvecklas. Värna de ukrainska flyktingarna i Sverige En viktig del av stödet till det ukrainska folket är att erbjuda en trygg och säker fristad för de familjemedlemmar som har tvingats att fly undan kriget. Genom EU:s så kallade massflyktsdirektiv har ungefär 55 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige, varav 38 000 för tillfället bedöms befinna sig i landet – de flesta kvinnor, barn och äldre. Mer än hälften av dessa har fått arbete i Sverige men många lever under ovärdiga och mycket svåra ekonomiska förhållanden, eftersom dagersättningen är densamma som för nyanlända som inte gått in i etablering, 71 kronor per dag för vuxna och 50 kronor per dag per barn. En nivå som det är mycket svårt att överleva på. Regler och ersättningsystem har inte varit anpassade efter den här typen av mottagande enligt EU:s massflyktsdirektiv. Centerpartiet föreslår i vår budget att dagersättningen fördubblas till de nivåer som gäller för ukrainska flyktingar i Danmark. Sent omsider har regeringen valt att stötta kommuner som erbjuder ukrainska flyktingar utbildning inom svenska för invandrare (sfi), som Centerpartiet krävt sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Här behöver resurser tillskjutas så att de ukrainska flyktingarna verkligen får tillgång till svensk ­ undervisning. Bygg ut det civila försvaret Den nödvändiga och kraftiga upprustning som vi ser av det militära försvaret måste följas av ytterligare upprustning av det civila försvaret för att skapa ökad motståndskraft i samhället i stort. Kriget i Ukraina har visat att behovet av tillgängliga och säkra skydds ­ rum är av stor vikt för att civilbefolkningen ska vara så trygg som det bara går om bomberna faller. Men regeringens satsningar är blygsamma och upprustningen måste ske snabbare än vad regeringen mäktar med. Kommunerna har en nyckelroll i den civila beredskapsplaneringen, inte minst vad gäller befolkningsskyddet. För att de ska kunna genomföra den ambitionshöjning och den upprustning av det civila försvaret som omvärlden kräver behöver de mer pengar för att anställa fler med beredskapskompetens och genomföra fler övningar och utbildningar. Men vi kan inte få ett starkare civilt försvar om inte fler samhällsområden stärker sin beredskapsplanering, sin motståndskraft och sin robusthet . De gröna näringarna och Sveriges bönder är viktiga för totalförsvaret och deras möjligheter att verka också i ett civilt försvar under störda förhållanden behöver stärkas. Sverige kan ta emot 5 000 kvotflyktingar per år Centerpartiet anser att Sverige måste bidra till att hjälpa människor på flykt. Fler människor än någonsin befinner sig på flykt och då väljer regeringen att säga nej till de allra mest utsatta flyktingarna. En dålig migrationspolitik lägger grunden för en dålig integrationspolitik. Det behövs ordning och reda i mottagandet, och en integrationspolitik som sätter krav och skapar möjligheter för människor. I vår budget visar vi att vi har både råd och möjlighet att ta emot 5 000 kvotflyktingar av de allra mest utsatta. Svenskt bistånd måste börja återställas Målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnads ­ villkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Behoven är enorma, inte minst efter covid-19 men också i spåren av klimatförändringarnas effekter samt på grund av pågående konflikter. Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI i den internationella utvecklingsagendan. Sverige ska ha ett generöst bistånd, men det kommer att ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats till följd av regeringens nedskärningar, därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI 2027. Jämställdheten kan inte vänta Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Våldet förekommer i hela landet, inom alla åldrar och i olika typer av relationer, men det drabbar på ett helt överskuggande sätt flickor och kvinnor. År 2022 anmäldes över 20 000 fall av misshandel av kvinnor över 18 år där den utsatta var bekant med gärningspersonen. Mörkertalet är stort. Det behövs krafttag som stoppar den akuta våldsspiralen och långsiktigt skyddar våldsutsatta kvinnor. Löneskillnader, den ojämlika fördelningen av föräldraledighet, deltidsarbete och strukturer som begränsar kvinnor från att starta och driva företag får långtgående nega ­ tiva ekonomiska effekter för kvinnor. Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda finns det också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet. Särskilt kvinnor som är utrikesfödda och som har flytt från sitt hemland har haft svårt att komma snabbt i arbete . Allt detta är delar av en helhet som behöver åtgärdas för att uppnå jämställdhet och det får inte stå tillbaka när övriga kriser ska bekämpas. Centerpartiets svar: Stärk kvinnors oberoende och stoppa våld och förtryck Centerpartiets mål för jämställdhetspolitiken är att stoppa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck, stärka kvinnors ekonomiska egenmakt och säkra en jämställd och jämlik vård. Stärk kvinnors egenmakt Vi måste komma till rätta med löneskillnader, den ojämlika fördelningen av föräldra ­ ledighet, deltidsarbete och de strukturer som begränsar kvinnor från att starta och driva företag. Det får långtgående negativa ekonomiska effekter för kvinnor. Att föda barn ska inte stå i vägen för karriären och föräldraskap ska inte vara en ekonomisk fälla för kvinnor. Därför vill vi reformera föräldraförsäkringen för en mer jämställd, enkel och tydlig föräldraförsäkring anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv. Vi vill också uppvärdera statusen på kvinnodominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Även kvinnors företagande behöver främjas, med trygghetssystem anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet. När kostnaderna för el, mat, bränsle och bostadsräntor ökar är det också många som får det tuffare ekonomiskt. Bland de som drabbas hårdast är de cirka 145 000 ensam ­ stående föräldrar som tar emot underhållsstöd, varav drygt 80 procent är kvinnor. Därför vill Centerpartiet höja underhållstödet de kommande åren. Stärk kampen mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Kvinno- och tjejjourerna gör ett ovärderligt arbete för att hjälpa flickor och kvinnor i utsatta situationer och är ett viktigt komplement till kommuners och andra myndigheters insatser för att upptäcka och stoppa våld i hemmet, inte minst för att stötta de kvinnor som lämnar. De måste ges starka och långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Samtidigt måste det ske en ytterligare förstärkning av Nationellt centrum för kvinnofrid. Centerpartiet vill införa ett nationellt lämnaprogram, där myndigheter som polisen, socialtjänsten, Skatteverket, ekonomiska rådgivare, sjukvård och psykiatri samverkar, så att alla som vill lämna en våldsam relation snabbt och ordnat får det stöd som behövs. Centerpartiet vill också se en lämna-peng för att täcka kostnader kopplade till att snabbt behöva lämna sitt hem och sin egendom och etablera sig på ny ort. Det sker ekonomiskt månatligt under som högst 12 månader för att täcka olika kostnader som kan uppstå vid ett hastigt uppbrott från en våldsam relation. Förstärkt arbete mot prostitution och människohandel I kölvattnet av pandemin och kriget i Ukraina riskerar utsatta kvinnor att falla offer för människohandel och prostitution. Arbetet med att fånga upp människor som utsätts för människohandel behöver därför växlas upp. Jämställdhetsmyndigheten, som nationellt ansvarig för arbetet mot människohandel, kan och bör utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer och bistå myndigheterna med viktigt metodstöd och kompetensutveckling. Insatser behöver förstärkas inom ramen för det operativa nät ­ verket mot prostitution och människohandel och specifikt det nationella stödprogrammet , som handfast kan arbeta för att fånga upp offer för människohandel. Regionkoordina ­ torerna har en nyckelroll i det förebyggande arbetet ute i landet och finns på tio orter i samtliga sju polisregioner i Sverige. Informationsinsatserna bör skalas upp ytterligare genom att en nationell stödtelefon inrättas, dit fler kan vända sig. Värna statsfinanserna och det finanspolitiska ramverket Centerpartiet kommer fortsatt att värna sunda statsfinanser och ett solitt finanspolitiskt ramverk. I ett läge då inflationen är fortsatt hög är det otänkbart med stora ofinansierade satsningar som underminerar Riksbankens penningpolitik. Särskilt viktigt är att de sats ­ ningar som görs bidrar till att öka utbudet, minska kompetensbristen och dämpa kostnads ­ trycket . Sänkta arbetsgivaravgifter är ett tydligt sådant exempel på en åtgärd som sänker inflationen och förstärker tillväxten samtidigt. Centerpartiets kraftfulla satsningar ryms därför alla inom regeringens föreslagna reformutrymme om 40 miljarder kronor. Det är genom att prioritera som vi kan satsa på tillväxt och jobb samt på att vända klimatpolitiken rätt och att rädda skolan. Det är genom att fokusera insatserna som vi mer direkt når de som är utsatta för kostnadskrisen på landsbygden. Då tvingas vi att säga nej till sänkt bensinskatt i storstäderna och lägre skatt på snus och plastpåsar, till förmån för fler lärare på landsbygden. Vi säger nej till en a-kassa på en rekordhög nivå till förmån för fler chanser för unga och lågavlönade till jobb. Vi prioriterar arbetslinjen framför a-kassan och bildning framför bensin. Det är svåra och ibland obekväma prioriteringar som Tidöregeringen inte förmått att göra men som är helt nödvändiga för att ta Sverige ur krisen. Det gröna liberala alternativet i svensk ekonomisk politik Det är genom kloka reformer – inte populism – som svensk ekonomi tagit sig igenom tidigare kriser. Men det kräver att det finns någon kraft inom politiken som står upp för grundläggande principer som att det ska löna sig att arbeta, att skola och utbildning är grunden för välstånd i hela landet, att vi inte kan börja öka utsläppen om vi ska kunna förhindra en klimatkatastrof och att företagen är vår tillväxtmotor. Centerpartiet tar upp stafettpinnen från tidigare framgångsrika ekonomiska reformer för att föra in dessa perspektiv i debatten igen. För en krisbekämpning på riktigt. Inkomster och skatter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024, vad gäller skatter och andra inkomster. Det faktum att förslagen i budgetmotionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslagen i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i propositionen. Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster Centerpartiet utökar jobbskatteavdraget i vårt budgetförslag för 2024. Vårt förslag innebär sänkt skatt för alla, med lika mycket som regeringen för de med inkomster över drygt 38 000 kronor i månaden men med upp till åtta gånger mer än regeringen för de med riktigt låga inkomster. Detta åstadkoms både genom att gränsen för inkomsten som är helt skattefri höjs samt genom att skattereduktionen slår igenom snabbare för de med lägre inkomster över den gränsen. Den totala offentligfinansiella effekten av detta förstärkta och utökade jobbskatte ­ avdrag är 2 miljarder kronor mer än regeringens föreslagna förändringar av jobbskatte ­ avdraget , alltså 13 miljarder kronor. Den förväntade effekten på sysselsättningen av denna reform är positiv, med 0,12 % fler i sysselsättning på lång sikt, jämfört med dagens regler. Till följd av Centerpartiets förslag minskar inkomsttitel 1140 med 13 miljarder kronor åren 2024–2026. Utökad skattereduktion för installation av grön teknik – grönt avdrag Centerpartiet var drivande i arbetet med att införa en skattereduktion för installation av grön teknik, det så kallade gröna avdraget. Sedan skattereduktionens införande har den visat sig vara mycket populär och bidragit till ett stort antal klimatsmarta investeringar. År 2021 beviljades totalt 78 000 ansökningar till ett värde om 1,1 miljarder kronor. Fram till och med september i år har totalt 90 000 ansökningar beviljats, till ett värde om 1,4 miljarder kronor. Dessa summor kan jämföras med den prognostiserade skatteutgiften när skattereduktionen infördes, som uppgick till 198 miljoner kronor. Reduktionen beviljas i dagsläget för installation av solceller, system för lagring av egenproducerad el och laddningspunkter för elfordon. En majoritet av de skattereduktioner som beviljas inom ramen för det gröna avdraget avser installation av laddpunkter. Centerpartiet anser att reduktionen bör utvidgas ytterligare, i syfte att bidra till att lösa ett antal klimat- och miljörelaterade problem på ett effektivt sätt. Avgörande för att dämpa de höga elpriserna är, förutom att maximera elproduktionen, att minska efterfrågan på el. Det sker enklast genom energieffektivisering . En viktig del i detta arbete är en effektivare uppvärmning av bostäder som idag värms med direkt ­ verkande el. Detta kan exempelvis ske genom installation av olika typer av värmepumpar . Installation av sådana energibesparande värmepumpar bör därför inkluderas i det gröna avdraget. Kravet om att reduktion för installation av system för lagring enbart beviljas för sådana installationer som avser lagring av egenproducerad el bör tas bort. Även lagring av sådan elenergi som inte är egenproducerad kan bidra till att förbättra effektbalansen och bidra till en jämnare belastning på elnäten. Därtill bör vissa effektiva energi- och vattenbesparande åtgärder inkluderas i skattereduktionen. Skatteverket och Energimyndigheten bör ges i uppdrag att ta fram och uppdatera en lista över sådana åtgärder som ska vara berättigade till avdrag. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med vad som beskrivits ovan. Utvidgningarna väntas sammantaget innebära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner minskar med 1 000 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 1 000 miljoner kronor år 2025 och 1 000 miljoner kronor år 2026. Förstärkt skattereduktion för installation av solceller Centerpartiet välkomnar regeringens förslag om att göra det mer lönsamt att installera solceller. I grunden krävs det dock strukturella förändringar för att möjliggöra en ytterligare utbyggnad av solel. Skatten på solel för eget bruk bör avskaffas och villkoren för att vara delägare i en gemensam solenergianläggning behöver göras mer förmånliga. I och med det väntas inkomsttitel 1140 Skattereduktioner minska med 5 miljoner kronor 2024. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 5 miljoner kronor år 2025 och 5 miljoner kronor år 2026. Justerad skiktgräns för statlig inkomstskatt Regeringens beslut om att inte indexera skiktgränsen för statlig inkomstskatt inför 2024 förvånade många. Förutom att det bryter mot praxis är det märkligt av en borgerlig regering att låta skatten de facto höjas för en stor grupp människor som i de flesta fall jobbar hårt för att få vardagen att gå ihop. I de inkomstnivåer som detta gäller är det enkelt att peka på exempel på yrken inom välfärden eller rättsväsendet, som just nu är avgörande för att lösa de kriser som Sverige står inför. Enligt SCB finns det minst 8 000 grundskollärare och lika många sjuksköterskor som får betala statlig inkomstskatt till följd av regeringens beslut. Därtill är tidiga och höga marginalskatter hämmande för produktivitet och tillväxt genom att de motverkar drivkraften att välja utbildningar som leder till bristyrken eller att utveckla sin karriär. Normalt indexeras skiktgränsen med årlig förändring av prisbasbeloppet för juni året före det aktuella budgetåret + 2 procentenheter. Regeringen menar att det blir en för stor indexering i dagens läge, vilket Centerpartiet delvis kan hålla med om. Därför föreslår Centerpartiet att skiktgränsen indexeras med föregående års löneökning, som enligt Medlingsinstitutet uppgår till 2,7 %. Det finns såklart fler modeller som skulle vara tänkbara att använda och Centerpartiet skulle gärna se att tänkbara alternativa modeller skyndsamt utreds inför kommande budgetpropositioner. Till följd av Centerpartiets förslag minskar inkomsttitel 1111 med 3,2 miljarder kronor åren 2024–2026. Jordbruksavdrag Centerpartiet vill att det nuvarande avdraget för jordbruksdiesel som gång på gång förlängts av regeringen görs om till ett teknikneutralt jordbruksavdrag som behandlar alla drivmedel lika samt att detta avdrag permanentas. Det permanentade avdraget väntas minska inkomsttitel 1140 Skattereduktioner med 840 miljoner 2025 och 840 miljoner 2026. Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a-kassa Skattereduktionen för medlemsavgifter i a-kassan föreslås avvisas; det väntas innebära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner ökar med 1 600 miljoner kronor 2024. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 1 600 miljoner kronor år 2025 och 1 700 miljoner kronor år 2026. Borttaget skatteundantag för fossil gas Centerpartiet föreslår att nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol som används som drivmedel tas bort. Det väntas innebära att inkomsttitel 1430 Energiskatt ökar med 220 miljoner kronor 2024. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 230 miljoner kronor år 2025 och 230 miljoner kronor år 2026. Som en följd av detta väntas inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster minska med 30 miljoner kronor 2024. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 30 miljoner kronor 2025 och 30 miljoner kronor 2026. Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkt arbetsgivaravgift för låga löner Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa tillhör grupper med svag konkurrensförmåga. Samtidigt har Sverige en mycket låg andel så kallade enkla jobb jämfört med andra länder i EU. Jobb utan höga krav på tidigare erfarenhet eller utbildning är samtidigt precis vad många människor med så kallad svag konkurrensförmåga kan behöva, för att få in en fot på arbetsmarknaden. En orsak till bristen på enkla jobb är höga lägstalöner och höga skatter på att anställa. Idag finns det anställningsstöd för arbetsgivare som anställer personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vissa av dessa anställningsstöd fyller en viktig funktion. Särskilt gäller detta anställningsstöd som är förhållandevis kraftfulla och väl riktade och som innebär sysselsättning som i hög grad liknar en reguljär anställning. Anställningsstöden har dock ett antal problem. Ett av de viktigaste är att de är tillfälliga. Det gör att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden bara kan konkurrera om existerande jobb; det skapar inte förutsättningar för att nya branscher med enklare jobb ska kunna växa fram. Det finns grupper som har mer långvariga svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och som av olika skäl inte kan förväntas att öka sin produktivitet nämnvärt över tid. För dessa personer innebär stödens tidsbegränsning en risk för att de ska slussas fram och tillbaka mellan olika typer av åtgärder. Dagens stöd riskerar också att vara stigmatiserande och fungera som en negativ signal för potentiella arbetsgivare om att den arbetssökande är i behov av särskilt stöd. Det finns alltså starka argument som talar för att det behöver genomföras generella åtgärder som mer långsiktigt stöttar människor med låg produktivitet och möjliggör skapandet av nya typer av så kallade enkla jobb. Många, men långtifrån alla, långtidsarbetslösa kan få anställning enbart med den typ av matchningshjälp som beskrivs utförligare under avsnittet rörande UO14, utbildnings ­ insatser och subventioner. Många arbetsgivare anser att subventioner, även sådana som är större än skattenedsättningar och relativt automatiska som till exempel nystartsjobben, är svåra att befatta sig med. Samtidigt spelar den totala lönekostnaden en viktig roll för hur arbetsgivare väljer att organisera sin verksamhet, inte minst om de ska fatta beslut om att anställa en person som står längre ifrån arbetsmarknaden. Centerpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften sänks för låga löner. Specifikt bör den halveras för heltidsjusterade månadslöner på upp till och med 22 000 kronor i månaden. Nedsättningen bör fasas ut i intervallet 22 000–25 000 kronor per månad, för att vara helt utfasad vid månadslöner som överstiger 25 000 kronor. Att nedsättningen baseras på heltidsjusterade löner – en person som arbetar 50 procent till en lön på 15 000 kronor har en heltidsjusterad månadslön på 30 000 kronor – innebär att nedsättningen inte premierar deltidsarbete . Förslaget har ett antal tydliga fördelar. Sänkningen fokuserar på de som behöver stöd, då låg lön är en god approximation av låg produktivitet. För personer som bara behöver få in en fot på arbetsmarknaden fasas nedsättningen ut när de får högre lön. Samtidigt är stödet permanent för de personer som behöver ett mer långsiktigt stöd, eftersom det inte finns någon tidsgräns. Sänkningen stöttar branscher som erbjuder människor låga trösklar till svensk arbetsmarknad. Men den skapar också förutsättningar för att nya branscher ska kunna uppstå, där jobb som idag är för dyra kan skapas. Sänkningen är långsiktig och ger därmed större förutsättningar för att fler enkla jobb skapas jämfört med dagens anställningsstöd, som är tidsbegränsade. Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för låga löner förväntas kunna införas den 1 januari 2024. Nedsättningen beräknas leda till 4 700 miljoner kronor i lägre skatte ­ inbetalningar per år från 2024 och framåt. Skatt på konsumtion m.m. I samband med att spelskatten höjs anser Centerpartiet att det vore klokt att se över enhetligheten i skatten på spel, med särskild inriktning på att sänka skatten för trav och relaterade verksamheter och höja den för exempelvis nätcasinoverksamhet. Avskaffad skatt på bioolja Förslaget om att avskaffa skatten på bioolja förväntas innebära minskade intäkter under inkomsttitel 1430 Energiskatt om 10 miljoner kronor 2024. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 10 miljoner kronor 2025 och 10 miljoner kronor 2026. Höjd skatt för tunga fossildrivna transporter Centerpartiet föreslår att fordonsskatten för tunga fordon, över 3,5 ton, som drivs av fossila bränslen fördubblas. Det beräknas medföra ökningar under inkomsttitel 1470 Skatt på vägtrafik med 139 miljoner kronor. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 139 miljoner kronor år 2025 och 139 miljoner kronor år 2026. Som en följd av detta väntas inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster minska med 21 miljoner kronor 2024. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 21 miljoner kronor 2025 och 21 miljoner kronor 2026. Övriga skattefrågor Avvisade förslag till skatteförändringar i budgetpropositionen för 2024 Centerpartiet oroas av effekterna av de höga bränslepriserna för svenska hushåll och företag. Inte minst för människor som bor på landsbygden och är beroende av bilen är nuvarande prisnivåer mycket betungande. Det är rimligt att politiken agerar för att säkerställa att effekten av de höga bränslepriserna, som bland annat beror på Rysslands krig mot Ukraina, fördelas mer rättvist. Samtidigt är det viktigt att politiken inte bortser från sitt ansvar att nå Sveriges klimatmål. Avgörande i det arbetet är att ställa om fordonsflottan. Regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel är dåligt utformat. Sänkningen riktas till alla, inklusive boende i storstäder. Sänkningen påverkar också prismekanismerna och leder på marginalen till ökad konsumtion av fossil bensin och diesel. Trots en hög offentligfinansiell kostnad leder den, i förhållande till skatte ­ nivåerna för år 2024, också bara till en liten förväntad minskning av drivmedelspriserna. En minskning som dessutom kom på skam när motsvarande skattesänkning föreslogs föregående år. Av dessa skäl föreslår Centerpartiet att regeringens förslag om sänkt energiskatt på bensin och diesel avvisas. Detta väntas leda till ökade skatteintäkter om 5 760 miljoner kronor 2024, 7 770 miljoner kronor 2025 och 8 050 miljoner kronor 2026. Vidare föreslår Centerpartiet att den sänkning av skatten på bensin och diesel som genomfördes i budgetproposition 2023 dras tillbaka. Det väntas leda till ökade skatte ­ intäkter om 6 860 miljoner kronor år 2024 och 6 860 miljoner kronor år 2025. Givet att regeringen ej signalerat en intention att sänka skatten 2026, utan istället lagt till en ny skattesänkning, förväntar vi oss också att intäkterna blir 6 860 miljoner kronor större 2026. Centerpartiet föreslår en lägre höjning av taket för rottjänster; detta beräknas medföra 500 miljoner kronor mer i skatteintäkter under inkomsttitel 1140 Skatte ­ reduktioner jämfört med regeringens budget 2024 samt 2025 och 2026. Istället stärker Centerpartiet ett föreslaget grönt avdrag. Centerpartiet föreslår att regeringens skattesänkning på tobakssnus ska avvisas, vilket förväntas ge ökade skatteintäkter jämfört med regeringens budget inom inkomst ­ titel 1420 Skatt på alkohol och tobak om 130 miljoner kronor 2024, 800 miljoner 2025 och 800 miljoner 2026. Centerpartiet föreslår vidare att regeringens skattesänkning på plastpåsar ska avvisas. Det förväntas ge ökade skatteintäkter jämfört med regeringens budget på inkomsttitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö om 110 miljoner kronor 2024 samt 650 miljoner kronor 2025 och 650 miljoner kronor 2026. Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Utöver förslag om ändrade skatteregler föreslås i denna motion en rad förslag som påverkar inkomstberäkningen. Centerpartiet föreslår ett återställt beviskrav vid den 365:e dagen i sjukförsäkringen. Det medför minskade intäkter om 500 miljoner under inkomsttitel 1115 Kommunal inkomstskatt 2024. Av samma skäl förväntas inkomsttiteln minska med 600 miljoner kronor 2025 och 400 miljoner kronor 2026. Även inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter minskar som en följd av det förslaget, med 200 miljoner 2024, 200 miljoner 2025 och 100 miljoner kronor 2026. I nedanstående tabell presenteras Centerpartiets förslag till inriktning för inkomstberäkning för åren 2025–2026. Utgifter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024, vad gäller utgifter. Det faktum att budgetmotionens förslag uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslagen i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i propositionen. I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftsramar för år 2024. I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till inriktning av utgiftsramar år 2025–2026. Tabell 7 Förslag till utgiftsramar 2025–2026 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2025 2026 1 Rikets styrelse −588 −557 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning −21 −14 3 Skatt, tull och exekution −145 −47 4 Rättsväsendet 555 555 5 Internationell samverkan −2 −1 6 Försvar och samhällets krisberedskap 175 175 7 Internationellt bistånd 5 071 8 345 8 Migration 340 29 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg −1 433 −1 275 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning −3 819 −998 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom −5 −3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn −992 −1 167 13 Integration och jämställdhet 1 146 1 491 14 Arbetsmarknad och arbetsliv −11 045 −11 954 15 Studiestöd 1 830 1 842 16 Utbildning och universitetsforskning 6 460 6 662 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 900 1 057 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik −67 −64 19 Regional utveckling 5 900 5 900 20 Klimat, miljö och natur 5 573 5 629 21 Energi −362 22 22 Kommunikationer 491 502 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 172 270 24 Näringsliv 5 8 25 Allmänna bidrag till kommuner −16 −233 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 10 122 16 174 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 10 122 16 174 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 10 122 16 174 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Den svenska demokratin har fyllt hundra år och det är tydligt att den liberala demokratin är en av mänsklighetens främsta innovationer. Inget annat styrelseskick levererar samma rättvisa, frihet och nytta, från den enskilda människans möjlighet att forma sitt eget liv till samhällets förmåga att gemensamt fatta goda beslut. Medborgerliga och politiska rättigheter skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen. Folkviljan ska kanaliseras genom en effektiv förvaltning inom såväl Regerings ­ kansliet som riksdagen, med respekt för olika minoriteter och rättssäkerheten, och granskas av oberoende medier. En stor del av de politiska institutioner som är ämnade att säkerställa detta återfinns inom utgiftsområde 1. Den svenska demokratin måste kontinuerligt utvecklas och anpassas, rustas och försvaras, i en föränderlig värld. De offentliga institutioner som har till uppgift att genomdriva den politik som fått stöd i allmänna val måste göra så på ett effektivt och transparent sätt. Centerpartiets överväganden Anslagsområde 4:1 föreslås minska i och med att Centerpartiet motsätter sig delar av den expansion av Regeringskansliet som inleddes i föregående budgetproposition. Centerpartiet instämmer i att Sverige behöver rusta sig bättre för det kommande Natomedlemskapet och det nya säkerhetsläget, men vi delar inte regeringens uppfattning att det kräver så stora tillskott till Regeringskansliet. Centerpartiet föreslår också en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar vissa anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Centerpartiet strävar efter en ökad finansiell stabilitet. Hushållens och företagens tillgång till finansiella tjänster är viktig för att omvandla sparande och konsumtions ­ utjämning till produktiva investeringar. Välfungerande marknader för riskhantering och allokering av kapital är ett viktigt fundament för ekonomisk tillväxt. Sådana tjänster bör erbjudas med ett starkt konsumentskydd och på ett sätt som inte äventyrar den finansiella stabiliteten. Finansinspektionens arbete med tillsyn och deras mandat att hantera risker förknippade med hushållens skuldsättning är här viktiga. Också Riksgäldens roll som resolutionsmyndighet, statens internbank och skuldförvaltare är av största vikt. Att granska det offentligas verksamhet är också centralt för att kontinuerligt förbättra den offentliga sektorns arbete. Här fyller Statistiska centralbyrån, Riks ­ revisionen, Statskontoret och Finanspolitiska rådet viktiga funktioner. Tilltron till den statliga förvaltningens effektivitet påverkar i förlängningen tilltron till den svenska demokratins förmåga att företräda folkviljan och hantera olika samhällsproblem. Centerpartiets överväganden Centerpartiet välkomnar regeringens införande av en utbetalningsmyndighet samt regeringens förstärkningar inom område 1:11 kopplade till tillsyn. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystemen är centralt för att ekonomin ska fungera. De myndigheter som återfinns inom utgiftsområde 3 spelar en central roll i arbetet för att säkerställa detta. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga och syftet med att de tas in ska inte kunna missförstås. Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen, vars effekter de aktuella myndigheterna i stor utsträckning ska hantera. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för deras myndighets ­ utövning. Förutsägbarhet och tydliga regler är då helt avgörande. Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter betalas in är en grundförutsättning för finansieringen av viktig offentlig verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnande av tilliten till det offentliga. Servicen hos de tre aktuella myndigheterna har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta att förbättras. Det för med sig ett alltmer utbrett användande av e-tjänster. Samtidigt är statens närvaro i hela landet central för samhället i stort. Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som beslutats av Sveriges folkvalda. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och på ett effektivt sätt finansiera offentliga utgifter. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regel ­ förenklingar och lägre skatter. Därför förespråkar Centerpartiet införande av så kallade mikroföretag som ska kunna verka med ett minimum av regelkrångel, bland annat kopplat till dessa företags beskattning. Skatteverket bör därför kontinuerligt arbeta för minskad skatteadministration för privatpersoner, företag och offentliga aktörer. Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen i sin verksamhet bidra till att vårda den allmänna säkerheten och till att utifrån sina uppgifter och befogenheter upprätthålla ordningen i landet. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste tillgodoses: dels uppbörd, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, och dels brotts ­ bekämpning, där bland annat olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapen ­ smuggling ska beivras. Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och att upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Det är viktigt för lag och ordning men även för att garantera att våra företag kan vara konkurrenskraftiga gentemot aktörer i andra länder. I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi som land vara öppna mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten. Tullverkets befogenheter har under en lång rad av år utökats. Detta behöver fortsätta. Det finns en tydlig koppling mellan narkotikahandeln, den organiserade brottsligheten och det ökande antalet skjutningar i landet. Tullverket har fått tillskott de senaste åren men det saknas fortfarande tillräckliga resurser i verksamheten samtidigt som tullens brottsbekämpande arbete behöver utvecklas för både fler kontroller och mer avancerad teknik. Vi måste också komma åt införseln av vapen och då är Tullverket en nyckelaktör. En ny lagstiftning är på plats, där tullen har fått ökade befogenheter att kvarhålla misstänkt stöldgods som är på väg att föras ut ur landet, i väntan på polis. Denna verksamhet måste säkerställas finansiellt. Centerpartiets överväganden Anslag 1:1 föreslås minska med 170 miljoner kronor under 2024 och 2025, samt 95 miljoner 2026, i och med att Centerpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om en folkräkning. Samtidigt föreslås anslagen öka med 25 miljoner under 2024 och med 100 miljoner 2025 och 2026 för en förenklad beskattning av mikroföretag. För att möjliggöra en utveckling av Tullverkets verksamhet föreslås en utökning av anslaget till myndigheten med 50 miljoner kronor under 2024. Centerpartiet föreslår också en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Rättsväsendet är tillsammans med försvaret den yttersta garanten för vår öppna liberala demokrati. Den främsta uppgiften för rättsväsendet är att skydda alla människors fri- och rättigheter, både från brott som begås av enskilda personer och från den offentliga maktens godtycke eller maktmissbruk. Att upprätthålla rättsstaten och tryggheten för alla individer, både män och kvinnor och gamla och unga, i hela landet är en av statens kärnuppgifter. De senaste åren har vi sett en mycket allvarlig utveckling i Sverige med skjutningar, sprängningar och en ökad otrygghet samt ett försämrat säkerhetsläge. Vi har sett hur organiserad brottslighet kommit att bli ett hot mot välfärden, där handel med narkotika, vapen och människor tillsammans med stölder och bedrägerier utmanar det samhälle vi värnar och som är byggt på tillit och trygghet. Vi ser en lika oacceptabel situation när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Vi behöver ett större fokus än nu på de som utsätts för brott. Brottsoffer behöver få rättvisa skipad och få bättre stöd i rättsprocessens olika skeden. Men vi behöver samtidigt kunna ge de som begått brott en rimlig chans att återgå till ett liv utan kriminalitet och se till att fler lämnar den kriminella banan innan det är för sent. För att lösa denna uppgift krävs krafttag. Det krävs utökade befogenheter och brottsförebyggande arbete inom skolor och socialtjänsten i våra kommuner. Det krävs att poliserna blir fler och får fler verktyg att både förebygga och utreda brott. Det krävs en förstärkning av hela rättsväsendet från polisen, åklagarna och domstolarna till kriminalvården. Det krävs att alla delar av samhället gör sitt här och nu. Rättskedjans alla delar är viktiga och ska stärkas Rättskedjans myndigheter får historiska tillskott för att möta en mycket allvarlig utveckling. Med Centerpartiets politik växer polisen, men pengarna måste också leda till rätt insatser och framför allt fler lokala poliser i yttre tjänst. Polisen har en central roll för att beivra, begränsa och lösa brott. Polisen måste därför vara närvarande, tillgänglig och synlig för människor i hela landet. Större myndighetsanslag är avgörande för att garantera polisens lokala närvaro, öka antalet arbetade polistimmar, skapa förutsättningar för bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö samt ge polisen möjlighet att bekämpa brottslighet både i hemmet och på gatorna. Centerpartiet arbetar för att öka polistätheten ytterligare, för att nå en europeisk genomsnittsnivå. Centerpartiet ser positivt på att det tillskapas flera olika vägar att arbeta som polis och även på att en viss specialisering kan ske tidigare än idag. Att poliser tidigt kan välja spår som t.ex. utredare, ingripandepolis och cyberpolis ser vi kan locka nya grupper att bli poliser. Vi ser behovet av en satsning på utredande och lagföring av just brott med cyber som brottsplats. Här behöver polis, åklagare och domstolar få resurser för att uppdatera sig till den nya situationen för att inte cyber ska bli ett laglöst land. Under detta år har medel även skjutits till för att stärka verksamheten inom Nationellt forensiskt centrum, för att kunna jobba snabbare med mer tekniskt krävande forensiska inslag i utredningar, en satsning som även fortsatt måste prioriteras för att säkra en långsiktig utbyggnad och resurssättning. Polisen måste vara lokalt förankrad. För att förtjäna, värna och stärka medborgarnas förtroende för polisen krävs att man inte enbart arbetar med grov kriminalitet utan också prioriterar resurser till arbetet med mer ”vardagsbrott” som skadegörelse, stölder och buskörningar. En lokalt förankrad polis utgör också ett viktigt verktyg i kampen mot grov brottslighet, då lokal förankring är en förutsättning för att arbeta förebyggande och kunna bedriva brottsutredningar i de områden där organiserad brottslighet och gäng ­ kriminalitet är mer vanligt förekommande. Ett problem som försvårar det brottsbekämpande arbetet är att de samhällen som är hårdast drabbade också är de samhällen där förtroendet för de rättsvårdande myndig ­ heterna är svagast. Åtgärder måste till för att överbrygga klyftan mellan medborgarna och myndigheterna, så att alla känner att de får den hjälp som de behöver när de behöver den och att fler vågar och vill anmäla brott och vittna mot brottslingar. Under senare år har måltillströmningen och målens komplexitet hos Sveriges domstolar ökat, till stor del som resultat av de reformer som redan vidtagits för att komma åt den allt grövre kriminaliteten; det här är en utveckling som bara kommer att fortsätta. Detta har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade. Det gäller såväl brottmål och tvistemål som förvaltningsrättsliga mål och ärenden. I det kommande reformarbetet är det därför viktigt att ge Sveriges domstolar möjligheter att fortsatt utöka organisationen. Att utbilda domare är exempelvis ett arbete som tar tid. Domstolarna har dessutom ett brett uppdrag i förhållande till samhället, där de inte bara hanterar brottmål utan även fyller en viktig roll som opartisk instans i många andra ärenden och mål, som med tiden kommit att öka i komplexitet. Vi vill därför anslå extra resurser för att säkerställa att landets domstolar står beredda att hantera de mål och ärenden som förväntas bli fler de kommande åren. I detta arbete är det viktigt att också prioritera förvaltningsdomstolarna. Samtliga ansvariga myndigheter är överens om att ett grundläggande problem i svensk brottsbekämpning idag är svårigheten att bryta sekretess i individuella ärenden. Centerpartiet verkar för en allmän sekretessbrytande regel mellan myndigheter för att utöka möjligheterna att dela information i syfte att samverka, förebygga och beivra brott. Samtidigt behöver sekretessen stärkas för personuppgifter som används för att begå brott och kartlägga brottsoffer. Offentlighetsprincipen bör ses över för att före ­ bygga ekonomisk brottslighet och stärka individens integritet. Just ekonomisk brottslighet är intimt förknippad med den grova och våldsamma kriminaliteten. Utredningen om bidragsbrott som tillsattes 2021 har föreslagit att Ekobrottsmyndigheten ska stärkas och få ansvar för att utreda bidragsbrott. Center ­ partiet står bakom den inriktningen och anser att anslagen till Ekobrottsmyndigheten och Tullverket (inom UO3) ska öka för att komma åt finansieringen av och grunden för mycket av den organiserade brottsligheten. Centerpartiet har stått bakom de nya lagar som ger rättsväsendet större befogenheter att använda hemliga tvångsmedel för att kunna förhindra och lösa fler brott. Vi har dock lyft behovet av att de domstolar och myndigheter som har att granska, kontrollera och besluta i dessa frågor har nödvändiga och tillräckliga resurser för att fullgöra sitt viktiga uppdrag. Här vill vi särskilt lyfta SIN (Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden) som får ett större anslag för att möta fler och mer komplexa ärenden. De senaste årens utveckling med ökande grov brottslighet, straffskärpningar och ökade resurser till polis och åklagare sätter också Kriminalvårdens verksamhet på prov. Överbelagda häkten och anstalter är redan ett stort problem. Brist på häktes- och fängelseplatser leder till stora påfrestningar både för de intagna och för personalen och påverkar det återfallsförebyggande arbetet negativt. Utbyggnaden av häkten och anstalter borde ha påbörjats och drivits långt kraftfullare än vad som skett hittills. Platsbrist får aldrig vara en anledning att ge avkall på allmän säkerhet eller på kvaliteten på den vård som Kriminalvården ska tillhandahålla. Kriminalvårdens behov av ökade resurser måste därför prioriteras. Här ser vi en utbyggnad i hela landet som värdefull. Stärk hela rättskedjans fokus på både brottsoffer och gärningspersoner I den pågående expansionen av rättsväsendet är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Centerpartiet vill se ett helhetsgrepp om frågorna – från det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet till stödinsatser för brottsoffer, men även i fråga om att återanpassa individer som avtjänat sina straff. Det är därför viktigt att ge alla med ­ arbetare i hela rättskedjan goda förutsättningar och de resurser som krävs för att de ska kunna hantera de ärenden som varje år strömmar igenom myndigheternas verksamhet. Centerpartiet vill ha ett starkare brottsofferperspektiv i rättsväsendet. Brottsoffer måste, förutom att de brott som de utsatts för utreds på bästa sätt, även garanteras ett professionellt stöd och god information från rättsväsendet om sitt aktuella fall. Center ­ partiet vill återställa rätten till målsägandebiträde i överinstans, för att garantera ett gott stöd till brottsoffer under hela rättsprocessen. Systemet med skadestånd för brottsoffer måste ses över för att göra det betydligt enklare och snabbare för brottsoffer att få sina skadestånd. För att förhindra återfall i brott och möjliggöra livsresor måste det finnas ett starkt stöd från samhällets sida för den som vill lämna det kriminella livet. Som en del av en nationell satsning på avhopparprogram behöver det finnas ett särskilt program för unga kriminella. Detta för att barn och unga har specifika behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Det innebär att metoder som tagits fram för vuxna avhoppare inte nödvändigtvis är lika bra för minderåriga. Det saknas inte sällan tillräcklig kunskap om unga gängkriminella i kommuner, inom myndigheter och i civilsamhället. Det kan ett nationellt program med beprövade metoder och bättre resurser åtgärda. Att under både vård och straff kunna rusta unga till ett liv utan kriminalitet är avgörande för ett långsiktigt hållbart arbete mot gängkriminaliteten. Här behöver de hinder som finns för ett effektivt samarbete mellan kommuner, regioner och staten inom bland annat sekretessområdet tas bort. Just socialtjänsten får en extra satsning för 2024. Våld i en nära relation Ingen människa ska behöva leva i rädsla för att bli slagen eller utsatt för hot och fridskränkningar. Våld i nära relationer är ett allvarligt och omfattande samhälls ­ problem. Problemet finns inom alla delar av befolkningen, inom alla samhällsklasser och alla åldrar och i olika typer av nära relationer, men det drabbar tydligt i första hand kvinnor. Detta kan vi inte låta fortgå. Extra resurser ges till ett lämna-program för våldsutsatta för att mildra de negativa ekonomiska effekter som kan uppstå när man lämnar en destruktiv relation. Polisen och åklagare behöver betrakta våld i när relationer som det grova, och alltför ofta dödliga, våld som det är. Avgörande insatser som förhör, brottsplatsundersökningar, teknisk bevisning och tvångsmedel måste användas i fråga om dessa brott i samma utsträckning som för andra grova brott. Utöver detta behövs ett starkt stöd till kvinno- och tjejjourer, Nationellt centrum för kvinnofrid och stödlinjen för unga relationer. Centerpartiets överväganden Centerpartiet är positivt inställt till regeringens förstärkning av rättsväsendet men menar samtidigt att mer medel bör tillföras dels verksamheter som stödjer brottsoffer, dels de stödfunktioner som medför att polisiära ingripanden kan leda till fällande domar. Därför föreslår Centerpartiet ytterligare satsningar om 50 miljoner årligen under 1:1 Polismyndigheten, särskilt riktat till Nationellt forensiskt centrums verksamhet, samt 10 miljoner årligen under 2024–2026 för att utveckla arbetet mot cyberbrottslighet. Vi föreslår också en dubblering av anslagen som går till polisens avhopparverksamhet, vilket medför ett tillskott om 75 miljoner årligen mellan 2024 och 2026. Avhoppar ­ verksamheten är en viktig och alltför lågt prioriterad del av arbetet mot gängen. Cyberbrottslighet blir allt vanligare och påverkar inte bara Polismyndighetens arbete. Centerpartiet föreslår därför att även Säkerhetspolisen (1:2), Åklagarmyndigheten (1:3) och Ekobrottsmyndigheten (1:4) tillförs 10 miljoner vardera under perioden 2024–2026 för att utveckla sitt arbete mot cyberbrottslighet samt att Brottsförebyggande rådet (1:7) tillförs 5 miljoner för samma syfte och tidsperiod. Centerpartiet ser ett stort behov av ett mer sammanhållet stöd till våldsutsatta kvinnor. Svårigheter kring att hitta bostad och ta sig ur ett ekonomiskt beroende medför problem för många kvinnor som vill lämna en destruktiv och våldsam relation. Till detta tillför Centerpartiet 100 miljoner årligen för perioden 2024–2026 som Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete (1:14). För att stärka arbetet mot den grova och organiserade brottslighetens finansiering föreslås Ekobrottsmyndigheten få ett tillskott om 50 miljoner 2024 samt 100 miljoner kronor 2025 och 2026. Sist men inte minst ser Centerpartiet ett stort behov av att stärka domstolsväsendet. Alltifrån enkla tvistemål och småbrott till högt profilerade brutala våldsdåd kommer upp för sent i rätten på grund av bristande resurser. Det underfinansierade domstolsväsendet skapar flaskhalsar som riskerar att bli allt värre i takt med att polisens resurser stärks. Därför föreslår Centerpartiet ytterligare 150 miljoner kronor årligen till Sveriges Domstolar (1:5) för att förstärka den generella verksamheten samt ytterligare 5 miljoner årligen för kompetensförstärkning bland yrkesverksamma som i sitt arbete möter barn. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Att Sverige är ett land som bygger säkerhet med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Men det är först nu, genom det kommande svenska Natomedlemskapet, som riktig kraft sätts bakom orden. Fullföljandet av den svenska Natoansökan är jämte ett fortsatt kraftfullt EU-svar på Rysslands krig de viktigaste säkerhetspolitiska frågorna innevarande mandatperiod. Centerpartiet har under lång tid påtalat vikten av att Sverige går med i Nato och fick under 2020 också stöd i riksdagen för att Sverige bör uttala en Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Detta visade sig viktigt när läget blev skarpt i samband med att Ryssland anföll Ukraina samt hotade oss och flera andra europeiska länder i februari 2022. Centerpartiet kommer fortsatt att vara en konstruktiv samarbetsröst när det rör sig om ett svenskt Natomedlemskap. Sverige ska vara en aktiv partner på den internationella arenan. Vi ska bidra till fred, säkerhet och utveckling av människors livschanser och rättigheter i världen. Genom handel, erfarenhetsutbyte, diplomati och bistånd men även med militära och civila insatser. Säkerhet bygger vi tillsammans med andra. Insikten om att det som händer långt borta påverkar oss är uppenbar. Vi ska vara långsiktiga och strategiska i vårt arbete. Den liberala världsordningen är inte utan sina brister men har likväl skapat välstånd, stabilitet och möjligheter för världens stater att lösa gemensamma problem tillsammans. Därför är den värd att kämpa för. Den liberala demokratin är kärnan i Centerpartiets utrikespolitik. Svensk utrikespolitik ska försvara och främja den liberala demokratin. Vi förespråkar en utrikespolitik som försvarar och främjar demokrati och mänskliga rättigheter, som stöttar rättsstatsuppbyggnad, som motverkar korruption, som stärker kvinnors rättigheter och möjligheter och som stärker vårt samarbete med andra demokratier. Den multilaterala ordningen som den har utvecklats är inte perfekt fungerande och har utmanats väsentligt de senaste åren men måste försvaras och utvecklas. Den får inte försvagas ytterligare. Vår säkerhet främjas av en förutsägbar internationell ordning. Just nu präglas dock det internationella samarbetet av stor osäkerhet. Diplomatin är alltjämt den första försvarslinjen. Globalt står världen inför nya utmaningar. Det handlar bland annat om nya motsätt ­ ningar mellan stormakter, kärnvapenrustning och effekterna av klimatförändringar samt pandemier som hotar människors trygghet, välstånd och frihet. Rysslands krig i Ukraina får inte bara fruktansvärda konsekvenser i Ukraina utan påverkar också samhällen och länder i ett större närområde, inte minst i Kaukasus. Korruption sliter sönder samhällen och hämmar positiv utveckling. För att möta detta behöver vi utveckla vårt internationella system och stärka den internationella ordningen. Nationalism, populism, terrorism och kamp om resurser och teknik skapar också nya spänningar inom och mellan länder och regioner. Sverige ska inte tystna under auktoritära ledares maktspråk. Vi ska heller inte bedriva en utrikespolitik som blir inåtvänd och nationalistisk. En global utblick är fortsatt viktigt. Svensk utrikespolitik ska inte bidra till att länder i det globala syd alienerar sig från oss eller andra liberala demokratier och heller inte bidra till att vi försvagas på bekost ­ nad av exempelvis ryskt och kinesiskt inflytande. En negativ bild av Sverige utomlands kan bidra till det. En negativ Sverigebild påverkar inte bara vårt globala inflytande utan också vår säkerhet. Svensk utrikespolitik ska därför också värna och arbeta för en positiv Sverigebild. Sverigebilden och vårt lands säkerhet och globala inflytande påverkas av inre och yttre faktorer som exempelvis politiska företrädares uttryckssätt och representation men också exempelvis illvilliga aktörers påverkansförsök mot vårt land. Många länder ser sig ha ett intresse av att så split både inrikespolitiskt i Sverige och mellan oss och andra länder. Det kräver sammantaget en långsiktig utrikespolitik där handels-, säkerhets- och biståndspolitiken hänger samman och där diplomatin ges goda förutsättningar att verka. Det är Centerpartiets uppfattning att svenska skattepengar inte ska riskera att finansiera andra länders globala maktambitioner genom exempelvis samarbeten och transaktioner till olika investeringsbanker, exempelvis Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB). I det fall Sverige samarbetar med exempelvis AsDB ska krav alltid ställas på demokrati och mänskliga rättigheter i olika projekt som finansieras, såsom det så kallade Belt and Road Initiative, och på att inga investeringar görs i till exempel Xinjiangs tvångsläger eller i militärdiktaturens Myanmar eller Kambodja. FN och internationell rätt är en hörnpelare för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Vi ser det som naturligt att det nordiska samarbetet fortsätter att utvecklas, inom försvars- och säkerhetspolitiken men också i frågor som rör exempelvis gränshinder och deras konsekvenser för den nordiska arbetsmarknaden. Östliga partnerskapet behöver fortsätta att utvecklas. Centerpartiets överväganden Centerpartiet instämmer i regeringens prioriteringar inom internationell samverkan och ser särskilt positivt på att regeringen tar höjd för ett medlemskap i Nato. Centerpartiet ser ett framtida behov av att på området lägga större kraft på att sprida en positiv Sverigebild men har förståelse för den komplexa situation som regeringen står inför. Centerpartiet föreslår också en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Att Sverige är ett land som bygger säkerhet med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Men det är först nu, genom det kommande svenska Natomedlemskapet, som riktig kraft sätts bakom orden. Fullföljandet av den svenska Natoansökan är jämte ett fortsatt kraftfullt EU-svar på Rysslands krig de viktigaste säkerhetspolitiska frågorna innevarande mandatperiod. Vi i Centerpartiet har under lång tid påtalat vikten av att Sverige går med i Nato och fick under 2020 också stöd för vår politik i riksdagen, då det beslutades att Sverige bör uttala en Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Detta visade sig vara viktigt när läget blev skarpt i samband med Rysslands anfall av Ukraina samt då de hotade oss och flera andra europeiska länder i februari 2022. Centerpartiet kommer fortsatt att vara en konstruktiv samarbetsröst när det rör ett svenskt Natomedlemskap. På samma sätt kommer Centerpartiet också framgent vara en konstruktiv röst när det gäller att öka försvarsanslagen till minst 2 procent av BNP, för att höja svensk försvarsförmåga och krigsdugligheten i krigsförbanden och samtidigt nå upp till Natos målsättningar i enlighet med vad som överenskoms i Vilnius 2023. Inget Natoland ska kunna anklaga Sverige för att vi inte tar vår del av ansvaret för vår egen och Natos säkerhet. För Centerpartiets del följer det en sedan många år inslagen väg, där vi först som en del av försvarsgruppen (2015–2018), bestående av regeringen, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna (del av perioden), och sedan som samarbetsparti till regeringen tillsammans med Liberalerna mellan 2019 och 2021 hade en avgörande roll för att säkerställa ekonomiska förstärkningar till försvaret. Vi deltog också i överläggningarna med Försvarsberedningen i mars 2022 där det bestämdes att budget ­ ramen skulle höjas ytterligare som en direkt konsekvens av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Därtill är det viktigt för Centerpartiet att beslut om att skicka militärt stöd till Ukraina alltid ska åtföljas av beslut om finansiering av ersättnings- och återanskaffning till berörda myndigheter i Sverige. Försvarets förmågehöjning är nödvändig och viktig och ska inte urholkas av beslut om att också stödja Ukraina. Centerpartiet vill därför att återanskaffning av materiel till Ukraina ska ligga utanför den nationella försvarsbudgetens ramar. Försvarsmaktens förmågeutveckling måste kunna gå hand i hand med att Sverige fortsatt har ett extensivt militärt stöd till Ukraina. Nu behöver de beslut som fattats genomföras kommande år och regeringen behöver säkerställa att dess styrning leder mot fattade beslut. I takt med att försvarsekonomin växer ser vi också ökade möjligheter att villkor och incitamentsstrukturer utvecklas och blir så pass bra att personalen väljer att stanna kvar eller komma tillbaka. Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs i utvecklingen av försvarsförmågan. Natomedlemskapet kommer att innebära en omställning för svenskt försvar, som kommer att pågå över tid. I ett kortsiktigt perspektiv är det fortsatt viktigt att helheten i Totalförsvarspropositionen 2021–2025 genomförs, även om både pandemin och Rysslands krig i Ukraina har orsakat en viss försening i den ursprungliga planen för krigsorganisationens utveckling. Försvarsmakten påverkas, som många andra, av de prisökningar vi ser i samhället i stort och det finns en risk för att det också påverkar utvecklingen av försvarsförmågan i stort då krigsorganisationen inte kan växa och utvecklas som planerat. Andra utmaningar är att nödvändig tillväxt måste ske samtidigt som beredskapen har ökat på grund av Rysslands krig i Ukraina och samtidigt som Sverige kommer att behöva bemanna upp olika Natostaber framgent. Centerpartiet vill att det förra försvarsbeslutet genomförs i så stor utsträckning som möjligt, så snart möjligt. Vi menar att inriktningen i grunden är bra och att de nödvän ­ diga materielinvesteringar som då definierades men inte finansierades fortsatt är mycket relevanta för förmågeutvecklingen. Grunden är därför att dessa ska genomföras. Därtill vill Centerpartiet höja förbandsanslaget ytterligare för att säkerställa tillgången till per ­ sonlig utrustning ute på förbanden. Vi i Centerpartiet kommer fortsatt att vara en konstruktiv röst i Försvarsberedningen och fortsätta våra höga ambitioner för att höja förmågan i totalförsvarets båda delar. Natos samlade behov kommer också att behöva vara styrande i stor mån i både Försvarsberedningens inriktande arbete och regeringens styrning. För Centerpartiets del ser vi att Östersjökusten och hela Östersjön kommer att bli än mer strategiskt viktig och att Sverige kommer att få en viktig roll i försvaret av densamma, tillsammans med övriga Östersjöstater. På samma sätt ser vi att det också kommer att vara strategiskt viktigt för Sverige att bidra i försvaret av områdena kring Arktis och Barents hav. Här blir det inte minst viktigt att fortsätta utveckla vinterförmågan. Skyddet av viktiga färdleder, inte minst kopplat till varuflöden till och från Göteborgs hamn, kommer att behöva stärkas. Den nordiska och nordisk-baltiska dimensionen och samarbetet kommer att fördjupas allt mer och svenskt försvar integreras i en större Natohelhet. Det binder ihop vår region i en tydlig större regional kontext samtidigt som det stärker den trans ­ atlantiska länken. Över tid behöver också cybersäkerheten stärkas ytterligare inom Försvarsmakten och resten av samhället, på bredden och spetsen. Vi stödjer också den inriktning som regeringen gör vad gäller FRA och stärkt stöd till Polismyndighetens arbete med att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet. Krisberedskap och utvecklingen av det civila försvaret Rysslands krig i Ukraina och de hybridattacker vi dagligen ser innebär stora utmaningar också för svensk fredstida krisberedskap och det har visat på vikten av att snabbt vidta ytterligare åtgärder för att bygga upp ett modernt civilt försvar med åtgärder som gör skillnad på både kort och lång sikt. Vi är positiva till den nya struktur för civilt försvar som började gälla den 1 oktober 2022 men ser att ytterligare åtgärder kommer att behövas, inte minst vad gäller kommuners och regioners roll och förutsättningar i helheten samt MSB:s roll. Till detta hör också arbetet för att säkerställa tillgången till skyddsrum. Centerpartiet förhandlade inom ramen för vårt samarbete med den socialdemokratiskt ledda regeringen förra mandatperioden fram inriktningen för totalförsvaret som en del av försvarsbeslutet 2020. Vi stod också bakom de ekonomiska förstärkningar som gjordes men ser nu, givet den aktuella utvecklingen med Rysslands krig i Ukraina, att ytterligare ekonomiska förstärkningar behövs under mandatperioden. Vi ser tydliga behov av att stärka cybersäkerheten och av investeringar för att skydda samhällsviktig infrastruktur lokalt, regionalt och nationellt, och vi ser behov av att säkerställa kompe ­ tens- och personalförsörjningen både i kris och under höjd beredskap. Vi ser ett behov av att fortsätta att utveckla befolkningsskyddet och räddningstjänstens förutsättningar att verka under höjd beredskap. Vi ser ett behov av att bygga motståndskraft i grunden och av att dra nytta av de gröna näringarna för att stärka förnödenhetsförsörjningen, bygga motståndskraft och minska beroendet av utländsk olja och gas. Vi ser ett behov av fortsatt samarbete med näringslivet på både nationell och regional nivå, på lika villkor och med ömsesidig insikt om beroenden och mervärden. Centerpartiet kommer att fortsätta att driva på för att nödvändiga förändringar kommer på plats, för att de beslut som redan fattats av riksdagen får genomslag och blir verklighet och för att än mer görs. När ökade krav ställs på kommuner och regioner behöver finansieringsprincipen fortsatt få genomslag. Kommuners och regioners bered ­ skap och skydd i fråga om samhällsviktig verksamhet utgör grunden för motstånds ­ kraften i vårt lands civila försvar. Stärk energisektorns motståndskraft I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. Även energisektorn i EU och Sverige har attackerats digitalt under det senaste året. Att energisektorn används strategiskt som en pjäs i säkerhetspolitikens spel har varit tydligt de senaste åren. Ett exempel på detta är när Ryssland har använt minskade gasleveranser som medel för att nå strategiska mål. Inom energisektorn finns det därför en stor och befogad oro för hotbilden mot energiinfrastrukturen i Sverige och avsaknaden av förmågor att stå emot dessa. Störningar i energisektorn i Sverige kan dessutom ge kaskadeffekter i Europa, då Sverige är en avgörande leverantör till kontinenten. Därför är Sveriges energisektor i ett särskilt utsatt läge. Diskrepansen mellan hotbild och förmågor är stor. Ett stort problem är avsaknad av information och samarbete mellan energiföretagen och myndigheterna, något som påverkar förmågan negativt. Energimyndigheten och MSB måste gemensamt bidra till att stärka motstånds ­ kraften i energisektorn genom att förenkla informationsdelning mellan operatörer samt mellan operatörer och myndigheter. Samtidigt måste tillsynsverksamheten skärpas för att säkra kontinuitet vid attacker, och sårbarheter behöver kartläggas. Dessutom måste myndigheterna säkra att aktörerna i sektorn gemensamt övar på händelser med bortfall av it. På så sätt kan motståndskraften i svensk energisektor stärkas rejält och diskrepansen mellan hotbild och förmåga minska. Starkare kommunal beredskap Alla olyckor, översvämningar, skolskjutningar, terrorattacker, pandemier eller vilken fredstida kris vi nu än menar kommer alltid att ske i en kommun. Kommunerna kommer också att vara de aktörer som måste hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp för sina invånare inte minst vad gäller befolkningsskyddet inkl. tillgängliga och ändamåls ­ enliga skyddsrum. Kort och gott: Kommunerna har en nyckelroll i både den fredstida krisberedskapen och i totalförsvaret. Sveriges kommuner måste därför också ha en beredskap för flera olika hot samtidigt. Men kommunerna måste få bättre förutsättningar för det: mer pengar men också bättre stöd och minskad byråkrati. Kommunernas beredskapsarbete var underfinansierat i den förra försvarspropositionen och därför har vi i Centerpartiet i våra budgetförslag därefter vid flera tillfällen aviserat mer pengar till kommunernas beredskapsarbete så att de kan anställa fler med beredskapskompetens och genomföra fler övningar och utbildningar med tjänstemän, politiker och andra aktörer. Vi bedömer att det tillskott som regeringen gör inte är tillräckligt. Den kommunala beredskapen behöver stärkas ytterligare. Centerpartiets överväganden Centerpartiet föreslår ytterligare medel till civilt försvar genom en förstärkning av anslag 2:4 Krisberedskap som ska gå till att ytterligare stärka satsningen på skyddsrum och skydd av civilbefolkningen med 50 miljoner kronor 2024 och därefter 100 miljoner årligen samt till att förstärka kommuners och regioners arbete med krisberedskap med ytterligare 50 miljoner under 2024, 2025 och 2026. För att kunna prioritera ytterligare resurser till 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap minskas de generella medel till FRA (1:8) som tillfördes under föregående budget. De satsningar som görs på verksamhet inom FRA:s verksamhetsområden i budgetpropositionen för 2024 instämmer Centerpartiet däremot med. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI i den internationella utvecklingsagendan. Sverige ska ha ett generöst bistånd, men det kommer att ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som har avslutats till följd av regeringens nedskärningar; därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrapp ­ ning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI 2027. Målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Behoven är enorma, inte minst efter covid-19 men också i spåren av klimatförändringarnas effekter samt på grund av pågående konflikter. Svensk bistånds- och utvecklingspolitik ska sträva efter att skapa långsiktig förändring genom att angripa grundorsakerna till problemen. Partnerskap och lokalt ägarskap, mänskliga rättigheter och de fattigas perspektiv utgör grunden i Sveriges politik för global utveckling och bör så fortsatt göra. Svenskt bistånd ska utgå från OECD-Dacs regelverk för hur bistånd kan användas. Att använda biståndet som ett sätt att tvinga människor att återvända efter att de nekas asyl är inte i enlighet med OECD-Dac och Centerpartiet motsätter sig en politik där biståndet används på detta sätt. Biståndet behöver däremot fokuseras. Biståndseffektiviteten ökar genom att svenskt bistånd kraftsamlar och fokuserar runt tre tematiska områden: 1) Hållbara jobb, 2) Klimatomställning och grön energi samt 3) Demokrati och rättsstatens principer. En viktig del i ett lands demokratiseringsprocess är att säkerställa att fler unga, flickor och pojkar får möjlighet att gå i skola och skaffa sig en utbildning. Här behöver mer göras. Fokuseringen tar sin utgångspunkt i, och utvecklar, de globala målen i Agenda 2030 och målsättningarna i Parisagendan som svenska aktörer bäst kan bidra till att nå. Vi är bra på mycket men behöver bli bättre på att fokusera på det som vi är bäst på. Vi ska verka där vi kan göra mest skillnad, och där ska vi vara världsledande. Det är viktigt att det finns en långsiktighet i utvecklingsbiståndet, inte minst i demokratibiståndet, eftersom det tar tid för länder att demokratiseras. Detta får inte riskeras. Att det måste finnas ett humanitärt bistånd som går att skala upp är en självklarhet, men det ska inte ske på bekostnad av det bilaterala utvecklingsbiståndet. Kärnstödet kan däremot prioriteras tydligare än i dag. Klimatbiståndet ska inte finansiera fossila utsläpp utan gå till de länder som har svårast att själva klara omställning och anpassning samtidigt som det bidrar till det riksdagsbundna målet för svenskt bistånd. Genom att uppmuntra andra länder att följa samma principer och genom att verka för en god samordning inom EU och i andra forum skapas en effektiv och rationell arbetsfördelning för internationell utveckling. Samtidigt ska det enprocentiga biståndsmålet ses som ett medel för att mobilisera betydligt större volymer från andra aktörer. Vi vill att det internationella biståndet används som en hävstång för att mobilisera större krafter i näringsliv, stater, civil ­ samhällen och internationella system. Hävstångseffekten skapas genom att det inter ­ nationella biståndet mobiliserar såväl kapital, engagemang och tid som innovation. På så sätt kan värdet av varje skattekrona som investeras i de globala målen mångfaldigas och utvecklingseffekten bli större än vad biståndet enskilt kan bidra med. Det är nödvändigt eftersom volymen på de investeringar som krävs för att uppnå en hållbar utveckling vida överstiger det samlade biståndets volymer. Utan ett brett och nära samarbete med privata investerare och näringslivet som fokuserar på ett ökat engage ­ mang kommer de globala hållbarhetsmålen inte att kunna uppnås. Näringslivet kan bidra till en global hållbar utveckling. Att fokusera på biståndsbudgeten som hävstång för bredare resursflöden ser vi som den snabbaste vägen bort från biståndsberoende. En biståndsoberoende värld är alltjämt det långsiktiga målet. Företags ansvar för att upprätthålla mänskliga rättigheter och miljö- och klimathänsyn behöver vara tydligt och EU-regler kring due diligence ska naturligtvis följas. Rysslands krig i Ukraina har skapat en humanitär katastrof och lämnat Ukrainas ekonomi i ruiner. Många tiotusentals människor har dött, skändats, skadats, lämnats bostadslösa och flytt. Människor svälter och fryser då Ryssland med precision gett sig på försörjningskedjorna och hindrat tillförsel av förnödenheter. Sverige, och EU, kommer att behöva göra mer för att öka både det humanitära stödet till Ukraina och det ekonomiska stödet för att både kort- och långsiktigt bygga upp landet på nytt. Inter ­ nationella valutafonden (IMF) beräknar att Ukrainas statsfinanser, till följd av kriget, går med underskott motsvarande drygt 40 miljarder kronor varje månad. Hjälpen från EU och västvärlden är, trots nya beslut om lån, inte i nivå med Ukrainas behov, och en allt större del av underskotten finansieras nu av sedelpressen, trots att den ukrainska centralbanken försöker att undvika detta. Centerpartiet vill att ytterligare bistånd går till Ukraina. Det vore förödande om Ukraina gick i statsbankrutt. Sammantaget står Centerpartiet upp för enprocentsmålet i biståndet och föreslår en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI. Långsiktighet, partnerskap och lokalt ägarskap bör även fortsatt vara utgångspunkten för svenskt bistånd, med målsättningen att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Istället för omfattande nedskärningar i biståndsramen bör en större andel gå till Ukraina och ett ökat klimatbistånd. Centerpartiets överväganden Enprocentsmålet för biståndsramen behöver återinföras. Centerpartiet föreslår en årlig upptrappning inom området 1:1 biståndsverksamhet som 2027 kulminerar i att vi åter når en procent av bruttonationalinkomsten. Centerpartiet föreslår också en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 8 Migration Mer än 110 miljoner människor befinner sig på flykt runt om i världen, fler än någonsin förr. Just nu pågår dessutom ett krig i vårt närområde, i Ukraina. Centerpartiet anser att Sverige måste bidra till att hjälpa människor på flykt. Det innebär att vi tillsammans med övriga EU-länder ska komma överens om en gemensam migrationspolitik som bygger på ett gemensamt ansvar, där Sverige ska ta sin del av ansvaret. För att EU ska ta ett större gemensamt ansvar för människor på flykt krävs att EU-länderna har en likvärdig asyllagstiftning. Samtidigt är det viktigt att skapa bästa möjliga förutsättningar för att människor som kommer till Sverige ska kunna integreras. Centerpartiet står därför bakom den migrationslagstiftning som infördes sommaren 2021, som innebär att tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregeln, att skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening, en bredare humanitär grund samt att försörjningskrav är huvudregeln för att få permanent uppehållstillstånd samt vid anhöriginvandring. Vi hade gärna sett att denna lagstiftning låg fast och inte revs upp; Sverige behöver inte mer lappande och lagande i migrationspolitiken. Tyvärr kommer den nya regeringen att göra fler förändringar i migrationslagstiftningen under kommande mandatperiod som varken är bra för Sverige eller för människor på flykt. En migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning och reda förut ­ sätter att den som fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. I dag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. För att det ska gå att vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asylbeslut som fattas vara korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäkerheten under asylprocessen är hög och att lagstiftningen håller över tid, så att den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige vet vad som gäller. Vi anser därför att det behöver tillsättas en utredning som ser över om och hur rättssäkerheten under asylprocessen kan förstärkas och hur återvändandet kan bli mer effektivt, humant och sammanhållet. Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi anser att rätten till skydd är viktigare än snabb tillgång till alla välfärdsförmåner. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska därför kunna kvalificera sig in i trygghetssystemen. Vi har därför bland annat lagt förslag om att etableringsersättningen ska göras om till ett etableringslån. En arbetskraftsinvandring med utgångspunkt i dagens regelverk Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. Sveriges tillväxt är beroende av utländsk kompetens. Vi vill därför att det höjda lönekravet för arbetskraftsinvandrare tas bort. Det är i företagen som jobben växer fram och det är företagen som bäst kan avgöra vilken kompetens de behöver rekrytera. Det finns stora problem med missbruk av arbetstillstånd, vilket har uppmärksammats av flera myndigheter de senaste åren. Centerpartiet anser att det är mycket viktigt att få bukt med denna problematik. Ett antal reformer för att förhindra problemen har redan genomförts, men mer behöver göras. Det är dock viktigt att de reformer som genomförs är ändamålsenliga och leder till att fusket faktiskt minskar och inte slår hål på hela systemet. Sverige måste kunna konkurrera med andra länder om arbetskraft. Därför är det viktigt att Sverige ser till att arbetskraftsinvandrare väljer att arbeta i just Sverige. Det förutsätter att vi har ett fungerade och samordnat system när man väl kommer hit, i likhet med många andra EU-länder. Centerpartiets överväganden Det finns anledning att utveckla den boendeform som Migrationsverket tillhandahåller i dag, så kallade utreseboenden, så att fler personer med avvisnings- eller utvisnings ­ beslut bor på särskilda boenden med särskilda insatser. För en sådan utvidgning satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor per år under perioden från 2024 till 2026 inom område 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. Däremot avvisar Centerpartiet regeringens satsning på så kallade återvändandecenter. I samband med att massflyktsdirektivet aktiverades öppnades en väg för människor som flydde kriget i Ukraina att snabbt ta sig till Sverige; olyckligtvis avstod Sverige från att ta sitt ansvar för dessa människor. Centerpartiet avsätter 640 miljoner kronor under 2024 och 320 miljoner kronor under 2025 för att ge ukrainska flyktingar tillgång till dagersättning på likvärdiga villkor som för andra människor med flyktingstatus. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som finns tillgänglig för alla – oavsett ålder, kön eller bostadsort – och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten till självbestämmande och inflytande över den vård och omsorg som ges måste gälla såväl unga som gamla och såväl friska som sjuka. Välfärdens huvudsyfte är att garan ­ tera trygghet och likvärdiga förutsättningar för alla, vilket bygger på insikten om att människors behov kan se olika ut. Vården, omsorgen och sociala tjänster ska hålla hög kvalitet i hela landet. Med en åldrande befolkning är det också viktigt med insatser för en stärkt trygghet för äldre och Centerpartiet har därför föreslagit en trygghetsboendegaranti. Hälso- och sjukvårdspolitik Den svenska sjukvården står trots sin goda medicinska kvalitet inför flera stora utmaningar. Alltför många får vänta för länge på vård eller får inte alls den vård som de behöver. Tillgänglighet och kvalitet skiljer sig alltför ofta åt beroende på kön, inkomst, etnisk bakgrund och bostadsort. Svensk sjukvård är eftersatt när det kommer till digitalisering, jämfört med våra grannländer, och myndigheterna har begränsade möjligheter att arbeta proaktivt tillsammans med vårdens huvudmän. Patienternas möjligheter till inflytande, inblick och medbestämmande är för små. Den befintliga modellen för prissättning av läkemedel fungerar inte för nya och effektiva mediciner som kan vara livsavgörande för små patientgrupper. Medarbetarna, människorna som är kärnan i välfärden, har både för få kollegor och närvarande chefer. Detta märks genom att många inte orkar med att arbeta heltid, och alltför få väljer att söka en karriär inom vård och omsorg. Därför vill Centerpartiet se satsningar på karriärtjänster och utreda en rätt till fortbildning för vård- och omsorgspersonal. Samtidigt ställer den demografiska utvecklingen och den förändrade åldersstruk ­ turen i befolkningen helt nya krav på hälso- och sjukvården. När fler äldre och multi ­ sjuka ska få sin hälso- och sjukvård försörjd av en krympande andel förvärvsarbetande kommer utformningen av sjukvården att behöva förändras. Vi måste satsa mer på förebyggande och rehabiliterande insatser och en större andel av de offentliga utgifterna behöver gå till vård och omsorg, men pengar räcker inte. Sjukvården och äldreomsorgen behöver organiseras och samordnas bättre. Runt om i Sverige finns många exempel på regioner och kommuner samt ideella och privata vård- och omsorgsgivare som mött problem och löst dem. Sverige har alla möjligheter att skapa en bättre vård. Akutsjukvården måste vara tillgänglig i hela landet. Ambulanssjukvården spelar en avgörande roll för att människor i alla delar av landet ska kunna känna sig trygga om något händer. Därför behöver tillräckliga medel för ambulanssjukvården säkerställas. Centerpartiet tror inte att den gigantiska omorganisering och centraliseringsreform som regeringen nu vill utreda kan lösa de problem som finns i vården i dag. Det blir inte bättre för att den närmare en halv miljon anställda som finns inom hälso- och sjuk ­ vården förs samman i en gigantisk byråkratisk koloss som ska styras från Stockholm. Ett departement kan aldrig skaffa sig samma kännedom om verkligheten som en distriktsläkare har. Rosenbad kan inte få bättre kunskap om de faktiska vårdbehoven än regionerna. Det behövs mer av nationell styrning vad gäller krav på kvalitet, kapacitet och arbetsmiljö, men det behöver ske i kombination med en decentralisering där de praktiska lösningarna utformas lokalt och patienten ges större inflytande. Folkhälsopolitik Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och i många avseenden har hälsan i befolkningen utvecklats positivt. Inom ett antal områden är dock skillnaderna mellan olika grupper i samhället fortfarande stora och ibland även ökande. Till exempel upplever alltför många unga lättare psykiska åkommor, depression, nedstämdhet och utmattning. Alltför många äldre upplever ensamhet eller otrygghet. Vården ska inte bara finnas till hands när vi väl har blivit dåliga. Den ska också ge oss hjälp och råd för att vi inte ska bli sjuka. Inom ramen för den pågående primärvårds ­ reformen har förebyggande insatser blivit en del av primärvårdens grunduppdrag. Det viktigaste folkhälsoarbetet drivs dock i Sveriges kommuner och regioner. För Center ­ partiet är det viktigt att stärka kommunernas och regionernas ekonomiska förutsätt ­ ningar också vad gäller folkhälsoarbete. Centerpartiet kommer att fortsätta att jobba för en stärkt elev- och studenthälsa, pulshöjande aktiviteter på skolschemat varje dag och systematisk mat- och måltidsuppföljning i äldreomsorgen. Funktionshinderspolitik Samhället ska vara tillgängligt för alla och en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för människor i vardagen. Personer med funktionsnedsättning är inte en homo ­ gen grupp. På samma sätt kan inte politiken utformas på ett sådant sätt att den utgår från en generaliserande analys av funktionsnedsatthet. Centerpartiet vill se en integrering av funktionshindersperspektivet inom alla politikområden och en ambitionshöjning som innebär att samtliga politiska beslut måste reflekteras av ett funktionshindersperspektiv. Det handlar om individens frihet och den egna möjligheten att styra över sitt liv och då också över sitt stöd. Funktionshindersorganisationerna behöver som ett led i detta också få goda förutsättningar att verka. Funktionsnedsättningspolitik handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Insatser måste få kosta, men det handlar inte bara om pengar utan även om kompetens, synsätt och vilja. Svensk funktionsnedsättningspolitik utgår från ett rättighetsperspektiv, men det saknas ett fokus på möjligheter: alla människors förmåga och vilja att bidra, oavsett funktionsförmåga. Inte minst är det viktigt att barn och unga med funktionsnedsättningar får delta i samhället på lika villkor som sina jämnåriga. I praktiken är det kommuner och regioner som ansvarar för en stor del av inter ­ aktionen mellan medborgaren och det offentliga. Centerpartiet vill därför att regeringen ser över hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever konventionen i praktiken. Ett utredningsuppdrag bör ges till en lämplig myndighet. I motion 2022/23:882 Ett friare Sverige för människor med funktionsnedsättning ges en samlad överblick över Centerpartiets politiska förslag som kan förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättningar. Vi ser också behov av att höja schablonen för assistansersättning. Politik för sociala tjänster De övergripande målen för socialtjänsten är beslutade av riksdagen. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg. I individ- och familje ­ omsorgen är målet att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer samt att stärka skyddet för utsatta barn. Målen ska ligga fast, men måluppfyllelsen behöver förbättras. Utmaningarna är mycket stora för en socialtjänst som redan i dag är pressad. Många kommuner vittnar om stora utmaningar till följd av personalbrist och ett allt hårdare klimat med hot om våld och trakasserier. Socialtjänstens utredningar, bemötande och stöd till individer har ofta stor betydelse för den det gäller. Det är helt avgörande att personalen besitter den kompetens som krävs för att kunna göra rättvisande utredningar och bedömningar och ge olika människor ett bra och jämlikt bemötande med avstamp i de övergripande målen. Därför vill Centerpartiet se en reformerad och stärkt socionomutbildning. Det krävs också att man har tillgång till evidensbaserade och enhetliga metoder när man gör riskbedömningar och att kravbilden blir tydlig för när en insats sätts in eller avslutas. Kommunerna behöver förutsättningar för att erbjuda välfärdstjänster som håller samma höga kvalitet i hela landet. Rejäla satsningar till kommunerna krävs för att det ska gå att genomföra ett kompetenslyft för medarbetare i socialtjänsten och göra socialtjänsten till en mer attraktiv arbetsplats som medarbetare trivs och vill stanna kvar på. Barnrättspolitik Målet för barnrättspolitiken har legat fast sedan 2008: Barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Barnrätts ­ politiken är sektorsövergripande. Det innebär att barns rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. Samhället måste bli bättre på att förebygga att barn hamnar i utsatthet. Arbetet för att hjälpa de barn som far illa måste också förbättras. Det behövs ökad kunskap och stärkt kompetens kring barns rättigheter hos statliga myndigheter, regioner och kommuner. För att barn ska ha möjligheter till delaktighet och inflytande behöver de ha kännedom om sina rättigheter och kunskapen om hur man har rättssäkra samtal med barn öka. Insatserna på området behöver stärkas inom flera sektorer, som skolan, kulturlivet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet. Centerpartiet vill se mer forskning på området socialt arbete med fokus på metoder och arbetssätt när det gäller utredningar, riskbedömningar och samtalsmetodik inom socialtjänsten. Med mer kunskap kan man förbättra förutsättningarna för att barn ska kunna bli delaktiga och komma till tals. Det skulle även göra socialtjänstens beslut mer rättssäkra. Forskningspolitik Effekterna av en global pandemi, det pågående kriget i Europa och en växande ekonomisk oro visar på ett mycket tydligt sätt hur beroende vi är av forskning och innovation för att hantera samhällsutmaningar som handlar om hälsa, social utsatthet och hälso- och sjukvårdens beredskap. Vi behöver stärka satsningarna på forskning för att kunna stärka folkhälsan och möta framtida pandemier och samhällskriser på ett bättre sätt, men även för mer hållbara lokalsamhällen och minskande social utsatthet i hela landet. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård behövs även mer kunskap om hur faktorer såsom geografi och kön påverkar hälsoutfall, tillgänglighet och vårdkvalitet. Hälsodata måste användas på ett mer systematiskt sätt och kvalitetsbrister och ojämställdhet i vård och omsorg bör bevakas och följas upp löpande. För att ny kunskap ska spridas och användas i välfärden är det av stor vikt att kommunerna har en hållbar ekonomi och att yrkesverksamma får möjlighet att delta i FoU-projekt inom ramen för sitt arbete. Tillräckliga forskningsanslag behövs både för att utveckla ny kunskap som kan användas i verksamheten och för att upprätthålla kvaliteten och relevansen i högskolans utbildningar och de yrkesverksammas kompetens i alla delar av vården och socialtjänsten. Centerpartiet har drivit på för primärvårdsreformen som ska öka tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i hela landet. Reformen innebär att vården i allt större utsträckning kommer att flyttas ut från de större sjukhusen till mottagningar utanför dessa miljöer, till exempel vårdcentraler. Forskning och utbildning behöver följa med. Att bygga upp och utveckla forskningskompetens i primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är helt avgörande investeringar i morgondagens hälsa och välfärd. Centerpartiets överväganden Tabell 16 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:1 Socialstyrelsen 6 −0 2 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering −0 −1 −0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket −1 −1 −1 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 250 250 250 1:8 Bidrag till psykiatri 8 8 8 1:9 Läkemedelsverket −0 −1 −0 1:10 E-hälsomyndigheten −1 −1 −1 1:12 Inspektionen för vård och omsorg −3 −4 −3 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys −0 −0 −0 2:1 Folkhälsomyndigheten −3 −3 −2 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga −731 −792 −792 3:1 Myndigheten för delaktighet −1 −0 −0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 3 4 5 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd −36 −37 −38 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 52 53 54 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet −1 150 −1 000 −750 4:6 Statens institutionsstyrelse −323 −8 −6 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 400 100 ±0 5:1 Barnombudsmannen −0 −0 −0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning −0 −0 −0 Summa −1 531 −1 433 −1 275 Centerpartiet anser att det behövs ökade satsningar på kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma som möter barn. Ett sådant stöd bör kanaliseras via Socialstyrelsen och därför föreslås anslag 1:1 öka med 10 miljoner kronor år 2024, och de ökade anslagen föreslås uppgå till 5 miljoner per år 2025–2026. För att öka möjligheten att få hjälp vid akuta situationer på landsbygden föreslår Centerpartiet årligen anslag om 250 miljoner till ambulanssjukvård i hela Sverige under anslag 1:6. Centerpartiet prioriterar också om det s.k. Äldrevårdslyftet under 4:5 Stimulans ­ bidrag och åtgärder inom äldreområdet till förmån för en miljard i generella statsbidrag till kommuner. Under anslag 1:8 satsar Centerpartiet ytterligare 8 miljoner årligen för arbetet med att främja studenters psykiska hälsa. Under anslag 3:2 avsätts 3 miljoner under 2024, 4 miljoner under 2025 och 5 miljoner under 2026 för indexering av stöd till funktionshindersorganisationer. Under anslag 4:4 avsätts 52 miljoner för 2024, 53 miljoner för 2025 och 54 miljoner för 2026 för att ytterligare höja schablonen för assistansersättning. Kommuners satsningar på trygghetsboenden är en viktig länk i boendekedjan och en betydelsefull ansats för ett värdigt åldrande. Centerpartiet satsar på en trygghetsboendegaranti. För 2024 avsätts 100 miljoner till 4:5, för 2025 avsätts 250 miljoner och för 2026 avsätts 500 miljoner. Under anslag 4:7 skjuts 400 miljoner till under 2024 och 100 miljoner under 2025. Syftet med dessa tillskott är att finansiera tidigareläggandet av ett flertal viktiga insatser på socialtjänstområdet. Centerpartiet föreslår att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd av ­ vecklas och under en avvecklingsperiod ser delar av sin verksamhet överlämnad till Socialstyrelsen. Vidare anser Centerpartiet att regeringens satsning på s.k. fritidskort är missriktad och prioriterar om medlen till generella stöd för att stärka civilsamhället och ge unga bättre möjligheter till en meningsfull fritid. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Det svenska sjukförsäkringssystemet är synnerligen omfattande, komplext och oöver ­ skådligt. Många människor vittnar om hur de har blivit runtskickade mellan olika system och instanser och upplevt att ingen ser dem. Värst utsatta i sjukförsäkringssystemet är kvinnor. Enligt Försäkringskassan uppgick antalet pågående sjukfall i december 2022 till 70 028 för män och 127 922 för kvinnor. Centerpartiet vill se ett sjukförsäkringssystem som bygger på tidiga insatser med ett tydligt fokus på rehabilitering och att ge stöd för en snar återgång i arbete. Vi vill därför se ett antal reformer av sjukförsäkringssystemet och ett förtydligande av Försäkrings ­ kassans samordningsuppdrag. Vidare bör högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader återställas. Ett allvarligt problem för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är att den tenderar att komma igång väldigt sent. De avstämningsmöten som Försäkringskassan i sitt samordningsuppdrag ska ha med den sjukskrivnes arbetsgivare dröjer i snitt nästan 400 dagar efter första sjukskrivningsdagen. Därefter dröjer det ännu en tid innan åt ­ gärder kan påbörjas. Från partier både till höger och till vänster hörs alltmer högljudda krav på en allmän uppluckring av rehabiliteringskedjan. Centerpartiet är starkt kritiskt till dessa krav som med stor sannolikhet skulle leda till en återgång till den situation som rådde i början av 2000-talet då sjukskrivningarna ökade lavinartat. Vi vill i stället se att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förstärka arbetet med tidiga och förebyggande insatser för att motverka långvarig sjukskrivning. Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring och ska stödja människor att återfå sin arbetsförmåga, därför är tidsgränserna mycket viktiga. Människor som lever med en funktionedsättning och har sjukersättning måste få bättre förutsättningar för att bryta sitt utanförskap. Deras situation kan förändras och därför menar Centerpartiet att det måste vara möjligt att våga testa att arbeta eller studera utan att förlora sin ersättning. Personer som uppbär sjukpenning på deltid har möjlighet att studera på deltid. Centerpartiet anser att det bör gälla även dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Vi anser även att möjligheterna att vidareutbilda sig som ett alternativ till traditionell, daglig verksamhet bör utredas. Centerpartiets överväganden Centerpartiet vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen; det kommer med ­ föra markanta besparingar inom UO 10 men i gengäld innebära att kostnader skjuts över till UO 14. Centerpartiet anser att det så kallade flyktingundantaget inom sjuk- och aktivitets ­ ersättningen bör slopas. Av denna anledning beräknas anslag 1:2 minska med 300 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 300 miljoner kronor per år från och med år 2025. Högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader bör återställas och Centerpartiet avsätter därmed 1 230 miljoner 2025 till 1:7 Ersättning för höga sjukkostnader och 2 638 miljoner 2026. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Vårt nuvarande pensionssystem trädde i kraft 1999 och har fasats in successivt för de som är födda från och med 1938. Den första årskullen som får sin pension enbart från det nya systemet är de som är födda 1954 och således uppnådde 65 års ålder under 2019. Bakgrunden till pensionsreformen var bland annat att det tidigare ATP-systemet inte var ekonomiskt hållbart och att det inte premierade arbete. Nuvarande pensionssystem bygger på de medel som var och en har jobbat ihop under sitt arbetsliv. Centerpartiet står bakom pensionsöverenskommelsen och principerna för vårt nuvarande pensionssystem. En grundförutsättning för att pensionssystemet har varit politiskt stabilt har varit det gemensamma ansvarstagandet som vårdats av partierna i Pensionsgruppen. Under våren har ett viktigt arbete gjorts av dessa partier när det gäller att bekräfta pensionssystemets principer samt att skriva ner de arbetsformer som har varit grund ­ läggande för att kunna arbeta med pensionssystemet på ett klokt sätt. Efter att detta genomförts erbjöds övriga tre partier att bli en del av Pensionsgruppen framåt. Utgångspunkten för den pensionsöverenskommelse som ingicks i december 2017 var höjda nivåer på pensionerna. Som en kortsiktig lösning kom Pensionsgruppen överens om att införa ett pensionstillägg. Centerpartiet står givetvis bakom överenskommelsen men är samtidigt angeläget om att detta tillägg så snart som möjligt ska ersättas av en långsiktigt hållbar lösning som hedrar pensionssystemets principer. Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt höja pensionerna är att människor jobbar längre. Därför är det viktigt med en höjd pensionsålder. Det är även viktigt att arbets ­ miljön och möjligheten att omskola sig under yrkeslivet förbättras, så att människors förmåga att vara kvar i arbetslivet ökar. Pensionssystem är könsneutralt, men eftersom arbetsmarknaden fortfarande är ojämställd blir även utfallet av pensionssystemet ojämställt. För att uppnå jämställda pensioner behöver både arbetslivet och familjelivet bli jämställt. Centerpartiets överväganden Centerpartiet välkomnar de förslag till förändringar som görs för utgiftsområde 11. Centerpartiet var drivande i försöken att rädda Pensionsgruppen, höja pensionerna för de pensionärer som har det sämst ställt och värna livsinkomstprincipen, för att det alltid ska löna sig att arbeta eller ha arbetat. Tyvärr lyckades inte kompromissen, trots att de olika förslagen var snarlika varandra. Centerpartiet uppmanar övriga partier som står bakom pensionsöverenskommelsen att återupprätta respekten för Pensionsgruppen och arbeta för förslag som garanterar trygga pensioner och som stärker livsinkomstprincipen. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Föräldraförsäkringen finns till för att alla föräldrar ska ges förutsättningar att ge sina barn en god omsorg samt att bygga upp den viktiga anknytningen mellan barn och förälder under de första levnadsåren. Centerpartiet vill se en enkel, modern och tydlig föräldraförsäkring som tar avstamp i principen om barnets bästa. En sådan försäkring måste vara anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv samt olika familjekonstel ­ lationer och premiera ett jämställt uttag av föräldradagar. Pappors uttag av föräldraledighet ökar men väldigt sakta. Det återstår en lång väg att vandra innan vi kan tala om en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Fortfarande möts både kvinnor som tar ut mindre ledighet och män som tar ut mer ledighet av förvåning, misstro och misstänksamhet. Den ojämlika fördelningen av föräldraledighet leder till negativa konsekvenser för såväl samhället i stort som enskilda individer. Centerpartiet anser att vi behöver en bred diskussion om hur vi kan riva de strukturer som hindrar män från att utnyttja sin föräldra ­ ledighet och kvinnor från att kombinera ett gott föräldraskap med ett gott arbetsliv. Bostadsbidraget är ett träffsäkert verktyg för att bistå ekonomiskt utsatta familjer och därmed ett viktigt inslag i de svenska välfärdssystemen. Vi har tidigare välkomnat förlängningen och förstärkningen av tilläggsbidraget inom bostadsbidraget. Det är ett rimligt sätt att mildra effekterna för dem som har det sämst ställt, men det kräver också att det inte räknas av fullt ut mot eventuellt försörjningsstöd. Samtidigt finns det med dagens konstruktion betydande risker för den som tar emot bidraget. Regeringen behöver därför skyndsamt återkomma med förändringar av bostadsbidraget, bland annat rörande månadsvis avstämning, som minskar risken för återkrav. När familjer bryts upp är det inte ovanligt att föräldrarnas ekonomiska villkor förändras på helt olika sätt. Reglerna för bostadsbidrag som rör särlevande med underåriga barn fungerar i dagsläget inte tillfredsställande. För föräldrar som har barnen tidvis boende hos sig gäller att bostaden måste ha minst två rum och kök samt vara minst 40 kvadratmeter stor. Motsvarande krav gäller inte för föräldrar med hemma ­ varande eller växelvist boende barn. En annan faktor som påverkar bostadsbidraget är antalet dagar som respektive förälder har barn boende hos sig, vilket avgör om barnen betraktas som hemmavarande eller umgängesbarn. Enligt samtal med Försäkringskassan är den gränsen tolv dagar per månad, det vill säga cirka tre dagar per vecka. Detta leder till ekonomisk osäkerhet och en osäkerhet för såväl barn som förälder kring boendet. Centerpartiet menar att bostadsbidragets konstruktion bör ses över också för att förstärka skyddet för ekonomiskt utsatta familjer och motverka negativa marginaleffekter. Ensamstående föräldrar, särskilt ensamstående kvinnor, är också överrepresenterade bland dem som har en låg ekonomisk standard. Deras utsatthet kan väntas öka i tider av hög inflation. Bland dem som drabbas hårdast finns de mer än 140 000 personer, varav 82 procent är kvinnor, som mottar underhållsstöd. För att stärka ensamstående föräldrars ekonomiska situation anser Centerpartiet att underhållsstödet bör höjas med 100 kronor per månad. Centerpartiet anser att underhållsstödet bör höjas kommande år. Det väntas medföra ökade utgifter om 433 miljoner kronor per år. Centerpartiets överväganden För att finansiera andra prioriterade reformer föreslår Centerpartiet att flerbarnstillägget för det andra barnet avskaffas. Införandet av ett flerbarnstillägg redan för det andra barnet minskade barnbidragets omfördelande profil, samtidigt som förstärkningen av familjers ekonomi var marginell. Till följd av detta förslag föreslås anslag 1:1 minska med 1 300 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 1 300 miljoner kronor per år från och med år 2025. Centerpartiet föreslår ett borttagande av dagar på lägstanivån i föräldraförsäkringen, vilket medför minskade utgifter under anslag 1:2 om 200 miljoner 2024, 125 miljoner 2025 och 300 miljoner 2026. Centerpartiet går också fram med en höjning av underhållsstödet om 433 miljoner kronor årligen från 2024. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Jämställdhet Jämställdhet är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030. En jämställd fördelning av resurser, makt och inflytande samt den mänskliga rättigheten att leva ett liv fritt från diskriminering och våld är en förutsättning för en hållbar utveck ­ ling. Det handlar om att riva de hinder som begränsar såväl flickors och pojkars som kvinnors och mäns frihet. För att det ska bli verklighet måste vi både som individer och gemensamt som samhälle arbeta för en jämställd och hållbar utveckling. Centerpartiets mål för jämställdhetspolitiken är övergripande att stoppa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck stärka kvinnors ekonomiska egenmakt säkra en jämställd och jämlik vård. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Våldet förekommer i hela landet, inom alla åldrar och i olika typer av relationer men drabbar på ett helt överskuggande sätt flickor och kvinnor. År 2022 anmäldes över 20 000 fall av misshandel av kvinnor över 18 år där den utsatta var bekant med gärningspersonen. Mörkertalet är stort. Det behövs krafttag som stoppar den akuta våldsspiralen och långsiktigt skyddar vålds ­ utsatta kvinnor. Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Våld i ungas partnerrelationer måste motverkas. Det finns ett behov av att utveckla det preventiva våldsförebyggande arbetet. Centerpartiet bedömer att det behövs särskilda resurser till aktörer som riktar sig till unga som utövar våld och kontroll i sina partnerrelationer och/eller utsätts för våld i sina partnerrelationer. Det är av största betydelse att personer som utsätts för våld i nära relationer får stöd av samhället genom ökad tillgång till kvinnojourer, skyddat boende och andra livsviktiga verksamheter. De ideella jourerna har en unik erfarenhet och stor kompetens och är en viktig resurs i kampen mot våldet, men det är det offentligas skyldighet att trygga en långsiktig och mer stabil finansiering. För Centerpartiet är det centralt att verka för en mer långsiktig och stabil finansiering av kvinnojourernas verksamhet. Kvinnors ekonomiska egenmakt Centerpartiet vill uppnå ett samhälle där kvinnor och män har lika möjligheter till makt och inflytande över sin egen situation. Ett samhälle som bidrar till att kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och inte vara ekonomiskt beroende av en partner. Vi måste därför komma åt löneskillnader, den ojämlika fördelningen av föräldraledighet och deltidsarbete och de strukturer som begränsar kvinnor från att starta och driva företag. Det får långtgående negativa ekonomiska effekter för kvinnor. Att föda barn ska inte stå i vägen för karriären och föräldraskap ska inte vara en ekonomisk fälla för kvinnor. Därför vill vi reformera föräldraförsäkringen för en mer jämställd, enkel och tydlig föräldraförsäkring anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv. Vi vill också höja statusen på kvinnodominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Även kvinnors företagande behöver främjas, med trygghetssystem anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet. En jämställd och jämlik vård Den ojämställda vården är ett av våra stora samhällsproblem. Din hälsa och din möjlig ­ het att överleva en svår sjukdom eller få behandling ska inte bero på vilket kön du har. Studier visar att det finns skillnader mellan den vård som kvinnor och män får. Kvinnor underbehandlas jämfört med män vid hjärtsjukdom, stroke, diabetes och benskörhet och det saknas kunskap om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. För en jämställd vård och omsorg vill vi stärka vårdutbildningarna, satsa på forskning och följa upp könsskill ­ naderna i vården årligen. Vi vill också inrätta ett nationellt forskningsprogram som ska förbättra kunskapsläget i fråga om sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor. Jämställdhetsmyndigheten Jämställdhetsmyndigheten har en central roll i att leda jämställdhetsarbetet och synlig ­ göra ojämställda strukturer i vårt samhälle. Det är därför av vikt att myndighetens upp ­ drag är tydligt formulerat och avgränsat och att myndigheten ges förutsättningar att aktivt arbeta för att samhället i stort ska nå de jämställdhetspolitiska målen. Sverige har under lång tid genomfört flera reformer som stärkt kvinnors ekonomiska egenmakt, men den ekonomiska jämställdheten har stagnerat den senaste tiden, där utrikesfödda kvinnor drar det kortaste strået. Kommissionen för jämställda livsinkomster konstaterar att myndigheterna inte redovisar könsuppdelad statistik i den grad de ska och att analyser därmed uteblir. Det är viktig att myndigheterna, utifrån det uppdrag de har, själva prioriterar och driver sitt eget jämställdhetsarbete, men den ekonomiska jämställdheten behöver följas upp än mer noggrant på övergripande nivå. Centerpartiet vill särskilt poängtera vikten av Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag rörande prostitution och människohandel. Som nationellt samordningsansvarig har Jämställdhetsmyndigheten möjlighet att driva på samverkan inom arbetet mot prosti ­ tution och människohandel, där regionkoordinatorerna har en nyckelroll i det förebyg ­ gande arbetet. I arbetet mot prostitution och människohandel har landets regionkoordina ­ torer en viktig funktion. Centerpartiet bedömer att särskilda insatser behövs för att för ­ hindra att barn och unga utnyttjas i prostitution och människohandel. Arbetet mot att barn och unga utnyttjas genom sexuell exploatering och människohandel behöver förstärkas. Centerpartiet bedömer att det behövs en generell kompetensutveckling bland yrkes ­ verksamma som möter barn som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för kommer ­ siell sexuell exploatering, till exempel inom elevhälsan, socialtjänsten, bup och Sis. Nationellt centrum för kvinnofrid Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som arbetar för att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor samt för att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. NCK bör få långsiktiga förutsättningar och ett nytt utvecklat nationellt kunskapsuppdrag . Det är en viktig del i att säkerställa att alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med våldsutsatta personer får en grundläggande förståelse för bland annat normaliserings ­ processen och våldsutsatthet. NCK driver även Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor som är utsatta för hot eller fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Antalet samtal har ökat stort de senaste åren och det är viktigt att NCK får långsiktiga och erforderliga ekonomiska förutsättningar så att de kan möta det stora be ­ hovet av stöd. Det ska aldrig vara upptaget när en våldsutsatt kvinna tar modet och ringa. Myndigheternas arbete för jämställdhet För att de jämställdhetspolitiska målen ska nås behöver vi arbeta strukturerat med jäm ­ ställdhetsintegrering, så kallad gender budgeting och könsuppdelad statistik. Om vi inte synliggör skillnader, kan vi heller inte åtgärda dem. Jämställdhetsintegrering säkrar att resursfördelning, beslut och bemötande utgår från individen, utan att snedvridas av förutbestämda stereotyper, fördomar och okunskap. Gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Det synliggör hur de offentliga resurserna fördelas mellan könen, hur det möter kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov och vilka effekter det ger. Budgetprocesser inom stat, regioner och kom ­ muner kan lämpligen utformas så att metoder för gender budgeting tillämpas. Jämställd ­ hetsintegrering i myndigheter bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen och behöver stärkas. Därför vill Centerpartiet att det arbetet ska fortlöpa. Integration För att Sverige ska stå starkt, nu och i framtiden, behövs effektiva reformer som för ­ bättrar vår mottagning av nyanlända, med ett tydligt jobbfokus. I dag kommer många människor som fått asyl i Sverige inte in i samhället, utan hamnar i stället i ett perma ­ nent utanförskap. Vi måste se till att de som hamnat i utanförskap integreras och får ett arbete, och på samma gång behöver vi få till en fungerande integration för dem som kommer nya till Sverige. Segregationen bland nyanlända måste minska genom att möjligheterna att bo i eget boende under asyltiden begränsas. På så sätt kommer fler nyanlända att bosätta sig över hela landet efter beviljat uppehållstillstånd. Det finns också ett stort värde i att nyanlända tidigt får ta del av det svenska samhället och kunskap om hur det fungerar. Därför har Centerpartiet bidragit till att alla som söker asyl ska genomgå en samhällsintroduktion för att tidigt lära sig om hur det svenska samhället fungerar. Vi behöver också genomföra strukturreformer för att skapa förutsättningar för en minskad tudelning på svensk arbetsmarknad. En arbetsmarknad som samtidigt har ett stort kompetensförsörjningsbehov med demografiska utmaningar och med snabbare utvecklingstakt och omställningsbehov. Förbättrad sfi och utökad språkundervisning för de som flytt från Ukraina En viktig nyckel för integrationen är språket. Kvaliteten i fråga om svenska för invandrare (sfi) är otillräcklig, samtidigt som vissa privata och ideella utbildningsanordnare visat sig framgångsrika i att lära ut språk. Därför har Centerpartiet varit drivande för att för ­ bättra sfi-undervisningen och att utreda en sfi-peng. Sfi-pengen innebär att utbildnings ­ anordnaren får betalt genom en typ av skolpeng som baserar sig på uppnådda resultat i form av språkutveckling. Vi anser att det förslag som utredningen presenterat bör tas vidare och att en sfi-peng bör införas. Personer som har flytt från Ukraina och beviljas uppehållstillstånd enligt mass ­ flyktingsdirektivet omfattas inte av de integrationsinsatser som nyanlända som beviljats asyl får. De ukrainska flyktingarna som kommer hit bör dock snabbt få möjligheter att komma in i samhället. En viktig del är språket och flera olika åtgärder behöver vidtas för att det ska gå att skala upp språkinlärningen så snabbt som det krävs. Även ersättningen till denna grupp behöver höjas. Etablering Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för nyanländas etablering i Sverige från kommunerna till Arbetsförmedlingen, har inte lett till de förbättringar som var syftet. Därför vill Centerpartiet att kommunerna åter ska ansvara för etableringen. Vi behöver även se över hur nyanlända i högre grad kan bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning, exempelvis genom att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige. Införandet av intensivåret, som kombinerar insatser för språk och praktik med riktiga jobb och mentorskap, var en viktig reform för att förstärka integrationen och möjliggöra för fler nyanlända att snabbare komma i arbete. Reformen måste dock förvaltas och utvecklas. Ytterligare insatser behövs för att göra intensivåret till det effektiva verktyg för integration som det ska vara. Uppföljningar behöver göras och ambitionsnivån höjas. Jobb och företagande Det finns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande för att integrationen ska förbättras. Bland utrikesfödda är andelen som vill starta företag hög, men andelen företagare i exempelvis utanförskapsområden är lägre än i andra delar av landet. Det behöver bli enklare att starta företag, billigare att anställa och mer lönsamt att arbeta än att gå på bidrag. Nationella regler och skatter behöver reformeras för att skapa en bättre, mindre tudelad och mer välfungerande arbetsmarknad. Vi behöver också bredda etableringsjobben som möjliggör för företag att anställa nyanlända. Fokus på jobb för utrikesfödda kvinnor Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda finns det också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet. Särskilt kvinnor som är utrikesfödda och som har flytt från sitt hemland har haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan arbetar i hemmet, vilket kraftigt minskar chansen att komma ut på arbets ­ marknaden. Tiden i föräldraförsäkring bör därför begränsas och språkutbildning på ­ börjas parallellt med eventuell föräldraledighet, till exempel med hjälp av Centerpartiets förslag om införande av integrationsförskolor. Det är viktigt med en tydlighet från samhällets sida när det gäller grundläggande värderingar om människors lika rätt och värde. Ekonomiska ersättningar till hushåll, som till exempel ekonomiskt bistånd, bör som regel betalas ut jämnt mellan makar. Rätten till tolk måste också upprätthållas bättre än den gör i dag. Barns möjligheter att agera tolk till sina föräldrar bör kraftigt begränsas. Bemötandet från myndigheter måste också i högre grad spegla att samhället har samma förväntningar på kvinnor som på män i fråga om att integreras och komma i arbete. Civilsamhällets roll för integrationen En viktig och underskattad roll i mottagandet av nyanlända spelas av civilsamhället. I civilsamhället finns nätverk som förmår att koppla de nyanlända till arbetsliv och jobb ­ möjligheter och som erbjuder kunskaper om det svenska samhället. Centerpartiet anser att man måste se över hur man kan stärka civilsamhällets roll i integrationsprocessen. I detta arbete bör vi utreda hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan allokeras för att skapa långsiktiga partnerskap och därmed frångå dagens projekt ­ finansieringsmodell. Genom att öka långsiktigheten i detta arbete och låta föreningar och organisationer få en tydligare roll kan en större del av integrationsprocessen ske i samverkan med civilsamhället. Centerpartiets överväganden Kvinno- och tjejjourerna gör ett ovärderligt arbete för att hjälpa flickor och kvinnor i utsatta situationer. De måste ges starka och långsiktiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sitt viktiga arbete. Centerpartiet föreslår därför att anslagen till dessa jourer förstärks. Anslag 3:1 föreslås därför öka med 25 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 25 miljoner kronor per år från och med år 2025. Vidare föreslås anslaget öka med 10 miljoner årligen från 2024 för att stärka stödlinjen för ungas relationer. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och arbetsmarknad. Svensk ekonomi präglas av hög inflation och stigande räntor. Detta kommer också att påverka arbetsmarknaden, där arbetslösheten väntas öka och sysselsättningen falla tillbaka. Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallad svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper. I dag är närmare 330 000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbetsmarknads ­ politiska program. Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration. För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbetslös ­ het är tärande för den enskilda, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden var Centerpartiet drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Men det räcker inte. Fortfarande leder höga kostnader för att anställa till att människor stängs ute från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden. Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förutsätt ­ ningar att möta framtida behov av strukturomvandling och utveckling och tryggar framtidens arbetsmarknad. Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effek ­ tiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver snabbas på genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta genom att jobbfokuset i trygghets ­ systemen ökar. Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och en relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen pågår nu reformeringen av Arbetsförmedlingen, där arbetslösa ska få hjälp från effektiva, fri ­ stående och resultatbaserade aktörer som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår att sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet. Centerpartiet verkar för en reform av a-kassan, där ersättningsgraden är 80 procent dag 0–100 med ett takbelopp på 1 090 kr och ett golvbelopp på 500 kr, 70 procent dag 101–200 med ett takbelopp på 950 kr och ett golvbelopp på 440 kr, 65 procent dag 201–300 med ett takbelopp på 890 kr och ett golvbelopp på 410 kr, 60 procent dag 301–800 med ett takbelopp på 820 kr och ett golvbelopp på 380 kr. Centerpartiets överväganden Under 2022 gjorde Arbetsförmedlingen stora överskott på sina sakanslag. Centerpartiet föreslår att Arbetsförmedlingens anslag till lönebidrag, arbetsmarknadspolitiska pro ­ gram och nystartsjobb ska minskas, vilket påverkar anslag 1:2, 1:4 och 1:13. Av samma skäl föreslås minskade medel om 205 miljoner kronor till 1:1 Arbetsförmedlingens för ­ valtningskostnader årligen för perioden 2024–2026. Centerpartiets nya a-kassemodell innebär minskade utgifter inom 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd motsvarande 8 200 miljoner 2024, 8 300 miljoner 2025 och 8 400 miljoner 2026. I samband med dessa utgiftsminskningar ökar kostnaderna till ålderspensionssystemet med 1 200 miljoner kronor 2024, 1 200 miljoner kronor 2025 och 1 300 miljoner kronor 2026. Som en följd av förslaget om en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen ökar utgifterna under 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1 900 miljoner 2024, 2 500 miljoner kronor 2025 och 1 700 miljoner kronor 2026. Samma förslag innebär också utgiftsökningar om 500 miljoner kronor 2024 under 1:3 Kostnader för arbets ­ marknadspolitiska program och insatser samt 700 miljoner kronor 2025 och 500 miljoner kronor 2026. Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar. Av denna anledning föreslås anslag 1:3 öka med 43 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 166 miljoner kronor år 2025 och med 216 miljoner kronor år 2026. I den situation som Sverige är på väg in i, med en arbetslöshet som börjar växa som en följd av den höga inflationen och låga tillväxten, så är det viktigt att prioritera resurser till aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Därför föreslår Centerpartiet ökningar om 1 200 miljoner kronor 2024 och därefter fortsatta ökningar om 1 000 miljoner årligen inom 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser för matchnings ­ tjänster. Detta följs också av sänkningar av arbetsgivaravgifter för låga inkomster, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft samtidigt som det har en inflationsreducerande effekt. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2 400 miljoner. Centerpartiet föreslår satsningar för att utvidga etableringsjobben till att även omfatta företag utan kollektivavtal; det medför ytterligare anslag om 55 miljoner kronor årligen från 2025 under anslag 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktions ­ anställningar. Anslag 1:14 föreslås öka med 117 miljoner kronor år 2024 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att ta emot färre kvotflyktingar. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 433 miljoner kronor år 2025 och med 560 miljoner kronor år 2026. Utgiftsområde 15 Studiestöd Sverige behöver fler arbetade timmar, bland annat för att säkra välfärdens finansiering. Arbetslivet måste förlängas i bägge ändar. Unga svenskar kommer ut sent på arbets ­ marknaden. Jämfört med flertalet andra OECD-länder påbörjar de svenska studenterna eftergymnasiala studier senare och tillbringar också längre tid i studier. Vidare är utbildningars koppling till arbetslivet på många håll dålig och matchningen på svensk arbetsmarknad är en av OECD:s sämsta. Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig. Vi vill uppmuntra och underlätta för att fler ska studera. För att öka genomströmningen och få fler i arbete vill Center ­ partiet ha ett mer flexibelt studiemedelssystem, som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem som är i behov av en lägre studietakt, exempelvis människor som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltids ­ sjukskrivna. Det ger fler möjlighet till en utbildning som leder till jobb. Det behöver även finnas flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts, från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, som är en viktig del i det livslånga lärandet. Omställningsstudiestödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under ett helt arbetsliv. Det är positivt att det har genomförts inom ramen för det nya Saltsjöbadsavtalet, och det är av stor vikt att stödet kommer till nytta. I denna budgetmotion föreslås att det så kallade fribeloppet avskaffas för lånedelen av studiemedel. Inkomstprövningen av studiemedel för denna del är onödigt administra ­ tivt betungande och minskar incitamenten att arbeta. Centerpartiets överväganden Centerpartiet välkomnar regeringens satsningar på yrkeshögskolor och yrkesvux men föreslår att dessa satsningar ytterligare stärks. I och med det föreslås ökade anslag under 1:2 Studiemedel, där 158 miljoner kronor tillförs studiemedel till yrkeshögskolan 2024. Som en följd därav föreslås också 126 miljoner som studiemedel till yrkeshögskolan 2025 samt 2026. Vidare föreslås att 690 miljoner kronor tillförs studiemedel för yrkes ­ vux för åren 2025 och 2026. Centerpartiet menar att omställningsstudiestödet behöver stärkas med avsevärt med finansiering för att det ska fylla sitt syfte; därför föreslås ett tillskott om 1 000 miljoner kronor årligen från 2024 till anslag 1:3 Omställningsstudiestöd. Utöver tillskotten anser Centerpartiet också att den så kallade fribeloppsgränsen för lånedelen av studiemedlet bör avskaffas. Av denna anledning föreslås anslag 1:4 öka med 10 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 20 miljoner kronor år 2025 och med 30 miljoner kronor år 2026. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utbildning är en grundsten för vårt demokratiska samhälle. Den kunskap och de förmågor som förmedlas i skolan är helt avgörande – såväl för individens livsresa som för samhället i stort och för Sveriges konkurrenskraft. Grunden för livsresor byggs genom kunskap, bildning, förmågor och rättigheter. Varje elev har rätt till en utbildning av hög kvalitet. En utbildning som utökar individens möjligheter i samhället och den personliga friheten och som leder till jobb. Utbildningen ska hålla hög kvalitet, från förskolan ända upp till universitets- och forskningsnivå. Vårt utbildningssystem behöver svara upp mot efterfrågan på kompetent arbetskraft och möjliggöra yrkesväxling. Utbildningsväsendet behöver i större utsträckning samverka med samhälle och näringsliv så att utbildningar, såväl akademiska som yrkesinriktade, blir mer verklighetsnära och relevanta för arbetsmarknaden. Högre utbildning behöver komma hela landet till del. Förskola Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Genom att fler barn nås tidigt ökar möjligheterna att ge alla barn likvärdiga chanser till en bra skolgång. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna, som barn från socioekonomiskt utsatta eller nyanlända familjer. Samtidigt är det dessa barn som förskolan ofta inte når ut till. Centerpartiet vill att fler barn ska få möjlighet att delta i förskoleverksamheten. Centerpartiet vill därför erbjuda en plats tidigt för fler barn, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte. Bristen på förskollärare är dock ett hinder för att kunna utöka förskoleverksamheten. För att höja kvaliteten i förskolan vill vi stärka yrkesstatusen, arbetsvillkoren och utbildningen för förskolans personal genom ett brett kompetenslyft. Vi vill se karriär ­ tjänster och vill att kompetensutvecklingsgarantin även ska gälla för pedagoger i förskolan. För att stärka barnskötarrollen ytterligare vill Centerpartiet, på sikt, se ett barnskötarlyft och en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Det måste också bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare under tiden som de arbetar i för ­ skolan. Här behöver staten ta ett tydligare ansvar. Skolverket behöver se över hur man ytterligare kan möta kompetensbristen genom fler utbildningsplatser och för att få fler obehöriga pedagoger att nå en examen, exempelvis genom de pedagogiska utbildningarna (VAL, ULV och KPU). För att säkerställa nyexaminerade förskollärare i hela landet behöver lärcentrum utvecklas. Grund- och gymnasieskola Alla elever har rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet. Förmågan att läsa, skriva och tala svenska är nyckeln till kunskap och till det svenska samhället. Det skapar förutsätt ­ ningar för livsresor. För Centerpartiet är det viktigt att varje elev möts av höga förvänt ­ ningar och ges stöd för att kunna nå kunskapsmålen och förverkliga sina drömmar. Det är utifrån elevernas förutsättningar och behov som skolans verksamhet ska utformas. Alla barn ska få chans till en god skolgång. Elevernas kunskaper ska höjas genom hela utbildningssystemet. Det är avgörande för att motverka ett växande utanförskap. Vi vill se en stärkt och utbyggd elevhälsa som arbetar förebyggande. Det behövs en bättre samverkan mellan skolhälsovården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten för att barn och unga ska få rätt vård och stöd. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång i klassrummet. Centerpartiet ser fortsatt ett behov av att höja läraryrkets status. En del i det är en bra och utmanande lärarutbildning som tydligt är knuten till aktuell forskning. För en upp ­ värdering av läraryrket behöver det därför skapas förutsättningar för att öka utbudet av lärarutbildningar och för kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling, kollegialt lärande samt minskad detaljstyrning. Det behövs också tydliga karriärvägar, skickliga skolledare som leder det pedagogiska utvecklingsarbetet och mer klassrumsnära forskning. Onödig administration behöver minskas. Vi vill öppna och tillgängliggöra skolvalet för fler. Vi vill se ett skolpengssystem som bättre tar hänsyn till skolors olika ansvar och elevers behov, där kommuner ersätts för deras faktiska kostnader, som att se till att alla barn får en utbildning och att upprätt ­ hålla driften av små skolor. Oseriösa huvudmän som inte lever upp till skollagens krav underminerar välfärdens legitimitet. Friskolereformen måste därför reformeras. Vi behöver ställa tydliga krav på skolhuvudmännen. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Våra gemensamma skattepengar ska gå till elevernas undervisning och enbart till seriösa och långsiktiga aktörer som bedriver utbildning utifrån skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Till skolor som vill ge elever en god utbildning och som är villiga att stötta elever i deras livsresor. Gymnasieskolan ska vara en arena där elever lär för livet, i en miljö som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Därför är kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden central, oavsett om du läser ett högskoleförberedande eller yrkes ­ förberedande program. Olika vägar till arbete och studier behöver stärkas. Till gymnasiet är det en hög andel elever, jämfört med grundskolan, som aktivt väljer skola. För att kunna höja kvaliteten, erbjuda ett brett utbud av gymnasieprogram och möta arbets ­ marknadens efterfrågan behöver samverkan mellan kommunerna stärkas. Det finns en stor efterfrågan på yrkesutbildade från näringslivet, samtidigt som just eleverna väljer yrkesutbildningar i allt lägre utsträckning. Det är ett problem. Yrkes- och lärlingsutbild ­ ningarna är viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora före ­ tagen som ofta saknar kompetent arbetskraft. För att öka statusen måste utbildningarna vara av hög kvalitet. De ska vara relevanta och verklighetsnära och leda till jobb. Företag som är potentiella arbetsgivare ska vara en drivande kraft i genomförandet av utbildningen. Vuxenutbildning Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta en längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskolan och högskolan. Det ska även vara lättare att komplettera studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen. Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan byggs ut och att antalet korta kurser blir fler. För dem som läst ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkeshögskolan . Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt med ett utökat antal platser på yrkesvux så att fler kan studera och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med närings ­ livet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagnings ­ reglerna måste ses över. Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolorna har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbild ­ ningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande. Högre utbildning och forskning Utbildning berikar både samhället och individer. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. En samverkan och en nära koppling mellan den högre utbildningen och det omgivande samhället är därför av största vikt. Centerpartiet vill verka för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förutsättningar. Vi behöver därför mer fristående lärosäten, likt stiftelser. Vi ser det som angeläget att stärka den akademiska friheten. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Den akademiska friheten och yttrande ­ friheten måste bevaras. Utan dem begränsar vi kommande generationers strävan efter kunskap. Utvecklingen går fort och arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft är stor. Centerpartiet anser att studenter som vill jobba under studierna måste ges friheten att bestämma det själva. I dag spelar familjebakgrunden alltför stor roll om någon väljer att plugga vidare. Vi vill se stärkt information och vägledning för att bredda rekryteringen till högskolan. Vi måste också ta vara på den nya tekniken. Den nya tekniken och digitaliseringen möjliggör fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler. Centerpartiet vill stärka studenthälsan i hela landet. Svensk forskning behöver stärkas för att stå sig i den internationella konkurrensen. Vi vill att Sverige ska ha världens bästa forskare – och då måste vi göra det attraktivt att forska här. Vi vill att det ska vara både prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att kunna forska, både på universitet och ute i olika branscher. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation. Vi behöver skapa attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer och bättre villkor för företag att bedriva forskning i Sverige. Samverkan mellan lärosäten och med näringslivet är viktig för vår konkurrenskraft och behöver därför stärkas. Sektorsbidrag till skolan De riktade statsbidragen till skolans verksamhet skapar så mycket administration för skolsektorn att de ofta inte ens söks av kommunerna. Därför väljer Centerpartiet att i stället ge ett brett bidrag till skolan som tillför de resurser som behövs för att upprätt ­ hålla och utveckla skolans verksamhet i hela landet. Samtidigt slås befintliga statsbidrag till skolan ihop med sektorsbidraget för att skapa en förutsägbar och likvärdig finansi ­ ering. Totalt satsar Centerpartiet 5 miljarder mer än regeringen på skolan i det nya sektorsbidraget, men vi lägger också ihop knappt 11 miljarder i riktade bidrag och omvandlar dem till sektorsbidrag. Totalt blir det 16 miljarder. Sektorsbidraget tillför ett nytt fokus på landsbygden i statens satsningar på skolan. Det viktas utifrån både socioekonomiska faktorer och kommunernas gleshet. På så sätt ger vi både mer pengar till skolor med större behov och mer till landsbygdskommuner som drabbas hårdast av nedskärningsvågen. Hela sektorsbidraget fördelas automatiskt enligt denna viktning till kommuner och andra huvudmän för grundskolan utan begräns ­ ande villkor eller krånglig administration men följs såklart upp för att säkerställa att det används till skolans verksamhet. Centerpartiets överväganden Tabell 23 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 1:1 Statens skolverk 38 25 25 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet −3 257 −3 180 −3 181 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling −7 478 −7 543 −7 563 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 30 712 697 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 25 25 25 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 92 74 74 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 10 10 10 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 12 12 12 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 12 12 12 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 13 13 13 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 12 12 12 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 9 9 9 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 11 11 11 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 9 9 9 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 8 8 8 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 6 6 6 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 9 9 9 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 6 6 6 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 4 4 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 9 9 9 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 7 7 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 10 10 10 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 4 4 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 2 2 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 4 4 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 6 6 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 2 2 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 5 5 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 2 2 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 3 3 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 2 2 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 6 6 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 2 2 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 4 4 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 1 1 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 1 1 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 0 0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 1 1 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 0 0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 3 3 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 3 3 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 3 3 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 0 0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 0 0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 1 1 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 0 0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 1 1 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 0 0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 1 1 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 0 0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 1 1 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 0 0 0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 0 0 0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 20 20 20 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 150 150 150 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 15 15 15 99:1 Sektorsbidrag till skolan 15 736 15 939 16 177 Summa 5 594 6 460 6 662 Centerpartiet föreslår att ett antal riktade statsbidrag ska avvecklas för att istället slås samman till ett större sektorsbidrag till skolan. Dessa avvisningar påverkar särskilt anslag 1:5 och 1:7 under UO 16 men även något anslag under UO 25. Som en följd av det tillför Centerpartiet 15 736 miljoner 2024 till ett nytt anslag: Sektorsbidrag till skolan samt 15 939 miljoner 2025 samt 16 177 miljoner 2026. Av detta uppgår tillskotten utöver sammanslagningen av statsbidrag till 5 000 miljoner 2024, 5 000 miljoner 2025 och 5 000 miljoner 2026. Centerpartiet föreslår anslag till 1:1 Statens skolverk för instiftandet av en gransknings ­ nämnd för läromedel. Anslagen omfattar 20 miljoner kronor 2024 och 15 miljoner kronor per år 2025–2026. Vidare satsas på samma område 15 miljoner 2024 för utveckling av frånvaroregister, och därefter anslås 10 miljoner under 2025 respektive 2026 för arbetet med detta frånvaroregister. För 2024 anslås till 1:1 också 3 miljoner för en utredning av grundpeng. Under 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning föreslås anslag om 677 miljoner 2025 och 2026 för förstärkningar av yrkesvux samt 30 miljoner kronor 2024, 35 miljoner kronor 2025 och 20 miljoner kronor 2026 för språkutbildning till ukrainska flyktingar. Under 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås anslag om 25 miljoner kronor årligen för perioden 2024–2026 för branschskolor. Under 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning föreslås anslag om 92 miljoner kronor 2024 samt 74 miljoner kronor årligen under 2025–2026 för förstärkning av yrkeshögskolan. Under anslagen 2:3 till 2:63 föreslås avslag på regeringens generella besparingar i statsförvaltningen, vilket innebär årliga utgifter om 243 miljoner kronor årligen 2024– 2026. Under 2:64 Särskilda utgifter inom universitetet och högskolor föreslår Centerpartiet 150 miljoner kronor årligen under 2024–2026 för insatser för fler lärarbehöriga med annan yrkesbakgrund. Under 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor tillförs 15 miljoner 2024 till Nationellt centrum för kvinnofrid samt 15 miljoner 2025 och 2026. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kultur, medier, idrott och civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta tillvara och säkra möjligheterna för ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver här bidra med att skapa goda förutsättningar. Många verksamheter inom bland annat kulturen, idrotten och civilsamhället har redan drabbats hårt av pandemin och sedan av de höga energipriserna och inflationen. Hur deltagande kan värnas för framför allt barn och ungdomar på dessa områden behöver följas noga. Kultur i hela landet Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Kultur stärker självförtroendet och gör att fler tar tillvara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Ett brett och fritt kulturliv i hela landet underlättar för alla att kunna ta del av det. För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen, i syfte att ge regionerna ett större inflytande. Vi vill också att regionerna, i samverkan med den nationella nivån, tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att stärka kulturlivet i hela landet är att inrätta ett system för ett nationellt Kulturhuvudstadsår, då en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet. Kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men vi vill samtidigt förbättra möjligheterna till privat finansiering. Vi har sedan tidigare förslag kring att bland annat underlätta kultur ­ sponsring, sänka dansbandsmomsen och införa avdragsrätt för företag vid förstahands ­ inköp av konst med mera. Det finns behov av ytterligare förslag till åtgärder på detta område som kan bidra till en bredare finansiering av kulturen. Tillgång till allsidig och oberoende nyhetsbevakning Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Särskilt viktigt är att det finns förutsättningar för lokal nyhets ­ bevakning, vilket är av stor betydelse för en fungerande demokrati. Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Den bredden ger också en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillförlitlig källa. Stärkt civilsamhälle Civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Det behövs för att ta tillvara och säkra möjligheterna för ett starkt demokratiskt samhälle. Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns en stor förmåga att skapa en grogrund där människor kan stärkas och utvecklas, och de bidrar dessutom till verklig integration när människor möts utifrån intresse och delar erfarenheter. Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att utveckla sin verksamhet. För att åstadkomma detta bör det vara en högre andel grundstöd i statens bidrag. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion en civilsamhällessatsning, som bland annat ger stöd till allmänna samlings ­ lokaler , som är en del av infrastrukturen för mötesplatser i hela landet. Idrott är den största folkrörelsen i Sverige och har mycket att ge i form av hälsa och samvaro. Idrotten behöver bli tillgänglig för fler och därför få ökade fria resurser. Inom folkhög ­ skolan finns också möjlighet till utbildning som rustar för arbetsmarknaden. Dessa är exempel på civilsamhällets verksamheter. Staten behöver bidra genom att skapa goda förutsättningar. Idrott tillgänglig för alla Idrott har mycket att ge i form av hälsa, livsglädje och samvaro. Ökad fysisk aktivitet är avgörande för en bättre folkhälsa och påverkar den enskildes hälsa i positiv riktning. Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemensam arena på tvärs av socioekonomiska skillnader. Därför bör ett brett idrottsliv främjas i hela landet, där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler. Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Det är därför viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar att idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Centerpartiet anser att en utredning av vad som hindrar jämställd idrott bör tillsättas, så att Riksidrottsförbundet utifrån det kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott. Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Därför bör en utredning tillsättas vars syfte ska vara att identifiera hinder för personer med funktionsnedsättning och åtgärder som istället underlättar utövande och tävlande inom parasport. Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara i fråga om tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställdhets-, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv. Sverige har också en viktig roll att spela i kampen mot dopning inom idrotten. Insatserna som genomförs inom idrotten med statligt stöd är av betydelse både för folkhälsan och för att upprätthålla världsantidopningskoden. Regeringen bör ta initiativ till att fler myndigheter och civilsamhällesaktörer kan bidra till att stärka och vidareutveckla antidopninginsatser, både i och utanför Sverige. Centerpartiets överväganden Anslag 2:3 föreslås öka med 1 miljon 2024 för att digitalisera kulturarvet, och av samma anledning beräknas anslaget öka med 1 miljon kronor per år 2025–2026. Anslag 3:3 föreslås öka med 1 miljon 2024 för att digitalisera kulturarvet, och av samma anledning beräknas anslaget öka med 1 miljon kronor per år 2025–2026. Anslag 8:1 föreslås öka med 15 miljoner 2024 för att digitalisera kulturarvet, och av samma anledning beräknas anslaget öka med 15 miljoner kronor per år 2025–2026. Anslag 10:1 föreslås öka med 1 miljon 2024 för att digitalisera kulturarvet, och av samma anledning beräknas anslaget öka med 1 miljon kronor per år 2025–2026. Anslag 13:1 föreslås öka med 100 miljoner kronor 2024 som stöd för upprustning av idrottsanläggningar, och av samma anledning beräknas anslaget öka med 100 miljoner kronor per år 2025–2026. Vidare föreslås anslaget också öka med 150 miljoner kronor 2024 för stöd till idrott i utsatta områden, och av samma anledning beräknas anslaget öka med 150 miljoner kronor per år 2025–2026. Centerpartiet föreslår återställda medel till studieförbund om 250 miljoner kronor 2024 samt 150 miljoner kronor 2025 respektive 2026. Som en följd av att vi avslår förslaget om en ändring i lagen (1976:1046) förs också anslagen till 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor över till 14:1 Statsbidrag till studieförbund. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Samhällsplaneringen, bostadsbyggandet, bostadsmarknaden och våra konsumtions ­ mönster påverkas på djupet av den ekonomiska situationen. När räntor och inflation stigit prövas de hårt belånade svenska hushållen. Takten i byggandet har minskat kraftigt. Ändå är behovet av bostäder stort. Enligt Boverket rapporterar fortfarande långt över hälften av Sveriges 290 kommuner att de har underskott på bostäder. Fler bostäder behöver byggas samtidigt som det befintliga bostadsbeståndet behöver nyttjas mer effektivt. Detta måste ske med en medvetenhet om att förutsättningarna för bostads ­ byggandet och skapandet av bra boendemiljöer skiljer sig åt i olika delar av landet. En hållbar bostadspolitik måste utgå från lokala förutsättningar, samtidigt som den ska vara anpassad till de övergripande samhällsutmaningar som vi står inför. Underlätta bostadsbyggandet För att råda bot på bostadsbristen och öka antalet tillgängliga bostäder behövs ett fort ­ satt arbete med att undanröja hindren för nybyggnation. Den statliga nivån behöver stödja och uppmuntra kommunerna i planeringsarbetet. Den regionala samordningen i planarbetet behöver förstärkas och Lantmäteriets handläggningstider kortas. De många och långa överklagandeprocesserna behöver begränsas. Kommunal försöksverksamhet för att förkorta och förenkla byggprocesser bör införas. Det bör vidare finnas möjlighet att peka ut innovationsytor där avsteg från gällande byggregler är tillåtna. Samtidigt som det kommunala självbestämmandet värnas måste digitaliseringen av plan- och byggprocesserna fortgå. En viktig del i det arbetet är öppna och kostnadsfria geodata, tillgängliga för berörda aktörer. På så sätt kan fler aktivt ta del i samhälls ­ planeringen. I och med beslutet att införa privat initiativrätt är det enklare för planintressenter att själva driva planprocesser. Rätt tillämpad kan denna reform innebära en välbehövlig avlastning för kommunerna samtidigt som förutsättningarna för nyproduktion av bostäder förbättras. Ungefär halva Sverige är i dag klassat som statligt riksintresse. Omfattningen är för stor och ingriper på ett orimligt sätt mot angelägna behov. Därför måste riksintressena preciseras så att mindre arealer omfattas. Riksintresseanspråk bör som regel vara till skydd för områden som är av just nationellt intresse snarare än regionala angelägenheter . Riksintressen bör heller inte användas för att skydda mark som redan är skyddad genom annan lagstiftning eller som är ianspråktagen för det avsedda syftet. Byggande på landsbygden På Sveriges landsbygder och mindre orter finns andra utmaningar än i storstadsregionerna, där höga markpriser och byggkostnader täcks av stora värden på färdigställda bostäder. Låga bostadspriser utanför de större städerna gör det svårt att få lönsamhet i investe ­ ringar när fastighetsvärdet måste skrivas ner så fort huset är byggt. Redovisningsreglerna för allmännyttiga bostadsbolag gör att det i många kommuner är svårt att bygga nya hyresbostäder, trots att efterfrågan finns. Centerpartiet har sedan många år drivit frågan om en översyn av regelverken i syfte att finna lösningar som underlättar bostadsbyggande i hela landet utan att kollidera med EU:s statsstödsregler, och vi anser att en utredning bör tillsättas för att föreslå lämpliga förändringar i årsredovisningslagen. Därtill behöver bland annat de statliga kreditgarantierna riktas tydligare mot svaga marknader där det är särskilt svårt att på kort sikt få lönsamhet i nyproduktion av bostäder. Insatser behövs också för att stötta bostadsinvesteringar på Sveriges landsbygder. Runtom i landet finns det många hus som står öde. Detta är ett exempel på dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. För att minska trösklarna för människor att ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk på Sveriges landsbygder vill vi utreda ett slopande av fastighetsavgiften de första fem åren för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte har använts under lång tid. Värdefull jordbruksmark behöver skyddas från omfattande exploatering. Samtidigt måste det vara möjligt att tillskapa enskilda tomter som kan bebyggas och att stycka av mindre befintliga jordbruksfastigheter som inte längre brukas, för att möjliggöra att nya ägare kan bebo och bruka marken på nytt. Det behövs en proportionalitet när det gäller bedömningen av bostadsbyggande på Sveriges landsbygder. Utöver detta är också avgiften för avstyckning av mark i vissa fall orimligt hög. Reformera hyresmarknaden Hyressättningsmodellen, med kollektiva förhandlingar och bruksvärdeshyra, har inte lyckats åstadkomma en bostadsförsörjning som motsvarar de faktiska behoven. I stället bidrar den till låg rörlighet och inlåsningseffekter för grupper och enskilda. Samtidigt har den illa fungerande hyresmarknaden eldat på bostadspriserna, ökat hushållens belåningsgrad och tvingat människor att, med räntekänsliga kalkyler, söka sig till den ägda marknaden. Kötiden till en hyresrätt i storstäderna är orimligt lång. De många sociala kontrakten och den alltför omfattande hemlösheten visar dessutom att modellen inte klarat av att ta de sociala hänsyn som behövs. Systemet med förhandlade hyror har alltjämt en roll att spela på svensk bostadsmarknad. Men den måste kompletteras med såväl mer efterfråge ­ drivna lösningar som riktade insatser till de människor som i dag faller mellan stolarna. Under våren 2020 tillsattes en utredning om fri hyressättning i nyproduktion. Det ökade utbud som följer av en sådan reform skulle i förlängningen kunna ge följdverkningar som leder till en egen bostad för många av dem som i dag väntar på att få ett hyreskontrakt. Ett tungt vägande skäl för reformer är också att incitamenten för svarthandel med hyres ­ kontrakt behöver minska. Andrahandsuthyrningen är viktig för en väl fungerande bostadsmarknad. Inte minst för vissa branscher och i regioner med en hög grad säsongsarbetare. Många som i dag äger ett större bostadshus där de själva inte har behov av hela bostadsytan skulle genom smärre ombyggnationer kunna inreda en eller flera lägenheter i den egna bostaden. Genom liberalare skatteregler skulle det kunna bli enklare och mer attraktivt för privat ­ personer att bidra till fler tillgängliga bostäder på marknaden. Studentbostäder På en fungerande bostadsmarknad ska det vara möjligt att snabbt hitta en bostad för den som behöver flytta för att studera. Centerpartiet ser behov av att regelverken blir mer flexibla genom att studentbostäder definieras som en egen boendeform och att lättnader i byggkraven införs. Möjligheten att säkerställa att den som bor i en studentbostad verkligen studerar bör stärkas. Bostäder för äldre Behovet av fler bostäder för äldre är stort. Behoven ser dock olika ut i olika delar av landet. Vi behöver anpassa synen på hur vi kan erbjuda boenden för äldre. För äldre som i allt väsentligt klarar sig själva men har ett visst behov av service bör man, exempelvis i vanliga hyresrätter, försöka finna modeller för gemensamma ruttjänster eller hemtjänst per trappuppgång och liknande. Det kanske tydligaste hindret mot framväxten av nya bostäder för äldre är att det inte finns något enhetligt och tydligt regelverk för vad de olika boendeformerna för äldre innebär. Följden har blivit att olika kommuner ställer olika krav som passar dåligt i förhållande till de byggtekniker som utvecklats de senaste åren. Allt detta fördyrar byggandet av bostäder för äldre och leder till att färre byggs. Därför behöver regelverken förtydligas. Social bostadspolitik För de människor som saknar möjlighet att söka en bostad på den ordinarie marknaden behövs ytterligare åtgärder och en modern social bostadspolitik. Att bygga hela bostads ­ områden för sociala ändamål är inte en tilltalande modell. Snarare bör vi inrikta oss på att det ska gå att vika enskilda bostäder för detta ändamål i såväl befintligt bestånd som i nybyggnation. Genom industriellt byggande och effektiv markanvändning kan en social bostadspolitik underlättas. Parallellt finns behov av att se över hur människor som står långt ifrån bostadsmarknaden kan ges förutsättningar att efterfråga en bostad. Insatser behövs dels för att underlätta för människor med svag ekonomisk ställning att ta sig in på bostadsmarknaden, dels för att behovet av nya bostäder på svaga marknader – i exempelvis landsbygdskommuner – ska kunna tillgodoses. Därför avser Centerpartiet under de kommande åren att presentera reformer som kan möta de konkreta behov som finns. Fler vägar till ägt boende Amorteringskrav och andra kreditrestriktioner har gjort det avsevärt svårare för många människor att köpa en egen bostad. Därför vill Centerpartiet slopa det skärpta amorter ­ ingskravet. Vidare bör bosparande uppmuntras. Grönt och klimatsmart byggande För Centerpartiet är det självklart att Sverige ska vara världsledande när det gäller klimatsmart byggande. Men Sverige behöver också vara ledande i att planera hållbart. Klimatförändringarna innebär att nya krav kommer att ställas på dagvattenhantering, energieffektivitet och hållbar mobilitet med mera. Ambitiösa klimatmål behöver avspegla sig i bostadsbyggandet. Takytor bör betraktas som en strategisk resurs för energiproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Skäl finns att införa krav på byggnaders klimatpåverkan som successivt styr mot klimatneutralitet. Trygga boendemiljöer Människors upplevelser av otrygghet måste tas på allvar. Att öka tryggheten i våra bostadsområden måste ges hög prioritet i samhällsplaneringen. Ofta kan relativt enkla insatser göra stor skillnad för den upplevda tryggheten. Det kan exempelvis handla om hur man placerar och utformar buskage och planteringar samt belysning och liknande åtgärder. Men det handlar också om att skapa förutsättningar för ett levande civilsamhälle, tillgång till service, de boendes delaktighet och mötesplatser, grönområden och levande stadsmiljöer . Segregationen mellan olika stadsdelar och bostadsområden är ett stort och allvarligt problem i Sverige. Blandade upplåtelseformer, levande stadsmiljöer och en framåt ­ syftande samhällsbyggnadspolitik är viktiga delar för att minska segregationen. Erfaren ­ heter visar att samverkan mellan fastighetsägare, bostadsbolag och myndigheter kan vara helt avgörande för att bryta en negativ utveckling i bostadsområden. Ett tätt sam ­ arbete mellan fastighetsägare, sociala myndigheter, polis, näringsliv, civilsamhälle och föreningsliv med mera är en viktig framgångsfaktor om segregation och utsatthet ska brytas. Mötesplatser och allmänna samlingslokaler Mötesplatser och lokaler för olika typer av verksamheter är en viktig infrastruktur såväl för demokrati och trygghet som för civilsamhälle och meningsfulla fritidsaktiviteter. Här spelar mötesplatser och de föreningsdrivna samlingslokalerna en mycket viktig roll. Trots samlingslokalernas betydelse drabbas man av att finansieringen är splittrad och osäker. De föreningsdrivna samlingslokalerna behöver långsiktiga förutsättningar för att verka i hela landet. Vi har också sett att allmänna och föreningsdrivna samlings ­ lokaler använts vid krissituationer eller när samhället behöver föreningslivets stöd. Därför finns det skäl att se över stödet till allmänna samlingslokaler i syfte att de ska kunna ge stöd till det omgivande samhället i krissituationer. Konsumentpolitik Utvecklingen av handeln under de senaste decennierna har på många sätt gynnat konsu ­ menterna. Den enskilda konsumenten har stor valfrihet, tillgång till fler försäljningskanaler och större möjligheter att göra aktiva val. Den ökade konsumtionen har dock haft en baksida, främst i form av en ohållbar miljöbelastning. Därför är det avgörande att besluts ­ fattare på alla nivåer ser till att lagar och regler värnar en långsiktigt hållbar utveckling. Vidare krävs det att regelefterlevnad säkerställs, att miljövärden, ändliga resurser och gemensamma tillgångar tillmäts sitt rätta värde samt att långsiktiga kostnader beaktas. Utvecklingen har dock i vissa delar inneburit att det har blivit svårare för konsumen ­ ter att göra välgrundade val. Komplexiteten hos varor och tjänster har ökat. E-handeln och den digitala utvecklingen har också medfört att även konsumenter handlar på en internationell marknad. Konsumenten har begränsade möjligheter att överblicka sådant som exempelvis tillverkningsförhållanden och en produkts totala miljöpåverkan eller innehåll av skadliga ämnen. Även möjligheten att som konsument kommunicera med tillverkaren kan vara begränsad. Samtidigt uttrycker många konsumenter ett starkt engagemang och vill göra medvetna val. Det ska vara lätt att göra välgrundade miljö- och klimatsmarta val. Centerpartiets överväganden Centerpartiet säger nej till regeringens avveckling av stöd för hållbart samhällsbyggande, vilket medför utgifter om 40 miljoner kronor årligen under 2024–2026 inom 1:1 Bostads ­ politisk utveckling. För att finansiera det föreslår Centerpartiet att den temporära stimulansen för omvandlingsåtgärder avslås, vilket beräknas spara 20 miljoner 2024, 25 miljoner 2025 och 25 miljoner 2026. Centerpartiet föreslår också att den temporära stimulansen för småhusplanering avslås, vilket beräknas spara 60 miljoner kronor 2024 samt 75 miljoner kronor 2025 och 2026. Även 1:4 Boverket påverkas av att Centerpartiet motsätter sig avveckling av stöd för hållbart samhällsbyggande; här beräknas det öka kostnaderna om 1,7 miljoner kronor 2024, 2025 och 2026. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 19 Regional utveckling Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Centerpartiet anser att utgångspunkten för politikområdet är relevant men att det skulle behöva utredas hur staten kan agera mer samordnat för att nå politikens mål och samtidigt ge regionerna det ansvar och handlingsutrymme som de behöver för att kunna genomföra långsiktiga insatser lokalt och regionalt. Någon sådan utredning har inte skett på över 20 år. Även regelverken för de regionala företagsstöden och transportbidraget skulle behöva ses över för att bli bättre anpassade för mindre företag och tydligare bidra till ökad hållbarhet och jämställdhet. Viktiga utgångspunkter för genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik är hög måluppfyllelse och ett förenklat genomförande. Reger ­ ingen bör verka för en samlad förvaltning av strukturfonderna på en myndighet. Det leder till en resursbesparing av nationell administration av fonderna och en förenkling för de aktörer som ska ansöka om finansiering. Tillgång till kommersiell service Regionernas insatser för att upprätthålla en tillfredsställande tillgång till kommersiell service är av stor vikt för livskraftiga samhällen. Den lokala butiken eller drivmedels ­ stationen är ofta en förutsättning för att en mindre ort på landsbygden ska kunna fungera och locka till sig invånare, företag och besökare. Centerpartiet bidrog till att de offent ­ liga satsningarna på stöd till kommersiell service på landsbygden väsentligt ökade under alliansregeringen. Bland annat initierades ett driftsstöd för kommersiell service som bidrar till långsiktiga planeringsförutsättningar för lanthandlar i glesbygd. 3 kronor lägre pris vid pump Det är anmärkningsvärt hur tre av fyra partier i regeringsunderlaget inför valet lovade 5, 9 respektive 10 kronor lägre pris vid pump, för att i budgetpropositionen föreslå en sänkning av skatten med 80 öre. Jämfört med nivån hösten 2022 innebär denna sänkning cirka 40 öre lägre pris vid pump, bland annat eftersom regeringen väljer att behålla den så kallade överindexeringen av bränsleskatterna. Centerpartiet anser att det är prioriterat att till del kompensera vissa hushåll för de ökade kostnaderna för drivmedel. Kostnadsökningarna är delvis en effekt av Rysslands krig mot Ukraina. Kostnaderna för kriget, inklusive de självpåtagna och rimliga kostnader som Sverige, EU och stora delar av världen tagit på sig till följd av sanktioner mot Ryssland, måste fördelas rättvist. En rättvis fördelning av kostnaderna skapar också möjlighet att ge ett uthålligt och brett stöd till Ukraina. För Centerpartiet är det naturligt att det primärt är hushåll som bor på landsbygden och som är beroende av bilen, i bemärkelse att de saknar rimliga alternativ, som i första hand bör kompenseras. Det är därför olyckligt att regeringen väljer att föreslå en bred sänkning av skatten på bensin och diesel för alla, inklusive boende i våra storstäder. I kombination med regeringens förslag om att avskaffa klimatbonusen för bilar med låga utsläpp och öka den fossila inblandningen i reguljär bensin och diesel innebär också regeringens förslag till skattesänkning att det är rimligt att tro att utsläppen från den svenska transportsektorn kommer att öka. Det är också anmärkningsvärt att regeringen föreslår att klimatbonusen avskaffas men väljer att behålla de förhöjda fordonsskattenivåer som motiverats av att de ska finansiera samma bonus. Centerpartiet föreslår i stället ett mycket mer kraftfullt, men fokuserat, stöd för att möta de höga pumppriserna. Vi vill ge bilägare på landsbygden en nedsättning motsvarande tre kronor, för en körsträcka upp till 2 000 mil. För en person som nyttjar denna nedsättning maximalt innebär detta 3 600 kronor per år i lägre kostnader. För en person som kör 2 000 mil om året, och har en bil som förbrukar 0,6 liter diesel per mil, innebär regeringens förslag en minskad kostnad för bränsle om 1 200 kronor. Centerpartiets förslag är alltså tre gånger kraftigare för denna person. Centerpartiets överväganden Centerpartiet har inga förslag om förändrade anslagsnivåer inom utgiftsområde 19 i förhållande till vad som föreslås i budgetpropositionen för år 2024. Däremot föreslår Centerpartiet ett nytt anslag för nedsättning av bränslepriser på landsbygden som föreslås kosta 5 900 miljoner 2024 och som beräknas kosta 5 900 miljoner 2025 och 2026. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Sverige är ett fantastiskt land att bo i av många anledningar. Sverige rankas ofta i topp när det gäller levnadsstandard, innovationsklimat och klimat- och miljöhänsyn. Det ska vi vara stolta över. Samtidigt finns det regler som försenar, försvårar och fördyrar klimat ­ omställningen. I värsta fall riskerar det att leda till att klimatmålen inte nås. Den politiska ambitionen att påskynda klimatomställningen behövs nu mer än någonsin. Inte minst för att de globala utsläppen måste halveras fram till 2030, enligt FN:s klimatpanel, för att Parisavtalets mål ska vara inom räckhåll. Det förutsätter att vi skruvar upp takten, höjer ambitionerna inom alla samhällssektorer och genomför viktiga reformer – från det lokala till det globala. I detta allvarliga läge har vi en regering där det största partiet i regeringsunderlaget inte står bakom klimatmålen, med företrädare som rentav förnekar klimatkrisen. På kort tid har en rad centrala klimatinsatser lagts ned, utan att ersättas med något annat. Förutom de förödande konsekvenserna för klimatpolitiken riskerar det även att äventyra både vår konkurrenskraft och bilden av Sverige som föregångsland och grönt varumärke. Aldrig tidigare har vår nationella klimatpolitik backat kraftigt, i stället för att ta steg framåt. Centerpartiet vet att tydliga och skarpa mål har möjliggjort för svenska företag att bli världsledande inom grön teknik, vilket långsiktigt gynnar såväl Sveriges ekonomi som företagens konkurrenskraft. De nationella klimatmål som slås fast i det klimatpolitiska ramverket ska värnas och efterlevas. Våra ambitiösa klimatmål skapar, tillsammans med ny teknik, affärsmöjligheter för innovativa företag. Det är dessa affärsmöjligheter som visar vägen för omställningen, inte en bakåtsträvande rädsla för det som är nytt. Om näringslivet inte får rätt politiska förutsättningar att ställa om, kommer investeringarna att flytta dit förutsättningarna finns. Då riskerar vi att gå miste om såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. Lösningen för klimatet finns i framtidens innovationer, inte i gårdagens tekniker. Genom att tillvarata människans uppfinningsrikedom och innovationskraft för att finna de lösningar som krävs kan vi bryta fossilberoendet och öka resurseffektiviteten. För att bromsa och slutligen stoppa klimatförändringarna krävs ett genomgripande systemskifte i fråga om hur vi tillverkar och förbrukar produkter och råvaror samt hur vi konsumerar. De linjära materialflöden som vi byggt upp samhället kring måste brytas och ersättas med cirkulära kretslopp, där produkter används betydligt längre och där allt material kan recirkuleras för att bli insatsvaror i nya produktionsled. Beroendet av fossila och jungfruliga råvaror behöver drastiskt minska och vi måste bli bättre på att utnyttja de resurser som vi redan har i omlopp. Att på ett snabbt sätt minska beroendet av fossil energi innebär också att vi kan minska beroendet av energi från Ryssland och andra skurkstater. Det är helt avgörande, både för klimatet och för vår säkerhet. Här behövs ytterligare styrmedel för att en gång för alla ersätta den fossila energin med hållbara alternativ. Bioekonomin och potentialen för materialsubstitution som finns i förnybara naturresurser här i Sverige måste få en mer framträdande plats. Det måste också kosta att släppa ut och slösa med våra resurser. Det driver på teknik ­ utvecklingen mot mer hållbara alternativ. Utan en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi som bryter fossilberoendet kommer vi inte att kunna reducera vår klimatpåverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen och det ohållbara användandet av naturresurser. För Centerpartiet är det en självklarhet att svenska teknikutvecklare och entreprenörer har en nyckelroll att spela i detta systemskifte . Miljö- och klimatinnovationer och nya cirkulära affärsmodeller som växer fram inom näringslivet är den riktiga motorn i omställningen, och politiken måste säkerställa att företagen har bästa möjliga förut ­ sättningar att växla upp sitt arbete ytterligare. Vår teknik och våra smarta lösningar kan dessutom bidra till jobb och tillväxt i Sverige, samtidigt som det ger minskade utsläpp i omvärlden när de exporteras. Sverige har en ambitiös miljölagstiftning, men den bygger i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer. Regelverken behöver ses över i ljuset av dagens samhällsstrukturer och nya tekniska landvinningar. Det som vi tidigare betraktade som avfall måste ses som en tillgång. Samhällskritiska anläggningar som vattenreningsverk behöver omvandlas till resursverk som i högre grad sluter kretsloppen. Som ett av världens mest innovativa länder har Sverige goda möjligheter att ta en global ledarroll i denna omställning. Sverige ska gå före, visa vägen och bli ett miljö- och klimatföredöme för resten av världen. Parallellt med att vi begränsar koldioxidutsläppen, ställer om våra energisystem och ökar samhällets cirkulära materialflöden är det angeläget att vi vårdar och förvaltar de naturliga ekosystemen på ett ansvarsfullt sätt åt kommande generationer. Den biologiska mångfalden – samspelet mellan olika typer av arter och ekosystem – är av fundamental betydelse för människans liv på jorden, våra samhällens välmående och klimatomställningen. Skogar, kuster, våtmarker och grundvatten är alla viktiga förut ­ sättningar för livet och en hållbar utveckling. Den globala förlusten av arter och ekosystem är det mest brådskande miljöproblemet i världen idag vid sidan av klimat ­ förändringarna. För att bryta den negativa utvecklingen föreslår Centerpartiet kraftfulla satsningar för att bevara och restaurera den biologiska mångfalden och Sveriges naturliga rikedom. Landets redan skyddade områden, såväl på land som till havs, behöver förvaltas bättre och deras livskraftiga ekosystem måste säkerställas. Känsliga områden som har förorenats genom mänsklig aktivitet ska saneras och återställas, ett långsiktigt arbete som måste intensifieras. Särskilt prioriterat är områden och vattentäkter som har kontaminerats av PFAS. Övergödningen av våra hav måste förebyggas genom kraft ­ fullare insatser både vid utsläppskällan och direkt i haven. Invasiva främmande arter måste bekämpas mer aktivt och med mer inkludering av hela samhället. Centerpartiet vill se en större mångfald av aktörer involverade i arbetet med att förvalta och återställa våra naturliga ekosystem. Den enskilde markägaren som bedriver sin näringsverksamhet inom lantbruket eller längs kusten har en nyckelroll att spela och det behövs fler ekonomiska incitament, mer samverkan och mindre pekpinnar från myndigheterna. Insatser för den biologiska mångfalden behöver koppla in allmänheten och civilsamhället för att skapa en större lokal acceptans och ett engagemang i frågan från yngre generationer. Klimatbonus som gör att alla kan vara med För att alla, oberoende av plånbok, ska ha möjlighet att byta till en klimatvänligare bil föreslås en ny kraftfull klimatbonus, dels för nya billigare elbilar, dels för begagnade el-,hybrid- och gasbilar. Bonusen på 50 000 kronor ska gälla för bilar som kostar mindre än 400 000 kronor och omfatta minst 100 000 bilar per år, med prioritet för boende på landsbygden som är beroende av bilen. Förstärkning och breddning av Industriklivet För att nå klimatmålen krävas omfattande investeringar i grön teknik och klimatsmarta innovationer. Sverige är idag ledande i utvecklingen av morgondagens gröna lösningar som också bidrar till att sänka de globala utsläppen när de exporteras till andra länder. Så tycker vi att det ska förbli. I omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi har industrin en stor roll. Därför vill vi ytterligare stärka Industriklivet och därmed näringslivets möjligheter att bidra till stora utsläppsminskningar i Sverige och internationellt. Vi vill införa riktade satsningar mot avancerade återvinningstekniker, insamling och användning av biologisk koldioxid, (bio-CCS/U), grön vätgas, fossilfri gödsel samt klimatsmart biodrivmedelsproduktion. Breddat grönt avdrag Det gröna avdraget infördes i januari 2021 på initiativ av Centerpartiet och visar redan på stor framgång. Det gröna avdraget innebär en skattereduktion för arbete och material vid installation av grön teknik. Det gäller idag för installationer som omfattar energi ­ lagring, laddpunkter och solceller. Privatpersoner kan nu enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som stärker det egna hushållets hållbarhets ­ profil. Centerpartiet vill fortsatt bredda det gröna avdraget för att inkludera en större bredd av grön teknik, för att påskynda omställningen och för att stärka hushållens egna möjligheter att minska sitt elpris. Vi vill därför inkludera investeringar i konvertering från direktverkande el eller gas, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta hem-applikationer, solvärme samt konvertering av bilar till gas eller etanol. Stärkt naturvård och insatser för stärkt äganderätt i skogen För Centerpartiet är det viktigt att det finns kapacitet sköta de stora arealer på land och till havs som redan är skyddade områden. Att förvalta redan skyddade områden och säkerställa att de har livskraftiga ekosystem och en hög artrikedom gör ofta större nytta än att ägna stora resurser åt att skydda nya arealer. Det är till exempel viktigt för friluftslivet och besöksnäringen och för att förhindra spridningen av granbarkborren samt invasiva arter. Därför stärker vi anslagen till att vårda och restaurera landets befintliga skyddade områden. Klimatanpassning Hela samhället påverkas av det förändrade klimatet. Under lång tid har det blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat med enorma skogsbränder, skyfall, smältande isar och värmeböljor som följd. Så också sommaren 2023. Det innebär att vi behöver vidta åtgärder för att anpassa alla delar av vårt samhälle, från samhällsplanering och fysisk planering, vatten och avlopp, energiförsörjning, skogsbruk och jordbruk, industrier och besöksnäring med mera. Ur ett beredskapsperspektiv handlar det inte bara om infrastrukturen utan också om att uthålligheten stärks och att tillgången på reservvattentäkter, nödvatten, reserv ­ kraft och andra kritiska resurser såsom kemikalier för rening finns så att dricksvatten ­ produktionen kan fortsätta även under störda förhållanden. Och det förebyggande arbetet räcker inte. Kommunerna behöver öva sin krisplanering både internt och i aktuella fall med dricksvattenproducenten och dricksvattendistributören, räddningstjänsten. Utöver det mest fundamentala behovet av dricksvatten är en god vattentillgång också en nödvändig förutsättning för stora delar av livsmedelsproduktionen, industrin och grund ­ läggande välfärdstjänster . Centerpartiets överväganden Centerpartiet föreslår ytterligare medel till 1:3 Åtgärder för värdefull natur. Dels i form av 150 miljoner till skötsel av redan skyddade områden 2024, som beräknas öka med 150 miljoner kronor 2025 och 2026. Dels i form av 25 miljoner för hantering av invasiva arter 2024, som beräknas öka med 25 miljoner kronor 2025 och 2026. Centerpartiet föreslår ett instiftande av en klimatbilbonus för nya och begagnade bilar; den föreslås kosta 3 800 miljoner kronor 2024 samt 5 000 miljoner kronor 2025 och 5 000 miljoner kronor 2026. För att finansiera den avslås regeringens satsning om 1 300 miljoner kronor på klimatbonus. Under anslag 1:10 föreslås 50 miljoner kronor 2024, 2025 och 2026 för att kompensera för regeringens tillbakadragande av medel till MSB. Under anslag 1:15 föreslås 15 miljoner kronor till ålgräsängar, som beräknas öka med 15 miljoner kronor per år från och med 2025. Vidare föreslås 65 miljoner kronor i anslag till LEVA som beräknas öka med 65 miljoner kronor per år från och med 2025. Centerpartiet föreslår en förstärkning av 1:18 Industriklivet med 500 miljoner kronor 2024, 500 miljoner kronor 2025 och 500 miljoner kronor 2026. För att finansiera det omprioriteras 400 miljoner kronor årligen under 2024–2026 från 1:16 Klimatinvesteringar. Vidare föreslår Centerpartiet två nya anslag. En skrotbåtspremie som föreslås kosta 10 miljoner kronor 2024 och som beräknas kosta 10 miljoner kronor 2025 och 2026. Vidare föreslår Centerpartiet att en biopremie införs, i linje med vad som föreslås i SOU 2021:67. Nivån på premien bör anpassas till nu rådande skattenivåer. Av denna anledning föreslås att ett nytt anslag skapas inom utgiftsområdet, 99:2 Biopremie. Anslaget får användas för att betala den aktuella biopremien. Vidare föreslås att anslaget tillförs 37 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget komma att omfatta 117 miljoner kronor år 2025 och 170 miljoner kronor år 2026. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 21 Energi Klimatkrisen är akut. Runt om i världen drabbas människor och natur av extremtorka, översvämningar och vattenbrist till följd av klimatförändringarna. IPCC:s senaste klimatrapport är tydlig: Klimatet kan inte vänta. Utsläppen måste vända ned senast år 2025 och sedan fortsätta kraftigt nedåt om det ska vara möjligt att klara 1,5 ‑ gradersmålet. Om vi inte agerar kraftfullt, konstruktivt och globalt nu riskerar vi avsevärda perma ­ nenta förändringar. Arbetet med att pressa ner utsläppen är förenat med en rad utmaningar. Rysslands invasion av Ukraina, som har orsakat tusentals människors död och tvingat miljontals på flykt, finansieras indirekt av EU:s import av ryska fossila bränslen. Vi måste därför göra Sverige och EU oberoende av fossil energi, i synnerhet den ryska energin – både för säkerheten och för klimatet. Klimatomställningen kräver en snabb elektrifiering, med gröna och hållbara energi ­ lösningar. Sveriges energiproduktion måste byggas ut i en helt annan takt än vad som tidigare förutsetts. Det handlar bland annat om tillståndsprocesser och ekonomiska styrmedel och om att skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi, där material och produkter återvinns. För att klara klimatomställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera utbyggnaden på de kraftslag som är billigast och kan byggas snabbast. Dessutom måste myndigheterna planera för en kraftigt ökad produktion och användning av el. En fördubblad elproduktion med halverade ledtider är rimliga målsättningar för riksdag och regering att slå fast. Utöver dessa produktionsökningar vill Centerpartiet också satsa på åtgärder som ökar effektiviteten i den befintliga kraftproduktionen, från såväl bio-, vind- och vatten ­ kraft som kärnkraft. Vi vill se riktade satsningar på de tekniker som stärker energisystemet, som exempelvis batterier, vätgas, överföringskapacitet och digitalisering. Det är tekniker som bidrar till ökad effektivitet och som möjliggör en mer flexibel användning, smarta elnät, energilagring och balansering. Om vi ska klara klimatkrisen och öka elproduktionen måste fokus ligga på lösningar. Centerpartiet vill därför påbörja samtal som ska bereda vägen för en ny energiuppgörelse över partigränserna – som minskar utsläppen och stärker hela elsystemet. En ny energiöverenskommelse skapar nödvändiga förutsättningar för svensk industri och svenska företag, samtidigt som vi kan uppfylla våra uppsatta klimatmål i Sverige. Med ett handlingskraftigt klimatledarskap kan vi möta hushållens och industrins behov och säkerställa att Sverige förblir en nettoexportör av el. För att klimatomställningen ska kunna fortsätta i Europa och för att beroendet av Ryssland ska kunna minska måste Sverige fortsätta att bidra med grön el till kontinenten. Sveriges viktigaste roll för att undvika en global klimatkris är att lysa som ett före ­ döme och visa för världens stora länder att det går att få klimatomställningen gjord, med nya jobb och med tillväxt, så att omvärlden inspireras till att agera nu. Centerpartiets överväganden Anslag 1:2 föreslås minska med 400 miljoner kronor år 2024 samt 2025 till följd av att regeringens förslag i budgetpropositionen 2023 om att införa ett nytt stöd för energi ­ effektivisering avslås. Centerpartiet anser i stället att det så kallade gröna avdraget bör breddas till att också omfatta energieffektiviserande åtgärder, särskilt installation av olika typer av värmepumpar i fastigheter som värms upp med direktverkande el. Även åtgärder som installation av smarta hem-applikationer eller vattenbesparande åtgärder kan öka flexibiliteten och energieffektiviteten i elsystemet och bör därför, tillsammans med ett antal andra åtgärder beskrivna i UO 20, omfattas av det gröna avdraget. Anslag 1:5 Energiplanering föreslås anslås 210 miljoner kronor 2024 för en kris ­ kommission för snabbare tillståndsprocesser för el och energi, och anslaget beräknas till 327 miljoner kronor 2025 och 310 miljoner kronor. För att finansiera det omprioriteras medel från regeringens satsningar kring tillståndsprocesser och planering för ökad elanvändning. Centerpartiet anser att det bör införas ett statligt stöd för att delfinansiera arbetet med att uppdatera de kommunala vindkraftsplanerna. Av denna anledning föreslår vi att ett nytt anslag, 99:1, skapas för stöd till uppdaterade vindkraftsplaner. Anslaget bör få användas för att delfinansiera kommuners arbete med att uppdatera sina vindkraftsplaner. Vi föreslår att anslaget tilldelas 90 miljoner kronor år 2024. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 22 Kommunikationer En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är på samma sätt viktigt för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter samt en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till goda kommunikationer i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan ökar. Centerpartiet är pådrivande för att Sverige till 2030 ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och 70-procentiga utsläppsminskningar från inrikes transporter. I det arbetet har statens investeringar i infrastruktur en viktig roll att spela. Centerpartiet prioriterar att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansie ­ ringslösningar och göra satsningar på elektrifiering, förnybar energi och mer kollektiv ­ trafik samt ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad samt förbättrad mobil ­ täckning. Det är de fem transportslagen tillsammans som skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta. Eftersom Centerpartiet värnar hela landets utveckling är det också av största vikt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet. Ökad mobilitet med minskad klimatpåverkan Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till år 2030 ska minska med 70 procent. Det är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovatörer med teknikskiften till det förnybara och ökad energi- och resurseffektivitet. Centerpartiet vill skärpa såväl den nationella politiken som EU-lagstiftningen på området. Cykeln genererar inga utsläpp och tar mindre plats än bilen, samtidigt som cykling är bra för folkhälsan. Därför vill Centerpartiet öka framkomligheten med cykel genom att bygga fler lokala och regionala cykelbanor och så kallade cykelmotorvägar samt minska barriäreffekter från korsande spår och vägar. Det ska vara enkelt och tryggt att cykla såväl i en stad som på landsbygden. Centerpartiet vill uppvärdera cykeltrafikens roll i transportplaneringen och vill därför införa cykel som ett nationellt transportslag. Ett jämställt transportsystem Centerpartiet anser att Sveriges transportsystem ska vara likvärdigt i förhållande till kvinnors respektive mäns olika behov. Transporter är en del av människors vardag och jämställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar till exempelvis arbetspendling, utbildningspendling och förskolehämtning. Centerpartiet vill även se en bättre jämlikhet inom transportpolitiken avseende funktionsvariationer. Flyget är viktigt för tillgängligheten i vårt land Sveriges stora avstånd – och nordliga geografiska läge – gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten för människor, näringsliv och myndigheter att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet och vidare ut i världen. För Centerpartiet är det viktigt att också flyget blir en del av klimatomställningen. Det kräver insatser inom forskning och utveckling för att öka andelen förnybart bränsle. Centerpartiet vill också underlätta introduktionen av elflyg i Sverige. Miljö- och klimat ­ påverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet. En snabb teknikutveckling sker just nu inom luftfarten, bland annat med fokus på el- och hybridflyg. Denna utveckling måste värnas och stödjas. Effektivare regelsystem för vägföreningar En väl fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för en levande landsbygd. De samfällt enskilda vägarna är en viktig del i detta, och inte minst den förvaltning som sker genom samfällighetsföreningar och vägföreningar. Sett till den sammanlagda vägsträckan är vägsamfälligheter efter det rena skogsvägnätet den vanligaste formen för vägförvaltning i Sverige. Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) har därför föreslagit regeringen att utreda förenklade och rättssäkra regler för ändring av inaktuella andelstal efter förebild från Finland. Centerpartiet driver också på för ökade underhållsresurser till denna typ av vägar. Utveckla svensk sjöfart Sverige har en lång kust, stor hamnkapacitet med mer än ett 50-tal hamnar och utmärkta inre vattenvägar. Det gör att vi har goda möjligheter att utveckla sjöfarten ännu mer. Skandinavien och Sverige kan till viss del betraktas som en ö. Det innebär att sjöfarts ­ näringen är av central betydelse för vårt välstånd och vår handel. Den är en relativt miljö ­ vänlig transportform, med en stor potential att ytterligare minska sin miljöpåverkan. Svensk sjöfartstradition är förknippad med hög sjösäkerhet. Genom en stark svenskflaggad handelsflotta kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten. Det nya järnvägsnätet Möjligheten att välja tåget är viktig för att klara klimatomställningen. Järnvägen behöver därför bli ett alternativ i fler delar av landet. Det handlar dels om persontrafik, dels om godstransporter då järnvägarna är av fundamental betydelse för basindustrin. Samtidigt som fler delar av Sverige behöver ges tillgång till järnväg behöver kapa ­ citeten byggas ut, inte minst på de sträckor som just nu lider av överbelastning. Fler spår behöver kopplas samman för bättre flöden. Fler sträckor behöver förses med dubbelspår. Nya järnvägslinjer behöver byggas samtidigt som befintliga spår elektrifieras eller övergår till att drivas med andra klimatsmarta lösningar, såsom vätgas. För att skapa tillräcklig kapacitet måste också arbetet med nya stambanor återupptas och intensifieras. Behovet av att frakta gods och människor med sjöfart behöver också belysas för att säkerställa tillräcklig kapacitet i transportsystemet. Vi kan inte längre lappa och laga i ett omodernt järnvägsnät. Det behövs en verklig upprustning och nya spår som kommer hela Sverige till del. Järnvägssatsningarna är en essentiell del av den plan för framtidens infrastruktur som måste tas fram och genomföras. För de stora investeringarna av nationellt intresse behöver nya vägar för finansiering prövas. Ett samlat grepp för posten inom ramen för Postfinansieringsutredningen Sedan hösten 2020 har det skett en rad förändringar i det svenska postväsendet. Ett exempel är att Postnord inledde varannandagsutdelning i Skåne och kommer att rulla ut denna distributionsmodell över hela landet de kommande åren. Centerpartiet vill se en samlad hantering av hur posten och Postnord ska utvecklas framöver. Med anledning av utvecklingen på postmarknaden tillsatte regeringen Postfinansieringsutredningen (Dir. 2020:101). Sedan dess har regeringen också beslutat om tilläggsdirektiv. Centerpartiet anser att utredningen bör få arbeta i lugn och ro, i syfte att undvika att privatpersoner och företagare oroas över om deras brev och paket kommer fram i tid när verksamheten reformeras på flera fronter. Se över regler och lagar för A-traktorer Den 15 juli år 2020 förenklades de tekniska kraven vid ombyggnation av en bil till A ‑ traktor. Förändringen genomfördes för att det skulle vara möjligt att också bygga om automatväxlade bilar till A-traktorer. Tyvärr är regelefterlevnaden på sina håll bristfällig. Detta kommer sig sannolikt av att regelverken är krångliga och att hastighetsgränsen på 30 km/h upplevs som obegriplig när en EU-mopedbil får gå i 45 km/h. Att se över, förenkla och anpassa regelverket för fordon för ungdomar och göra regelverken för A-traktorer och EU-mopeder mer enhetliga är angeläget. Bredband skapar förutsättningar för tillväxt och trygghet Globaliseringen och digitaliseringen av samhället för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. För Centerpartiet är it ”det femte transportslaget”, som vid sidan av vägar, järnvägar, sjöfart och flyg möjliggör liv, arbete och boende i hela landet. Tack vare teknik ­ utvecklingen ökar användningsområdena för telefoner och surfplattor. Ökad täckning och allt högre överföringshastighet efterfrågas för att göra det möjligt att använda de internetbaserade tjänsterna överallt. Framförallt i glesbefolkade områden kan trådlös infrastruktur bli ett mer ekonomiskt sätt att nå ut till alla bostäder och verksamhetsställen i avvaktan på att fast fiber byggs ut. En väl utbyggd infrastruktur för mobiltelefoni- och bredbandstjänster är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo kvar, driva företag, delta i undervisning och utöva kultur och sociala kontakter också på landsbygden. Mobiltäckningen på tåg behöver bli bättre I dag har bara 65–70 procent av de trafikerade järnvägssträckorna god mobiluppkoppling enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Resenärer får därmed svårt att utnyttja restiden till jobb eller nöjen. Resultatet blir att många väljer bort tågen till förmån för flyget eller bilen. Centerpartiet vill se flera åtgärder för ökad mobiltäckning i hela landet, för klimatets, jobbens och hela Sveriges bästa. I dag finns det redan ett mobiltelesystem på plats längs järnvägen, som används för att lokförarna ska kunna kommunicera med trafikledningen. Centerpartiet föreslår att Trafikverket låter mobiloperatörerna använda den digitala infrastruktur som redan finns på plats. På så sätt skulle mobiltäckningen kunna förstärkas kraftigt. Centerpartiet vill att det ska bli mer attraktivt att ta tåget. Alla ska kunna vara en del av klimatomställningen genom smarta val i vardagen. Bättre mobiltäckning på tågen är också en fråga om att kunna bo, leva och driva företag i hela landet. Centerpartiets överväganden Centerpartiet föreslår ytterligare medel till underhåll av vägar under anslag 1:2. Anslaget föreslås öka med 250 miljoner kronor 2024, och av samma anledning föreslås anslaget öka med 200 miljoner kronor 2025 och 2026. Under 1:7 Trafikavtal föreslås ytterligare 100 miljoner kronor för färjetrafik till Gotland; 2025 och 2026 föreslås satsningen uppgå till 120 miljoner kronor årligen. Centerpartiet ser fördelar med regeringens förslag om en övergång till efterskotts ­ betalningar av bredbandsstödet men ser samtidigt att behovet av fortsatt bredbands ­ utbyggnad på landsbygden är stort. Därför föreslås ytterligare 300 miljoner kronor till bredband 2024 samt 200 miljoner kronor under 2025 och 2026. Centerpartiet är vidare kritiskt till budgetpropositionens förslag om att dra in digitaliseringsmedel. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel De gröna och blå näringarna är avgörande för att hela Sverige ska leva och växa. De producerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i såväl den egna som kringliggande branscher. För att näringarna ska nå sin fulla potential behöver deras konkurrenskraft stärkas. De behöver även rustas för att klara ett oroligare säkerhetspolitiskt läge och tilltagande klimatförändringar. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotika-användning. Förekomsten av salmonella är ringa, omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. För att klara livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Kompetensförsörjningen är precis som för andra näringar en stor utmaning för svenskt jordbruk. I dag avstår många företag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt arbetskraft och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djurhållning. Regeringens försämringar av arbetskraftsinvandringen kommer att förvärra problematiken. Även bristen på veterinärer och djursjukskötare har gjort sig alltmer påmind på senare år utan att regeringen agerat. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 visar på behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion medan möjligheterna finns. I dag har Sverige en alltför låg självförsörjningsförmåga i fråga om livsmedel och vi måste sluta att blunda inför det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att klara en kris i framtiden. Svenskt jordbruk regleras i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör vara en aktiv och konstruktiv part i de samtal och förhandlingar som förs om jordbrukspolitiken på europeisk nivå. På nationell nivå behöver genomförandet säkerställa att de resurser som står till förfogande används så effektivt som möjligt. Ett ökat fokus bör läggas på jordbrukets miljö- och klimatanpassning, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Det behövs även särskilda insatser för att underlätta ägarskiften och för unga lantbrukare att etablera sig. Jordbrukets miljö- och klimatanpassning Den torra inledningen av sommaren 2023, samt de kraftiga regnen i början av augusti, är ännu en påminnelse om att klimatförändringarna är här för att stanna och att det svenska jordbruket måste intensifiera sina anpassningsåtgärder för att klara en extremare väderlek i framtiden. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Det svenska odlingslandskapet är oumbärligt för att trygga vår livsmedelsförsörjning och producera djurfoder. Det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de landskapselement som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och kring odlingslandskapet. Viltskador För att möjliggöra en balanserad tillgång på vilt av hög kvalitet och med friska djur behöver jaktlagstiftningen ses över. Regeringen behöver också leverera på riksdagens mål om antalet vargar samt inrätta den jakt- och viltvårdsmyndighet som utlovats och som Centerpartiet länge efterfrågat. Viltskadorna har ökat kraftigt på senare år och nu krävs handlingskraft för att minska klövviltets och de stora fåglarnas skador inom jordbruket. Även inom skogsbruket orsakar viltet betydande ekonomiska förluster varje år. En hållbar jakt- och viltvårdspolitik behövs för att stävja utvecklingen, men också för att utveckla viltet som resurs. Ett hållbart fiske Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Viktiga reformer har på senare år gjorts på EU-nivå men Sverige måste fortsätta att driva på för att de fiskekvoter som bestäms av EU ska vara långsiktigt hållbara och att EU varken i sina egna vatten eller i andra länders vatten bidrar till utfiskning och urholkande av ekosystemen. Sverige har med sin långa kust och stora tillgång på vatten goda förutsättningar att utveckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livsmedel som många människor mår bra av att äta mer av och från ett sysselsättnings ­ perspektiv har fisket och vattenbruket potential att utvecklas såväl vad gäller odling och produktion som i förädlingsleden. Det småskaliga kustnära fisket är i dag hotat. Miljöförstöring, minskade fiskbestånd, bristande lönsamhet och krånglig byråkrati är några hämmande faktorer. Även före ­ komsten av säl och skarv försvårar för det svenska yrkesfisket. Allt detta behöver åtgärdas om vi vill ha ett levande småskaligt kustnära fiske i framtiden. Ökad skoglig tillväxt för ekonomi och klimat Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställning. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med en god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd. För att hela Sverige ska leva, för svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter med ursprung i skogen, liksom för den biologiska mångfalden är skogsbrukarnas insatser oerhört viktiga. Skogsnäringen står för cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs för att ersätta fossila råvaror och stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin, som långsiktig kolsänka samt för ekosystemtjänster kommer att öka eftersom de på olika sätt utgör förutsättningar för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Naturvård med respekt för äganderätten och de som berörs Äganderätten, med sitt egendomsskydd, är inskriven i Sveriges grundlag och i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till. Viktiga steg för att stärka äganderätten togs i de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januariavtalet. Fortfarande återstår att förverkliga flera av de regerings ­ uppdrag och utredningar som beslutades därefter. Regeringsunderlagets budgetned ­ dragningar på skogsområdet har varit ett hinder i det arbetet. Bland annat har den nya inriktningen med frivilligt formellt skydd som sker på markägarens initiativ försvårats. Därtill har regeringen varit oförmögen att ändra artskyddsreglerna i en riktning som värnar det svenska familjeskogsbruket. Centerpartiets överväganden Den akuta situationen med svinpest riskerar att innebära omfattande kostnader och hantering. Det är ännu för tidigt att med någon säkerhet säga hur situationen kommer att utveckla sig, men Centerpartiet anser att det är viktigt att i budgeten ta höjd för att särskilda insatser kan behövas. Centerpartiet föreslår därför att 20 miljoner kronor tillskjuts 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 2024 samt 20 miljoner 2025 och 2026. Jord- och lantbruket har ett behov av att anpassas till ett föränderligt klimat, där extremare väder kan medföra produktivitetsnedsättningar. Därför föreslås till det ändamålet 50 miljoner kronor till anslag 1:12 år 2024 samt 50 miljoner kronor 2025 och 2026 . Jordbruket behöver inte bara anpassas efter klimatförändringar, det behöver också anpassas till ett Sverige med nettonollklimatutsläpp. Därför föreslås 200 miljoner kronor till grön omställning i jordbruk under anslag 1:17 för 2024 samt 150 miljoner kronor för 2025 och 2026. Vidare föreslås 15 miljoner årligen 2024–2026 under 1:19 för ersättning för fånggrödor. Under 1:27 föreslås 50 miljoner 2025 och 2026 till stärkt förmåga i det civila försvaret vad gäller livsmedel och dricksvatten. Centerpartiet föreslår att regeringens stöd för avveckling av minkuppfödning avvisas. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 24 Näringsliv Centerpartiet har under en lång tid velat se en rad reformer för tillväxt i hela landet. Det krävs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomstbeskattningen och bättre fungerande vägar, järnvägar och flygplatser. För de stora industrietableringarna, vilka är en förutsättning för en nationell och global omställning, är det också nödvändigt med förbättringar i miljöbalken och en förenklad och effektivare tillståndsprövning för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll bör det säkerställas att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens, oavsett yrke, att söka sig till Sverige. I denna internationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en stor roll och risken är betydande att Sveriges relativt höga skatter på arbete, inklusive de höga marginalskatterna, gör Sverige mindre konkurrenskraftigt. Sveriges bostadsmarknad, där det är svårt och dyrt att bygga nytt samtidigt som hyressystemet inte fungerar, utgör ett problem för Sveriges konkurrenskraft. Till detta kommer det faktum att vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge. Inflationen har stigit kraftigt, liksom räntorna. Dessutom påverkas Sverige liksom vår omvärld av det pågående ryska anfallskriget i Ukraina. Ta vara på digitaliseringens möjligheter för ett starkare näringsliv Sverige och svenskt näringsliv har en stark position i den nya digitaliserade ekonomin som måste förvaltas och utvecklas. Det ligger ett ansvar på politiken att inte bidra till att byråkrati och regler bromsar digitaliseringens möjligheter till nya tjänster och nya affärsmodeller eller arbetstillfällen, utan tvärtom ska myndigheter ges i uppdrag att stödja digitaliseringen inom sina olika områden. Existerande regelverk behöver kontinuerligt anpassas till den nya digitala verkligheten, tekniken med regulatoriska sandlådor för ny teknik som observeras av myndigheter innan lagstiftningen genomförs bör användas överallt där det är möjligt samtidigt som företagen som leder den tekniska utvecklingen inom framtidsområden som AI och avancerad robotteknik behöver ges långsiktiga spelregler för att förbli konkurrenskraftiga på en global marknad. Bygg Sverige starkt och hållbart Sveriges välståndsutveckling har i mångt och mycket sin grund i växande basindustrier. Tillväxten i basindustrin bidrog till att den genomsnittliga svenska invånarens välstånds ­ nivå tiofaldigades under de hundra år som följde efter 1870. Sedan dess har industrier som förädlar naturtillgångar varit en central del av landets näringsliv. Basindustrier (gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av fabricerade metallprodukter samt framställning av glas, keramik och andra icke-metall ­ iska mineralprodukter) skapar exportintäkter och arbetstillfällen, inte minst i de mindre tätbefolkade delarna av landet där behovet av arbetstillfällen under lång tid varit stort. Skogen och gruvorna När det gäller svensk basindustri kan särskilt nämnas gruv- och skogsnäringen. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för cirka 10 procent. 70 000 människor är direkt anställda i skogs ­ näringen. När man räknar in alla underleverantörer är 120 000 människor sysselsatta i branschen. År 2020 investerade skogsindustrin för 13,3 miljarder kronor och stod därmed för 20 procent av svensk industris totala investeringar. Det totala exportvärdet för branschen låg 2021 på 167 miljarder kronor. Gruvnäringen är en bärande del av svensk export och står för cirka 20 000 jobb i Sverige. 2019 investerade gruvnäringen 6,3 miljarder kronor i Sverige, och under de kommande 20 åren väntas ytterligare hundratals miljarder kronor nyinvesteras. Sverige måste trygga försörjningen av innovationskritiska metaller För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder, vilket gör till ­ gången sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndigheter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer inte att kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjlig behövs en ökad acceptans hos markägare och hos lokalbefolkningen. Centerpartiet vill att Sverige blir ett land som bidrar till den gröna omställningen genom att öka brytningen av innovationskritiska metaller där så kan ske på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. Hanteringen av miljötillstånd måste förtydligas för att stärka rättssäkerheten, förutsebarheten och effektiviteten Trots att samsynen kring svenska miljökrav är stor, tar handläggningstiderna av miljö ­ prövningsärenden allt längre tid. Företag och organisationer i berörda branscher slår larm om omöjliga investeringsbeslut på grund av handläggningstiderna och bristen på effektivitet hos myndigheterna. Oklarheten kring myndigheternas hantering av ärenden är också ett stort problem som kostar det svenska näringslivet pengar. Det är en helt orimlig situation för de företag som väntar på att få investera hundratals miljoner kronor. För att bryta den negativa trenden med skenande handläggningstider krävs såväl åtgärder här och nu, för att förtydliga och effektivisera relevanta processer, som en mer långsiktig översyn av potentiella åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Det kan till exempel omfatta införandet av en handläggningsgaranti. Men det kräver också ”en väg in” som hanterar både nationella, regionala och kommunala tillstånd. Miljöbalken behöver också ses över för att det ska gå att säkerställa att den är samtids ­ anpassad och återspeglar dagens tekniska möjligheter med utrymme för mer cirkulära materialflöden och samhällsstrukturer. Ett belysande exempel är avfallshierarkin, som till stor del har spelat ut sin roll och till vilken långsiktiga alternativ bör utredas. Sverige är ett exportland Sverige är en exportnation, men fortfarande är det stora företag som står för den största andelen av exporten. Av små och medelstora företag är det bara runt 10–15 procent som bedriver exportverksamhet. Många av företagen i denna kategori är underleverantörer. Enligt en undersökning från Kommerskollegium ser 74 procent av industriföretagen Sverige som sin huvudsakliga hemmamarknad, medan bara 12 procent anser att EU är hemmamarknaden. Med cirka nio miljoner potentiella konsumenter är Sverige en begränsad testmarknad för små och medelstora företag att utveckla egna innovativa produkter. För att stimulera till fler innovationer bör steget till export underlättas. Besöksnäringen är viktig för Sverige Besöksnäringen omsätter 100-tals miljarder kronor. Den skapar tillväxt och arbetstillfällen både på landsbygden och i städer. Den erbjuder också många unga och nyanlända ett första jobb. Trots att besöksnäringen växer finns det ett antal flaskhalsar som gör att näringen inte når sin fulla potential. En flaskhals är regelkrånglet. Regelförenkling och ökad besöksnäring hör ihop. Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Lagar, regler och myndigheternas verksamheter måste utformas och tillämpas på ett sätt som mini ­ merar företagens administrativa börda. Det krävs en uppdaterad nationell strategi för besöksnäringen. Regelförenklingsarbetet måste stärkas Att minska regelbördan för det svenska näringslivet är prioriterat för Centerpartiet. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god, men den måste utvecklas och förbättras. Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som regelverk, processer och handläggningsrutiner. Regelförenkling handlar mycket om ledarskap, styrning och tillämpning. Det handlar om att tillämpa lagar och föreskrifter på ett sätt som minskar väntetider, att se möjligheter istället för problem i varje ärende och där så är möjligt hantera olika delar i en ansökan parallellt mellan myndigheter. Det gäller såväl stora industriinvesteringar som säsongsberoende tillstånd. Regelrådet bör ha möjlighet att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och ges ett utökat uppdrag att följa upp både de avgifter som företagen åläggs för olika typer av tillstånd och handläggningstider hos myndigheter. Små och stora företag Det ska vara lätt att starta företag, och startkapitalet för ett aktiebolag behöver i dag bara vara 25 000 kronor. Men det finns lagstiftning som på ett bättre sätt skulle kunna anpassas efter de mindre företagens behov. De småskaliga livsmedelsproducenterna har till exempel drabbats av en omfattande ny regelbörda under de senaste åren. För alla företag kan det handla om frekvensen på uppföljning av tillstånd eller utökade möjligheter till schabloner, men också kostnader för olika typer av tillstånd. Därför vill Centerpartiet tillsätta en utredning som beskriver hur detta kan göras möjligt. Centerpartiets överväganden Inom området föreslår Centerpartiet inga större avvikelser från regeringen, förutom en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kommuner och regioner ansvarar för några av den offentliga sektorns viktigaste åtaganden. Skolan, sjukvården, omsorgen och kollektivtrafiken formas och utvecklas i kommuner och regioner. Att den kommunala sektorn ges goda och långsiktiga förutsättningar att finansiera sin verksamhet, och att anpassa den efter lokalt skiftande behov, är därför av största vikt. Centerpartiet vill att makt ska finnas så nära människor som möjligt. Här utgör kommuner och regioner naturliga arenor för att lokalt organisera verksamheter som betyder mycket för människor. Centerpartiets överväganden Centerpartiet föreslår att de generella statsbidragen till kommuner ska ökas, genom 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, med 1 000 miljoner kronor 2024. Ökningen beräknas fortsätta att uppgå till 1 000 miljoner 2025 och 2026. Som en följd av att Centerpartiet anser att storstadsområdena ej ska omfattas av reseavdraget minskas anslag 1:1 med 800 miljoner kronor för dessa delar av landet 2024, 2025 och 2026. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. En ansvarsfull och välfungerande statsskuldsförvaltning är helt nödvändig för att den ekonomiska politiken ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen är att minimera kostnaden samtidigt som graden av risk noga beaktas. För detta krävs ett antal förutsättningar. För det första måste ett kontinuerligt arbete med investerarvård bedrivas. För det andra måste statsskuldens storlek och sammansättning gynna likviditeten i de aktuella marknadssegmenten. Och för det tredje måste förvaltningen ske på ett sätt som garanterar ansvarsfull riskhantering. Förutsättningarna för en effektiv statsskuldsförvaltning avgörs av såväl den ekonomiska politiken som Riksgäldens arbete. Det är den ekonomiska politiken som i huvudsak avgör skuldstockens storlek, vilket i sin tur påverkar möjligheten att emittera statspapper i en omfattning som möjliggör hög likviditet. Samtidigt är det den ekonomiska politiken som påverkar de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet och marknadsaktörernas förtroende för denna hållbarhet. Därtill är det regeringen som ger Riksgälden riktlinjer för förvaltningen. Riksgälden ansvarar å sin sida för marknads- och skuldvårdande insatser, bland annat i form av marknadsvårdande repor samt byten. Därtill ansvarar Riksgälden för att förvaltningen sker på ett transparent och förutsägbart sätt, vilket gynnar investeringar i svenska statspapper. Centerpartiets överväganden Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen EU har präglats av en rad kriser det senaste decenniet: migrationskris, ekonomisk kris, brexit, covid-19 och en överhängande klimatkris. Och nu för första gången på decennier: ett krig i Europa. När vi hanterar gemensamma kriser tillsammans skapas också ett tydligt mervärde för alla medlemsländer. Vi ser också vilka stora följdeffekter som uppstår när samarbetet inte fungerar, som under pandemihanteringen, där stängda gränser och blockerade handelskedjor fick stora ekonomiska effekter. När fokus riktas mot ömsesidiga lösningar på gemensamma problem är EU som starkast. Den senaste krisen, kriget i Ukraina, skär rakt in i hjärtat på EU:s fundament: EU som fredsprojekt. Efter två världskrig som lämnade Europas länder i ruiner, med sargade ekonomier och dålig tillgång till mat, blev EU ett av världens mest framgångsrika fredsprojekt. I en värld av ökad geopolitisk spänning och konkurrens om vilka samhällsmodeller som ska bygga morgondagen, ser vi det som särskilt viktigt att EU fokuserar på de två områden där vi har störst legitimitet och mervärde: att vara pådrivande för en hållbar utveckling och att värna och främja den liberala demokratin. EU bör i första hand vara ett samarbete ämnat att bidra till ömsesidiga vinster, snarare än omfördelning. Vad gäller Sveriges avgift till EU har Centerpartiet inget att erinra mot det förslag som regeringen fört fram i budgetpropositionen. Centerpartiets överväganden Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budgetpropositionen för 2024. Offentliga finanser I detta kapitel redovisas den samlade effekten på den offentliga sektorns finanser av de reformer som Centerpartiet föreslår i denna motion. Effekterna redovisas även per sektor. Därtill redovisas Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten. Utgiftstak I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftstak. De föreslagna utgiftstaken följer de rekommendationer kring budgeteringsmarginal som beskrivs i skrivelsen 2017/18:207 om det finanspolitiska ramverket. Kommunsektorn I nedanstående tabell presenteras effekterna av förslagen i denna budgetmotion på kommunsektorns finanser. Förslagen i denna motion har, som regel, behandlats på följande sätt. Förslag som påverkar kommunsektorns skatteintäkter eller egna skattebetalningar har reglerats via UO 25 anslag 1:1. De förändringar av statsbidrag från andra utgiftsområden än UO 25 som föreslås har antagits motverkas av förändrade utgifter inom kommunsektorn, då sektorn har ett balansmål. Staten I nedanstående tabell redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens budgetsaldo och statsskulden. I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens inkomster. Den offentliga sektorns finanser I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på den offentliga sektorns finanser. Muharrem Demirok (C) Martin Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Jonny Cato (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Stina Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) === HC022962: Ny kraft för Sverige – Centerpartiets budgetmotion för 2025 === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022962 Motion till riksdagen 2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) Ny kraft för Sverige – Centerpartiets budgetmotion för 2025 Sammanfattning Kortfattat om Centerpartiets budgetmotion för 2025 En jobbpolitik för att möta arbetslöshetskrisen Sedan Sverige fått EU:s tredje högsta arbetslöshet, med följdeffekter för integration och kriminalitet, krävs en kraftfull satsning på jobbskapande i växande företag för att bryta utvecklingen. Målet ska vara att åtminstone 130 000 fler arbetslösa får jobb , så att arbetslösheten faller till EU:s genomsnitt. De tio först anställda i ett företag blir skattefria (utan arbetsgivaravgift) i två år. Arbetsgivaravgiften sänks permanent med totalt 5 miljarder kronor för ingångslöner. Det nya jobbskatteavdraget förstärks och inriktas på de med lägre inkomster. Integrationspolitiken startas om med ett ”nystartsår”, med tuffa krav på att delta i intensiv svenska (sfi) och praktik för alla som inte kommit in i arbete och språk. Arbetsmarknadspolitiken styrs om till effektiva matchningstjänster mot företag. Det verkningslösa och extremt dyra återvandringsbidraget införs inte. Arbetslinjen värnas genom att höjningarna av a ‑ kassan trappas av snabbare. En krisplan för att rädda klimatomställningen och elektrifieringen Efter två år med den nya regeringen befinner sig klimatomställningen och elekt ­ rifieringen i kris. Klimatutsläppen har höjts dramatisk medan elbilsförsäljningen viker och ny vindkraftsel till havs och på land har blockerats. Centerpartiets krisplan för klimatomställning, elektrifiering och grön el: 100 000 fler laddbara bilar ska säljas för att vända utvecklingen och rädda hemma ­ marknaden för elbilar och batterier. Det ska ske genom att 100 000 hushåll ska få en kraftfull folkbonus på 50 000–100 000 kronor för köp, leasing eller lån av miljö ­ bilar. Det gröna avdraget för laddboxar och solceller förstärks och breddas till energi ­ besparande åtgärder med en klimatkredit till låg ränta. Skatten ska inte vara dyrare på grön el än fossil diesel; uppindexering av elskatten slopas. Kablarna ska dras så att de stora vindkraftsparkerna till havs byggs. Kablarna finansieras via Svenska kraftnät eller direkt i budgeten. Fastighetsskatten på vindkraft på land ska gå direkt till berörda kommuner och de som bor nära vindkraft ska få kraftfull återbäring så att vindkraftsprojekt inte stoppas. Tiden för tillståndsprocesser för ny vindkraft halveras från åtta till fyra år. Den nya solskatten på egenproducerad el från villaägares solpaneler införs inte. Skolan ska stå stark och utslagningen minska I ett läge då svensk skola borde stå stark för att möta fallande resultat, utslagning av elever och ungdomskriminalitet så sägs tusentals lärare och skolpersonal upp till följd av den ekonomiska krisen i kommunerna och regeringens prioriteringar. Centerpartiet satsar 5 miljarder mer än regeringen på skolan , främst genom ett sektorsbidrag för att stoppa nedskärningsvågen och rädda kvar behöriga lärare. Den höga utslagningen inför gymnasiet, med var sjätte elev som går ut utan fullständiga betyg, ska halveras genom fler lärare och satsning på attraktiva yrkes ­ program. Kompetenslyft om neuropsykiatriska diagnoser bland rektorer och lärare. Bredda kampen mot kriminaliteten, värna barn och unga Fler poliser måste vara närvarande i vardagen och fler vuxna ska vara närvarande i utsatta områden och erbjuda ungdomar fritidsaktiviteter och feriejobb. Polisens närvaro på gator och torg prioriteras med fokus på fler poliser i yttre tjänst. Socialtjänsten måste få större resurser för att möta unga och familjer i kris. Avhopparprogrammet för kriminella fördubblas enligt kommunernas önskan. Ökad uppsökandeverksamhet riktad mot unga i utsatta områden. Hela Sverige måste funka Tåg som står stilla, vägar som förfaller och samhällsservice och lokal vård på undantag har skapat en situation där mycket i Sverige inte längre tycks fungera. Vi vill se ett nationellt lyft för infrastrukturen och samhällsservicen i hela landet. Centerpartiet kräver en kriskommission för infrastrukturen . Vid övergången från överskottsmål till balansmål i statsfinanserna måste medel reserveras för att rusta upp transportinfrastrukturen. En infrastrukturmiljard för akuta insatser, inklusive räddade nattåg, mobiltäckning på vägar och tåg och en garanti för snabbt åtgärdande av potthål på allmänna och enskilda vägar. Regionala flygplatser i kris räddas kvar med ett särskilt stöd. Regionerna får ett förstärkt sektorsbidrag för vården. Gotland får ett särskilt öbidrag inriktat på den akuta kostnadskrisen för regionen. Lantbrukare i alla delar av landet får ökad konkurrenskraft genom höjt kompensa ­ tionsbidrag. De dramatiska nedskärningar som hotar studieförbunden runt om i landet stoppas och återställs. Sammanfattning av förslag inom jobb, klimat och skola Möta arbetslöshetskrisen med en kraftfull jobbpolitik Sverige har idag en arbetslöshet på över 8 procent, EU:s tredje högsta. Den svenska arbetslösheten ökar medan genomsnittet i EU faller. Regeringen har mött arbetslöshets ­ krisen med höjda arbetsgivaravgifter, nya pålagor och minskad matchning medan stora resurser lagts på helt ineffektiva återvandringsbidrag. Centerpartiet vill i stället se en kraftfull jobbpolitik med jobbskapande i växande småföretag. Målet ska vara att 130 000 svenskar ska gå från arbetslöshet till jobb. Sverige måste åtminstone nå snittet för arbetslöshet i EU. Ska arbetslösheten ner måste kostnaderna för att anställa ner. Arbetsgivaravgifterna för de första tio anställda bör tas bort och arbetsgivavgifterna sänkas kraftigt för att anställa personer med ingångslöner. Samtidigt måste Sverige återigen få en integrationspolitik värd namnet. I budget ­ motionen föreslås mycket mer intensiva insatser för alla som ännu inte kommit in i svenska samhället och jobb, med ett nystartsår med tuffa krav men också mycket mer intensiv svenskutbildning och praktik. Stödet till de arbetslösa måste bli effektivt och gå till riktig matchning till jobb, inte nya byråkratiska insatser. Arbetslösa måste i högre grad flytta dit jobben finns, vare sig det är i norra Sverige eller andra delar av landet. Om arbetslinjen ska kunna värnas kan inte skatten på att anställa höjas för att finansiera en höjd a ‑ kassa. A ‑ kassan ska vara stark i början men sedan trappas av. Småföretagens sjuklönekostnader måste minska. En krisplan för klimatomställningen och elektrifieringen Sverige var länge ett klimatföredöme för världen, med stark tillväxt samtidigt som utsläppen minskade kraftigt. På bara två år har Tidöregeringen skapat en självförvållad kris för klimatomställningen och elektrifieringen i Sverige. De viktigaste styrmedlen för att minska klimatutsläppen har tagits bort utan att ersättas med något annat, samtidigt som tiotals miljarder lagts på fossila bränslen. Utsläppen ökar kraftigt och inget av klimatmålen kommer att nås. Elektrifieringen, som skulle rädda regeringens klimatstrategi, befinner sig också i en återvändsgränd. Regeringen har medvetet gjort elbilar dyrare genom att ta bort klimat ­ bonusen. Mätningar visar att svenskarna inte längre har råd att byta till miljöbil. Resultatet har inte låtit vänta på sig; andelen elbilar minskar nu efter många års uppgång, medan andelen fossilbilar ökar. Den svenska hemmamarknaden för Northvolts batterier krisar och Volvo Cars har tvingats överge sitt mål om bara laddbara bilar 2030. Med en kraftigt höjd elskatt och sänkt dieselskatt är det dessutom högre skatt på grön el än på fossil diesel (43,9 öre/kWh mot 43,7 öre/kWh). Sverige släpar efter i EU istället för att leda. Samtidigt kommer ingen ny grön el till svenska konsumenter och gröna industrier. Detta sedan regeringen stoppat kablarna till havsbaserad vindkraft. I närtid har Vattenfall stoppat vindkraftsparken Kriegers flak som redan 2026 skulle ha givit en halv miljon sydsvenska hushåll el. Regeringen har också fördröjt ersättningen till kommuner och närboende för att bygga ny vindkraft, vilket lett till att de stora vindkraftsprojekten hamnat i vänteläge. Men situationen går fortfarande att vända. Centerpartiets budgetmotion föreslår därför en kraftfull krisplan för att rädda klimatomställningen och elektrifieringen. Målet för krisplanen är att 100 000 fler laddbara bilar ska säljas, varje år, så att den svenska hemmamarknaden kommer i kapp. För att uppnå detta skapas en kraftfull ”folkbonus” för miljöbilar på 50 000–100 000 kronor som ska ge 100 000 hushåll per år möjligheten att köpa, leasa eller låna en miljöbil, ny eller begagnad. På sikt ska alla hushåll ha rätt att byta till en klimatvänlig bil eller bränsle i en bred folkrörelse för klimatet. Det gröna avdraget för laddboxar och solceller bör utökas med 50 000 kronor och samtidigt breddas till energibesparande åtgärder. Elskatten bör inte höjas; upp ­ indexeringen stoppas, så att grön el blir billigare än fossil diesel. För att öka tillgången på grön el här och nu måste kablarna till havsvindkraften byggas och finansieras av staten via Svenska kraftnät eller vid behov via budgeten. Samtidigt måste regeringen fullt ut föra över fastighetsskatten på vindkraftsel till kommunerna och utan dröjsmål genomföra förslaget om ersättning till de som bor nära vindkraft. Närboende och landsbygdskommuner måste, till slut, få samma starka återbäring för mer grön vindkraftsel som i Finland och Norge. Den nya solskatt som regeringen vill införa på egenproducerad el från villaägares solpaneler tänker Center ­ partiet stoppa. I stället för att höja reduktionsplikten litegrann igen bör Sverige upphandla en beredskapsreserv av förnybart bränsle från skogsråvara så billigt som möjligt, med målet att få fram höginblandade drivmedel kring 15 kronor per liter vid pump. Svenska bilister ska kunna ”tanka svenskt”, både med billig svensk grön el och billigt biodriv ­ medel från den svenska skogen. Skolan måste stå stark, inte försvagas Nu om någonsin måste skolan stå stark och prioriteras. Resultaten faller återigen i skolan. Var sjätte högstadieelev får inte fullständiga betyg och slås ut före gymnasiet. Ungdomsarbetslösheten stiger och samtidigt utsätts tusentals elever idag för rekryterings ­ försök från kriminella. Polis och sociala myndigheter ber om ökade resurser till skolan för att klara kampen mot kriminaliteten, som annars blir halv och haltande. I stället försvagas skolan. Inflationen har både ökat kostnaderna för skolan och lett till pensionskostnader för kommunerna som trängt ut skolbudgeten. Detta har lett till att tusentals behöriga lärare, kuratorer och elevassistenter sagts upp under det gångna året. I många mindre landsbygdskommuner har mindre skolor tvingats lägga ned. Centerpartiet föreslår därför i denna budgetmotion en hård prioritering av skolan, med satsningar på 5 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslår, främst genom ett sektorsbidrag för att stoppa uppsägningarna av behöriga lärare och viktig stödpersonal samt ge kommuner möjlighet att rädda fler mindre skolor på landsbygden. Denna satsning ska också ha som mål att halvera den höga utslagningen på vägen till gymnasiet genom att skärpa arbetet med att förbereda elever och uppvärdera yrkeslinjerna på gymnasiet, som väljs bort trots att de ofta leder till efterfrågade, välbetalda jobb. Tabell 1 Reformtabell Reformer 2025 2026 2027 Jobben, jobben, jobben Sänkt arbetsgivaravgift för ingångslöner 5 000 5 000 5 000 Tio skattefria anställda 310 458 620 Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader i småföretag 1 230 2 638 Förstärkt jobbskatteavdrag för ingångslöner 800 800 800 Nystartsår för intensiv integration 1 000 2 000 2 000 Effektiva arbetsmarknadsinsatser, särskilt matchningstjänster 400 600 800 Flytta till jobben 150 150 150 Etableringsjobb utan kollektivavtal 50 50 50 Vinnova – säkrade ekosystem för startups/scaleups 25 50 50 Krisplan för klimatomställningen och elektrifieringen Folkbonus för att 100 000 fler ska kunna välja miljöbil, ny eller begagnad 5 000 5 000 5 000 Återföring av vindkraftsskatten till kommunerna, fullt ut och permanent 350 540 570 Bygg kablarna – teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion 900 1 600 1 900 Slopad indexering av elskatten 910 1 060 1 600 Inför inte den nya solskatten 680 680 Utökat grönt avdrag och gröna krediter 500 500 500 Klimatanpassning på svensk landsbygd 50 100 100 Halverade tillståndsprocesser 45 45 45 Fungerande skötsel av värdefull natur och friluftsliv samt skydd av natur 175 175 175 Skolan och högre utbildning Rädda kvar skolans personal – tillskott som sektorsbidrag 4 000 4 000 4 000 Halverad utslagning av elever före gymnasiet inkl. fler platser på yrkesprogram 1 000 1 000 1 000 Kompetenslyft om NPF bland rektorer och lärare, nationell NPF-statistik 22 22 22 Stärkt lärarutbildning, fler lärarbehöriga från andra yrken (inkl. Teach for Sweden) 50 100 100 Yrkeshögskolan – förstärkning och följa efterfrågan 100 150 150 Fungerande handläggning av omställningsstudiestödet 50 50 50 Infrastrukturmiljard för att Sverige ska funka Kriskommission för svensk infrastruktur 50 50 50 Akuta järnvägssatsningar inklusive räddade nattåg 300 300 300 Potthålsgaranti och satsning på enskilda vägar 500 500 500 Säkra finansieringen av regionala flygplatser 200 200 200 Hela Sverige måste funka Rädda Region Gotland 200 200 200 Rättssäkra och snabba fastighetsbildningsprocesser 10 10 10 Höjd konkurrenskraft för lantbrukare i hela landet 250 250 250 Jordbruksavdrag för beredskap och omställning 840 840 Åtgärda veterinärbristen och förbättrad rovdjursförvaltning 25 25 25 Levande landsbygd – lokalt företagsklimat, lanthandlar m.m. 55 90 120 Förstärkt differentiering av alkoholskatt för mikrobryggerier 10 10 10 Utrikes och säkerhetspolitik Biståndet tillbaka till 1 % 1 696 9 923 14 747 Kvotflyktingar, mottagande av 5 000 per år 610 1 860 2 540 Fixa glappet i ersättningar till ukrainska flyktingar 50 50 50 Snabbare uppbyggnad av militära försvaret 250 250 250 Civila försvaret (beredskapslager och robust elförsörjning m.m.) 200 200 200 Välfärd som fungerar i hela landet Fungerande sjukvård i hela landet 1 050 Jämförelsetjänst för kortare väntetider, tillgänglighet och kvalitet i vården 50 50 50 Nollad schablon för föräldraavdraget 100 100 100 Äldreboendegaranti 85+ 100 250 500 Barnombud på Sis 3 3 3 Förstärkning av socialtjänsten här och nu i alla kommuner 350 350 350 Barn och ungas psykiska ohälsa 50 50 50 Trygghet för alla Fler vuxna på gator och torg i utsatta områden 250 250 250 Polisens förmåga att genomföra grunduppdraget 500 500 500 Avhopparverksamhet (fördubblat anslag) 75 75 75 Stärkt arbete mot cyberbrottslighet 20 25 25 Lämnaprogram inkl. lämnapeng för våldsutsatta i nära relation 100 100 100 Exitprogram för unga kvinnor i prostitution 10 15 20 Permanent stödlinje för unga relationer 10 10 10 Värna och stärk civilsamhället Idrottsrörelsen – anläggningar, stärkt närvaro i utsatta områden 200 200 200 Stöd för jämlik idrott och parasporten 50 75 75 Rädda studieförbunden 350 500 500 Fri och tillgänglig kultur i hela landet 100 50 50 Livskraftiga bygdegårdar och samlingslokaler 50 50 50 Sänkt skatt på hästsporten 200 200 200 Övrigt 87 57 57 Finansiering 2025 2026 2027 Stärkt arbetslinje Stärkt arbetslinje i a-kassan 6 500 6 400 4 700 Avskaffad skattereduktion för medlemskap i a-kassa 1 600 1 700 1 700 Borttagna dagar på lägstanivå i föräldraförsäkringen 200 125 300 Skarpare tidsgränser i sjukförsäkringen 200 200 200 Omprioritering från ineffektiv till effektiv arbetsmarknadspolitik 4 500 4 500 4 500 Avskaffat tvåbarnstillägg 1 300 1 300 1 300 Avvisade eller avskaffade fossila subventioner Borttaget skatteundantag för fossil gas 200 200 200 Landsbygdsfokuserat reseavdrag 800 800 800 Begränsning av ränteavdragen på fossila billån 1 500 1 500 1 500 Fossila plastpåsar 650 650 650 Avvisning av sänkta bränsleskatten i BP25 3 170 5 490 5 650 Flygskatt 870 1 820 1 880 Övriga omprioriteringar Flaskhalsintäkter går in i teknikneutral ersättning för elanslutning (900) (1 600) (1 900) Miljöbilsbonus på riktigt 260 800 800 Integration i stället för verkningslöst återvandringsbidrag 105 1 425 920 Stärk civilsamhället direkt i stället för fritidskort 792 792 792 Spelskatten differentieras 200 200 200 Energieffektivisering fokuseras till det gröna avdraget 400 Avvisad expansion av Regeringskansliet för att ”fullfölja reformagendan” 650 650 650 Omprioritering av anslag som motsvaras av egna satsningar 947 897 897 Riktade statsbidrag till skolväsendet, går in i sektorsbidrag 12 522 11 042 9 457 Övrig finansiering 2 879 2 379 2 304 Finansiellt sparande jämfört med regeringen 70 -6 510 -12 451 Innehållsförteckning Sammanfattning Kortfattat om Centerpartiets budgetmotion för 2025 Sammanfattning av förslag inom jobb, klimat och skola Tabell 1 Reformtabell Förslag till riksdagsbeslut Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Konjunkturbedömning: Tillväxt utan jobb Tre kriser som drabbar Sverige inför 2025 Jobben mitt i arbetslöshetskrisen Skolan försvagas – i ett läge där den måste kunna stå stark Prioritering av skolan så att färre elever slås ut Klimatet – krisplan för omställningen och elektrifieringen i Sverige Tryggheten måste återupprättas för alla Hela Sverige måste funka Ett Sverige som tar sitt ansvar Sunda statsfinanser och det finanspolitiska ramverket Det gröna liberala alternativet i svensk ekonomisk politik Inkomster och skatter Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Skatt på konsumtion m.m. Övriga inkomstfrågor Inkomstberäkning Utgifter Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Offentliga finanser Utgiftstak Kommunsektorn Staten Den offentliga sektorns finanser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2025–2027 enligt förslaget i tabell 35 i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2025 enligt förslaget i tabell 4 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 och 2027 enligt förslaget i tabell 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2025 enligt förslaget i tabell 6 i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2026 och 2027 enligt förslaget i tabell 7 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Konjunkturbedömning: Tillväxt utan jobb Den aktuella konjunkturen är fortsatt dämpad. I det andra kvartalet var BNP i Sverige oförändrad jämfört med kvartalet innan. Ett ljusare läge kan skönjas för svensk ekonomi, men risker kvarstår. De senaste två åren har präglats av hög inflation som skapat pris- och kostnadspress för hushåll och företag. Tack vare framgångsrik inflationsbekämpning från Riksbanken i kombination med att tillfälliga externa chocker för energipriser och ansträngda leveranskedjor har avtagit. Inflationen har i Sverige kommit ner till målnivån och Riksbanken har inlett en sänkningscykel som innebär en väntad styrränta på 2,57 % mot slutet av detta år och 1,67 % mot slutet av 2025 enligt marknadens prissättning. [1] Utanför Sverige ser vi inte en lika entydig nedgång i inflationstakten utan särskilt i USA har tjänsteinflationen bitit sig fast och det finns liknande signaler även i euroområdet. Icke desto mindre ställs penningpolitiken om för att vara mindre åtstramande än tidigare även i många andra valutaområden utanför Sverige. Enligt regeringens bedömning uppgår svensk BNP-tillväxt i år till 0,8 procent och spås nästa år öka till 2,5 procent. Det är troligt att vi kommer att få se en svag ökning av BNP tack vare både en återhämtning i hushållens konsumtion och fortsatt stark export. Investeringstakten i privat sektor är dock låg och särskilt bostadsinvesteringarna är fortsatt svaga även om utvecklingen har börjat stabiliseras. Det är värt att notera att hushållens konfidensindikator enligt Konjunkturbarometern fortsatt ligger under normalläge [2] och det är fortsatt en stor majoritet som väljer att spara, snarare än att öka sin belåning. Detta vägs upp av att hushållen ser mer positivt på framtiden för både sin egen ekonomi och den svenska ekonomin än på nuläget. Hus ­ hållens konsumtion förväntas därför initialt förbli dämpad men kommer att vara en viktig drivkraft för tillväxt kommande år i takt med att räntesänkningar slår igenom på hushållens finansieringsförutsättningar och disponibla inkomster. Med tanke på hur långa beslutsprocesser det handlar om inom bostadssektorn lär dock återhämtningen i byggbranschen dröja, med risk för fler konkurser och varsel. Världsekonomin påverkas av en något svagare konjunkturell utveckling i USA, dock från hög nivå, en strukturell försvagning av Kinas BNP-tillväxt och en blandad men överlag något svagare situation inom euroområdet. Mot slutet av nästa år kan USA:s ekonomi, under antaganden om en svagare arbetsmarknad och mindre expansiv finans ­ politik, ligga i takt med potentiell BNP-utveckling och därmed lämna högkonjunkturen. I euroområdet liknar tillväxtbilden den vi ser i Sverige med konsumtionsdriven åter ­ hämtning i och med mindre restriktiv penningpolitik även om det finns risker i form av bland annat en svagare utveckling än väntat inom till exempel tysk tillverknings ­ industri. [3] Enligt Finansdepartementets bedömning stiger tillväxten hos Sveriges handelspartners (enligt KIX-vägd BNP) något under 2025. Nettoexporten har det senaste året varit ett viktigt bidrag till svensk tillväxt och då särskilt från tjänstesektorn. Det finns sammanfattningsvis goda skäl att se ljusare på framtiden och prognosticera en vändning för svensk ekonomi framöver men samtidigt ett antal risker för denna bedömning, främst relaterade till utvecklingen i omvärlden och eventuella bakslag i inflationsbekämpningen. Såväl Riksbanken [4] som enskilda andra bedömningar är inte lika optimistiska kring återhämtningen och har en mycket mer modest prognos för 2025 än regeringen på 1,6–1,7 procent. BNP, prognos Arbetslöshet, prognos Sedan förra året har arbetslösheten ökat med 0,6 procentenheter, och den beräknas sluta året på samma höga nivå för att fastna där även nästa år. Företagens anställningsplaner är fortsatt försiktiga, vilket syns i det minskade antalet lediga jobb. Detta tyder på en trög återhämtning av sysselsättningen under 2025. Räntesänkningarna från Riksbanken förväntas ge viss stimulans till ekonomin, som beskrivet ovan, men effekterna på arbets ­ marknaden kommer sannolikt att dröja. Särskilt utsatta grupper är unga och utrikes födda, som drabbas hårdast av den ökande arbetslösheten. Långtidsarbetslösheten riskerar att stiga ytterligare, vilket kan leda till bestående effekter på arbetsmarknaden. Samtidigt präglas svensk arbetsmarknad av en tudelning där personer med arbetslivserfarenhet har lättare att hitta nya jobb, medan de som står längre från arbetsmarknaden möter större utmaningar. Som Konjunkturinstitutet konstaterade i sin prognos [5] från i juni i år: ”Den kraftiga ökningen i sysselsättningsgraden bland utrikes födda som har observerats sedan pandemin har upphört.” Arbetslösheten bedöms öka men också den så kallade jämviktsarbetslösheten har ökat något och uppgår nu till 7,5 %. Det betyder att vi både ser en konjunkturellt hög arbetslöshet och strukturella utmaningar på arbetsmarknaden. Enligt senast tillgängliga jämförbara siffror (för juli 2024) har Sverige EU:s tredje högsta arbetslöshet efter Grekland och Spanien. Särskilt stort är problemet för grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden och kort utbildning, vilket blir tydligt om vi ser på gruppen som saknar gymnasieutbildning där Sverige har 19,5 % arbetslöshet – EU:s näst högsta efter Slovakien. [6] Vi ser alltså tecken på ljusning över horisonten för svensk ekonomi. Samtidigt finns det orosmoln och inte minst en oroande arbetslöshet som inte ger vika i samma takt som tillväxtprognosen. För att råda bot på utveckling krävs såväl en välriktad jobbpolitik som strukturella reformer. Tre kriser som drabbar Sverige inför 2025 Sverige är i behov av en stark vision för en ekonomi som kan växa igen, där växande företag kan anställa fler. Där skolan och vidareutbildningen är så stark att den lyfter barn och ungdomar ur utanförskap och gör att deras kompetens kan bygga Sverige. Där klimatomställningen kan omfatta alla, på schyssta villkor, och är en konkurrensfördel för innovativa gröna företag som får grön el. Där grundläggande samhällsservice och infrastruktur fungerar i hela landet. Ett Sverige som funkar. I stället står svensk ekonomi inför 2025 med tre allvarliga kriser: den första, arbetslöshetskrisen, är resultatet av passivitet och kontraproduktiv politik. Den andra, krisen för klimatomställningen och elektrifieringen, har regeringen på två år skapat helt själv genom undermålig politik. Den tredje krisen, den samhällsfarliga kriminaliteten – i synnerhet bland unga, fortsätter oförminskat trots ihärdiga löften om att lösa den, eftersom politiken är halv och haltande. Jobben mitt i arbetslöshetskrisen 2025 spås Sverige få EU:s tredje höga arbetslöshet. Medan arbetslösheten fallit i EU i genomsnitt de senaste två åren har den vänt upp i Sverige och väntas inte falla tillbaka nämnvärt 2026. Arbetslösheten i många europeiska länder är nu avsevärt lägre än i Sverige, i flera fall hälften så hög. Särskilt allvarligt är att den strukturella arbetslösheten, som inte beror på konjunktur ­ svängningarna, nu stigit till 7,5 procent. Arbetslösheten är alltså inte i huvudsak en följd av den senaste inflationskrisen, vilken inte heller i andra länder skapat stigande arbets ­ löshet. Istället betecknas den svenska arbetsmarknaden av en växande tudelning och ett djupare utanförskap för en växande del av de arbetslösa som är borta från arbets ­ marknaden länge eller med korta intervaller av arbete. Dessutom pågår arbetslöshets ­ krisen parallellt med en stor kompetensbrist i olika delar av landet. Det är bristande matchning mellan de arbetslösa och de kompetenser som finns. Sverige har den tredje högsta arbetslösheten i EU Arbetslösheten ökar i Sverige och minskar i EU Säsongsjusterad arbetslöshet, juli 2024. Källa: Eurostat. Säsongsjusterad arbetslöshet. Källa: Eurostat. Arbetslöshetskrisen påverkar allvarligt både integration och kriminalitet, och den är samtidigt en del av en ekonomisk stagnation där tillväxttalen i Sverige fallit tillbaka. Ställd inför den stigande arbetslösheten har den sittande regeringen visat en slående passivitet och inte sällan förvärrat utvecklingen med kontraproduktiva förändringar, inte minst höjningar av skatter och pålagor. I sina tre första budgetar har regeringen höjt arbetsgivaravgifterna för unga med motsvarande 12 miljarder kronor per år. Detta i ett läge då ungdomsarbetslösheten är hög och många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden, och där alltför många unga i förlängningen riskerar att dras in i kriminalitet. Därtill har regeringen valt att låta höjda pålagor för småföretagen finansiera sina utgifter, såsom sjuklöneansvaret som utökats för småföretag, vilket slår mot möjligheterna till arbete för personer med en sjukdomshistoria, som tillhör de mest utsatta på arbetsmarknaden. De inkomstskattesänkningar som regeringen gjort, inklusive att marginalskatterna sänkts igen efter att först ha höjts, leder till ökat utbud av arbetskraft och fler arbetade timmar. Men de bör riktas ännu tydligare mot de personer som ska gå från bidrag till arbete. Effekten på arbetslösheten och de minsta företagens möjligheter att växa är begränsad utan motsvarande insatser för att öka efterfrågan på arbete i växande företag, inte minst efterfrågan på att anställa till de ingångslöner där många arbetslösa och inte minst långtidsarbetslösa kan komma tillbaka in i arbete. Regeringen har tyvärr inte heller prioriterat den andra avgörande delen av kampen för jobb och mot utslagning, att skolan och vidareutbildningen står stark. Kommunerna har inte kompenserats för inflationskostnader. I stället för att leda till fler behöriga lärare i klasser av mer hanterbar storlek, har kommunerna de senaste två åren tvingats säga upp tusentals lärare, kuratorer och elevassistenter och större klasser. Detta i ett läge där en ungdomsgeneration hotas av svaga resultat och till och med, i alltför många fall, ungdomskriminalitet. Vikande resultat drabbar många skolor på den svenska lands ­ bygden, där många mindre skolor också tvingas stänga ned. Samtidigt har vidareutbild ­ ningar inte hållit jämn takt med efterfrågan. Den nya möjligheten att vidareutbilda sig mitt i livet, omställningsstudiestödet – som har tiotusentals sökande och hade kunnat möta kompetensbristen i svensk ekonomi, har fastnat i byråkrati till följd av den nya regeringens passivitet. Samtidigt har arbetsmarknadspolitiken under den nya regeringen paradoxalt nog gått tillbaka till den ineffektiva byråkratiska ansats med många insatser in-house på Arbets ­ förmedlingen som Socialdemokraterna drev under föregående decennier och som då med rätta dömdes ut av de nuvarande regeringspartierna som ineffektiv och misslyckad. Samtidigt har man kraftigt minskat de nyare och mer resultatorienterade arbetsmarknads ­ åtgärderna som matchningstjänsterna, som trots att de bara hunnit införas i begränsad skala visat sig ge betydligt bättre resultat, med över hälften av de arbetslösa i varaktigt arbete. De effektiva små lokala arbetsförmedlingskontoren läggs ned. Idag får bara var femte eller var sjätte arbetslös dessa effektiva matchningsinsatser medan mångfalt mer går in i en byråkrati med litet eller inget resultat. Samtidigt har regeringen i praktiken övergett integrationspolitiken, där få eller inga nya förslag lagts, samtidigt som det planerade projektet för intensiv resultatbaserad integration direkt för nyanlända, intensivåret, lagts ned. I stället används stora resurser till ett ”återvandringsbidrag” på 350 000 per person, som regeringens egen utredare av detta återvandringsbidrag dömt ut som slöseri och verkningslöst – ”en godisbit till SD”. Den stigande arbetslösheten har också slagit hårt mot integrationen. Fram till och med 2022 fanns en tydlig trend där utlandsföddas sysselsättning ökade och inträdet på arbetsmarknaden påskyndades, men de senaste två åren har den utvecklingen försämrats igen i takt med att arbetslösheten stigit. I brist på en integrationspolitik, och med en stigande arbetslöshet, riskerar integrationen att försämras ytterligare och segregationen att öka, vilket i sin tur försvårar kampen mot kriminaliteten. En riktig, liberal tillväxtpolitik med fokus på jobbskapande i växande företag Sverige behöver en kraftfull jobb- och tillväxtpolitik, som kan besegra arbetslösheten och pressa tillbaka den med hjälp av jobbskapande i växande småföretag. Målet måste vara att minst 130 000 personer kommer långsiktigt in i arbete under mandatperioden och att den svenska arbetslösheten därmed faller ner till genomsnittet i EU igen. Det är ett realistiskt mål. Småföretagen som står för 4 av 5 jobb nya jobb måste få kraftigt lägre skatter och kostnader för att kunna vara den motor i ekonomin som de förtjänar. De resurser som staten lägger på att hjälpa arbetslösa och skapa integration får inte återigen förslösas på byråkrati och parkering av människor i åtgärder utan ska gå till intensiva resultatbaserade insatser och effektiv matchning. Endast en företags- och jobbvänlig politik kan få upp tillväxten och få ned arbetslös ­ heten och utanförskapet samt stödja kampen för integration och mot segregation och kriminalitet. Ska arbetslösheten ner måste kostnaderna för att anställa ner Sverige har bland världens högsta kostnader för att anställa, arbetsgivaravgifter, med en växande del som är ren skatt. Skattekilen påverkar i synnerhet möjligheten att anställa personer som aldrig eller inte på länge varit i arbete till ingångslöner, som arbetslösa och ungdomar, där inkomstskatten sänkts men arbetsgivaravgifterna i stället höjts och fortsatt är lika höga för låginkomsttagare som för höginkomsttagare. Centerpartiet fick tidigare som en kompromiss igenom sänkta arbetsgivaravgifter för unga och sommarjobb, vilket enligt ny forskning bidrog till att ungdomsarbetslösheten föll och att småföretag kunde växa snabbare. Tidöregeringen höjde dock omgående denna skatt med 12 miljarder kronor, i ett läge då unga var särskilt utsatta på arbets ­ marknaden. En annan skattesänkning för de minsta företagen, kallad tillväxtstödet, med borttagen arbetsgivaravgift för de två först anställda i två år, som Centerpartiet drev igenom tog Tidöregeringen först bort men återinförs nu efter två år. Centerpartiet menar att det är nödvändigt att sänka kostnaderna för att anställa om vi ska kunna vända arbetslöshetskrisen. Vi vill nu sänka kostnaderna så fokuserat och så effektivt som möjligt. Därför föreslår Centerpartiets budgetmotion en mycket kraftfull sänkning av arbets ­ givaravgifterna på ingångslöner, det vill säga upp till 27 000 kronor. Sänkningen är permanent och på så sätt når vi dels unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, dels personer som kommer in från arbetslöshet och utanförskap. Direkt kan det skapa minst 13 000 nya jobb för det utrymme som sänkningen innebär för företagen. På sikt vill vi sänka arbetsgivaravgifterna generellt, eftersom de skapar en orimligt hög skatte ­ kil på arbete. Men till en början måste vi sänka de arbetsgivaravgifter som har udden riktad mot just dem som kämpar för att komma in i varaktiga jobb. Tabell 2 Sänkt årlig kostnad för företag i olika storlekar Månadslön netto 1 anställd 5 anställda 10 anställda 25 anställda 50 anställda 100 anställda 25 000 10 773 kr 53 863 kr 107 726 kr 269 314 kr 538 629 kr 1 077 257 kr Samtidigt tyngs många små företags jobbskapande av de höga fasta kostnaderna för de första anställda. När väl företagen börjar anställa är de samtidigt en överlägsen jobb-, tillväxt- och integrationsmotor. Fyra av fem nya jobb i Sverige har de senaste år ­ tiondena skapats av företag med mindre än 50 anställda. Bland dessa små växande företag återfinns många av de entreprenörer som i liten och stor skala förnyar svenskt näringsliv. Därför vill Centerpartiet i denna budgetmotion kraftfullt sänka skatten för de minsta företagen som ett effektivt sätt att öka tillväxten och bryta den höga arbetslösheten och öka jobbtillväxten. Vi föreslår tio skattefria anställda, att företag slipper arbetsgivar ­ avgiften för de tio först anställda under två år. För små företag är också sjukskrivningar av anställda en stor risk, både för att det är svårt för ett litet företag att ersätta en sjukskriven anställd tillfälligt och i den mån man måste betala sjuklönen. Risken är uppenbar att ett litet småföretag inte vågar anställa personer med en sjukdomshistoria, trots att det är just den typ av personer som kan få chans att komma tillbaka i arbete och utvecklas i småföretag. Därför är det avgörande hur stort ansvar för sjuklönen som ett företag måste ta. Efter en lång debatt införde Alliansen ett tak för sjuklöneansvaret för små företag, ett högkostnadsskydd, som hade positiva effekter för småföretagen. Men efter sitt tillträde tog Tidöregeringen bort högkostnadsskyddet, för att använda miljarderna från detta till finansiering. Centerpartiet menar att det är mycket olyckligt att Tidöregeringen inte lärt sig av erfarenheterna med sjuklönen för småföretags möjligheter att anställa personer med en sjukdomshistoria. Högkostnadsskyddet ska inte avskaffas utan återinföras. Ingångslöner som öppnar för fler Ska fler in i arbete spelar skatter och kostnader en avgörande roll, men det gör också avsaknaden i Sverige av en kategori ingångsjobb utan utbildningskrav till lägre kostnad för dem som aldrig, eller inte på mycket länge, kommit in på arbetsmarknaden. Flera försök har gjorts att skapa sådana inom ramen för den svenska arbetsmarknads ­ modellen, där Centerpartiet inte uteslutit särskild lagstiftning om ingångsjobb på hel- eller deltid, så som i Tyskland, där det bidragit till en låg arbetslöshet. Det senaste försöket, uppbackat av arbetsmarknadens parter, är dock de så kallade etablerings ­ jobben, där de anställda får låg ingångslön men där staten bidrar kraftigt till att sänka kostnaden ytterligare. Avgörande är dock att dessa jobb når de små företagen som ofta saknar kollektivavtal. I den form som Tidöregeringen nu genomför är företag utan kollektivavtal exkluderade. Centerpartiet vill att dessa ska inkluderas och bli en del av etableringsjobben. Hittills har etableringsjobben blivit kraftigt försenade och nått mycket få personer. Om den utvecklingen fortsätter kommer det åter att bli aktuellt att diskutera lagstiftning för att bryta bristen på ingångsjobb utan utbildningskrav. Inkomstskattesänkningar för jobb Centerpartiet har också länge förordat inkomstskattesänkningar för att stimulera fler att gå från bidrag till jobb och för att fler ska ha incitament att jobba fler timmar och fylla den akuta kompetensbrist som fortfarande finns inom stora delar av svensk ekonomi. I förra budgetpropositionen höjde regeringen marginalskatten kraftigt genom att inte justera upp brytpunkten för statlig inkomstskatt, till en kostnad av arbetade timmar motsvarande 11 000 heltidstjänster enligt regeringens egna beräkningar. Det är välkommet att marginalskatterna nu ska sänkas igen genom att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Vi delar bedömningen att en sådan sänkning från höga nivåer kommer att vara självfinansierande och kompensera för den kompetensbrist som den förra marginalskattehöjningen skapade. Däremot kräver arbetslöshetskrisen att det nya jobbskatteavdraget tydligare riktar in sig på vägen från bidrag till jobb och inte bara på att öka den svenska medelklassens köpkraft. Centerpartiet förordar här en mer omfattande skattereform som både minskar skattekilarna mellan bidrag och arbete, vid övergången in i arbete, och sänker marginal ­ skatterna som i andra änden av skattesystemet minskar tillväxten och ökar kompetens ­ bristen, vilket i sin tur bidrar till arbetslösheten. I Centerpartiets budgetmotion föreslås därför ett ytterligare steg mot att sänka skatten på övergången från bidrag till arbete. För de allra lägsta lönerna, som kan tjäna som ett insteg till arbetsmarknaden på hel- eller deltid, är Centerpartiets skattesänkning mer än 10 gånger så stor som regeringens. Effekterna för olika inkomstnivåer redovisas i tabell 3. Tabell 3 Effekter av Centerpartiets jobbskatteavdrag Årslön Månadslön Centerpartiets skattesänkning Regeringens förslag Centerpartiet jämfört med regeringen 200 000 16 667 1 304 107 +1 197 300 000 25 000 1 983 1 243 +740 400 000 33 333 2 662 2 379 +283 420 000 35 000 (medianlön) 2 798 2 606 +192 478 800 39 900 2 848 3 234 –386 500 000 41 667 2 848 3 234 –386 Arbetslinjen I arbetslöshetskrisen måste bidragen vara så utformade och på en sådan nivå att personer inte väntar för länge med att aktivt söka och gå in i ett nytt arbete. Centerpartiet har därför länge förordat en arbetslöshetsförsäkring enligt arbetslinjen och en ”flexicurity”-modell från Danmark, med en rejäl a ‑ kassa i början som snabbt trappas ned så att incitament finns att snabbt skaffa ett nytt jobb. [7] I synnerhet gäller det dagens tudelade arbetsmarknad där de som just förlorat jobbet har goda chanser att finna ett nytt jobb om de inte väntar för länge, medan de som utgör huvuddelen av arbetslösheten är personer som varit borta länge från arbetsmarknaden och har det mycket svårare. En sådan reform förbereddes under januariavtalet och ska nu genomföras av regeringen. Men mycket motsägelsefullt behålls samtidigt de tillfälligt höjda taken från pandemitiden även framöver – vilket redan kan ha bidragit till höjd arbetslöshet då de minskat incitamenten att snabbt söka jobb. [8] Resultatet blir en modell där många miljarder från höjda arbetsgivaravgifter i praktiken används till att höja a ‑ kassan, motsatsen till den arbetslinje som regeringen säger sig driva. Centerpartiet har dessutom länge förordat att förstärka, och göra automatisk, den befintliga jobbpremie eller jobbstimulans som idag finns för personer som lämnar försörjningsstöd för arbete. Den som utnyttjas av få, eftersom få känner till den och ansvaret är otydligt när det gäller att använda den som verktyg för att övertyga personer att lämna bidragsberoende. En integrationspolitik värd namnet Under sina två år vid makten har den nya regeringen låtit integrationen stå tillbaka för en inriktning på stopp för invandring och nettoemigration som ett positivt mål, där mångdubbelt mer resurser läggs på att få invandrare att lämna landet med återvandrings ­ bidrag än på att få samma personer in i arbete och bidra. Kraven höjs för elever i sfi, vilket är bra, men utan att resurser skjuts till eller undervisningsformen reformeras så att den levererar resultat. Efter att sysselsättningen bland utlandsfödda och flykting ­ invandrare under många år ökat har den från 2023 åter börjat försämras. Stigande arbetslöshet och växande utanförskap har mycket negativa konsekvenser för polisens och socialtjänstens arbete med att bekämpa kriminalitet bland barn till föräldrar som inte går till arbetet och inte blir en del av det svenska samhället. Den passivitet som präglar nuvarande regering kan inte fortsätta. Centerpartiet föreslår i stället i vår budgetmotion en intensiv jobborienterad integra ­ tion under ett år, det vi kallar ett nystartsår. Personer som ännu inte kommit in i arbete eller svenska språket, inte sällan kvinnor som emigrerat som flyktingar till Sverige med sina familjer, erbjuds ett års mycket intensiv svenska och praktik, men med krav på att delta fullt ut för att inte förlora delar av bidrag och sociala förmåner. Du förväntas delta och studera under långa dagar med stor ansträngning för att efter ett år vara redo att ta ett jobb och kunna grundläggande svenska eller gå vidare till kompletterande studier som ger ett jobb. Ingen skillnad ska göras på om du kommit som nyanländ till Sverige eller fastnat i utanförskap utan arbetslivserfarenhet eller språk efter många år i landet. I gengäld kommer svenska staten att satsa fullt ut på att en förändring ska ske, och du kommer tilldelas en mentor som själv gjort denna resa från utanförskap till arbete och språk som kommer att följa upp din resa. Förebilden ska vara de intensiva integrations ­ program som framgångsrikt genomförts i Tyskland och i Sverige med bland annat Etableringslyftet i Stockholmsregionen. Effektivare matchning till jobb Med mycket hög arbetslöshet är det viktigt att alla resurser för att hjälpa arbetslösa används effektivt och med varaktiga jobb som mål. Att matcha arbetslösa mot rätt arbetsgivare och att arbetsgivare matchas mot sökande de är beredda att anställa är en avgörande del av statens stöd till arbetslösa. Men tyvärr används fortfarande mellan 20 och 30 miljarder kronor i stöd till Sveriges arbetslösa mycket ineffektivt. Hur mycket bättre hjälpen för att få kompletterande kunskaper och att matchas mot rätt arbetsgivare skulle kunna vara visas av den hjälp som de som redan har jobb får när de blir arbetslösa. De får hjälp genom omställningsorganisationer ägda av arbetsmarknadens parter, en hjälp som utförs av externa och resultatbaserade företag och som förstärkts genom den stora överenskommelse om arbetsrätten och om omställning som slöts mellan arbetsmarknadens parter och med regeringen under förra mandatperioden. De flesta arbetslösa får dock hjälp genom Arbetsförmedlingen och där är stödet idag mycket ojämnt. En del av hjälpen kommer via kommunerna, som ofta i små kommuner samarbetar med ett lokalt arbetsförmedlingskontor med lokala kontakter. Men en stor del går via hjälp genom Arbetsförmedlingen som inte ger tillräckliga resultat per investerad krona. Centerpartiet har därför försökt genomföra att Arbetsförmedlingen, likt i framgångsrika länder, ska anlita externa jobbförmedlare som får betalt efter hur väl de lyckas få personer varaktigt i jobb och efter hur lite utbildning och jobberfarenhet personen har. Dessa så kallade matchningstjänster har inte utvecklats färdigt hos Arbetsförmedlingen och ger till exempel fortfarande inte tillräcklig ersättning för att få långtidsarbetslösa i jobb. Trots detta har matchningstjänsterna haft oväntad framgång, med över hälften som nås av dem som kommer i arbete sedan försöken påbörjades 2021. Men i stället för att utöka matchningstjänsterna så att de når fler har regeringen låtit Arbetsförmedlingen bromsa dem och låtit myndigheten återigen satsa på egna program som inte är resultatbaserade och som ofta resulterar i förvaring istället för att människor hamnar i arbete. Centerpartiet föreslår i vår budgetmotion att resurser nu tydligt styrs över från Arbetsförmedlingens byråkrati till matchningstjänster, i synnerhet riktade till långtidsarbetslösa, samt att Arbetsförmedlingen slutar att lägga ned de små effektiva kontoren på den svenska landsbygden som samarbetar väl med kommunerna. Före tillträdet delade Tidöpartierna Centerpartiets kritik mot Samhall, som ska skapa skyddade arbetsplatser för personer med funktionshinder men som ofta väljer bort funktionshindrade till förmån för personer som hade kunnat komma in på arbets ­ marknaden och som använder de mycket höga subventionerna för att slå ut konkurrenter på de marknader där de agerar. Tidöregeringen har dock inte reformerat Samhall vid makten utan tillfört nya medel och likt föregående tolererat att Samhall använder de stora miljardsubventionerna för att få bort personer från arbetslöshetsstatistiken i stället för att hjälpa de personer som mest behöver dess stöd. Det vill vi ändra på i vår budget ­ motion. Kompetensbristen i Sverige – vidareutbildning och flytt till jobben Parallellt med den höga och stigande arbetslösheten finns det en stor kompetensbrist allmänt i Sverige och i synnerhet inom vissa sektorer i vissa delar av landet. Antalet lediga jobb, nyanmälda platser, har visserligen rasat sedan toppen efter pandemin då det fanns över 200 000 nyanmälda platser men det ligger fortfarande över 90 000 säsongs ­ rensat hösten 2024. Trots en våg av konkurser och varslen på exempelvis Northvolt hösten 2024 finns en mycket stor arbetskraftsbrist i de delar av landet som genomgår den gröna nya industrialiseringen. En del av dessa lediga jobb kräver kvalifikationer som de flesta arbetslösa inte har, vilket understryker vikten av att alla som kan flyttar upp i kompetens för att fylla luckorna. Personer som idag har jobb men kan vidareutbilda sig till bättre betalda bristyrken måste kunna göra det, så att personer som idag är arbetslösa kan ta deras jobb, i en kedja där Sverige hela tiden flyttar upp i kompetensnivå. Här har regeringen varit senfärdig med att bygga ut de mycket framgångsrika vägar till vidareutbildning som Sverige faktiskt har. Yrkeshögskolan byggs ut i god takt men har inte kompenserats fullt ut för inflationskostnaderna. Centerpartiet föreslår i vår budgetmotion att resurserna utökas ytterligare så att yrkeshögskolan kan möta den efterfrågan som finns i flera kommuner och kan införa flertalet permanenta program för bristyrken. Ett unikt stöd för att kunna studera mitt i livet under minst ett år och fylla på sin kompetens för att komma in i ett bristyrke. Detta kom till som en följd av att fack och arbetsgivare enades om en friare arbetsrätt och gavs det omständliga namnet omställ ­ ningsstudiestöd. Tiotusentals personer har sökt sig till denna vidareutbildningschans som hade kunnat svara mot den stora kompetensbristen i landet. Men istället har Tidöregeringens valhänta och ogina hantering av omställningsstudiestödet lett till att många fastnat i byråkrati hos CSN och fått besked för sent för att kunna gå de utbild ­ ningarna de sökt. Fortfarande har bara en bråkdel av de som ansökt kunnat vidareutbilda sig. Här kräver Centerpartiet i vår budgetmotion att resurserna utökas och att krav ställs på CSN på att ansökningarna blir klara. Men kompetenskrisen handlar också om att flytta till jobben, i ett läge där industri ­ erna i bland annat norra Sverige blivit beroende av (ofta manlig) arbetskraft som flyger in och sedan flyger hem efter kortare arbetsperioder. Även i fråga om mindre kvali ­ ficerade yrken finns det stor lokal arbetskraftsbrist trots att arbetslösa som flyttar till exempelvis industriregionerna i norra Sverige faktiskt kommer i arbete. Regeringen har upprepat att man vill skärpa kraven för att arbetslösa flyttar dit jobben finns, men det praktiska resultatet efter två år är klent. Här vill Centerpartiet föreslå ett nytt program som bättre knyter samman kraven och insatserna för att familjer som blivit bidragsberoende ska kunna flytta till regioner och platser där de kan börja ett nytt liv utan arbetslöshet. Ett program med fokus på att rörligheten ökar inte bara från den svenska landsbygden till centralorter och städer, utan från arbetslöshetsfickor kring svenska städer och centralorter till arbetstillfällen i andra regioner och på landsbygden. Skolan försvagas – i ett läge där den måste kunna stå stark Svenska lärare levererar varje dag möjligheter till svenska elever att göra livsresor och genom kunskap och bildning nå nya mål. Trots detta utsätts skolan just nu för ut ­ maningar från flera håll. Efter några år av förbättringar har resultaten försämrats enligt de standardiserade Pisamätningarna. Sverige har också i ett europeiskt perspektiv en exceptionellt stor utslagning mellan högstadiet och gymnasiet, där nästan var sjätte elev, nästan 20 000 elever per år, går ut skolan utan fullständiga betyg. För de ungdomar som inte går vidare till gymnasiet väntar utanförskap och hög ungdomsarbetslöshet. Samtidigt finns en liten, men alltför stor, andel av elever i skolan som utsätts för rekryteringsförsök till kriminella gäng, som ofta har karaktären av tvång, vilket skapar en akut otrygghet för många. Inför dessa utmaningar behöver skolan stå mycket stark och skola och utbildning prioriteras av svensk utbildningspolitik. I stället har skolans huvudmän, kommunerna, pressats av plötsliga stigande pensionskostnader i samband med inflationskrisen år 2022–2023 som inte kompenserats av regeringen. Det direkta resultatet har varit upp ­ sägning av tusentals behöriga lärare. Under första halvåret i år har fler sagts upp i väl ­ färden än under ett helt år de senaste åren och de tre yrkesgrupperna med flest upp ­ sägningar jobbar alla inom skolan. Klasser med mycket stök och elever med stora behov får inte det stöd från skolan som de behöver. Rekordstora uppsägningar inom välfärden Skolans personal i topp över uppsägningarna Källa: Omställningsbarometern. Barnskötare Elevassistenter Lärare Från listan över de yrkesgrupper med flest uppsägningar under andra kvartalet i år. Källa: Omställningsbarometern. Samtidigt har elevkullarna, inte minst på högstadiet och gymnasiet, minskat kraftigt på många ställen. Det hade kunnat leda till minskade klasser och mer tid för eleverna, men pressade av inflationskrisen har många kommuner i stället tvingats stänga mindre skolor och säga upp personal. Ett ytterligare problem är att en mycket stor andel, långt över 10 miljarder kronor, av de statliga bidragen till kommunerna för skolan är riktade, vilket innebär att de kommer med omfattande byråkrati och är svåra att söka, i synnerhet för små kommuner. Det är också orimligt att kostnader för olika bidrag, transfereringar, är avsevärt högre i statens budget än satsningarna på utbildning. Sammantaget har den svenska skolan försvagats i ett läge då den borde stå stark. Utslagningen inför gymnasiet är fortsatt hög. Regeringen har inte kompenserat för kostnadsökningarna, lärare och skolpersonal sägs upp. Prioritering av skolan så att färre elever slås ut Centerpartiet föreslår därför i denna budgetmotion en hård prioritering av skolan, med ett kraftfullt sektorsbidrag på sammanlagt 17 miljarder kronor för nästa år. Totalt satsar Centerpartiet 5 miljarder mer på skolan än regeringen. Sektorsbidraget har flera syften. Dels är det dimensionerat för att stoppa uppsägning ­ arna av behöriga lärare och annan viktig stödpersonal, där vårt tillskott räcker till minst 7 000 fler tjänster i skolan. Det ska också ge möjlighet för fler mindre kommuner att rädda mindre skolor och deras personal på landsbygden. Dels ska sektorsbidraget svara mot det nya mål som Centerpartiet vill sätta upp om att halvera den höga utslagningen på vägen till gymnasiet, där var sjätte elev, eller nästan 20 000 tonåringar, varje år lämnar grundskolan utan fullständiga betyg och utan möjlighet att gå vidare till gymnasiet. Antalet elever som slås ut bör halveras, till högst var tionde elev, så att det kommer ner på nivå med jämförbara länder i västvärlden. För detta krävs fler, inte färre, behöriga lärare som hjälper eleverna att klara kunskapsmålen. Det krävs personal i elevhälsan som kan stötta elever i allt vid sidan av själva undervisningen. Det krävs också fler och mer erfarna studievägledare som kan peka ut yrkeslinjer som ett alternativ att sträva efter, en väg som ofta leder till välbetalda jobb. Slutligen behöver kvaliteten och attraktiviteten på dessa yrkeslinjer stärkas genom mindre klasser, högre lärartäthet och bättre kontakter med näringsliv och offentlig verksamhet som leder till bättre praktik. Med en halverad utslagning krävs också fler platser på dessa yrkeslinjer och vi finansierar det med en särskild satsning på gymnasie ­ skolan med 10 000 ytterligare platser redan från nästa år. Centralt för att få in fler högpresterande lärare i yrket är också att förbättra lärar ­ utbildningen. I Centerpartiets budgetmotion vill vi därför rikta särskilda medel för att höja kvaliteten på lärarutbildningen, stärka den verksamhetsförlagda utbildningen samt skala upp det fortfarande mycket blygsamma programmet Teach for Sweden för att locka många fler unga professionella inom andra yrkesgrupper att pröva på och byta till läraryrket. Slutligen vill Centerpartiet inom ramen för en starkare integrationspolitik erbjuda intensiv svenska med utökade studietimmar i veckan, intensivundervisning och särskilda satsningar för elever som behöver komma i kapp och förbi i svenska språket. Med denna kraftfulla satsning kan skolan också stå stark och mobilisera många vuxna för att mota den förödande vågen i Sverige av rekrytering, även tvångs ­ rekrytering, av skolbarn och ungdomar in i grov kriminalitet. Skolan måste på alla plan svara mot polisens och socialtjänstens vädjan om att skolan ska kunna nå fler ungdomar som befinner sig på glid och som ofta även hanterar hårda uppväxtförhållanden och/ eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utöver detta vill vi att de många riktade statsbidragen till skolan som används för att detaljstyra skolan slås ihop i ett stort sektorsbidrag till skolan på totalt 17 miljarder kronor, så att Sveriges skolor, utifrån de ramar staten och Skolverket sätter, kan tillåtas göra sitt jobb med adekvata resurser. På sikt måste det finnas ett mål för att större resurser ska gå till utbildning, inklusive högre utbildning och forskning, än till bidrag i statens budget. För detta krävs en kraft ­ full jobbpolitik som minskar bidragsutgifterna och hårda prioriteringar, där utbildning förstärks med uppåt 100 miljarder kronor, eller över 1 procent av BNP, över tid. Klimatet – krisplan för omställningen och elektrifieringen i Sverige Klimatomställningen och elektrifieringen i kris Under många årtionden har Sverige varit ett ekonomisk-politiskt föredöme för andra länder vad gäller klimatomställningen. Från 1990-talet och framåt mer än fördubblades vår BNP samtidigt som klimatutsläppen mer än halverades. Vår svenska industri har också på 2020-talet valt att tro på och, fullt ut, gå in i klimatomställningen. Hundratals miljarder kronor privat kapital investeras i en ny, grön industrialisering från Kiruna till Trelleborg som kan spela en nyckelroll för den globala omställningen och förnya den svenska industrins ledarskap. En central del av detta har varit en växande tillgång till förnybar grön el. Men just nu är klimatomställningen och elektrifieringen på väg att haverera sedan regeringen lagt om politiken radikalt, med plötsliga avskaffanden av viktiga styrmedel som skulle göra det möjligt för vanliga hushåll att ställa om. Dessa har inte ersatts med några nya förslag. I stället har resurserna använts till att maximalt sänka priset på fossila drivmedel. Satsningarna från regeringen har varit fyra–fem gånger högre på fossilt än på förnybart. Resultatet har blivit ökande utsläpp och att Sverige helt tappat sin utveckling mot de utsläppsmål man enats om i EU, där gapet nu är närmare 20 miljoner ton. Enligt den utvärdering som regeringen är skyldig att göra i budgeten uppnås inga av de uppsatta utsläppsmålen. För att klara målen hoppas regeringen på en snabb elektrifiering av både transporter och industri, men elektrifieringen har även den hamnat i djup kris från två håll. Dels har elektrifieringen av bilarna tvärbromsat och andelen elbilar vänt från en snabb ökning till att vända nedåt, till följd av man tagit bort klimatbonusen och i stället satsat på sänkta priser på fossilt. Samtidigt har tillgången till ny grön el rasat sedan vindkraftsprojekt stoppats i brist på ersättning till närboende och kommuner och på kablar till havsvind ­ projekt. Svenskar har inte längre råd med elbilar – hemmamarknaden i kris Krisen för batteritillverkaren Northvolt har påmint oss om hur regeringen dramatiskt försvagat den svenska hemmamarknaden för elektriska fordon, där Sverige helt nyligen ledde utvecklingen. Den nya regeringen har tagit bort det styrmedel, miljöbilsbonusen, som skulle ge vanliga svenskar chansen att byta till miljöbil och inte ersatt det med något annat än en minimal skrotningspremie så dålig att den på två år bara använts av 28 personer. I stället har man satsat tiotals miljarder på att göra fossilt så billigt som möjligt. Bara i den senaste budgeten läggs fyra gånger mer på fossilt än förnybart. Det är nu högre skatt på grön el, 43,9 öre per kWh, än på fossil diesel, 43,7 öre per kWh. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Den svenska hemmamarknaden för laddbara fordon har upplevt en dramatisk omsvängning: Elbilsförsäljningen som ökade brant för två år sedan har nu vänt ner, och i stället har försäljningen av nya fossilbilar ökat. Svenskarna har, enligt en mätning från Infostat, inte längre råd att byta till miljöbil. Eftersom regeringen avskaffat eller försämrat andra styrmedel för att minska utsläppen är den nu helt beroende av elektrifieringen av bilarna, som tvärt stannat av. I Europa saknas samtidigt Sveriges ledarskap. Elbilsförsäljningen i Europa, den största marknaden för batterier, viker nu samtidigt som elbilsförsäljningen fortsätter att öka i USA och Kina. Det är inte bara Northvolt som drabbats av utvecklingen. Volvo Cars tvingades tidigare i år skrota målet om att bara producera laddbara bilar från 2030 och Volvo Lastvagnar har beslutat att senarelägga sin batterifabrik. Elbilsförsäljningen faller med 21 % i Sverige Varannan bil på landsbygden är åter fossil Försäljningsökning mellan åren. Källa: Mobility Sweden. Rullande 12-månadersförsäljning. Bensin och diesel som andel av alla. Källa: Mobility Sweden. Kris för försörjningen av el Simultant förvärras krisen för försörjningen av grön el. Den stora tillförsel av el som finns tillgänglig kommande år är vindkraft och solel, men på grund av regeringens senfärdighet och ovilja har i stort sett hela den tillförseln blockerats. Vindkraft på land har blockerats i väntan på den utlovade ersättning till närboende som föreslogs i regeringens utredning Värdet av vinden, och återföring av fastighets ­ skatten på vindkraft till kommunerna. Utredningens förslag ska efter ett års fördröjning genomföras men överföringen av fastighetsskatten kommer endast att ske till del och i form av ett tillfälligt bidrag och inte en permanent ersättning. Följden är att inga av de 11 ansökningarna om vindkraftsparker första halvåret 2024, med el motsvarande två kärnkraftverk kommande år, har fått tillstånd. Samtidigt har planerade vindkraftsparker långt ut till havs, som ska fördubbla den svenska elproduktionen, blockerats av regeringens nya förbud mot att finansiera anslutningar till havsvinden. Detta trots att det finns juridisk möjlighet att använda Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter, som just ska användas till att bygga överföring och anslutningar som minskar regionala flaskhalsar. Som en följd av stoppet för kablarna meddelade Vattenfall att man inte bygger Kriegers flak, en vindkraftspark som hade givit el till en halv miljon sydsvenska hushåll. Nu väntar högre elpriser, och tusentals jobb hotas enligt Sydsvenska handelskammaren. Inte heller den enorma mängd solel som väntar på beslut välkomnas av regeringen trots att den motsvarar mer el än två kärnkraftverk. Otydliga regler och långa hand ­ läggningstider hos länsstyrelserna gör att kön bara växer. Regeringens enda svar på krisen i fråga om tillförsel av el är ny kärnkraft. Men den kommer enligt regeringens utredare inte att stå färdig förrän tidigast 2035–2040, och den kommer enligt utredaren att tvinga staten att öka statsskulden med mer än 100 miljarder kronor per reaktor. Enligt utredaren krävs dessutom en rekorddyr kärn ­ kraftsskatt även på all el från vattenkraft, vindkraft och sol när de nya kärnkraftverken tagits i drift. Skatten blir högre ju billigare grön el är jämfört med kärnkraftsel och tvingar därmed upp elpriset kraftigt i genomsnitt. Regeringens ovilja mot förnybar el får också sitt uttryck genom att regeringen trots 60 miljarder i reformutrymme aviserat att man vill dra in 680 miljoner på en ny ”solskatt” där man avskaffar möjligheten för villaägare som satt upp solpaneler och vill bidra till sin egen elförsörjning att mata in obeskattad solel för 60 öre per kWh. En krisplan för att rädda klimatomställningen och elektrifieringen I det krisläge som svensk klimatomställning hamnat i efter bara två år med Tidö ­ regeringen krävs nu en krisplan för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår i vår budgetmotion en sådan krisplan på 8 miljarder per år, som följande år stiger till 10 miljarder kronor. Krisplanen ska vända utvecklingen från två håll. Å ena sidan ska vi göra det möjligt, och lönsamt, för många fler svenskar att byta till miljöbil och grön teknologi. Å andra sidan ska vi öka tillgången till grön el, främst vindkraftsel, genom att bygga kablarna till vindkraften till havs och ge pengar tillbaka på vindkraften till när ­ boende och kommuner med vindkraft, så att fler projekt godkänns. En folkrörelse för klimatet med en folkbonus för 100 000 miljöbilar En central del i krisplanen för omställningen och elektrifieringen är att öppna möjlig ­ heten för fler svenskar att delta i klimatomställningen där regeringen stängt dessa möjligheter. Det ska löna sig att göra rätt för klimatet och miljön. Målet ska vara att återföra de koldioxidskatter som medborgarna betalat in till en grön check som ger fler möjlighet att ställa om. För att här och nu rädda klimatomställningen och elektrifieringen föreslår Center ­ partiet ett mål för att fördubbla elbilsförsäljningen i Sverige med minst 100 000 ladd ­ bara bilar per år, eller två tredjedelar av alla nya bilar, så att den svenska bilparken snabbare når en majoritet miljöbilar. Det är fullt realistiskt eftersom det var dit ut ­ vecklingen var på väg, innan den bröts av Tidöregeringen. Men det kräver att vi på allvar ger alla rätt och möjlighet att byta till en miljöbil, ny eller begagnad. Därför lägger Centerpartiet i budgetmotionen en ny, tillräckligt kraftfull bonus som gör att det lönar sig och blir möjligt för vanliga svenskar att byta till en klimatvänlig bil. Summan ska gå att använda för köp, lån eller leasing. Denna folkbonus för miljöbilar ska ligga på 50 000–100 000 kronor per bil, för nya eller begagnade, leasade eller nyköpta, elbilar och laddhybrider. På samma sätt vill vi förstärka och utöka det gröna avdraget. Det gröna avdrag som infördes på initiativ av Centerpartiet fungerar enkelt som ett rotavdrag och går bland annat till laddboxar och solceller. I vår budgetmotion vill vi utöka det gröna avdraget med 50 000 kronor och bredda det till energibesparingar som värmepumpar och isolering, som både minskar elräkningen för hushållen och ökar tillgången på el och bidrar till lägre elpriser. För att alla ska kunna låna till investeringar som lönar sig på längre sikt föreslås en särskild klimatkredit med en återbetalningstid om maximalt 20 år till en ränta som motsvarar statslåneräntan. Om elektrifieringen är Sveriges mål är det inte heller rimligt att som regeringen sänka skatten maximalt på diesel och bensin men höja den kraftigt på el med en fortsatt uppindexering av elskatten. Att skatten på grön el nu är högre än på fossil diesel är orimligt. I Centerpartiets budgetmotion stoppas därför regeringens uppindexering av elskatten. Ökad tillgång på grön el – bygg kablarna och skapa payback för vindkraft Krisplanen för klimatomställning och elektrifiering ska också kraftigt öka tillgången på grön el, som är avgörande för den nya gröna industrialiseringen och för att hålla nere elpriserna. Den nya el som finns tillgänglig i stor mängd de närmaste tio åren är vind ­ kraft och solkraft. Men som nämnts ovan står tillförseln av grön el stilla; vindkraften byggs inte. För att få i gång utbyggnaden av vindkraften igen föreslås följande i vår krisplan: Ersättning till närboende och bygden när vindkraft byggs, så att fler vindkrafts ­ projekt kan godkännas. Genomförande av den färdiga utredning (SOU 2023:18) som legat på regeringens bord i över ett år. Fastighetsskatten på vindkraftsel måste föras till kommunerna långsiktigt och full ­ ständigt, som i Finland och Norge, inte skickas som del av ett riktat statsbidrag så som regeringen föreslår. Bygg kablarna till havsvind nu, vilket finansieras i Centerpartiets budgetmotion. Men regeringen måste också snarast släppa förbudet i Tidöavtalet mot att Svenska kraftnät bekostar anslutning till vindkraft till havs, det som stoppade havsvind ­ kraftsparken Kriegers flak. Regeringen vägrar på grund av Tidöavtalet nyttja ett tydligt lagrum för Svenska kraftnät att nyttja de höga avgifter man tar på elen för flaskhalsar till att ansluta ny grön el som lättar dessa flaskhalsar. Krisplanen för elektrifieringen skulle enligt våra beräkningar uppgå till 8 miljarder kronor, en bråkdel av vad regeringen redan lagt på billigare bensin och diesel. Vi anser det värt för att klara tillgången till grön el, för att rädda hemmamarknaden för elfordon och batterier och göra det lönsamt för hundratusentals fler svenskar att kunna vara en del av klimatomställningen. Tanka svenskt: biobränslen från skogen så billigt – inte så dyrt – som möjligt Regeringen har nu valt att höja reduktionsplikten igen, från 6 till 10 procent, i ett desperat försök att frisera misslyckandet att nå målen. Detta kompenseras sympto ­ matiskt med ytterligare dyra skattesänkningar på fossilt. Att smådutta med reduktions ­ plikten är inte i närheten av att kompensera för regeringens misslyckande. Att reduktionsplikten, med ökad inblandning av biobränslen, minimerades berodde på politiskt motstånd men också på att den misslyckades med ett av sina syften: att få fram billigt grönt bränsle från skogen. Investeringarna i svenska biobränslen dröjde för länge och det mesta av råvaran importerades i form av slaktrester eftersom det förblev billigare. På en marknad med för lite konkurrens sattes priset på höginblandad HVO100 så högt som möjligt, närmare exakt priset på fossil diesel plus straffavgiften för att ha för mycket fossilt. Höginblandad grön diesel blev paradoxalt nog dyrare än fossil. Därför föreslår vi i Centerpartiets budgetmotion att man väsentligen ska gå en annan väg, som lades fram i utredningen om biodrivmedel, nämligen att upphandla den andel som ska vara biobränsle. Då kan upphandlingen driva ned priset så mycket som möjligt och tydliga krav ställas på att råvaran ska vara förnybar biomassa från skogen samt att samma mängd ska säljas höginblandad på den svenska marknaden. Den överens ­ kommelse som staten gör är att biobränsleproducenterna garanteras en långsiktig inhemsk marknad mot att volymerna hålls uppe och priset nere. Detta vore ett tydligt ingrepp i marknadsmekanismerna, men så var även reduktionsplikten. Med denna modell skulle ingreppet syfta till så lågt pris som möjligt för en så stor volym som möjligt, och till att en tillräcklig produktionsbas växer fram från förnybara rester från skogen. Svenska hushåll kan då i högre utsträckning ”tanka svenskt”, både genom att ladda sin bil med billig grön el och genom att fylla tanken med billigt svenskt biodrivmedel från skogen. Tryggheten måste återupprättas för alla Den tredje akuta kris som Sverige upplever är den allmänfarliga gängkriminaliteten. Skjutningar och sprängningar på allmän plats har tyvärr fortsatt att utgöra en fara för allmänheten under 2024, med bland annat ett extremt mord på en pappa inför hans 12-åriga son när pappan tilltalat gängkriminella ungdomar i en gångtunnel i Skärholmen i Stockholm då de var på väg till simhallen. Centerpartiet välkomnar regeringens ökade satsningar på polisen, på domstolarna för att snabbare föra misstänkta till rättegång och dom samt på övriga rättsväsendet och tullen. Färre mordutredningar läggs ned i brist på bevis och fler gärningsmän lagförs för sina brott. Gradvis, om än för långsamt, har Nationellt forensiskt centrum fått resurser och bättre kunnat anpassa sitt arbetssätt efter den nya verkligheten. Regeringen har dock efter två år visat en oförmåga att få ut fler poliser närvarande på gator och torg för att skapa trygghet och rättssäkerhet i de utsatta områden där många gängkriminella rör sig och inte sällan vill utgöra ett parallellt rättskippningssystem som utmanar den allmänna rättsordningen. Medan antalet poliser ökat har en för liten del av ökningen gått till att beivra gängkriminaliteten och till patrullering i utsatta områden. Andelen poliser i yttre tjänst har minskat, inte ökat. Här föreslår Centerpartiets budgetmotion en tydlig prioritering av Polismyndighetens resurser till att utföra sitt grunduppdrag, där säkerheten på allmän plats och närvaro i vardagen är utgångspunkten. Regeringens politik ofullständig för att bryta utvecklingen Samtidigt är kampen mot den organiserade brottsligheten halv och haltande så länge som inte socialtjänst och skola får resurser att snabbt fånga upp de ungdomar och barn som idag på kort tid glider in i tung kriminalitet. Vid varje nytt spektakulärt dåd upp ­ repar polisen vädjan om att övriga delar av samhället ska stärkas – inte minst skolan, som möter ungdomarna i vardagen. Det är ett viktigt skäl till att denna budgetmotion lägger en mycket stor satsning på att stärka skolan och minska utslagningen där samt på att minska kostnaderna för att anställa unga till ingångslöner i feriejobb. Det finns också ett behov av att hitta fysiska platser dit ungdomar kan skickas utan att nås av de gäng som vill rekrytera eller kontrollera dem, detta sedan många Sis-hem och HVB-hem visat sig direkt olämpliga för det. Ett arbete pågår nu med att skapa särskilda ungdomsfängelser, men andra anpassade lösningar måste skapas. Det är därför också nödvändigt att fullt ut svara upp mot kommunernas önskan att finansiera och i större skala organisera avhopparprogram, där unga får hjälp att lämna gängkriminalitet. Här har regeringen missat att skjuta till tillräckliga resurser trots upp ­ repade vädjanden och varningar från kommunerna. Centerpartiet vill i budgetmotionen därför kraftigt öka satsningen på avhopparprogram och skapa ett nytt nationellt program särskilt för unga. I Centerpartiets budgetmotion föreslås en stor satsning på ett större antal vuxna, både fältarbetare och frivilliga, som med stöd av polisen rör sig i utsatta områden för att mycket proaktivt fånga upp ungdomar och erbjuda dem organiserade fritidsaktiviteter och extrajobb, en metod som haft framgång i Danmark och lokalt i Sverige. Vi vill också ytterligare förstärka satsningarna på medarbetare i socialtjänsten som behöver bli fler och behöver kompletterande utbildning, med fokus på utvalda metoder baserade på evidens, eftersom de idag i allt högre grad konfronteras med svåra uppgifter i kontakt med familjer i kris. Det handlar om föräldrar som behöver stöd för att kunna stödja små barn med antisociala beteenden och där föräldrar behöver stöd för att kontrollera sina barns kriminella beteende. Vi måste i ett mycket tidigare skede fånga upp dessa föräldrar och barn. Ekonomisk brottslighet är intimt förknippad med den grova och våldsamma organiserade kriminaliteten. För att komma åt det stora pengaflödet till gängen och deras uppdragsgivare måste ett särskilt fokus riktas mot just detta. Tullen behöver förstärkas både vad gäller personal och utrustning och för att komma åt avancerade upplägg för bidragsbrott måste Ekobrottsmyndigheten få ett särskilt uppdrag för detta. Kriminella ska inte heller kunna utnyttja företag för penningtvätt, bedrägeribrott eller välfärdsbrottslighet eller för att dölja brottslig verksamhet, och vi ska samtidigt stå på brottsutsatta företagares sida. Kampen mot skjutningarna och sprängningarna i Sverige kommer inte att lyckas förrän det tas ett helhetsgrepp, där polisen är mer närvarande i vardagen och där skolan och socialtjänsten tillåts stå starka i att möta den hänsynslösa rekryteringen av unga in i grov kriminalitet. Parallellt med skjutningarna och sprängningarna i Sverige pågår en annan våldsepidemi som under perioder skördar lika många offer som det som fyller rubriker och nyhetssändningar: mäns våld mot kvinnor, ofta i hemmet. Här har resurserna ökats över tid för att öka kunskapen om och beivra våldet, men väsentliga delar saknas fortfarande. Bland annat saknas en riktig finansiering för det ”lämnaprogram” som ska ge kvinnor utsatta för våld ett samordnat stöd och ekonomisk trygghet när de ska lämna en farlig relation, ett läge där kvinnor ofta blir inte bara fysiskt utan även ekonomiskt utsatta av den våldsamma personen, vad gäller allt från boende till finansiella åtaganden. Centerpartiets budgetmotion föreslår också en permanent finansiering av stödlinjen för unga relationer, där unga tjejer och killar får stöd och hjälp att komma bort från våldsamma relationer och upplevelser. Sverige bör också ha ett välfungerande exitprogram som erbjuder en trygg och pålitlig väg ut för unga kvinnor som utsätts för sexuell exploatering och hamnat i prostitution i Sverige, som ofta tillhör de allra mest utsatta individerna i vårt land. Hela Sverige måste funka Potthålen växer parallellt med hålen i välfärden och civilsamhället En stor orättvisa splittrar just nu vårt land. I Sveriges gles- och landsbygder, där skatte ­ trycket är som allra störst, fungerar infrastruktur, vård, skola och omsorg som allra sämst. Ett kraftigt eftersatt underhåll på svenska vägar och järnvägar orsakar förseningar och inställda resor i hela landet. Sveriges infrastruktur håller nu på att braka ihop och medborgarnas tillit till samhällsservicen påverkas. Människor som är på väg till jobb och skola kommer inte fram eller blir så försenade att de hamnar i omöjliga situationer. Räls och vägar i vårt land är så illa eftersatta att det börjar bli en fråga för vårt lands säkerhet inför vår anslutning till Nato. Tidöpartierna har nu lovat runt inför kommande infrastrukturproposition, men än så länge är det tunt med leveransen av dessa löften. I kommande års budget skjuts inte till en krona för järnvägsunderhållet, som är det största i kronor räknat, medan vägarna precis får det som Trafikverket bedömt behövs för att de inte ska vara i ännu sämre skick. Regionernas ekonomi är i kris och har så varit ända sedan inflationsuppgången påbörjades på allvar. De mindre regionerna får inte ta del av de olika räddningspaket som regeringen skjutit till – ständigt för lite, för sent. Särskilt drabbad är Region Gotland som på grund av sina unika förutsättningar inte får ihop kalkylen för sitt välfärdsuppdrag. Samtidigt har regeringen på kort tid monterat ned något av det mest svenska vi har: det starka och finmaskiga, men samtidigt sköra, nät som är civilsamhället runtom i landet . Tidöpartierna valde i föregående budget att kraftigt försämra förutsättningarna för folkbildningen. Inom de tre närmsta åren ska en sammantagen minskning på nästan en tredjedel av studieförbundens totala budget ske. Trots att regeringen försöker framställa det som att de satsar på folkhögskolorna minskades finansieringen för dessa med 400 miljoner förra året. Sammantaget kan studieförbundens verksamhet i stora delar och på många platser slås ut. Infrastrukturen behöver mer än tomma ord Det råder ingen krisinsikt hos regeringen trots ett infrastruktursystem med stora brister. Bara de senaste månaderna har media rapporterat om nedläggning av tåglinjer, flyglinjer som ställs in och regionala flygplatser som riskerar att läggas ned. Både vägnätet och järnvägarna lider av en stor underhållsskuld och potthålen hopar sig på vägarna, inte minst de enskilda vägar som den nya regeringen i denna budget lämnar åt sitt öde. Centerpartiet anser därför att det nu krävs en kriskommission för svensk infrastruktur. Centerpartiet föreslår en mycket kraftfull lösning på risken för ytterligare löftesbrott i fråga om infrastrukturen från framtida regeringar. De svenska statsfinanserna är, tack vare decennier av samförstånd kring vikten av ordning och reda i finanspolitiken över partigränser, i gott skick och statsskulden är historiskt låg. Det gör att det finns ett utrymme att investera i Sveriges framtida tillväxt och då pekar Centerpartiet särskilt på den fysiska transportinfrastrukturen, järnvägar och vägar, som är i ett läge där det nuvarande skicket hämmar tillväxten redan idag samtidigt som rejäla satsningar på både kapacitet och underhåll krävs för att höja Sveriges välstånd under lång tid framöver. När vi nu kan justera överskottsmålet bör de resurser som frigörs öronmärkas och särskilt tillägnas infrastrukturen. Bara så kan vi se till så att de mycket omfattande behov som redan finns och som fortsätter att växa om inget görs kan åtgärdas utan att dessa löften med tiden överges. I början av 2024 rapporterade Trafikverket om att det är rekordmånga hål i svenska vägar. Hål i vägarna tyder på att underhållet av vägarna har bortprioriterats alltför länge. Det är inte bara ett störningsmoment för privatpersoner och företag såsom åkerier utan kan vara en trafikfara som leder till ökade olyckor. Centerpartiet vill se en potthålsgaranti för att laga existerande vägar och det är dess ­ utom samhällsekonomiskt lönsamt att laga det som redan finns snarare än att bygga nytt. De samfällt enskilda vägarna är en viktig del av en levande och fungerande landsbygd och Centerpartiet har föreslagit både reformer och resurser för att de enskilda vägarna ska fortsätta att utvecklas. Nattågen fyller en viktig funktion och gör att resenärer på ett smidigt och klimat ­ vänligt sätt kan ta sig långa sträckor. Under sommaren har SJ annonserat att de ställer in nattågen från Västsverige till Jämtland och Västerbotten, nattåg som har god beläggning och är viktiga för privatpersoner, företag och besöksnäringen i alla de berörda regionerna. Då regeringen inte skjuter till de summor för upphandlad trafik som Trafikverket efterfrågat i sin budget riskerar nu även nattågen från Stockholm till Jämtland att sluta gå och även annan upphandlad tågtrafik. Centerpartiet kräver att nattågen ska fortsätta gå och skjuter direkt till pengar för detta i budgetmotionen. Sveriges geografi gör att fungerande flygförbindelser är ett måste. Sämre konkurrens från färre operatörer har dock lett till att flera flyglinjer hotas, vilket särskilt drabbar mindre och regionala flygplatser. Centerpartiet ser detta och förstärker driftsstödet till de regionala flygplatserna så att de kan fortsätta att serva människor, företag och myndigheter i hela landet. Med bättre digital kommunikation förenklas vardagen och fler kan bo kvar, driva företag, delta i undervisning och utöva kultur och sociala kontakter också på lands ­ bygden. Bredbandsutbyggnaden måste fortsätta och det gäller både trådbunden och trådlös kommunikation. Särskilt mobiltäckningen på tågen är idag hopplöst dålig och blir ytterligare en pålaga för den som väljer att bosätta sig utanför storstäderna. Center ­ partiet vill att Trafikverket ska se till så att mobiloperatörerna kan använda de mobilnät som Trafikverket har – släpp in vanligt folk på nätet! Landsbygden särskilt missgynnad när välfärden går på knäna I stället för centraliseringsreformer är lösningen på de utmaningar som sjukvården just nu står mitt uppe i en nära och tillgänglig vård – det som borde prioriteras och det som människor också efterfrågar. När underskotten blir stora till följd av en plötslig inflationskris och dess efterverkningar är det lätt att hitta besparingar i just den nära vården, särskilt i mindre regioner. Därför skjuter Centerpartiet till mer än en miljard till sektorsbidraget för sjukvården men gör samtidigt om det så att alla regioner får en grundplåt – lika för alla. Det betyder att till exempel Jämtland får 78 miljoner nästa år – nästan tre gånger så mycket som i regeringens förslag – och Blekinge får 82 miljoner – mer än två gånger så mycket. Samtidigt får Stockholm 10 % mer än i regeringens förslag. Det är så politik för hela landet ser ut – på riktigt. En helt särskild situation finns på Gotland där det har gått så långt att skolan tvingas finansiera vården på ön. Den styrande majoriteten på Gotland verkar beredd att överlåta makten över Gotlands välfärd till regeringen eller till och med till Stockholm. Det är uppenbart att det innebär helt unika förutsättningar att bedriva välfärdsverksamhet på en ö. Det måste också den nationella politiken inse och svara upp emot. Centerpartiet har som enda parti nu deklarerat att vi vill se ett särskilt ötillskott för att rädda Gotlands vård, skola och omsorg. I vår budgetmotion inför vi detta skarpt och tillskjuter finansiering för att Gotland ska klara av att erbjuda gotlänningarna den välfärd de, precis som alla andra i Sverige, förtjänar. Lokalt förankrat och livskraftigt näringsliv och lantbruk Förutom fungerande välfärdstjänster är samhällsservice helt avgörande för att det ska funka att bo och leva i hela landet. Centerpartiet skjuter till medel för att stötta lant ­ handlar och mackar som får vardagen att funka. Förutsättningarna för företagande ser annorlunda ut runt om i landet och Centerpartiet ser att kommunerna som finns närmast de berörda företagen kan bidra med lokalt stöd och samarbete och satsar på det lokala företagsklimatet. Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotika ­ användning. Omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. Därför måste svensk livsmedelsproduktion öka och för att det ska gå behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Som en direkt och kraftfull åtgärd därutöver lägger Centerpartiet förslag i budgetmotionen om att öka kompensationsstödet som stärker konkurrenskraften för många lantbrukare i alla delar av landet. Rädda studieförbunden och civilsamhället Folkbildningen är en helt avgörande resurs som når många av dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och som välkomnar alla, oberoende av ålder, bakgrund eller funktions ­ förmåga. I många landsortsområden är folkbildningen dessutom den enda kulturaktören som kan bredda perspektiven. Studieförbunden har exempelvis spelat en avgörande roll för de många ukrainare som kom till Sverige efter Rysslands invasion. Det var här de tog sina första steg för att lära sig svenska genom kurser för nyanlända, samtidigt som de på plats förvärvade kunskap om det samhälle de kommit till. Studieförbunden kan på många håll i landet också vara de enda som tillhandahåller exempelvis replokaler för nästa generation av det svenska musikundret. Centerpartiet kommer alltid att verka för att varje krona till studieförbunden används effektivt, samtidigt som vi tydligt står upp för folkbildningens värde, och vi avvisar i vår budget nedmonteringen av folkbild ­ ningen. Infrastruktur är inte bara vägar, räls och kablar utan civilsamhällets infrastruktur är mötesplatser och platser för kultur, idrott och demokrati i praktiken. Byalag som fixar aktiviteter för sin bygd, idrottsföreningar som ordnar cuper för barn och ungdomar eller trygghetsmöten i folkets hus, som några exempel. Centerpartiet föreslår särskilda satsningar på samlingslokaler, bygdegårdar och idrottsanläggningar i budgetmotionen. Ett Sverige som tar sitt ansvar Sveriges stöd till Ukraina måste tredubblas Sverige har sedan Rysslands fullskaliga och illegala invasion av Ukraina successivt ökat stödet i form av pengar och vapen. Men fortfarande ligger Sverige efter våra grann ­ länder i Norden och långt efter de baltiska länderna i fråga om stöd i förhållande till vår BNP. Sverige har starka statsfinanser, en stark försvarsindustri, en opinion som står helhjärtat bakom Ukraina och starka säkerhetsintressen av att Ukraina och inte Ryssland står som vinnare i kriget. Därför borde vi som land stå längs fram i Europa när det gäller ekonomiskt och militärt stöd. Det ankommer på oss som inte behöver stå i första front ­ linjen och offra våra liv för friheten och demokratin i Europa. Efter en överenskommelse i riksdagen ligger stödet till Ukraina utanför det ordinarie reformutrymmet. Frågan om hur stort stödet ska vara är därför en fråga om hur mycket större statsskuld vi kan acceptera för att hjälpa under de år som Ukraina måste försvara sig och få ut den ryska ockupationsmakten från sitt territorium. Regeringen har satt budgetramen till 75 miljarder, cirka en procent av vår BNP, över tre år 2024–2026 – alltså 25 miljarder kronor per år. Det anser Centerpartiet är alldeles för lite. Det rimliga är att Sverige likt de länder som går före ger en procent av BNP i ekonomiskt och militärt stöd varje år. Kriget är så unikt i dess omfattning, implikationer för säkerhetsläget i norra Europa och moraliska dimension att Sverige kan och bör dedikera tre procent av BNP över tre år. Enligt regeringen har den befintliga ramen dessutom redan tagits i anspråk för i år, i och med det senaste och trettonde stödpaketet till Ukraina. Regeringen har intygat att ramen är ”ett golv och inte ett tak”, men då är frågan varför inte ramen utökas. Särskilt viktigt blir detta om Sverige, till slut, enligt Ukrainas enträgna önskan donerar ett större antal av Jas 39 Gripen, vårt svenska stridsflygplan som är unikt anpassat för konflikten och Ukrainas behov. Centerpartiet kräver att Sverige ger Ukraina en entydig option att få Jas 39 Gripen så fort som möjligt och inleder träning av ukrainska piloter omgående, inte minst som Jas är känt som ett av världens mest lättränade och lättservade stridsflygplan. Sverige har inte heller varit tillräckligt aktivt eller framgångsrikt i att beslagta ryska tillgångar i Sverige som är direkt knutna till Vladimir Putins krigsapparat. Helt nyligen kunde det ryska företaget Rusal – en del av den ryska krigsapparaten och kontrollerat av en av Putins närmaste oligarker, Oleg Deripaska – föra 791 miljoner kronor från sitt dotterbolag, aluminiumfabriken Kubal i svenska Sundsvall, direkt till Moskva. Kubal i Sundsvall, en strategisk industri mitt i hjärtat av Sverige, borde fråntas sina ryska ägare, och flödet av blodspengar till den ryska krigsapparaten borde stoppas, företaget säljas till nya ägare och summan betalas som en del av Rysslands krigsskadestånd till Ukraina. Värna de ukrainska flyktingarna i Sverige En viktig del av stödet till det ukrainska folket är att erbjuda en trygg och säker fristad för de familjemedlemmar som tvingats fly undan kriget. Genom EU:s så kallade mass ­ flyktsdirektiv har ungefär 55 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige, varav 38 000 för tillfället bedöms befinna sig i landet – de flesta kvinnor, barn och äldre. Under flera år har de ukrainare i Sverige som inte kunnat arbeta tvingats leva på en minimal dagersättning om 71 kronor per dag under mycket svåra ekonomiska förhållanden. Men från juni 2024 har de flesta ukrainska flyktingarna äntligen fått rätt att folkbokföra sig som en följd av att EU:s massflyktsdirektiv förlängts, vilket ger rätt till vanliga sociala förmåner och personnummer som i sin tur underlättar för att få arbete. De som inte bott i Sverige i två år kommer dock i november tyvärr att folk ­ bokföras enligt andra regler upprättade av Tidöregeringen, där de saknar rätt till en rad grundläggande sociala förmåner som bostadsbidrag. Denna tudelning är olycklig; alla ukrainska flyktingar borde nu tas emot på samma villkor som andra som har uppehålls ­ tillstånd i Sverige. Detta är Centerpartiet berett att finansiera i vår budgetmotion. Stärk både det militära och det civila försvaret Ställd inför det nya säkerhetspolitiska läget med ett pågående storkrig i Europas hjärta och en allt mer hotfull rysk regim i norra Europa har Centerpartiet förordat en ökning av försvarsanslagen, inte bara till den rekommenderade miniminivån i Nato på 2 procent av BNP utan under ett antal år till de 3 procent som krävs för den snabba upprustningen av försvaret. I Försvarsberedningen enades partierna om en upprustning till 2,6 procent av BNP till 2030. Det är viktigt att detta beslut nu fullföljs, inte minst sedan Sverige till slut blivit medlem i Nato med de fördelar men också krav som anslutningen till försvarsalliansen kräver. I synnerhet måste upprustningen följas av ytterligare upprustning av det civila försvaret för att skapa ökad motståndskraft i samhället i stort. Kriget i Ukraina har visat att behovet av tillgängliga och säkra skyddsrum är av stor vikt för att civilbefolkningen ska vara så trygg som det bara går om bomberna faller. Kommunerna har en nyckelroll i den civila beredskapsplaneringen. För att de ska kunna genomföra den ambitions ­ höjning och den upprustning av det civila försvaret som omvärlden kräver behöver de mer pengar för att anställa fler med beredskapskompetens och genomföra fler övningar och utbildningar. De gröna näringarna och Sveriges bönder är viktiga för totalförsvaret, varför bättre beredskapslager behöver byggas upp, och självförsörjningen av livsmedel och biodrivmedel måste stärkas. Sverige kan ta emot 5 000 kvotflyktingar per år Fler människor än någonsin befinner sig på flykt och då väljer regeringen att säga nej till de allra mest utsatta flyktingarna. Det behövs ordning och reda i mottagandet och en integrationspolitik som ställer krav och skapar möjligheter för människor. I vår budget visar vi att har råd med en intensiv och aktiv integrationspolitik och även möjlighet att på ett framgångsrikt sätt ta emot 5 000 av de allra mest utsatta kvotflyktingarna i ett land med 10,5 miljoner människor. Svenskt bistånd måste börja återställas 2024 har präglats av fördjupade krig och naturkatastrofer i många delar av världen, från inbördeskriget i Sudan där krig och akut svält hotar miljontals människor, med 9 miljoner människor på flykt, till översvämningar i Afghanistan och Pakistan och situationen i Gaza. Behovet av akut hjälp och återuppbyggnad är enormt. Samtidigt syns för första gången ett trendbrott efter många årtionden av snabbt minskande fattigdom, där den ekonomiska utvecklingen stagnerar i delar av världen. Sällan har svenskt bistånd haft potential att göra så mycket nytta, om det används effektivt, men sällan har detta bistånd skurits ned så snabbt och ostrukturerat som under Tidöregeringen, en rest ­ post i budgetkalkylen. Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI i den internationella utvecklingsagendan. Men det kommer tyvärr att ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats till följd av regeringens snabba nedskärningar; därför föreslår Centerpartiet en stegvis men kraftfull upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI. Som en del i detta bör stödet till Ukraina flyttas ur den ordinarie biståndsbudgeten och i stället finansieras inom en kraftigt utökad budgetram för Ukrainastödet utanför budgeten . Sunda statsfinanser och det finanspolitiska ramverket Centerpartiet kommer fortsatt att värna sunda statsfinanser och ett solitt finanspolitiskt ramverk. Såväl regeringens som Centerpartiets förslag till budget för 2025 är expansivt med ett negativt finansiellt sparande. Det är motiverat med anledning av den bedömning som både regeringen och Centerpartiet gör – att svensk ekonomi trots viss återhämtning alltjämt befinner sig i en lågkonjunktur med ett resursutnyttjande som understiger ekonomins potential. Därtill är arbetslösheten hög och stigande, vilket motiverar ytter ­ ligare åtgärder som är särskilt inriktade på att bryta denna utveckling på arbetsmarknaden. Sänkta arbetsgivaravgifter är ett tydligt sådant exempel på en åtgärd som sänker inflationen, förstärker tillväxten och stimulerar efterfrågan på den typ av arbetskraft som det inte råder lika stor brist på idag, men även satsningar på utbildning och stärkt humankapital bör anses vara väl avvägda ur finanspolitiskt hänseende i det aktuella läget. Eftersom Centerpartiet värnar det finanspolitiska ramverket ryms därför alla våra kraftfulla satsningar inom regeringens föreslagna reformutrymme om 60 miljarder kronor. Det är genom att prioritera som vi kan satsa på tillväxt och jobb samt på att vända klimatpolitiken rätt och rädda skolan. Då tvingas vi säga nej till ytterligare sänkt bensinskatt i storstäderna och till lägre skatt på snus och plastpåsar, till förmån för fler lärare på landsbygden. Vi säger nej till en a ‑ kassa på en rekordhög nivå till förmån för fler chanser för unga och lågavlönade till jobb. Vi prioriterar arbetslinjen framför a ‑ kassan, bildning framför bensin. Det är svåra och ibland obekväma prioriteringar som Tidöregeringen inte förmått göra men som är helt nödvändiga för att ta Sverige ur krisen. Det gröna liberala alternativet i svensk ekonomisk politik Det är genom kloka reformer, inte populism, som svensk ekonomi tagit sig igenom tidigare kriser. Men det kräver att det finns någon kraft inom politiken som står upp för grundläggande principer som att det ska löna sig att arbeta, att skola och utbildning är grunden för välstånd i hela landet, att vi inte kan börja öka utsläppen om vi ska kunna förhindra en klimatkatastrof och att företagen är vår tillväxtmotor. Centerpartiet tar upp stafettpinnen från tidigare framgångsrika ekonomiska reformer för att föra in dessa perspektiv i debatten igen. Inkomster och skatter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som föreslås i budgetpropositionen för 2025, vad gäller skatter och andra inkomster. Det faktum att budgetmotionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslaget i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i propositionen. Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Förstärkt jobbskatteavdrag med fokus på låga inkomster Centerpartiet utökar jobbskatteavdraget i vårt budgetförslag för 2025. Vårt förslag innebär sänkt skatt för alla, men med ett större fokus på låga inkomster och ingångs ­ löner. Detta åstadkoms genom att skattereduktionen höjs för de lägsta inkomsterna (mellan 0,91 prisbasbelopp och knappt 8 prisbasbelopp) samtidigt som skattesänkningen för dem som tjänar över 8 prisbasbelopp justeras marginellt. Syftet är att sänka tröskeln till att ta ett arbete för någon som idag står utanför arbetsmarknaden och uppbär ersättning från transfereringssystemen. Studier av tidigare genomförda skatteförändringar pekar tydligt på att alltför höga marginalskatter hämmar tillväxten genom flera kanaler: Det sker framför allt genom att de arbetade timmarna minskar i de grupper som möter en allt högre skattesats på deras arbetsinkomster men också exempelvis genom att fler som har den möjligheten väljer att ta ut en större del av sin inkomst i pensionsavsättning. Empirisk forskning har också visat att den 2016 införda avtrappningen av jobbskatteavdraget inte resulterade i ökade skatteintäkter av dessa skäl. Därför anser Centerpartiet att det är rätt att sänka marginal ­ skatterna genom att avskaffa avtrappningen av jobbskatteavdraget. Den totala offentligfinansiella effekten av Centerpartiets föreslagna förändringar av jobbskatteavdraget är 800 miljoner kronor mer än regeringens föreslagna förändringar, alltså totalt 14,5 miljarder kronor. Den förväntade effekten på sysselsättningen och arbetade timmar av denna reform är positiv. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med det som beskrivits ovan. Till följd av Centerpartiets förslag minskar inkomsttitel 1140 med 1 000 miljoner kronor mer än i regeringens förslag för åren 2025–2027 men kommunernas kostnad för ekonomiskt bistånd minskar med 200 miljoner kronor, vilket ger en nettoeffekt för offentliga finanser på 800 miljoner per år. Utökad skattereduktion för installation av grön teknik – grönt avdrag Centerpartiet var drivande i arbetet med att införa en skattereduktion för installation av grön teknik, det så kallade gröna avdraget. Sedan skattereduktionens införande har den visat sig vara mycket populär och bidragit till ett stort antal klimatsmarta investeringar. Reduktionen beviljas i dagsläget för installation av solceller, system för lagring av egenproducerad el och laddningspunkter för elfordon. Centerpartiet anser att reduk ­ tionen bör utvidgas ytterligare, i syfte att bidra till att lösa ett antal klimat- och miljö ­ relaterade problem på ett effektivt sätt. Avgörande för att motverka höga elpriser under kommande år, förutom att maximera elproduktionen, är att minska efterfrågan på el. Det sker enklast genom energi ­ effektivisering. En viktig del i detta arbete är en effektivare uppvärmning av bostäder som idag värms med direktverkande el. Detta kan exempelvis ske genom installation av olika typer av värmepumpar. Installation av sådana energibesparande värmepumpar bör därför inkluderas i det gröna avdraget. Kravet om att reduktion för installation av system för lagring enbart beviljas för sådana installationer som avser lagring av egen ­ producerad el bör tas bort. Även lagring av sådan elenergi som inte är egenproducerad kan bidra till att förbättra effektbalansen och bidra till en jämnare belastning på elnäten. Centerpartiet anser också att installation av små reningsverk för eget bruk bör inkluderas i det gröna avdraget. Idag kan kravet på att byta ut ett befintligt eget avlopp till ett mer hållbart reningsverk komma plötsligt och innebära stora kostnader som det kan vara svårt att klara även för den som har tillgängligt låneutrymme på sin bostad. Skatteverket och Naturvårdsverket bör se över hur detta skulle kunna gå till i takt med att kommuner utvidgar kraven på installation av reningsverk. Därtill bör vissa effektiva energi- och vattenbesparande åtgärder inkluderas i skattereduktionen. Skatteverket och Energimyndigheten bör ges i uppdrag att ta fram och uppdatera en lista över sådana åtgärder som ska vara berättigade till avdrag. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med vad som beskrivits ovan. Utvidgningarna väntas sammantaget innebära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner minskar med 500 miljoner kronor år 2025. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 500 miljoner kronor år 2026 och 500 miljoner kronor år 2027. Jordbruksavdrag Centerpartiet vill se att det nuvarande avdrag för jordbruksdiesel som gång på gång förlängts av regeringen görs om till ett teknikneutralt jordbruksavdrag som behandlar alla drivmedel lika samt att detta avdrag permanentas. Centerpartiet uppmanar reger ­ ingen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. Det permanentade avdraget väntas minska inkomsttitel 1140 Skattereduktioner med 840 miljoner 2026 och 840 miljoner 2027. Landsbygdsfokuserat reseavdrag Reseavdraget bör reformeras i grunden och göras om till en teknikneutral och avstånds ­ baserad skattereduktion för att både gynna mer miljö- och klimatvänligt resande och verkligen kompensera dem som behöver pendla långt och saknar tillgång till alternativ till bilen. Detta bör snabbt utredas på nytt och kan leda till att kollektivtrafiken på landsbygden stärks. I väntan på detta föreslår Centerpartiet att reseavdraget har en hög milersättning på landsbygden men begränsas kraftigt i storstäder. Detta leder till besparingar om 800 miljoner kronor årligen, vilket påverkar inkomsttitel 1140 2025–2027. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift för a ‑ kassa Skattereduktionen för medlemsavgifter för a ‑ kassan föreslås avvisas; det väntas inne ­ bära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner ökar med 1 600 miljoner kronor 2025. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 1 700 miljoner kronor år 2026 och 1 700 miljoner kronor år 2027. Borttaget skatteundantag för fossil gas Centerpartiet föreslår att nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol som används som drivmedel tas bort. Det väntas innebära att inkomsttitel 1430 Energiskatt ökar med 230 miljoner kronor 2025. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 230 miljoner kronor år 2026 och 230 miljoner kronor år 2027. Som en följd av detta väntas inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster minska med 30 miljoner kronor 2025. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 30 miljoner kronor 2026 och 30 miljoner kronor 2027. Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkt arbetsgivaravgift för ingångslöner Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa tillhör grupper med svag konkurrensförmåga. Samtidigt har Sverige en mycket låg andel så kallade enkla jobb jämfört med andra länder i EU. Jobb utan höga krav på tidigare erfarenhet eller utbildning är samtidigt precis vad många människor med så kallad svag konkurrensförmåga kan behöva, för att få in en fot på arbetsmarknaden. En orsak till bristen på enkla jobb är höga lägstalöner och höga skatter på att anställa. Idag finns det anställningsstöd för arbetsgivare som anställer personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vissa av dessa anställningsstöd fyller en viktig funktion. Särskilt gäller detta anställningsstöd som är förhållandevis kraftfulla, väl riktade och innebär sysselsättning som i hög grad liknar en reguljär anställning. Anställningsstöden har dock ett antal problem. Ett av de viktigaste är att de är tillfälliga. Det gör att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden bara kan konkurrera om existerande jobb; det skapar inte förutsättningar för att nya branscher med enklare jobb ska kunna växa fram. Det finns grupper som har mer långvariga svårigheter att etablera sig på arbets ­ marknaden och som av olika skäl inte kan förväntas öka sin produktivitet nämnvärt över tid. För dessa personer innebär stödens tidsbegränsning en risk för att de ska slussas fram och tillbaka mellan olika typer av åtgärder. Dagens stöd riskerar också att vara stigmatiserande och fungera som en negativ signal för potentiella arbetsgivare om att den arbetssökande är i behov av särskilt stöd. Det finns alltså starka argument som talar för att det behöver genomföras generella åtgärder som mer långsiktigt stöttar människor med låg produktivitet och möjliggör skapandet av nya typer av så kallade enkla jobb. Många, men långt ifrån alla, långtidsarbetslösa kan få anställning enbart med den typ av matchningshjälp som beskrivs utförligare under avsnittet rörande UO14 – utbildnings ­ insatser och subventioner. Många arbetsgivare anser att subventioner – även sådana som är större än skattenedsättningar och relativt automatiska, som till exempel nystartsjobben – är svåra att befatta sig med. Samtidigt spelar den totala lönekostnaden en viktig roll för hur arbetsgivare väljer att organisera sin verksamhet, inte minst om de ska fatta beslut om att anställa en person som står längre ifrån arbetsmarknaden. Centerpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften sänks för låga löner. Specifikt bör den halveras för heltidsjusterade månadslöner på upp till och med 20 000 kronor i månaden. Nedsättningen bör fasas ut i intervallet 20 000–27 000 kronor per månad, för att vara helt utfasad vid månadslöner som överstiger 27 000 kronor och överlappar då med ingångslöner i många yrken med lägre krav på formell utbildning. Att nedsättningen baseras på heltidsjusterade löner – en person som arbetar 50 procent till en lön på 15 000 kronor har en heltidsjusterad månadslön på 30 000 kronor – innebär att nedsättningen inte premierar deltidsarbete. Förslaget har ett antal tydliga fördelar. Sänkningen fokuserar på de som behöver stöd, då låg lön är en god approximation av låg produktivitet. För personer som bara behöver få in en fot på arbetsmarknaden fasas nedsättningen ut när de får högre lön. Samtidigt är stödet permanent för de personer som behöver ett mer långsiktigt stöd, eftersom det inte finns någon tidsgräns. Sänkningen stöttar branscher som erbjuder människor låga trösklar till svensk arbetsmarknad. Men den skapar också förutsättningar för att nya branscher kan uppstå, där jobb som idag är för dyra kan skapas. Sänkningen är långsiktig och ger därmed större förutsättningar för att fler enkla jobb skapas jämfört med dagens anställningsstöd, som är tidsbegränsade. Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för låga löner förväntas kunna införas den 1 januari 2025. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. Nedsättningen som gäller både privat och offentlig sektor beräknas leda till 5 miljarder kronor i lägre skatteinbetalningar per år från 2025 och framåt. Tio skattefria anställda – ett nytt tillväxtavdrag En av de viktigaste faktorerna för de små företagens tillväxt är möjligheten att anställa. Att ta steget från enskild firma till arbetsgivare innebär en betydande utmaning, inte minst ekonomiskt. Genom att sänka kostnaderna för att anställa kan fler småföretagare ta steget och expandera sin verksamhet. Detta leder i sin tur till ökad omsättning, skatteintäkter och nya jobb. Därför föreslår Centerpartiet ett tillväxtavdrag för de allra minsta företagen som påbörjar sin tillväxtresa och anställer sina första tio medarbetare. Tillväxtavdraget innebär att ett enmansföretag som anställer sina första tio anställda ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för dessa under de första två åren. Taket för nedsättningen ska vara 35 000 kr i månadslön per anställd. Avdraget innebär en årlig besparing på 445 000 kr för den företagare som går från 0 till 5 anställda, vilket innebär att företaget har råd att anställa ännu en person på ingångslön. Satsningen innebär att minst 10 000 jobb i små och snabbväxande företag kan tillkomma. Reformen bedöms kosta staten 620 miljoner per år från och med 2027, med hälften, 310 miljoner, 2025 och 458 miljoner 2026, eftersom inte alla företag förväntas anställa ytterligare personer omedelbart när de nya reglerna är på plats. Därför blir den offentligfinansiella effekten mindre initialt och ökar över tid. Reformen ersätter det så kallade växa-stödet som är betydligt mer begränsat i sin omfattning och innebär mycket administration för företagare. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. Skatt på konsumtion m.m. Slopad indexering av elskatten En snabbare takt i elektrifieringen av det svenska samhället är avgörande för förut ­ sättningarna att nå Sveriges klimatmål och möjliggöra för fler att vara en del av omställningen. Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Detta vill Centerpartiet åtgärda och slopar därför indexeringen av elskatten, vilket beräknas vara en skattesänkning nästa år jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kWh och ökande i takt med att elskatten fortsätter att stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kWh. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. Detta beräknas minska intäkterna under inkomsttitel 1431 med 910 miljoner 2025, 1 060 miljoner 2026 och 1 600 miljoner 2027. [9] Avvisad skattehöjning på egenproducerad solel I budgetpropositionen föreslår regeringen att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el avskaffas. Centerpartiet anser att det finns skäl att behålla denna reduktion för att fortsätta att stimulera etableringen av egna anläggningar för förnybar elproduk ­ tion, särskilt solceller, och det är ytterligare en förändring från den här regeringen som innebär otydliga och oförutsägbara villkor för elmarknaden. Av detta skäl minskar inkomsttitel 1140 med 680 miljoner kronor från 2026 i Centerpartiets inkomstberäkning. Skatt på begagnad elektronik Kemikalieskatten betalas av företag som tillverkar, för in eller tar emot skattepliktiga elektronikvaror eller vitvaror. Sedan en tid är skatten avskaffad för begagnade varor, men endast för begagnade varor som tidigare brukats i Sverige. Centerpartiet menar att skattskyldigheten också bör begränsas för begagnade varor som importeras i syfte att ytterligare gynna återbruk. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. För detta ändamål beräknas inkomsttitel 1450 minska med 20 miljoner kronor per år 2025–2027. [10] Differentierad spelskatt Spelskatten är sedan omregleringen 2019 på en enhetlig nivå och tas ut på det så kallade spelnettot, spelaktörernas behållning efter utbetalda vinster. Centerpartiet anser att det är viktigt att spelskatten kan bidra till att motverka problemspelande till förmån för ett spelande som är både sunt och nöjesfyllt. Regeringen höjde i föregående budget ­ proposition spelskatten från 18 till 22 procent. I konsekvensanalysen inför detta konstaterade regeringen att höjningen leder till minskade intäkter för den svenska hästsporten utan att ge förslag på kompensatoriska åtgärder. Centerpartiet anser att den effektiva skattesatsen för olika typer av spel bör differentieras med fokus på att hämma riskspelande till förmån för sunt och nöjesfyllt spelande. Centerpartiet beräknar att detta förslag minskar inkomsttitel 1480 med 180 miljoner kronor 2025 och 210 miljoner 2026–2027. [11] Samtidigt höjs skatten på andra spelformer, såsom nätcasino, vilket leder till ökade intäkter under inkomsttitel 1480 med 180 miljoner kronor 2025 och 210 miljoner 2026–2027. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. Skatt på alkohol och tobak Centerpartiet föreslår att den skattesänkning på snus som genomfördes i budget ­ propositionen för 2024 återställs. Det beräknas medföra ökningar under inkomsttitel 1420 med 970 miljoner kronor per år under åren 2025–2027. [12] Centerpartiet har länge drivit frågan om att förenkla för mikrobryggerier. Vi väl ­ komnar därför den differentiering av alkoholskatten, riktad till mindre producenter, som regeringen har lagt fram i budgetpropositionen. Centerpartiet tycker dock att förslaget blir för snävt med produktionsbegränsningen på 3 miljoner liter per år och föreslår att den utökas till 5 miljoner liter per år och räknar med lägre skatteintäkter om 10 miljoner kronor årligen under inkomsttitel 1420. Centerpartiet uppmanar regeringen att skynd ­ samt återkomma med förslag i enlighet med detta. Justerade ränteavdrag Regeringen föreslår förändringar av reglerna för möjligheten att göra avdrag på ränteutgifter. Centerpartiet ställer sig bakom huvuddragen i de förändringar som görs men hade velat se en justering av hur justeringen sker där onoterade värdepapper används som säkerhet för lånet i syfte att inte missgynna endera säkerhetsmassan. En diskrepans mellan hanteringen av noterade och onoterade värdepapper riskerar att försämra förutsättningarna för lånefinansiering av små och växande företag och skulle kunna påverka även utlåningen från statens egen verksamhet inom Almi. Detta bör utredas vidare i syfte att justeras snarast möjligt men senast i samband med budget ­ propositionen för 2026. Utöver de förändringar som föreslås av regeringen anser Centerpartiet att i samband med justeringarna av reglerna för ränteavdrag så borde ränteavdraget begränsas för billån där säkerheten består av bilar som i huvudsak drivs av fossila bränslen. Center ­ partiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. Detta beräknas innebära ökade inkomster om 1,5 miljarder årligen 2025–2027 under inkomsttitel 1310. [13] Ytterligare justeringar av punktskatter m.m. Centerpartiet föreslår vidare att regeringens skattesänkning på plastpåsar från före ­ gående budgetproposition återställs. Centerpartiet uppmanar regeringen att skyndsamt återkomma med förslag i enlighet med detta. Det förväntas ge ökade skatteintäkter jämfört med regeringens budget på inkomsttitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö om 650 miljoner kronor per år 2025–2027. [14] Övriga inkomstfrågor Avvisade förslag till skatteförändringar i budgetpropositionen för 2025 Det är viktigt att politiken inte bortser från sitt ansvar att nå Sveriges klimatmål. Avgörande i det arbetet är att ställa om fordonsflottan. Regeringens förslag om att sänka skatten på bensin och diesel ytterligare är dåligt utformat och har endast begränsad effekt på det bränslepris som konsumenter möter. Sänkningen riktas till alla, inklusive boende i storstäder. Sänkningen påverkar också prismekanismerna och leder på marginalen till ökad konsumtion av fossil bensin och diesel. Trots en hög offentlig ­ finansiell kostnad leder den, i förhållande till skattenivåerna för år 2024, också bara till en liten förväntad minskning av drivmedelspriserna. Av dessa skäl föreslår Centerpartiet att regeringens förslag om sänkt energiskatt och koldioxidskatt på bensin och diesel avvisas. Detta väntas leda till ökade skatteintäkter om 3 170 miljoner kronor 2025, 5 490 miljoner kronor 2026 och 5 650 miljoner kronor 2027, vilket främst påverkar inkomsttitlarna 1430 och 1440 men också 1320 och 1410. Centerpartiet ser värdet av fungerande flygtransporter inom Sverige. Det är viktigt i många delar av landet där avstånden är långa, för både dem som bor där och för att stärka dessa områdens konkurrenskraft. Av detta skäl föreslår Centerpartiet i denna budgetmotion exempelvis ett stärkt stöd till regionala flygplatser på 200 miljoner kronor årligen, vilket skulle öka kostnadstäckningen till 75 %. Samtidigt saknas i dagsläget styrmedel för att hantera flygets klimateffekter. Skatten på flygresor bör därför kvarstå till dess att verkningsfulla styrmedel för detta finns på plats. Av detta skäl väntas skatteintäkterna under inkomsttitel 1462 ligga 870 miljoner högre för 2025 och 1 820 miljoner respektive 1 880 miljoner högre 2026 och 2027 än i regeringens förslag. Vad gäller internationella resor är flygresor momsbefriade enligt beslut i både EU-sammanhang och multilaterala överenskommelser och åtnjuter därmed en särskild gynnad ställning i skattesystemet, varför flygskatten så som den är utformad bedöms vara lämplig. Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Centerpartiet föreslår en teknikneutral avgiftsfri anslutning av ny elproduktion till stamnätet. Detta ska i första hand bekostas direkt av affärsverket Svenska kraftnät, men i det fall oklarheter eller dröjsmål uppstår ska staten finansiera detta genom ett nytt anslag under utgiftsområde 21. Eventuella kostnader för staten ska sedan återbetalas utav Svenska kraftnäts uppbyggda flaskhalsintäkter och som förberedelse för detta finns en bedömning om intäkter under inkomsttitel 2000 på 900 miljoner kronor 2025, 1,6 miljarder 2026 och 1,9 miljarder 2027. Inkomstberäkning Nedan presenteras Centerpartiets förslag till inkomstberäkning för år 2025. Tabell 4 Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 786 951 393 −2 600 000 1111 Statlig inkomstskatt 64 165 361 ±0 1115 Kommunal inkomstskatt 969 640 894 −2 800 000 1120 Allmän pensionsavgift 166 628 512 −800 000 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −413 483 374 1 000 000 1200 Indirekta skatter på arbete 790 968 382 −5 230 000 1210 Arbetsgivaravgifter 771 132 212 ±0 1240 Egenavgifter 11 730 609 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −53 234 021 ±0 1270 Särskild löneskatt 67 582 104 ±0 1280 Nedsättningar −6 800 714 −5 230 000 1290 Tjänstegruppliv 558 192 ±0 1300 Skatt på kapital 418 599 452 1 170 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 92 143 300 1 500 000 1320 Skatt på företagsvinster 225 163 204 −330 000 1330 Kupongskatt 9 283 504 ±0 1340 Avkastningsskatt 29 994 197 ±0 1350 Fastighetsskatt 43 127 567 ±0 1360 Stämpelskatt 12 906 739 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 5 980 941 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 728 287 523 8 450 000 1410 Mervärdesskatt 589 617 623 300 000 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 797 224 960 000 1430 Energiskatt 44 545 424 2 320 000 1440 Koldioxidskatt 24 533 370 3 370 000 1450 Övriga skatter på energi och miljö 7 469 767 1 500 000 1470 Skatt på vägtrafik 22 472 719 ±0 1480 Övriga skatter 7 851 396 ±0 1500 Skatt på import 7 933 347 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 10 709 603 −100 000 1700 Avgående poster, skatter till EU −7 933 347 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 735 516 353 1 690 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 336 433 318 3 600 000 Statens skatteintäkter 1 399 083 035 5 290 000 1900 Periodiseringar 3 062 709 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 402 145 744 5 290 000 Övriga inkomster −28 283 293 500 000 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 836 598 500 000 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 562 931 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 245 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −154 374 067 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 373 862 451 5 790 000 I nedanstående tabell presenteras Centerpartiets förslag till inriktning för inkomstberäkning för nästföljande år. Tabell 5 Inkomster 2026–2027 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2026 2027 1100 Direkta skatter på arbete −3 820 −3 120 1111 Statlig inkomstskatt ±0 ±0 1115 Kommunal inkomstskatt −2 600 −1 800 1120 Allmän pensionsavgift −800 −600 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −420 −720 1200 Indirekta skatter på arbete −5 268 −5 370 1210 Arbetsgivaravgifter ±0 ±0 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar −5 268 −5 370 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 1 170 1 170 1310 Skatt på kapital, hushåll 1 500 1 500 1320 Skatt på företagsvinster −330 −330 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 13 870 13 750 1410 Mervärdesskatt 300 300 1420 Skatt på alkohol och tobak 960 960 1430 Energiskatt 4 270 3 930 1440 Koldioxidskatt 5 890 6 050 1450 Övriga skatter på energi och miljö 2 450 2 510 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 5 952 6 430 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 3 400 2 400 Statens skatteintäkter 9 352 8 830 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 9 352 8 830 Övriga inkomster 1 300 1 700 2000 Inkomster av statens verksamhet 1 300 1 700 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 10 652 10 530 Utgifter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som föreslås i budgetpropositionen för 2025, vad gäller utgifter. Det faktum att budget ­ motionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslaget i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i propositionen. I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftsramar för år 2025. Tabell 6 Förslag till utgiftsramar 2025 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 20 130 981 −580 000 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 21 734 078 −4 000 3 Skatt, tull och exekution 14 812 398 −170 000 4 Rättsväsendet 86 791 679 450 000 5 Internationell samverkan 2 278 371 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 169 680 344 350 000 7 Internationellt bistånd 44 499 844 1 703 000 8 Migration 11 937 532 −105 000 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 254 872 311 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123 058 927 −760 000 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 890 360 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 531 449 −1 300 000 13 Integration och jämställdhet 6 265 767 580 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 539 399 −15 474 500 15 Studiestöd 33 793 466 −86 800 16 Utbildning och universitetsforskning 103 845 141 5 086 800 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 861 894 745 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 240 094 10 000 19 Regional utveckling 4 294 201 55 000 20 Klimat, miljö och natur 16 438 897 4 990 000 21 Energi 6 631 297 355 000 22 Kommunikationer 94 447 432 1 000 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 697 804 340 000 24 Näringsliv 8 315 298 25 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 107 254 5 300 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 28 755 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 761 911 ±0 Summa utgiftsområden 1 441 595 890 2 820 500 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −10 567 382 ±0 Summa utgifter 1 431 028 508 2 820 500 Riksgäldskontorets nettoutlåning −2 984 969 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 428 414 376 2 820 500 I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till inriktning av utgiftsramar nästföljande år. Tabell 7 Förslag till utgiftsramar 2026–2027 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2026 2027 1 Rikets styrelse −580 −580 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning −4 −4 3 Skatt, tull och exekution −95 ±0 4 Rättsväsendet 455 455 5 Internationell samverkan ±0 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 350 350 7 Internationellt bistånd 9 930 14 754 8 Migration −1 425 −920 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg −489 −239 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 530 1 938 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn −1 325 −1 500 13 Integration och jämställdhet 1 605 2 140 14 Arbetsmarknad och arbetsliv −13 144 −10 094 15 Studiestöd 145 145 16 Utbildning och universitetsforskning 4 355 5 253 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 870 870 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 10 10 19 Regional utveckling 90 120 20 Klimat, miljö och natur 4 470 4 470 21 Energi 1 550 1 860 22 Kommunikationer 1 000 1 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 415 415 24 Näringsliv 50 50 25 Allmänna bidrag till kommuner 5 090 3 820 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 13 853 24 313 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 13 853 24 313 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 13 853 24 313 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Den svenska demokratin har fyllt hundra år och det är tydligt att den liberala demokratin är en av mänsklighetens främsta innovationer. Inget annat styrelseskick levererar samma rättvisa, frihet och nytta, från den enskilda människans möjlighet att forma sitt eget liv till samhällets förmåga att gemensamt fatta goda beslut. Medborgerliga och politiska rättigheter skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen. Folkviljan ska kanaliseras genom en effektiv förvaltning inom såväl Regerings ­ kansliet som riksdagen, med respekt för olika minoriteter och rättssäkerheten, och granskas av oberoende medier. En stor del av de politiska institutioner som är ämnade att säkerställa detta återfinns inom utgiftsområde 1. Den svenska demokratin måste kontinuerligt utvecklas och anpassas, rustas och försvaras, i en föränderlig värld. De offentliga institutioner vars uppgift det är att genomdriva den politik som fått stöd i allmänna val måste göra så på ett effektivt och transparent sätt. Centerpartiets överväganden Tabell 8 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 4:1 Regeringskansliet m.m. −600 −600 −600 5:1 Länsstyrelserna m.m. 20 20 20 Summa −580 −580 −580 Anslagsområde 4:1 föreslås minska i och med att Centerpartiet motsätter sig delar av den expansion av Regeringskansliet som inleddes i föregående budgetproposition samt den ytterligare utökning för att ”fullfölja reformagendan” som skjuts till i BP25. Centerpartiet instämmer i att Sverige behöver rusta sig bättre för det nya säkerhetsläget och accepterar ökade resurser för detta, men vi delar inte regeringens uppfattning att detta och regeringens andra politiska prioriteringar kräver så stora tillskott till Regeringskansliet. Centerpartiet föreslår inrättandet av en kriskommission för infrastrukturen och föreslår att anslag 4:1 ökar med 50 miljoner åren 2025–2027 för detta ändamål. Effektivare arbete inom Länsstyrelserna är viktigt för att åstadkomma snabbare tillståndsprocesser, men det krävs initialt resursförstärkningar för att åstadkomma detta och anslag 5:1 ökas med 10 miljoner årligen 2025–2027 för detta ändamål. Anslag 5:1 ökas också med 10 miljoner årligen för att säkerställa permanenta resurser för myggbekämpning. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Centerpartiet strävar efter en ökad finansiell stabilitet. Hushållens och företagens tillgång till finansiella tjänster är viktig för att omvandla sparande och konsumtions ­ utjämning till produktiva investeringar. Välfungerande marknader för riskhantering och allokering av kapital är ett viktigt fundament för ekonomisk tillväxt. Sådana tjänster bör erbjudas med ett starkt konsumentskydd och på ett sätt som inte äventyrar den finansiella stabiliteten. Finansinspektionens arbete med tillsyn och dess mandat att hantera risker för ­ knippade med hushållens skuldsättning är här viktiga. Också Riksgäldens roll som resolutionsmyndighet, statens internbank och skuldförvaltare är av största vikt. Att granska det offentligas verksamhet är också centralt för att kontinuerligt förbättra den offentliga sektorns arbete. Här fyller Statistiska centralbyrån, Riksrevisionen, Statskontoret och Finanspolitiska rådet viktiga funktioner. Tilltron till den statliga förvaltningens effektivitet påverkar i förlängningen tilltron till den svenska demokratins förmåga att företräda folkviljan och hantera olika samhällsproblem. Centerpartiets överväganden Tabell 9 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:8 Ekonomistyrningsverket −4 −4 −4 Summa −4 −4 −4 Centerpartiet avvisar inrättandet av en regiongranskningsfunktion, vilket innebär 4 miljoner i minskade utgifter under 1:8 årligen 2025–2027. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystem är centralt för att ekonomin ska fungera. De myndigheter som återfinns inom utgiftsområde 3 spelar en central roll i arbetet för att säkerställa detta. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga och syftet med att de tas in ska inte kunna missförstås. Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lag ­ stiftningen, vars effekter de aktuella myndigheterna i stor utsträckning ska hantera. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för det svenska rättssamhället. Både individer och företag måste känna förtroende för deras myndighetsutövning. Förutsägbarhet och tydliga regler är då helt avgörande. Att på ett rättssäkert och effektivt sätt säkerställa att beslutade skatter betalas in är en grund ­ förutsättning för finansieringen av viktig offentlig verksamhet. Det är också en fråga om likabehandling och värnandet av tilliten till det offentliga. Servicen hos de tre aktuella myndigheterna har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta att förbättras. Det för med sig ett alltmer utbrett användande av e-tjänster. Samtidigt är statens närvaro i hela landet central för samhället i stort. Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som beslutats av Sveriges folkvalda. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och på ett effektivt sätt finansiera offentliga utgifter. Skatter måste vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga. Arbetsgivaravgiften är en betydande utgift för arbetsgivare och påverkar anställda, varför Skatteverket bör se till att den alltid redovisas på slutskatte ­ beskedet. Den kan även redovisas på lönespecifikationer och här bör Skatteverket till ­ sammans med alla statliga myndigheter se till så att det alltid görs för statligt anställda. Trösklarna till småskaligt företagande måste sänkas genom regelförenklingar och lägre skatter. Därför förespråkar Centerpartiet införande av så kallade mikroföretag som ska kunna verka med ett minimum av regelkrångel, bland annat kopplat till dessa före ­ tags beskattning. Skatteverket bör därför kontinuerligt arbeta för minskad skatte ­ administration för privatpersoner, företag och offentliga aktörer. Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen i sin verksamhet bidra till att vårda den allmänna säkerheten och till att utifrån sina uppgifter och befogenheter upprätthålla ordningen i landet. Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste tillgodoses: dels uppbörd, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter, dels brotts ­ bekämpning, där bland annat olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapensmuggling ska beivras. Tullverket behöver verktyg för att stärka sitt arbete med att skydda våra gränser och att upprätthålla goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel med andra länder. Det är viktigt för lag och ordning men även för att garantera att våra företag kan vara konkurrenskraftiga gentemot aktörer i andra länder. I en globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi som land vara öppna mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten. Tullverkets befogenheter har under en lång rad av år utökats. Detta behöver fortsätta. Det finns en tydlig koppling mellan narkotikahandeln, den organiserade brottslig ­ heten och det ökande antalet skjutningar i landet. Tullverket har fått tillskott de senaste åren men det saknas fortfarande tillräckliga resurser i verksamheten samtidigt som tullens brottsbekämpande arbete behöver utvecklas för både fler kontroller och mer avancerad teknik. Vi måste också komma åt införseln av vapen och då är Tullverket en nyckelaktör. En ny lagstiftning är på plats, där tullen har fått ökade befogenheter att kvarhålla misstänkt stöldgods som är på väg att föras ut ur landet, i väntan på polis. Denna verksamhet måste säkerställas inom Tullverkets tillskott. Centerpartiets överväganden Tabell 10 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 1:1 Skatteverket −170 −95 ±0 Summa −170 −95 ±0 Anslag 1:1 föreslås minska med 170 miljoner kronor under 2025 samt 95 miljoner 2026 i och med att Centerpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om en folkräkning. Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Rättsväsendet är – tillsammans med försvaret – den yttersta garanten för vår öppna liberala demokrati, med uppgiften att skydda människors fri- och rättigheter både från brott som begås av enskilda och från den offentliga maktens godtycke eller maktmiss ­ bruk. Att upprätthålla rättsstaten och tryggheten för alla individer, oavsett kön, för gammal och ung, i hela landet, är en av statens kärnuppgifter. De senaste årens katastrofala utveckling med skjutningar, sprängningar och en ökad otrygghet, tillsammans ett försämrat säkerhetsläge, ställer mycket stora krav på rätts ­ väsendet. Vi har sett hur organiserad brottslighet kommit att bli ett hot mot vår allmänna välfärd, där oerhörda våldsbrott och handel med narkotika, vapen och människor till ­ sammans med stölder och bedrägerier utmanar det samhälle vi värnar. Ett samhälle som är byggt på tillit och trygghet. Vi ser en lika oacceptabel situation när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck och mäns våld mot kvinnor och våld mot barn. Vi behöver ett ökat fokus på dem som utsätts för brott. Brottsoffer behöver få rättvisa skipad och få bättre stöd i rätts ­ processens olika skeden. Men vi behöver samtidigt kunna ge dem som begått brott en rimlig chans att återgå till ett liv utan kriminalitet och se till att fler lämnar den kriminella banan innan det är för sent. För att lösa denna uppgift krävs att samhället kraftsamlar. Det krävs utökade befogenheter och brottsförebyggande arbete inom skolor och socialtjänst i våra kommuner. Det krävs att poliserna blir fler och får fler verktyg för att både förebygga och utreda brott och att de rättsvårdande myndigheterna får rätt styrning och uppdrag. Det krävs en förstärkning av hela rättsväsendet från polisen, åklagare och domstolarna till kriminalvården och tullen. Det krävs att alla delar av samhället gör sitt här och nu. Rättskedjans alla delar är viktiga och ska stärkas Rättskedjans myndigheter får historiska tillskott för att möta en mycket allvarlig utveckling. Med Centerpartiets politik växer polisen, men pengarna måste också leda till rätt insatser och framför allt till fler lokala poliser. Polisen har en central roll för att beivra, begränsa och lösa brott. Polisen måste därför vara närvarande, tillgänglig och synlig för människor i hela landet. Större myndighetsanslag är avgörande för att garantera polisens lokala närvaro, för att öka antalet arbetade polistimmar, för att skapa förutsättningar för bättre arbetsvillkor och en bättre arbetsmiljö samt för att ge polisen möjlighet att bekämpa brottslighet både i hemmen och på gatorna. Centerpartiet arbetar för att öka polistätheten ytterligare, för att nå en europeisk genomsnittsnivå. Center ­ partiet ser positivt på att det tillskapas flera olika vägar till att arbeta som polis och även på att en viss specialisering kan ske tidigare än idag. Att poliser tidigt kan välja spår som t.ex. utredare, ingripandepolis och cyberpolis ser vi kan locka nya grupper att bli poliser. Vi ser behovet av en satsning på utredande och lagföring av just brott med cybern som brottsplats. Här behöver polis, åklagare och domstolar få resurser för att uppdatera sig till den nya situationen för att inte cybern ska bli ett laglöst land. De historiskt stora satsningar som görs på rättsväsendet gör att det finns förutsättningar för att göra dessa prioriteringar. Under detta år har medel även skjutits till för att stärka verksamheten inom Nationellt forensiskt centrum, för att kunna jobba snabbare med mer tekniskt krävande forensiska inslag i utredningar, en satsning som även fortsatt måste prioriteras för att säkra en långsiktig utbyggnad och resurssättning. Polisen måste vara lokalt förankrad. För att förtjäna, värna och stärka medborgarnas förtroende för polisen krävs att man inte enbart arbetar med grov kriminalitet, utan också prioriterar resurser till arbetet med vardagsbrotten – s.k. mängdbrott – som skadegörelse, stölder och buskörningar. En lokalt förankrad polis utgör också ett viktigt verktyg i kampen mot grov brottslighet, då lokal förankring är en förutsättning för att arbeta förebyggande och kunna bedriva brottsutredningar i de områden där organiserad brottslighet och gängkriminalitet är mer vanligt förekommande. Ett problem som försvårar det brottsbekämpande arbetet är att de samhällen som är hårdast drabbade också är de samhällen där förtroendet för de rättsvårdande myndig ­ heterna är svagast. Åtgärder måste till för att överbrygga klyftan mellan medborgarna och myndigheterna, så att alla känner att de får den hjälp de behöver när de behöver den och att fler vågar och vill anmäla brott och vittna mot brottslingar. Under senare år har måltillströmningen och målens komplexitet hos Sveriges dom ­ stolar ökat, till stor del som resultat av de reformer som redan vidtagits för att komma åt den allt grövre kriminaliteten; det här är en utveckling som bara kommer att fortsätta. Detta har lett till långa handläggningstider för alla mål som inte är prioriterade, såväl brottmål och tvistemål som förvaltningsrättsliga mål och ärenden är påverkade. Det är därför avgörande att domstolarna tillförs de medel de behöver för att hantera hela ärendebördan, inte bara det som relaterar till den grova organiserade brottsligheten. Det är viktigt att man tillåts att utöka verksamheterna på ett hållbart och långsiktigt sätt. Att rekrytera, utbilda och fortbilda domare är exempelvis ett arbete som tar tid. Notarie ­ utbildningen är en aspekt av detta, rekryteringen av jurister med andra erfarenheter av rättsväsendet är en annan. Men för att såväl vara en attraktiv arbetsplats för kvalificerade jurister som uppfylla rollen som yttersta väktare av rättsstaten måste domstolarna ha goda möjligheter att rekrytera och utbilda domare löpande. I detta ligger också behovet av en översyn av skyddet för domare och andra anställda i domstolar, för att säkerställa att de har ett adekvat skydd i den utsatta situation de ofta befinner sig i. Domstolarna har dessutom ett brett uppdrag, där de inte bara hanterar brottmål och avgör tvister enskilda emellan och tvister mellan enskilda och myndigheter utan också fyller en viktig roll i många andra samhällsviktiga ärenden. I detta arbete är det viktigt att prioritera förvaltningsdomstolarna, som utöver att hantera stora delar av såväl före ­ byggande som brottsbeivrande insatser även handlägger omfattande mängder av ärenden som är avgörande för både en fungerande myndighetsapparat och näringslivet. Utan en effektiv och rättssäker hantering av till exempel tillstånds- och ansöknings ­ ärenden bromsas såväl viktiga investeringar i t.ex. energisektorn som infrastruktur ­ satsningar. Förvaltningsdomstolarnas betydande roll har ofta underskattats vad gäller såväl ärendenas omfattning som deras komplexitet. Samtliga ansvariga myndigheter är överens om att ett grundläggande problem i svensk brottsbekämpning idag är svårigheten att bryta sekretess i individuella ärenden. Centerpartiet ser positivt på de förslag om en allmän sekretessbrytande regel mellan myndigheter för att utöka möjligheterna att dela information i syfte att samverka, förebygga och beivra brott som lämnats av en utredning nyligen. Samtidigt behöver sekretessen stärkas för personuppgifter som används för att begå brott och kartlägga brottsoffer. Offentlighetsprincipen bör ses över för att förebygga ekonomisk brottslighet och stärka individens integritet. Den ekonomiska brottsligheten är intimt förknippad med den grova och våldsamma kriminaliteten. Utredningen om bidragsbrott som tillsattes 2021 har föreslagit att Ekobrottsmyndigheten ska stärkas och få ansvar för att utreda bidragsbrott. Center ­ partiet står bakom den inriktningen. Centerpartiet har stått bakom de nya lagar som ger rättsväsendet större befogenheter att använda hemliga tvångsmedel för att kunna förhindra och lösa fler brott. Vi har dock lyft behovet av att de domstolar och myndigheter som har att granska, kontrollera och besluta i dessa frågor har nödvändiga och tillräckliga resurser för att fullgöra sitt viktiga uppdrag. De senaste årens utveckling med ökande grov brottslighet, straffskärpningar och ökade resurser till polis och åklagare sätter också Kriminalvårdens verksamhet på prov. Överbelagda häkten och anstalter är redan ett stort problem. Brist på häktes- och fängelseplatser leder till stora påfrestningar både för de intagna och för personalen och påverkar det återfallsförebyggande arbetet negativt. En snabb expansion ökar också risken för infiltration inom myndigheten, en risk som måste tas på största allvar. Utbyggnaden av Kriminalvården borde ha påbörjats och drivits långt kraftfullare än vad som skett hittills. Platsbrist får aldrig vara en anledning att ge avkall på allmän säkerhet eller kvaliteten på den vård som Kriminalvården ska tillhandahålla. Kriminalvårdens behov av ökade resurser måste därför prioriteras. Här ser vi en utbyggnad i hela landet som värdefull. Stärk hela rättskedjans fokus på både brottsoffer och gärningspersoner I den pågående expansionen av rättsväsendet är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Centerpartiet vill se ett helhetsgrepp om frågorna – från det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet till stödinsatser för brottsoffer, men även i fråga om att återanpassa individer som avtjänat sina straff. Det är därför viktigt att ge alla med ­ arbetare i hela rättskedjan goda förutsättningar och de resurser som krävs för att de ska kunna hantera de ärenden som varje år strömmar igenom myndigheternas verksamhet. Centerpartiet vill ha ett starkare brottsofferperspektiv i rättsväsendet. Brottsoffer måste, förutom att de brott de utsatts för utreds på bästa sätt, även garanteras ett professionellt stöd och god information från rättsväsendet om deras aktuella fall. Centerpartiet vill återställa rätten till målsägandebiträde i överinstans, för att garantera ett gott stöd till brottsoffer under hela rättsprocessen. Systemet med skadestånd för brottsoffer måste ses över för att göra det betydligt enklare och snabbare för brottsoffer att få skadestånd. För att förhindra återfall i brott och möjliggöra livsresor måste det finnas ett starkt stöd från samhällets sida för den som vill lämna det kriminella livet. Som en del av en nationell satsning på avhopparprogram behöver det finnas ett särskilt program för unga kriminella. Detta för att barn och unga har specifika behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Det innebär att metoder som tagits fram för vuxna av ­ hoppare inte nödvändigtvis är lika bra för minderåriga. Det saknas inte sällan tillräcklig kunskap om unga gängkriminella i kommuner, inom myndigheter och i civilsamhället. Det kan ett nationellt program med beprövade metoder och bättre resurser åtgärda. Att under både vård och straff kunna rusta unga till ett liv utan kriminalitet är avgörande för ett långsiktigt hållbart arbete mot gängkriminaliteten. Här behöver de hinder som finns för ett effektivt samarbete mellan kommuner, regioner och staten inom bland annat sekretessområdet tas bort. Våld i nära relation Ingen människa ska behöva leva i rädsla för våld, hot och fridskränkningar. Våld i nära relation är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem. Problemet finns inom alla delar av befolkningen, inom alla samhällsklasser, i alla åldrar och i olika typer av nära relationer, men det drabbar tydligt i första hand kvinnor och barn. Detta kan vi inte låta fortgå. Polisen och åklagare behöver betrakta våld i nära relationer som det grova, och allt ­ för ofta dödliga, våld som det är. Avgörande insatser som förhör, brottsplatsunder ­ sökningar, teknisk bevisning och tvångsmedel måste användas på dessa brott i samma utsträckning som för andra grova brott. Utöver detta behövs ett starkt stöd till kvinno- och tjejjourer, Nationellt centrum för kvinnofrid och stödlinjen för unga relationer. Centerpartiets överväganden Tabell 11 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:1 Polismyndigheten 75 75 75 1:2 Säkerhetspolisen 5 5 5 1:3 Åklagarmyndigheten 5 10 10 1:4 Ekobrottsmyndigheten 5 5 5 1:5 Sveriges Domstolar 5 5 5 1:7 Brottsförebyggande rådet 5 5 5 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 350 350 350 Summa 450 455 455 Centerpartiet är positivt inställt till regeringens förstärkning av rättsväsendet men menar att resursökningarna hittills inte gett de resultat de borde. Därför föreslår Centerpartiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten så att grunduppdraget, inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn, mängdbrotten och en närvarande polis i hela landet, kan genomföras. Centerpartiet avsätter 500 miljoner kronor för detta årligen under 1:1 Polismyndigheten under 2025–2027 och effektiviserar samtidigt Polismyndig ­ heten med samma belopp under samma period. Vi föreslår också en dubblering av anslagen som går till polisens avhopparverksamhet, vilket medför ett tillskott om 75 miljoner årligen mellan 2025 och 2027 till 1:1. Avhopparverksamheten är en viktig och alltför lågt prioriterad del av arbetet mot gängen, där det särskilt saknas ett nationellt arbete för ett avhopparprogram för barn och unga. Cyberbrottslighet blir allt vanligare och påverkar flera myndigheter. Centerpartiet föreslår därför att Säkerhetspolisen (1:2), Åklagarmyndigheten (1:3) och Ekobrotts ­ myndigheten (1:4) tillförs 5 miljoner vardera under perioden 2025–2027 för att utveckla sitt arbete mot cyberbrottslighet samt att Brottsförebyggande rådet (1:7) tillförs 5 miljoner för samma syfte och tidsperiod. Centerpartiet ser ett stort behov av ett mer sammanhållet stöd till våldsutsatta kvinnor. Svårigheter kring att hitta bostad och ta sig ur ett ekonomiskt beroende medför problem för många kvinnor som vill lämna en destruktiv och våldsam relation. En lämnapeng ingår i detta. Till detta tillför Centerpartiet 100 miljoner årligen för perioden 2025–2027 som bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete (1:14). Centerpartiet föreslår en satsning för att halvera tillståndsprocesserna i viktiga miljö- och energifrågor, varför Sveriges Domstolar får ett tillskott på 5 miljoner kronor årligen för detta ändamål under anslag 1:5. Centerpartiet vill se fler vuxna på gator och torg, särskilt i utsatta områden. Det krävs fler närpoliser men särskilt andra professioner, se bl.a. UO9. Därför föreslår Center ­ partiet 250 miljoner kronor årligen till 1:14 för att förstärka detta arbete. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Att Sverige är ett land som bygger säkerhet med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Men det är först nu, genom det svenska Natomedlemskapet, som riktig kraft sätts bakom orden. Nu kan vi samlat och solidariskt bidra till att inom EU och Nato fortsatt ge ett starkt stöd till Ukraina och ett kraftfullt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det är, till ­ sammans med klimatinsatser, den viktigaste säkerhetspolitiska frågan innevarande mandatperiod. Centerpartiet kommer fortsatt att vara en konstruktiv samarbetsröst när det rör Sveriges roll i Nato. Sverige ska vara en aktiv partner på den internationella arenan. Vi ska bidra till fred, säkerhet och utveckling av människors livschanser och rättigheter i världen. Genom handel, erfarenhetsutbyte, diplomati och bistånd men även med militära och civila insatser. Säkerhet bygger vi tillsammans med andra. Insikten om att det som händer långt borta påverkar oss är uppenbar. Vi ska vara långsiktiga och strategiska i vårt arbete. Den liberala världsordningen är inte utan sina brister men har likväl skapat välstånd, stabilitet och möjligheter för världens stater att lösa gemensamma problem, även om möjligheterna nu allt oftare undermineras och blockeras. Den kräver därför en allt mer aktiv röst och den är värd att kämpa för. Den liberala demokratin är kärnan i Centerpartiets utrikespolitik. Svensk utrikespolitik ska försvara och främja den liberala demokratin. Vi förespråkar en utrikespolitik som försvarar och främjar demokrati och mänskliga rättigheter, som stöttar rättsstatsuppbyggnad, som motverkar korruption, som stärker kvinnors rättigheter och möjligheter och som stärker vårt samarbete med andra demokratier. Den multilaterala ordningen som den har utvecklats är inte perfekt fungerande och har utmanats väsentligt de senaste åren, men den måste försvaras och utvecklas. Den får inte försvagas ytterligare. Säkerheten för ett litet land som Sverige främjas av en förut ­ sägbar internationell ordning. Just nu präglas dock det internationella samarbetet av stor osäkerhet. Diplomatin är alltjämt den första försvarslinjen. Globalt står världen inför nya utmaningar. Det handlar bland annat om nya mot ­ sättningar mellan stormakter, kärnvapenrustning och effekterna av klimatförändringar samt pandemier som hotar människors trygghet, välstånd och frihet. Rysslands krig i Ukraina får inte bara fruktansvärda konsekvenser i Ukraina utan påverkar också sam ­ hällen och länder i ett större närområde, inte minst i Kaukasus. Det brutala övergrepp på civila israeler som skedde den 7 oktober 2023 och gisslantagandet har fått katastrofala följder. Kriget mellan Israel och Hamas i Gaza har fått oerhörda civila konsekvenser och spridningseffekter. Det riskerar att sprida sig till en större regional konflikt i Mellanöstern, med stora effekter långt utanför närområdet. Korruption sliter sönder samhällen och hämmar positiv utveckling. För att möta detta behöver vi utveckla vårt internationella system och stärka den internationella ordningen. Nationalism, populism, terrorism, kamp om resurser och teknik skapar också nya spänningar inom och mellan länder och regioner. Sverige ska inte tystna under auktoritära ledares maktspråk. Vi ska heller inte bedriva en utrikespolitik som blir inåtvänd och nationalistisk. En global utblick är fortsatt viktig. Svensk utrikespolitik ska inte bidra till att länder i det globala syd alienerar sig från oss eller andra liberala demokratier, och heller inte bidra till att vi försvagas på bekostnad av exempelvis ryskt och kinesiskt inflytande. En negativ bild av Sverige utomlands kan bidra till det. En negativ Sverigebild påverkar inte bara vårt globala inflytande utan också vår säkerhet. Svensk utrikespolitik ska därför också värna och arbeta för en positiv Sverigebild. Sverigebilden, vårt lands säkerhet och vårt globala inflytande påverkas av inre och yttre faktorer såsom politiska företrädares uttryckssätt och representation men också exempelvis illvilliga aktörers påverkansförsök mot vårt land. Många länder ser sig ha ett intresse av att så split både inrikespolitiskt i Sverige och mellan oss och andra länder. Det kräver sammantaget en långsiktig utrikespolitik där handels-, säkerhets- och biståndspolitiken hänger samman och där diplomatin ges goda förutsättningar att verka. Det är Centerpartiets uppfattning att svenska skattepengar inte ska riskera att finansiera andra länders globala maktambitioner genom exempelvis samarbeten och transaktioner till olika investeringsbanker, exempelvis Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB). I det fall Sverige samarbetar med exempelvis AsDB ska krav alltid ställas på demokrati och mänskliga rättigheter i olika projekt som finansieras, såsom det så kallade Belt and Road Initiative, och på att inga investeringar görs i till exempel Xinjiangs tvångsläger eller i militärdiktaturens Myanmar eller Kambodja. FN och internationell rätt är en hörnpelare för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Vi ser det som naturligt att det nordiska samarbetet fortsätter att utvecklas, inom försvars- och säkerhetspolitiken men också i frågor som rör exempelvis gränshinder och deras konsekvenser för den nordiska arbetsmarknaden. Det östliga partnerskapet behöver fortsätta att reformeras och utvecklas. Centerpartiets överväganden Tabell 12 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser −156 −156 −156 99:1 Nordiskt samarbete 20 20 20 99:2 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) 30 30 30 99:3 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 21 21 21 99:4 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning 85 85 85 Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet avvisar otydligheten som uppstår till följd av de förändrade anslagen under UO5. Centerpartiet vill anslå 20 miljoner kronor till nordiskt samarbete, 30 miljoner till Sipri, 21 miljoner till UI och 85 miljoner till annan forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Samtliga dessa kostnader återkommer årligen. Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Att Sverige är ett land som bygger säkerhet med andra har varit grunden för svensk säkerhets- och försvarspolitik sedan alliansregeringens dagar. Men det är först nu, genom Sveriges inträde i Nato, som det fått verklig betydelse. Vi i Centerpartiet har under lång tid påtalat vikten av att Sverige går med i Nato och fick under 2020 också stöd för vår politik i riksdagen, då det beslutades att Sverige skulle uttala en Natooption i sin säkerhetspolitiska linje. Detta visade sig vara viktigt när läget blev skarpt i samband med Rysslands anfall mot Ukraina samt då de hotade oss och flera andra europeiska länder i februari 2022. Försvarsanslagen har ökat kraftigt de senaste åren, något Centerpartiet prioriterat och drivit på för över tid först som en del av försvarsgruppen (2015–2018), bestående av regeringen, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna (del av perioden), och sedan som samarbetsparti till den dåvarande regeringen tillsammans med Liberalerna mellan 2019 och 2021. Vi deltog också i överläggningarna med Försvarsberedningen i mars 2022 där det bestämdes att budgetramen skulle höjas ytterligare som en direkt konsekvens av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Centerpartiet har sammantaget haft en avgörande roll för att säkerställa ekonomiska förstärkningar till försvaret det senaste decenniet. Vi beklagar att Försvarsberedningen våren 2024 inte kunde komma överens om en nivå för det militära försvaret motsvarande 3 % av BNP och heller inte kunde komma överens om en ambitionshöjning för det civila försvaret motsvarande 100 miljoner kronor senast år 2030. Det är satsningar i den storleksordningen att inget parti ensamt kan bära dem, utan satsningarna behöver göras brett och i samförstånd mellan riks ­ dagens partier. I denna budget tar Centerpartiet dock ytterligare kliv framåt och satsar 450 miljoner kronor mer än regeringen på totalförsvaret. Av dessa lägger vi 250 miljoner kronor på militärt försvar och 100 miljoner kronor ytterligare på civilt försvar. Det gör vi därför att det är nödvändigt i den tid vi lever och för att förmågan behöver öka i hela totalförsvaret snabbare än vad både regeringen och Försvarsberedningen i övrigt har kommit fram till. Det finns många utmaningar för försvaret. Tyvärr har förmågetillväxten påverkats negativt av kriget i Ukraina med ökade krav på beredskap, men också av bl.a. ett uppdämt behov av reparationer och behov av reservdelar samt av personalbrist. Personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs i utvecklingen av försvarsförmågan. I takt med att försvarsekonomin växer ser vi också ökade möjligheter till att villkor och incitamentsstrukturer utvecklas och blir så pass bra att personalen väljer att stanna kvar, eller komma tillbaka. Svensk försvarsförmåga ska utvecklas så att hela landet kan försvaras genom ökad tillgänglighet och förbättrad operativ förmåga, genom omedelbart gripbara krigsför ­ band. Förmågan att samtidigt kunna mobilisera krigsorganisationen i händelse av höjd beredskap är viktig, enskilt eller tillsammans med allierade är prioriterat. Att arméns förmågeutveckling fortsätter och prioriteras är av stor vikt; det gäller både fältför ­ bandens och territorialförbandens förmåga. Vi ska också kunna försvara svenskt territorium till sjöss, enskilt under svensk ledning eller under ledning av allierade. Förmågan till sjökontroll för att hålla sjövägarna öppna ska utvecklas både på västsidan med Göteborgs hamn och i Östersjön. Sverige ska också kunna försvaras i luften genom att svensk luftförsvarsförmåga utvecklas i ett bredare perspektiv än Jas. Det innebär att flygvapnet tillsammans med arméns luftvärn och marinen ska kunna kontrollera luftrummet och skydda mot fienders flygvapen och fjärrstridsmedel. Uthållighet i krigsorganisationen skapas bl.a. också genom en ändamålsenlig logistikfunktion. Det är en förutsättning inte bara för att kunna verka i fred, kris och krig men också för ett effektivt och ändamålsenligt värdlandsstöd. För Centerpartiets del ser vi att Östersjökusten och hela Östersjön kommer att bli än mer strategiskt viktigt och att Sverige kommer att få en viktig roll i försvaret av den ­ samma, tillsammans med övriga Östersjöstater. På samma sätt ser vi att områdena kring Arktis och Barents hav också kommer att vara strategiskt viktiga för Sverige att bidra i försvaret av. Här blir inte minst vinterförmågan viktig att fortsätta utveckla. Den nordiska och nordisk-baltiska dimensionen och samarbetet kommer att fördjupas allt mer och svenskt försvar integreras i en större Natohelhet. Det binder ihop vår region i en tydlig större regional kontext samtidigt som det stärker den transatlantiska länken. Över tid behöver också cybersäkerheten stärkas ytterligare inom Försvarsmakten och resten av samhället, på bredden och spetsen. För att skynda på förmågeutvecklingen inom det militära försvaret vill Centerpartiet lägga ytterligare 250 miljoner kronor på Försvarsmakten 2025, varav 125 miljoner läggs på förbandsanslaget för att möjliggöra förstärkt incitamentsstruktur, utbildning och övning ute på förbanden. 125 miljoner kronor läggs på materielanslaget för ytterligare inköp av ammunition. Krisberedskap och utvecklingen av det civila försvaret Rysslands krig mot Ukraina och de hybridattacker vi dagligen ser innebär stora ut ­ maningar också för svensk fredstida krisberedskap och det har visat på vikten av att snabbt vidta ytterligare åtgärder för att bygga upp ett modernt civilt försvar med åtgärder som gör skillnad på både kort och lång sikt. Det civila försvarets behov ska vara dimensionerande för beredskapsplaneringen. Erfarenheter från Rysslands krig mot Ukraina ska kontinuerlig dras och påverka beredskapsutvecklingen i Sverige. Vi ser tydliga behov av att stärka cybersäkerheten och av investeringar för att skydda samhällsviktig infrastruktur lokalt, regionalt och nationellt, och vi ser behov av att säkerställa kompetens- och personalförsörjningen både i kris och under höjd beredskap. Vi ser ett behov av att fortsätta utveckla befolkningsskyddet och räddningstjänstens förutsättningar att verka under höjd beredskap. Vi ser ett behov av att bygga motstånds ­ kraft i grunden och av att dra nytta av de gröna näringarna för att stärka förnödenhets ­ försörjningen, bygga motståndskraft och minska beroendet av utländsk olja och gas. Vi ser ett behov av fortsatt samarbete med näringslivet på både nationell och regional nivå, på lika villkor och med ömsesidig insikt om beroenden och mervärden. Centerpartiet kommer att fortsätta att driva på för att nödvändiga förändringar kommer på plats och att de beslut som redan fattats av riksdagen får genomslag och blir verklighet och att än mer görs. När ökade krav ställs på kommuner och regioner behöver finansieringsprincipen fortsatt få genomslag. Kommuners och regioners beredskap och skydd för samhällsviktig verksamhet utgör grunden för motståndskraften i vårt lands civila försvar. Stärk energisektorns motståndskraft I det pågående kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen genomfört såväl cyberattacker som fysiska attacker mot energisektorn. Även energisektorn i EU och Sverige har attackerats digitalt under det senaste året. Att energisektorn används strategiskt som pjäs i säkerhetspolitikens spel har varit tydligt de senaste åren. Ett exempel på detta är när Ryssland har använt minskade gasleveranser som medel för att nå strategiska mål. Inom energisektorn finns det därför en stor och befogad oro för hotbilden mot energiinfrastrukturen i Sverige och avsaknaden av förmågor att stå emot dessa. Störningar i energisektorn i Sverige kan dessutom ge kaskadeffekter i Europa, då Sverige är en avgörande leverantör till kontinenten. Därför är Sveriges energisektor i ett särskilt utsatt läge. Diskrepansen mellan hotbild och förmågor är alltför stor. För att minska diskrepansen vill Centerpartiet satsa ytterligare medel på en robust kommunal energiförsörjning som innebär att det skapas bättre förutsättningar för lokal distribution av el och risken för avbrott i lokal värmeförsörjning minskar. Vi satsar därför 50 miljoner kronor mer än regeringen på stärkt och decentraliserad energi ­ infrastruktur genom ett särskilt investeringsprogram för en mer robust kommunal energiförsörjning. Sammantaget stärks motståndskraften i svensk energisektor rejält, och diskrepansen mellan hotbild och förmåga minskar. Starkare kommunal beredskap Alla olyckor, översvämningar, skolskjutningar, terrorattacker, pandemier eller vilken fredstida kris vi nu än menar kommer alltid att ske i en kommun. Kommunerna kommer också att vara de aktörer som måste hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp för sina invånare inte minst vad gäller befolkningsskyddet inkl. tillgängliga och ändamåls ­ enliga skyddsrum. Kort och gott: Kommunerna har en nyckelroll i både den fredstida krisberedskapen och i totalförsvaret. Sveriges kommuner måste därför också ha en beredskap för flera olika hot samtidigt. Men kommunerna måste få bättre förutsättningar för det, mer pengar men också bättre stöd och minskad byråkrati. Regeringens satsningar på kommunal förmåga inom civilt försvar är kraftigt under ­ dimensionerade för behoven 2025. Den kommunala beredskapen behöver stärkas ytterligare och det kan inte vänta. Centerpartiet anser därför att ytterligare 50 miljoner kronor bör skjutas till för en bättre kommunal beredskap redan 2025 så att kommunerna kan anställa fler med beredskapskompetens och genomföra fler övningar och utbild ­ ningar med tjänstemän, politiker och civilsamhällets organisationer samt för att utveckla arbetet vidare inom fler områden parallellt. Stödet till Ukraina behöver öka kraftigt och Jas skickas till Ukraina Det är bra att regeringen skapar en särskild fond för stödet till Ukraina, men tyvärr är den inte tillräcklig. Centerpartiet vill tillskapa en särskild, och i sin helhet omedelbart tillgänglig, Ukrainafond för stödet till Ukraina på en procent av BNP per år utanför den ordinarie statsbudgeten. Den lösning som regeringen valt innebär en risk att nödvändigt stöd till Ukraina i praktiken skjuts på framtiden. Regeringens satsning är heller inte tillräcklig eftersom den begränsas till 75 miljarder kronor fram till 2026 men med en ram på 25 miljarder kronor per år. Med Centerpartiets kraftigt ökade ambition i fråga om stödet till Ukraina är vår bedömning att det är möjligt att skicka Jas under 2025, för att stärka luftförsvaret av Ukraina. I det ryms också resurser för logistik, reparation och annat nödvändigt stöd. Beslut om detta behöver fattas redan 2024. Övriga förändringar inom utgiftsområdet Centerpartiet står bakom regeringens satsning på 4 miljoner kronor till FOI för att omhänderta dess roll kring lagen om utländska direktinvesteringar men avvisar att finansieringen ska tas från stärkt livsmedelsberedskap inom UO23. Tvärtom behöver livsmedelsberedskapen och försörjningsförmågan för livsmedel stärkas i hela landet; i det är beredskapslager av särskilt viktiga livsmedel och insatsvaror en viktig del. Istället vill vi finansiera FOI:s roll i lagen om utländska direktinvesteringar genom en omför ­ delning inom FOI:s egen forskningsverksamhet inom civilt försvar. Förutom att vi avvisar regeringens minskning av livsmedelsberedskapen inom UO23 vill vi också se ytterligare resurser avsättas till den. Centerpartiet vill se sammantaget ytterligare 100 miljoner kronor för stärkt livsmedelsförsörjning och beredskapslager av särskilt viktiga livsmedel och insatsvaror. Därtill ser vi att regeringens satsning på att stärka den enskildas cybersäkerhet är bra och nödvändig, men vi anser att det är studieförbunden som finns i hela landet nära människor som bättre gör detta än MSB. Vi vill att MSB använder 11 miljoner kronor av sina ökade anslag till att finansiera studieförbunden för att genomföra denna viktiga verksamhet. Folkbildning, folkförankring och totalförsvar hör ihop och kan utvecklas tillsammans. Centerpartiets överväganden Tabell 13 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 125 125 125 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 125 125 125 2:4 Krisberedskap 100 100 100 Summa 350 350 350 Centerpartiet föreslår ytterligare medel för civilt försvar genom förstärkning inom anslag 2:4 Krisberedskap i form av åtgärder för robust kommunal energiförsörjning om 50 miljoner kronor 2025 och därefter 50 miljoner årligen samt genom att förstärka kommuners och regioners arbete med krisberedskap med ytterligare 50 miljoner under 2025, 2026 och 2027. Därtill skjuter Centerpartiet till 100 miljoner kronor under UO23 för beredskapslager. MSB (anslag 2:6) får ett minskat generellt tillskott om 11 miljoner 2025, vilket finansierar ett stöd till studieförbunden för att stärka den enskildas cybersäkerhet. För att snabbare nå det nya 2,6 %-målet för försvarsbudgeten och även överträffa det, så som Centerpartiet resonerade i sin avvikande mening i Försvarsberedningen, föreslås 250 miljoner i ökade anslag till det militära försvaret utöver Försvarsberedningens bana. Detta innebär att anslag 1:1 och 1:3 ökar med 125 miljoner var årligen 2025–2027. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI i den internationella utvecklingsagendan. Sverige ska ha ett generöst bistånd, men det kommer att ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats till följd av regeringens nedskärningar. Därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI 2028. Målet för Sveriges inter ­ nationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Behoven är enorma, inte minst efter covid-19 men också i spåren av klimatförändringarnas effekter och pågående konflikter. Svensk bistånds- och utvecklingspolitik ska sträva efter att skapa långsiktig förändring genom att angripa grundorsakerna till problemen. Partnerskap och lokalt ägarskap, mänskliga rättigheter och mottagarnas perspektiv utgör grunden i Sveriges politik för global utveckling, och bör så fortsatt göra. Svenskt bistånd ska följa OECD-Dacs regelverk för hur bistånd kan användas. Att använda biståndet som ett sätt att tvinga människor att återvända efter att de nekas asyl är inte i enlighet med OECD-Dac, och Centerpartiet motsätter sig en politik där biståndet används på detta sätt. Biståndet behöver däremot fokuseras. Biståndseffektiviteten ökar genom att svenskt bistånd kraftsamlar och fokuserar runt tre tematiska områden: 1) Hållbara jobb, 2) Klimatomställning och grön energi samt 3) Demokrati och rättsstatens principer. En viktig del i ett lands demokratiseringsprocess är att säkerställa att fler unga, flickor och pojkar får möjlighet att gå i skola och skaffa sig en utbildning. Här behöver mer göras. Fokuseringen tar sin utgångspunkt i, och utvecklar, de globala målen i Agenda 2030 och målsättningarna i Parisagendan som svenska aktörer bäst kan bidra till att nå. Vi är bra på mycket men behöver bli bättre på att fokusera på det vi är bäst på. Vi ska verka där vi kan göra mest skillnad, och där ska vi vara världsledande. Det är viktigt att det finns en långsiktighet i utvecklingsbiståndet, inte minst i demokratibiståndet, eftersom det tar tid för länder att demokratiseras. Detta får inte riskeras genom att endast fokusera på lågt hängande frukter och kortsiktiga resultat. Att det måste finnas ett humanitärt bistånd som går att skala upp är en självklarhet, men det ska inte ske på bekostnad av det bilaterala utvecklingsbiståndet. Kärnstödet kan däremot prioriteras tydligare än i dag. Klimatbiståndet ska inte finansiera fossila utsläpp utan gå till de länder som har svårast att själva klara omställning och anpassning samtidigt som det bidrar till det riksdags ­ bundna målet för svenskt bistånd. Genom att uppmuntra andra länder att följa samma principer och genom att verka för en god samordning inom EU och i andra forum skapas en effektiv och rationell arbets ­ fördelning för internationell utveckling. Samtidigt ska det enprocentiga biståndsmålet ses som ett medel för att mobilisera betydligt större volymer från andra aktörer. Vi vill att det internationella biståndet används som en hävstång för att mobilisera större krafter i näringsliv, stater, civilsamhälle och internationella system. Hävstångseffekten skapas genom att det internationella biståndet mobiliserar såväl kapital, engagemang och tid som innovation. På så sätt kan värdet av varje skattekrona som investeras i de globala målen mång ­ faldigas och utvecklingseffekten bli större än vad biståndet enskilt kan bidra med. Det är nödvändigt eftersom volymen av de investeringar som krävs för att uppnå en hållbar utveckling vida överstiger det samlade biståndets volymer. Utan ett brett och nära samarbete med privata investerare och näringslivet som fokuserar på ett ökat engagemang kommer de globala hållbarhetsmålen inte att kunna uppnås. Näringslivet kan bidra till en global hållbar utveckling. Att fokusera på biståndsbudgeten som hävstång för bredare resursflöden ser vi som den snabbaste vägen bort från bistånds ­ beroende. Då bygger vi både hållbara jobb och förutsättningar för beständig ekonomisk framgång i mottagarländerna. En biståndsoberoende värld är alltjämt det långsiktiga målet. Företags ansvar för att upprätthålla mänskliga rättigheter och miljö- och klimat ­ hänsyn behöver vara tydligt och EU-regler kring due diligence ska naturligtvis följas. Rysslands krig mot Ukraina har skapat en humanitär katastrof och lämnat Ukrainas ekonomi i ruiner. Många tiotusentals människor har dött, skändats, skadats, lämnats bostadslösa och flytt. Människor svälter och fryser då Ryssland med precision gett sig på försörjningskedjorna och hindrat tillförsel av förnödenheter. Sverige, och EU, kommer att behöva göra mer för att öka både det humanitära stödet till Ukraina och det ekonomiska stödet för att både kort- och långsiktigt bygga upp landet på nytt. Inter ­ nationella valutafonden (IMF) beräknar att Ukrainas statsfinanser, till följd av kriget, går med underskott motsvarande drygt 40 miljarder kronor varje månad. Hjälpen från EU och västvärlden är, trots nya beslut om lån, inte i nivå med Ukrainas behov, och en allt större del av underskotten finansieras nu av sedelpressen, trots att den ukrainska centralbanken försöker undvika detta. Centerpartiet vill att ytterligare bistånd går till Ukraina. Det vore förödande om Ukraina gjorde statsbankrutt. För att finansiera och säkra detta stöd vill Centerpartiet se en lånefinansierad utvecklingsfond för Ukraina, utanför ordinarie budgetram, på motsvarande 1 procent av BNP per år. Sammantaget står Centerpartiet upp för enprocentsmålet i biståndet och föreslår en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI, i stället för omfattande nedskärningar i biståndsramen. Långsiktighet, partnerskap och lokalt ägarskap bör även fortsatt vara utgångspunkten för svenskt bistånd, med målsättningen att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Centerpartiets överväganden Tabell 14 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 1 703 9 930 14 754 Summa 1 703 9 930 14 754 Enprocentsmålet för biståndsramen behöver återinföras. Centerpartiet föreslår en årlig upptrappning inom område 1:1 Biståndsverksamhet som under nästa mandatperiod kulminerar i att vi åter når en procent av bruttonationalinkomsten. Därtill föreslås att Sveriges medfinansiering av den gemensamma nordiska internationella skolan i Norge – UWC Red Cross Nordic – återinförs, vilket kostar 7 miljoner kronor per år. Utgiftsområde 8 Migration Människor har i alla tider migrerat. Många lever en kortare eller längre tid av sitt liv i ett annat land än sitt hemland. Orsaken kan vara studier, arbete eller kärlek, eller att man tvingas på flykt på grund av krig och konflikt. I en globaliserad värld går migrationen inte att stoppa; den är en naturlig del av den värld vi lever i. Vi tycker att människor som vill flytta till ett annat land ska kunna göra det. Sam ­ tidigt är det viktigt att ställa krav och att utgångspunkten fortfarande är att invandringen ska vara reglerad. Det innebär till exempel att den som flyttar till en anhörig i Sverige ska kunna bli försörjd av anknytningspersonen och att den som kommer hit för att arbeta ska ha en lön som är i linje med kollektivavtal eller vad som är praxis i branschen. Vi i Centerpartiet anser att Sverige måste ta sin del av ansvaret och hjälpa människor på flykt. Vi tycker också att den som får skydd här ska kvalificera sig in i välfärden och på så sätt gradvis få tillgång till välfärdssystemen. Migrationspolitiken ska helt enkelt både fungera för de som vill flytta till Sverige och vara hållbart för Sverige som land. Människor på flykt i världen Mer än 110 miljoner människor är på flykt i världen. Ännu fler människor lever i odemokratiska samhällen och är utsatta för förtryck. En viktig del i att förebygga konflikter och hjälpa människor på flykt är biståndet. Majoriteten av alla människor som flyr från sitt hemland, flyr antingen till en annan säkrare del av landet eller till grannländer. Därför är det viktigt att både hjälpa människor i närheten av där konflikt ­ erna sker och hjälpa på andra sätt, exempelvis genom att erbjuda de mest utsatta flyktingarna en varaktig och permanent lösning genom att ta emot kvotflyktingar. Sverige borde därför ta sitt ansvar och återigen ta emot minst 5 000 kvotflyktingar årligen. Människor på flykt till Sverige Sverige ska ha en migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning. Det förutsätter att den som får uppehållstillstånd snabbt integreras och att den som får avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. I dag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. För att det ska gå att vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asylbeslut som fattas vara korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäker ­ heten under asylprocessen är hög och att lagstiftningen håller över tid, så att den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige vet vad som gäller. Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi anser att rätten till skydd är viktigare än snabb tillgång till alla välfärdsförmåner. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska därför kunna kvalificera sig in i trygghetssystemen. Människor som flytt till Sverige från Ukraina – massflyktsdirektivet När Ryssland invaderade Ukraina aktiverade EU den så kallade massflyktings ­ mekanismen för första gången för att på ett snabbt sätt kunna ta emot de som flyr. Aktiverandet var bra, men samtidigt har det blivit uppenbart att de villkor som massflyktingarna levt under varit otillräckliga. Därför anser att vi att en generell över ­ syn bör göras för att se över vilka rättigheter som behöver utökas om massflykts ­ direktivet aktiveras igen. Att EU förlängde massflyktsdirektivet i juni 2024 gör att ukrainare som bott i Sverige i mer än två år kan folkbokföras och få samma rättigheter som andra personer bosatta i Sverige. Detta omfattar dock inte alla. Vi vill att alla som haft uppehålls ­ tillstånd och folkbokförs ska ha samma rättigheter. Vi anser också att massflyktingarna behöver ges en permanent möjlighet att stanna kvar i Sverige då massflyktsdirektivet inte ger rätt till permanent uppehållstillstånd exempelvis genom arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. En ny analys från IKEM visar att arbetskraftsinvandringen bidrog med 45 miljarder kronor till Sveriges BNP och 15 miljarder kronor i skatteintäkter år 2022. Tyvärr har den nuvarande regeringen försvårat för arbetskraftsinvandrare genom att riva upp dagens regelverk och införa ett lönekrav. Det har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Nu har regeringens nya utredning föreslagit ett ytterligare höjt lönegolv och ett antal undantag från lönekravet. Utredningen har också fått i uppdrag att föreslå en ordning som innebär att det är regeringen själv som beslutar vilka yrken som ska undantas från lönekravet. Det innebär i praktiken en politiskt styrd arbetsmarknadsprövning. Centerpartiet är mycket kritiskt till lönegolvet och de ytterligare begränsningar av arbetskrafts ­ invandring som föreslås i utredningen. Vi anser istället att det fortsättningsvis ska vara företagen själva som får bestämma vilken arbetskraft de är i behov av och att lönen ska vara i linje med kollektivavtal och branschpraxis. Regeringens förslag går helt i motsatt riktning och kommer att leda till stora problem för många företag som är beroende av arbetskraftsinvandring för att kunna rekrytera rätt spetskompetens. Det handlar till exempel om industrier i norra Sverige som har behov av bland annat processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker, vars löner inte alltid ligger över lönekravet. I ett läge där behovet av spetskompetens är stort och många sektorer skriker efter arbetskraft är åtgärder som försvårar för arbetskraftsinvandring varken bra för kompetens ­ försörjningen eller för tillväxten. Centerpartiets överväganden Tabell 15 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 8 Migration 1:3 Migrationspolitiska åtgärder −105 −1 425 −920 Summa −105 −1 425 −920 Centerpartiet avvisar den mycket stora höjningen av återvandringsbidraget från 10 000 kr per person till 340 000 kr per person. Detta innebär att anslag 1:3 minskar med 105 miljoner kronor 2025, 1 425 miljoner kronor 2026 och 920 miljoner kronor 2027. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som finns tillgänglig för alla – oavsett ålder, kön eller bostadsort – och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten till självbestämmande och inflytande över den vård och omsorg som ges måste gälla såväl unga som gamla och såväl friska som sjuka. Välfärdens huvudsyfte är att garantera trygghet och likvärdiga förutsättningar för alla, vilket bygger på insikten om att människors behov kan se olika ut. Vården, omsorgen och sociala tjänster ska hålla hög kvalitet i hela landet. Med en åldrande befolkning är det också viktigt med insatser för en stärkt trygghet för äldre. Centerpartiet har därför föreslagit en äldreboendegaranti. Hälso- och sjukvårdspolitik Den svenska sjukvården står trots sin goda medicinska kvalitet inför flera stora utmaningar. Alltför många får vänta för länge på vård, eller får inte alls den vård de behöver. Tillgängligheten och kvaliteten skiljer sig alltför ofta åt beroende på kön, inkomst, etnisk bakgrund och bostadsort. Svensk sjukvård är, jämfört med våra grann ­ länder, eftersatt när det kommer till digitalisering och myndigheterna har begränsade möjligheter att arbeta proaktivt tillsammans med vårdens huvudmän. Patienternas möjligheter till delaktighet och medbestämmande är för dåliga. Den befintliga modellen för prissättning av läkemedel fungerar inte för nya och effektiva mediciner som kan vara livsavgörande för små patientgrupper. Medarbetarna, människorna som är kärnan i välfärden, har både för få kollegor och för få närvarande chefer . Detta märks genom att många inte orkar med att arbeta heltid, och alltför få väljer att söka en karriär inom vård och omsorg, särskilt på landsbygden. Ledare och chefer i vård och omsorg ska få bättre utbildningar i ledning och styrning, och genom detta ska vi ge förutsättningar för att skapa vårdkulturer och organisationer som byggs utifrån patienters behov. Centerpartiet vill se satsningar på karriärtjänster och utreda en rätt till fortbildning för vård- och omsorgspersonal. Vi vill att Äldre ­ omsorgslyftet utökas till att innefatta ett obligatoriskt utbildningsprogram för chefer inom äldreomsorgen. Samtidigt ställer den demografiska utvecklingen och den förändrade åldersstrukturen i befolkningen helt nya krav på hälso- och sjukvården. När fler äldre och multisjuka ska få sin hälso- och sjukvård försörjd av en krympande andel förvärvsarbetande kommer utformningen av sjukvården att behöva förändras. Vi måste satsa mer på förebyggande och rehabiliterande insatser och en större andel av offentliga utgifter behöver gå till vård och omsorg – men enbart pengar räcker inte. Sjukvården och äldreomsorgen behöver organiseras och samordnas bättre. Runt om i Sverige finns många exempel på regioner och kommuner och ideella och privata vård- och omsorgsgivare som mött problem och löst dem. Sverige har alla möjligheter att skapa en bättre vård. Centerpartiet tror inte att den gigantiska omorganisering och centraliseringsreform som regeringen nu vill utreda kan lösa de problem som finns i vården i dag. Det blir inte bättre för att de närmare en halv miljon anställda som finns inom hälso- och sjukvården förs samman i en gigantisk byråkratisk koloss som ska styras från Stockholm. Ett departement kan aldrig skaffa sig samma kännedom om verkligheten som en distrikts ­ läkare har. Det behövs dock mer nationell styrning och samverkan för att nå en god och nära vård, med hög och jämlik tillgång till vård. Centerpartiet gör därför en satsning på en nära vård i hela landet. Tillskottet ska användas för att minska vårdköer, öka till ­ gängligheten och hejda kompetensflykten, inte minst på landsbygden där problemen är särskilt utbredda. I Centerpartiets förslag fördelas sektorsbidraget så att alla regioner får 50 miljoner var och resterande medel fördelas enligt regeringens modell. Det betyder att små regioner får två till tre gånger mer än i regeringens budget och samtidigt får de stora regionerna också större tillskott. För att bidra till en jämlik vård och stärka patientens möjligheter att söka vård i hela landet satsar vi på en ny nationell jämförelsetjänst, med information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet. Folkhälsopolitik Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och i många avseenden har hälsan i befolkningen utvecklats positivt. Inom ett antal områden är dock skillnaderna mellan olika grupper i samhället fortfarande stora och ibland även ökande. För kvinnor med låg socioekonomisk status har livslängden till och med sjunkit. Många barn och unga lider av psykisk ohälsa och många äldre upplever ensamhet eller otrygghet. Vården ska inte bara finnas till hands när vi väl har blivit dåliga. Den ska också ge oss hjälp och råd för att vi inte ska bli sjuka. Inom ramen för den pågående primärvårds ­ reformen har förebyggande insatser blivit en del av primärvårdens grunduppdrag. Det viktigaste folkhälsoarbetet drivs dock i Sveriges kommuner och regioner. För Center ­ partiet är det viktigt att stärka kommunernas och regionernas förutsättningar också vad gäller folkhälsoarbete. Centerpartiet kommer att fortsätta att jobba för en stärkt elev- och studenthälsa, puls ­ höjande aktiviteter på skolschemat varje dag och systematisk mat- och måltidsupp ­ följning i äldreomsorgen. Vi gör en satsning för att motverka barn och ungas psykiska ohälsa. Funktionshinderspolitik Samhället ska vara tillgängligt för alla och en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för någon människa. Funktionshinderspolitiken ska utgå från individens behov av assistans och stödinsatser och aldrig från en generaliserande analys av funktionsned ­ satthet. Centerpartiet vill se en integrering av funktionshindersperspektivet inom alla politikområden och en ambitionshöjning som innebär att samtliga politiska beslut måste reflekteras av ett funktionshindersperspektiv. Det handlar om individens frihet och den egna möjligheten att styra över sitt liv, och samhällets stöd måste också utformas därefter. Funktionshindersorganisationerna behöver som ett led i detta få goda förut ­ sättningar att verka. Funktionsnedsättningspolitik handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Insatser måste få kosta, men det handlar inte bara om pengar utan även om kompetens, synsätt och vilja. Svensk funktionsnedsättningspolitik utgår från ett rättighetsperspektiv, men det saknas ett fokus på möjligheter: alla människors förmåga och vilja att bidra, oavsett funktionsförmåga. Inte minst är det viktigt att barn och unga med funktionsnedsättning får delta i samhället på lika villkor som deras jämnåriga. I praktiken är det kommuner och regioner som ansvarar för en stor del av interak ­ tionen mellan medborgaren och det offentliga. Centerpartiet vill därför att regeringen ser över hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever konventionen i praktiken. Ett utredningsuppdrag bör ges till lämplig myndighet. I motion 2022/23:882 Ett friare Sverige för människor med funktionsnedsättning ges en samlad överblick över Centerpartiets politiska förslag som kan förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättningar. Centerpartiet ser också behov av att skapa bättre och mer långsiktiga förutsättningar kring den personliga assistansen. Riksdagen har i ett tillkännagivande uppmanat reger ­ ingen att ta fram en modell för hur schablonersättningen ska räknas upp framöver. Redan nu tar vi helt bort schablonen för föräldraavdraget, vilket kommer att ge fler barn möjlighet att få personlig assistans. Politik för sociala tjänster De övergripande målen för socialtjänsten är beslutade av riksdagen. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg. I individ- och familjeomsorgen är målet att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer och att stärka skyddet för utsatta barn. Målen ska ligga fast, men måluppfyllelsen behöver förbättras. Utmaningarna är mycket stora för en socialtjänst som redan i dag är pressad. Många kommuner vittnar om stora utmaningar till följd av personalbrist och ett allt hårdare klimat med hot om våld och trakasserier. Socialtjänstens utredningar, bemötande och stöd till individer har ofta stor betydelse för den det gäller. Det är helt avgörande att personalen besitter den kompetens som krävs för att kunna göra rättvisande utredningar och bedömningar och ge olika män ­ niskor ett bra och jämlikt bemötande med avstamp i de övergripande målen. Därför vill Centerpartiet se en reformerad och stärkt socionomutbildning. Det krävs också att man har tillgång till evidensbaserade och enhetliga metoder när man gör riskbedömningar och att kravbilden blir tydlig för när en insats sätts in eller avslutas. Kommunerna behöver förutsättningar för att erbjuda välfärdstjänster som håller samma höga kvalitet i hela landet. Rejäla satsningar till kommunerna krävs för att kunna genomföra ett kompetenslyft för medarbetare i socialtjänsten och göra socialtjänsten till en mer attraktiv arbetsplats som medarbetare trivs och vill stanna kvar på. Äldreomsorg Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och kunna åldras i trygghet, med stora möjligheter att kunna delta i samhället. Vården och omsorgen skall präglas av medbestämmande, jäm ­ likhet och jämställdhet. När allt fler blir äldre behöver samhället stärka rätten till en trygg och ändamålsenlig bostad. Otillgängliga bostäder riskerar att isolera äldre kvinnor och män i deras hem, vilket bidrar till ofrihet och ofrivillig ensamhet. Många upplever också otrygghet, särskilt kvinnor. Centerpartiet vill därför införa en äldreboendegaranti som innebär en rätt att flytta in på ett trygghetsboende utan biståndsprövning från och med 85 års ålder. Samtidigt behöver valfriheten för äldre stärkas, när det gäller både val av boende ­ form och val av hemtjänst. Oavsett boendeform behöver vården finnas till hands när behovet finns. För att avancerad hemsjukvård ska kunna bedrivas i alla delar av landet vill Centerpartiet utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att stärka möjligheten och förutsättningarna för den avancerade hemsjukvården. Med ett längre liv ökar behovet av såväl generell hälsovård som specifik hälsovård kopplad till åldrandet. Idag är över två miljoner svenskar 65 år eller äldre. Centerpartiet vill inrätta ett nationellt äldrehälsovårdsprogram, där ett nationellt vaccinationsprogram för äldre skall vara en hörnsten. Genom att införa en obligatorisk utbildning för chefer inom ramen för Äldreomsorgslyftet kan vi också höja kompetensen och kvaliteten inom vården och omsorgen. Barnrättspolitik Målet för barnrättspolitiken har legat fast sedan 2008: Barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Barn ­ rättspolitiken är sektorsövergripande. Det innebär att barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. Samhället måste bli bättre på att förebygga att barn hamnar i utsatthet och jobba aktivt med att identifiera barn som far illa eller behöver stöd och hjälp, även genom uppsökande verksamhet. Det behövs ökad kunskap och stärkt kompetens kring barnets rättigheter hos statliga myndigheter, regioner och kommuner. Insatserna på området behöver stärkas inom flera sektorer, som skolan, kulturlivet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet. För att barn ska ha möjligheter till delaktighet och inflytande behöver de ha känne ­ dom om sina rättigheter. Det finns barn som faller mellan systemen och inte får hjälp. Alla barn som far illa och inte har stöd i sin närhet måste kunna vända sig till en oberoende vuxen; det gäller särskilt barn som är placerade i samhällsvården. Centerpartiet vill se mer forskning på området socialt arbete med fokus på metoder och arbetssätt när det gäller både utredningar, riskbedömningar och samtalsmetodik inom socialtjänsten. Med mer kunskap kan man förbättra förutsättningarna för att barn blir delaktiga och får komma till tals. Det skulle även göra socialtjänstens beslut mer rättssäkra. Förebyggare som skyddar barn från att bli kriminella Kriminella nätverk i Sverige har under de senaste åren använt allt grövre metoder och särskilt riktat sig in på att rekrytera barn. Barnen rekryteras på sociala medier, i barnens bostadsområden och till och med på fotbollsplanen. Ibland med hot om att familjen kommer till skada om barnen inte utför brott. Barn som rekryteras av kriminella blir på så sätt både förövare och brottsoffer. Att samhället inte lyckas skydda barn från att hamna i kriminalitet är ett miss ­ lyckande. Barnen ska känna sig trygga i skolan, i området där de bor och på sina fritidsaktiviteter. Vi kan inte fortsätta låta kriminella sätta klorna i våra barn och förstöra deras liv och framtid. Så länge barn fortsätter att rekryteras är det som görs av samhället inte tillräckligt. Det förebyggande arbetet måste förstärkas. I alla sammanhang där kommuner eller myndigheter möter barn och unga i riskgrupp måste det finnas före ­ byggare som kan fånga upp och hjälpa barnen eller se till att samverkan sker. På fotbollsplanen eller i centrum där man hänger efter skolan ska socialtjänstens med ­ arbetare finnas på plats och kunna fånga upp barn i riskzon och ge dem det individuellt anpassade stöd och den hjälp som behövs för att få dem på rätt väg igen. Socialtjänsten har redan idag ett brett uppdrag att hjälpa barn och unga som far illa. Ett uppdrag som de inte alltid lyckats med då de inte haft rätt förutsättningar och resurser. Därför behöver socialtjänsten förstärkas. Ge barn i riskgrupp hjälp tidigt Barn med antisociala beteenden är en särskild riskgrupp. Om dessa barn inte tidigt får den hjälp och det stöd de behöver är risken större, jämfört med för andra barn, att de hamnar fel senare i livet. Dessa barn har också en större risk att rekryteras av kriminella. För att ge barnen rätt hjälp behöver socialtjänstens medarbetare få en mer omfattande utbildning i de evidensbaserade metoder som finns i fråga om hur man bryter norm ­ brytande beteende, så att socialtjänsten i nästa steg kan stödja föräldrarna och hjälpa barnet att bryta sitt beteende. Forskningspolitik Forskning, innovation och utveckling är avgörande för att lyckas hantera samhälls ­ utmaningar som rör hälsa, omsorg, social utsatthet och hälso- och sjukvårdens beredskap. Vi behöver stärka förutsättningarna för forskning för att kunna stärka folkhälsan och möta framtida pandemier och samhällskriser på ett bättre sätt, men även för mer hållbara lokalsamhällen och minskande social utsatthet i hela landet. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård behövs mer kunskap om hur faktorer såsom geografi, kön och socioekonomi påverkar hälsoutfall, tillgänglighet och vårdkvalitet. Hälsodata måste användas på ett mer systematiskt sätt och kvalitetsbrister och ojämställdhet i vård och omsorg bör bevakas och följas upp löpande. För att ny kunskap ska spridas och användas i välfärden är det av stor vikt att kommunerna har en hållbar ekonomi och att yrkesverksamma får möjlighet att delta i FoU-projekt inom ramen för sitt arbete. Tillräckliga forskningsanslag behövs både för att utveckla ny kunskap som kan användas i verksamheten och för att upprätthålla kvaliteten och relevansen i högskolans utbildningar och de yrkesverksammas kompetens i alla delar av vården och socialtjänsten. Centerpartiet har drivit på för en god och nära vård som ska öka tillgängligheten, delaktigheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i hela landet. Vården måste i större utsträckning flyttas ut från sjukhusen till vårdcentraler, lokala mottagningar eller hemmet, med fler digifysiska vård- och omsorgskontakter. Forskning och utbildning behöver följa med. Att bygga upp och utveckla forskningskompetens i primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är helt avgörande investeringar i morgondagens hälsa och välfärd. Centerpartiets överväganden Tabell 16 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 899 −51 −51 1:8 Bidrag till psykiatri 50 50 50 1:10 E-hälsomyndigheten 50 50 50 2:1 Folkhälsomyndigheten −2 −4 −6 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 3 5 7 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga −792 −792 −792 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre −100 −100 −100 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 100 100 100 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 100 250 500 4:6 Statens institutionsstyrelse 3 3 3 Summa 311 −489 −239 I en svår tid för regionernas ekonomi vill Centerpartiet underlätta för mindre regioner med stora avstånd att klara och förbättra tillgängligheten till vården och avsätter därför 1,05 miljarder mer än regeringen till sektorsbidraget till vården och fördelar medlen annorlunda . Det innebär att varje region får ett grundbelopp på 50 miljoner kronor och resten av sektorsbidraget fördelas enligt regeringens modell. Centerpartiet avvisar ytterligare resurser till en nationell vårdförmedling, vilket minskar anslag 1:6 med 150 miljoner kronor 2025 och därefter 50 miljoner årligen. I stället vill Centerpartiet se en jämförelsetjänst för kortare väntetider, tillgänglighet och kvalitet i vården, vilket innebär ökade resurser under 1:10 med 50 miljoner kronor årligen 2025–2027. Kommuners satsningar på trygghetsboenden är en viktig länk i boendekedjan och en betydelsefull ansats för ett värdigt åldrande. Centerpartiet satsar på en äldreboende ­ garanti för 85+. 2025 avsätts 100 miljoner till 4:5, 2026 avsätts 250 miljoner och 2027 avsätts 500 miljoner. Regeringens satsning på ofrivillig ensamhet avvisas, motsvarande 100 miljoner kronor per år. Centerpartiet vill nolla schablonen för föräldraavdraget och anslår därför 100 miljoner årligen till 4:4, under 2025. För att säkerställa tillgången på oberoende barn ­ ombud för placerade på Sis skjuter Centerpartiet till 3 miljoner kronor per år till Sis (anslag 4:6). För att stödja arbetet för bättre psykisk hälsa för barn satsas på anslag 1:8 50 miljoner årligen 2025–2027. Centerpartiet omprioriterar medel för att stärka insatserna mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Vi stärker därför 2:4 med 3 miljoner kronor extra under 2025, 5 miljoner 2026 och 7 miljoner 2027 och minskar i stället anslagen för hälsosamma levnadsvanor i 1:6 och 2:1. Under anslag 4:7 skjuts 350 miljoner till under 2025 och därefter i syfte att snabba på och utöka rekryteringen av medarbetare till socialtjänsten här och nu, bland annat för fler förebyggare, eftersom regeringens satsning på socialtjänsten är missriktad och för sen. För att finansiera detta justeras 4:7 med 350 miljoner som riskerar att gå till dokumentation och fastna i administrativt arbete. Centerpartiet anser vidare att regeringens satsning på s.k. fritidskort är missriktad och prioriterar om medlen till generella stöd för att stärka civilsamhället och ge unga bättre möjligheter till en meningsfull fritid. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Det svenska sjukförsäkringssystemet är synnerligen omfattande, komplext och oöver ­ skådligt. Många människor vittnar om hur man har blivit runtskickad mellan olika system och instanser och upplevt att ingen ser en. Värst utsatta i sjukförsäkringssystemet är kvinnor. Enligt Försäkringskassan uppgick antalet pågående sjukfall i december 2022 till 70 028 män och 127 922 kvinnor. Centerpartiet vill se ett sjukförsäkringssystem som bygger på tidiga insatser med tydligt fokus på att rehabilitera och att ge stöd för en snar återgång i arbete. Vi vill därför se ett antal reformer av sjukförsäkringssystemet och ett förtydligande av Försäkringskassans samordningsuppdrag. Vidare bör högkostnadsskyddet för sjuk ­ lönekostnader återställas. Ett allvarligt problem för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är att den tenderar att komma igång väldigt sent. De avstämningsmöten som Försäkringskassan i sitt samordningsuppdrag ska ha med den sjukskrivnes arbetsgivare dröjer i snitt nästan 400 dagar efter första sjukskrivningsdagen. Därefter dröjer det ännu en tid innan åtgärder kan påbörjas. Från partier både till höger och till vänster hörs alltmer högljudda krav på en allmän uppluckring av rehabiliteringskedjan. Centerpartiet är starkt kritiskt till dessa krav som med stor sannolikhet skulle leda till en återgång till den situation som rådde i början av 2000-talet då sjukskrivningarna ökade lavinartat. Vi vill i stället se att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förstärka arbetet med tidiga och förebyggande insatser för att motverka långvarig sjukskrivning. Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring och ska stödja människor att återfå sin arbetsförmåga, därför är tidsgränserna mycket viktiga. Människor som lever med en funktionedsättning och har sjukersättning måste få bättre förutsättningar för att bryta sitt utanförskap. Deras situation kan förändras och därför menar Centerpartiet att det måste vara möjligt att våga testa att arbeta eller studera utan att förlora sin ersättning. Reglerna för sjukersättning måste alltid upp ­ muntra till att börja arbeta. Personer som uppbär sjukpenning på deltid har möjlighet att studera på deltid. Centerpartiet anser att det bör gälla även dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Vi anser även att möjligheterna att vidareutbilda sig som ett alternativ till traditionell, daglig verksamhet bör utredas. Centerpartiets överväganden Tabell 17 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. −200 −200 −200 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. −300 −300 −300 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader ±0 1 230 2 638 2:1 Försäkringskassan −260 −200 −200 Summa −760 530 1 938 Centerpartiet anser att det så kallade flyktingundantaget inom sjuk- och aktivitetsersättningen bör slopas. Av denna anledning beräknas anslag 1:2 minska med 300 miljoner kronor år 2025. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 300 miljoner kronor per år från och med år 2026. Beviskravet vid dag 365 i sjukförsäkringen bör återinföras, vilket innebär 200 miljoner kronor i minskade kostnader under anslag 1:1 2025 och samma summa 2026–2027. Högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader bör införas i en mer välriktad och träff ­ säker form men bör åtminstone återställas och Centerpartiet avsätter därmed 1 230 miljoner i ersättning för höga sjukkostnader (1:7) 2026 och 2 638 miljoner 2027. För att finansiera prioriterade reformer minskas ökningen av Försäkringskassans förvaltningsanslag något, med 260 miljoner 2025, 200 miljoner 2026 och 200 miljoner 2027. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Vårt nuvarande pensionssystem trädde i kraft 1999 och fasades in successivt för de som är födda från och med 1938. Den första årskullen som får sin pension enbart från det nya systemet är de som är födda 1954 och således uppnådde 65 års ålder under 2019. Bakgrunden till pensionsreformen var bland annat att det tidigare ATP-systemet inte var ekonomiskt hållbart och att det inte premierade arbete. Nuvarande pensionssystem bygger på de medel som var och en har jobbat ihop under sitt arbetsliv. Centerpartiet står bakom pensionsöverenskommelsen och principerna för vårt nuvarande pensions ­ system. En grundförutsättning för att pensionssystemet har varit politiskt stabilt har varit det gemensamma ansvarstagandet som vårdats av partierna i Pensionsgruppen. Under våren 2023 gjordes ett viktigt arbete av dessa partier när det gäller att bekräfta pensionssystemets principer samt skriva ner de arbetsformer som har varit grund ­ läggande för att kunna arbeta med pensionssystemet på ett klokt sätt. Efter att detta genomförts erbjöds övriga tre partier att bli en del av Pensionsgruppen framåt. Utgångspunkten för den pensionsöverenskommelse som ingicks i december 2017 var höjda nivåer på pensionerna. Som en kortsiktig lösning kom man i Pensionsgruppen överens om att införa ett pensionstillägg. Vi i Centerpartiet står givetvis bakom överens ­ kommelsen men är samtidigt angelägna om att detta tillägg så snart som möjligt kan ersättas av en långsiktigt hållbar lösning som hedrar pensionssystemets principer. Centerpartiet anser att det är positivt att Pensionsgruppen har enats om ett mer flexibelt uttag av tjänstepension som även kan pausas och som kommer att införas 2025. Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt höja pensionerna är att människor jobbar längre. Därför är det viktigt med en höjd pensionsålder. Det är även viktigt att arbetsmiljön och möjligheten att omskola sig under yrkeslivet förbättras, så att människors förmåga att vara kvar i arbetslivet ökar. Pensionssystem är könsneutralt, men eftersom arbetsmarknaden fortfarande är ojämställd blir även utfallet av pensionssystemet ojämställt. För att uppnå jämställda pensioner behöver både arbetslivet och familjelivet bli jämställt. Centerpartiets överväganden Tabell 18 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budgetpropositionen för 2025. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Föräldraförsäkringen finns till för att alla föräldrar ska ges förutsättningar att ge sina barn en god omsorg samt att bygga upp den viktiga anknytningen mellan barn och förälder under de första levnadsåren. Centerpartiet vill se en enkel, modern och tydlig föräldraförsäkring som tar avstamp i principen om barnets bästa. En sådan försäkring måste vara anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv samt olika familjekonstellationer och premiera ett jämställt uttag av föräldradagar. Pappors uttag av föräldraledighet ökar men väldigt sakta. Det återstår en lång väg att vandra innan vi kan tala om en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Fortfarande möts både kvinnor som tar ut mindre ledighet och män som tar ut mer ledighet av för ­ våning, misstro och misstänksamhet. Den ojämlika fördelningen av föräldraledighet leder till negativa konsekvenser såväl för samhället i stort som för enskilda individer. Centerpartiet anser att vi behöver en bred diskussion om hur vi kan riva de strukturer som hindrar män från att utnyttja sin föräldraledighet och kvinnor från att kombinera ett gott föräldraskap med ett gott arbetsliv. När familjer bryts upp är det inte ovanligt att föräldrarnas ekonomiska villkor för ­ ändras på helt olika sätt. Reglerna för bostadsbidrag som rör särlevande med underåriga barn fungerar i dagsläget inte tillfredsställande. För föräldrar som har barnen tidvis boende hos sig gäller att bostaden måste ha minst två rum och kök samt vara minst 40 kvadratmeter stor. Motsvarande krav gäller inte för föräldrar med hemmavarande eller växelvist boende barn. En annan faktor som påverkar bostadsbidraget är antalet dagar som respektive förälder har barnen boende hos sig, vilket avgör om barnen betraktas som hemmavarande eller umgängesbarn. Enligt samtal med Försäkringskassan är den gränsen tolv dagar per månad, det vill säga cirka tre dagar per vecka. Detta leder till ekonomisk osäkerhet och en osäkerhet för såväl barn som förälder kring boendet. Centerpartiet menar att bostadsbidragets konstruktion bör ses över också för att förstärka skyddet för ekonomiskt utsatta familjer och motverka negativa marginaleffekter. Centerpartiets överväganden Tabell 19 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag −1 300 −1 300 −1 300 1:2 Föräldraförsäkring −200 −125 −300 1:8 Bostadsbidrag 200 100 100 Summa −1 300 −1 325 −1 500 För att finansiera andra prioriterade reformer föreslår Centerpartiet att flerbarnstillägget för det andra barnet avskaffas. Införandet av ett flerbarnstillägg redan för det andra barnet minskade barnbidragets omfördelande profil, samtidigt som förstärkningen av familjers ekonomi var marginell. Till följd av detta förslag föreslås anslag 1:1 minska med 1 300 miljoner kronor år 2025. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 1 300 miljoner kronor per år från och med år 2026. Centerpartiet föreslår ett borttagande av dagar på lägstanivån i föräldraförsäkringen, vilket medför minskade utgifter under anslag 1:2 om 200 miljoner 2025, 125 miljoner 2026 och 300 miljoner 2027. Till följd av en reviderad modell för a ‑ kassan beräknas kostnaderna för bostadsbidrag (anslag 1:8) öka med 200 miljoner kronor 2025 och 100 miljoner åren därefter. Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Jämställdhet Jämställdhet är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030. En jäm ­ ställd fördelning av resurser, makt och inflytande samt den mänskliga rättigheten att leva ett liv fritt från diskriminering och våld är en förutsättning för en hållbar ut ­ veckling. Det handlar om att riva de hinder som begränsar såväl flickors och pojkars som kvinnors och mäns frihet. För att det ska bli verklighet måste vi både som individer och gemensamt som samhälle arbeta för en jämställd och hållbar utveckling. Center ­ partiets mål för jämställdhetspolitiken är övergripande att stoppa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck stärka kvinnors ekonomiska egenmakt säkra en jämställd och jämlik vård. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Våldet förekommer i hela landet, inom alla åldrar och i olika typer av relationer men drabbar på ett helt överskuggande sätt flickor och kvinnor. År 2022 anmäldes över 20 000 fall av misshandel på en kvinna över 18 år där den utsatta var bekant med gärningspersonen. Mörkertalet är stort. Det behövs krafttag som stoppar den akuta våldsspiralen och långsiktigt skyddar vålds ­ utsatta kvinnor. Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Våld i ungas partnerrelationer måste motverkas. Det finns ett behov av att utveckla det preventiva våldsförebyggande arbetet. Centerpartiet bedömer att det behövs särskilda resurser till aktörer som riktar sig till unga som utövar våld och kontroll i sina partnerrelationer och/eller utsätts för våld i sin partnerrelation. Det är av största betydelse att personer som utsatts för våld i nära relationer får stöd av samhället genom ökad tillgång till kvinnojourer, skyddat boende och andra livsviktiga verksamheter. De ideella jourerna har en unik erfarenhet och stor kompetens och är en viktig resurs i kampen mot våldet, men det är det offentligas skyldighet att trygga en långsiktig och mer stabil finansiering. För Centerpartiet är det centralt att verka för en mer långsiktig och stabil finansiering av kvinnojourernas verksamhet. Kvinnors ekonomiska egenmakt Centerpartiet vill uppnå ett samhälle där kvinnor och män har lika möjligheter till makt och inflytande över sin egen situation. Ett samhälle som bidrar till att kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och inte vara ekonomiskt beroende av en partner. Vi måste därför komma åt löneskillnader, den ojämlika fördelningen av föräldraledighet, deltids ­ arbete och de strukturer som begränsar kvinnor från att starta och driva företag. Det får långtgående negativa ekonomiska effekter för kvinnor. Att föda barn ska inte stå i vägen för karriären och föräldraskap ska inte vara en ekonomisk fälla för kvinnor. Därför vill vi reformera föräldraförsäkringen för en mer jämställd, enkel och tydlig föräldraför ­ säkring anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv. Vi vill också höja statusen på kvinnodominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Även kvinnors företagande behöver främjas, med trygghetssystem anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet. En jämställd och jämlik vård Den ojämställda vården är ett av våra stora samhällsproblem. Din hälsa och din möjlig ­ het att överleva svår sjukdom eller få behandling ska inte bero på vilket kön du har. Studier visar att det finns skillnader mellan den vård som kvinnor och män får. Kvinnor underbehandlas jämfört med män vid hjärtsjukdom, stroke, diabetes och benskörhet och det saknas kunskap om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. För en jämställd vård och omsorg vill vi stärka vårdutbildningarna, satsa på forskning och följa upp köns ­ skillnaderna i vården årligen. Vi vill också inrätta ett nationellt forskningsprogram som ska förbättra kunskapsläget i fråga om sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor. Jämställdhetsmyndigheten Jämställdhetsmyndigheten har en central roll i att leda jämställdhetsarbetet och synlig ­ göra ojämställda strukturer i vårt samhälle. Det är därför av vikt att myndighetens uppdrag är tydligt formulerat och avgränsat och att myndigheten ges förutsättningar för att aktivt arbeta för att samhället i stort ska nå de jämställdhetspolitiska målen. Sverige har under lång tid genomfört flera reformer som stärkt kvinnors ekonomiska egenmakt, men den ekonomiska jämställdheten har stagnerat den senaste tiden, där utrikesfödda kvinnor drar det kortaste strået. Kommissionen för jämställda livsinkomster konstaterar att myndigheterna inte redovisar könsuppdelad statistik i den grad de ska och att analyser därmed uteblir. Det är viktig att myndigheterna, utifrån det uppdrag de har, själva prioriterar och driver sitt eget jämställdhetsarbete, men den ekonomiska jämställdheten behöver följas upp än mer noggrant på övergripande nivå. Centerpartiet vill särskilt poängtera vikten av Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag rörande prostitution och människohandel. Som nationellt samordningsansvarig har Jämställdhetsmyndigheten möjlighet att driva på samverkan inom arbetet mot prostitution och människohandel, där regionkoordinatorerna har en nyckelroll i det förebyggande arbetet. I arbetet mot prostitution och människohandel spelar landets regionkoordinatorer en viktig funktion. Centerpartiet bedömer att särskilda insatser behövs för att förhindra att barn och unga utnyttjas i prostitution och människohandel. Arbetet mot att barn och unga utnyttjas genom sexuell exploatering och människohandel behöver förstärkas. Centerpartiet bedömer att det behövs en generell kompetensutveckling bland yrkesverksamma som möter barn som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för kommersiell sexuell exploatering, till exempel inom elev ­ hälsan, socialtjänst, bup och Sis. Nationellt centrum för kvinnofrid Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som arbetar för att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor samt för att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. NCK bör få långsiktiga förutsättningar och ett nytt utvecklat nationellt kunskapsuppdrag. Det är en viktig del i att säkerställa att alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med våldsutsatta personer får en grundläggande förståelse för bland annat normaliseringsprocessen och våldsutsatthet. NCK driver även Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor för de som är utsatta för hot eller fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Antalet samtal har ökat stort de senaste åren och det är viktigt att NCK får långsiktiga och erforderliga ekonomiska förutsättningar så att de kan möta det stora behovet av stöd. Det ska aldrig vara upptaget när en våldsutsatt kvinna tar mod till sig att ringa. Myndigheternas arbete för jämställdhet För att de jämställdhetspolitiska målen ska nås behöver vi arbeta strukturerat med jämställdhetsintegrering, så kallad gender budgeting och könsuppdelad statistik. Om vi inte synliggör skillnader, kan vi heller inte åtgärda dem. Jämställdhetsintegrering säkrar att resursfördelning, beslut och bemötande utgår från individen utan att snedvridas av förutbestämda stereotyper, fördomar och okunskap. Gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Det synliggör hur de offentliga resurserna fördelas mellan könen, hur det möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och vilka effekter det ger. Budgetprocesser inom stat, regioner och kommuner kan lämpligen utformas så att metoder för gender budgeting tillämpas. Jämställdhets ­ integrering i myndigheter bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen och behöver stärkas. Därför vill Centerpartiet att det arbetet ska fortlöpa. Integration För att Sverige ska stå starkt, nu och i framtiden, behövs effektiva reformer som för ­ bättrar vår mottagning av nyanlända, med ett tydligt jobbfokus. I dag kommer många människor som fått asyl i Sverige inte in i samhället, utan hamnar i stället i ett permanent utanförskap. Vi måste se till att de som hamnat i utanförskap integreras och får ett arbete, och på samma gång behöver vi få till en fungerande integration för dem som kommer som nya till Sverige. Segregationen bland nyanlända måste minska genom att möjligheterna att bo i eget boende under asyltiden begränsas. På så sätt kommer fler nyanlända att bosätta sig över hela landet efter beviljat uppehållstillstånd. Det finns också ett stort värde i att nyanlända tidigt får ta del av det svenska samhället och kunskap om hur det fungerar. Därför har Centerpartiet bidragit till att alla som söker asyl ska genomgå samhällsintroduktion för att tidigt lära sig om hur det svenska samhället fungerar. Vi behöver också genomföra strukturreformer för att skapa förutsättningar för minskad tudelning på svensk arbetsmarknad. En arbetsmarknad som samtidigt har ett stort kompetensförsörjningsbehov med demografiska utmaningar och med snabbare utvecklingstakt och omställningsbehov. Förbättrad sfi och utökad språkundervisning för de som flytt från Ukraina En viktig nyckel för integrationen är språket. Kvaliteten i svenska för invandrare (sfi) är otillräcklig, samtidigt som vissa privata och ideella utbildningsanordnare visat sig framgångsrika i att lära ut språk. Därför har Centerpartiet varit drivande för att förbättra sfi-undervisningen och att utreda en sfi-peng. Sfi-pengen innebär att utbildnings ­ anordnaren får betalt genom en typ av skolpeng som baserar sig på uppnådda resultat i form av språkutveckling. Vi anser att det förslag som utredningen presenterat bör tas vidare och att en sfi-peng bör införas. Personer som har flytt från Ukraina och beviljas uppehållstillstånd enligt massflykts ­ direktivet omfattas inte av integrationsinsatser som nyanlända som beviljats asyl. De ukrainska flyktingar som kommer hit bör dock snabbt få möjligheter att komma in i samhället. En viktig del är språket och flera olika åtgärder behöver vidtas för att kunna skala upp språkinlärningen så snabbt som det krävs. Även ersättningen till denna grupp behöver höjas. Etablering Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för nyanländas etablering i Sverige från kommunerna till Arbetsförmedlingen, har inte lett till de förbättringar som var syftet. Därför vill Centerpartiet att kommunerna åter ska ansvara för etableringen. Vi behöver även se över hur nyanlända i högre grad kan bidra till den långsiktiga finansieringen av deras försörjning, exempelvis genom att göra om etableringsbidraget till ett etablerings ­ lån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under deras första tid i Sverige. Införandet av intensivåret, som kombinerar insatser för språk och praktik med riktiga jobb och mentorskap, var en viktig reform för att förstärka integrationen och möjliggöra för fler nyanlända att snabbare komma i arbete. Reformen måste dock förvaltas och utvecklas. Ytterligare insatser behövs för att göra intensivåret till det effektiva verktyg för integration som det ska vara. Uppföljningar behöver göras och ambitionsnivån höjas. Jobb och företagande Det finns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande för att integrationen ska förbättras. Bland utrikesfödda är andelen som vill starta företag hög, men andelen företagare i exempelvis utanförskapsområden är lägre än i andra delar av landet. Det behöver bli enklare att starta företag och billigare att anställa och det behöver löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Nationella regler och skatter behöver reformeras för att skapa en bättre, mindre tudelad och mer välfungerande arbets ­ marknad. Vi behöver också bredda etableringsjobben som möjliggör för företag att anställa nyanlända. Fokus på jobb för utrikesfödda kvinnor Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda finns det också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet. Särskilt kvinnor som är utrikesfödda och som har flytt från sitt hemland har haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan arbetar i hemmet, vilket kraftigt minskar chansen att komma ut på arbets ­ marknaden. Tiden i föräldraförsäkring bör därför begränsas och språkutbildning påbörjas parallellt med eventuell föräldraledighet, till exempel med hjälp av Center ­ partiets förslag om införande av integrationsförskolor. Det är viktigt med en tydlighet från samhällets sida när det gäller grundläggande värderingar om människors lika rätt och värde. Ekonomiska ersättningar till hushåll, som till exempel ekonomiskt bistånd, bör som regel betalas ut jämnt mellan makar. Rätten till tolk måste också upprätthållas bättre än den gör i dag. Barns möjligheter att agera tolk till sina föräldrar bör kraftigt begränsas. Bemötandet från myndigheter måste också i högre grad spegla att samhället har samma förväntningar på kvinnor och män att integreras och komma i arbete. Civilsamhällets roll för integrationen En viktig och underskattad roll i mottagandet av nyanlända spelas av civilsamhället. I civilsamhället finns nätverk som förmår att koppla de nyanlända till arbetsliv och jobbmöjligheter och som erbjuder kunskaper om det svenska samhället. Centerpartiet anser att man måste se över hur man kan stärka civilsamhällets roll i integrations ­ processen. I detta arbete bör vi utreda hur statens tilldelning av resurser till civil ­ samhället kan allokeras för att skapa långsiktiga partnerskap och därmed frångå dagens projektfinansieringsmodell. Genom att öka långsiktigheten i detta arbete och låta föreningar och organisationer få en tydligare roll kan en större del av integrations ­ processen ske i samverkan med civilsamhället. Diskriminering I ett ojämlikt samhälle begränsas allas frihet. Det måste vi förändra. Alla människor i Sverige ska kunna vara fria och trygga oavsett vem man är. Därför vill vi stärka arbetet mot diskriminering och ojämlikhet i hela samhället. Diskriminering är ett allvarligt problem som skadar både samhället och individen. Individen som inte får ett jobb eller sämre lön på grund av sitt kön, eller som inte släpps in på krogen på grund av sin hudfärg, begränsas. Den liberala demokratin undermineras när tilltron till statens förmåga att skydda och behandla alla människor på ett likvärdigt sätt sjunker. Rasism i samhället behöver uppmärksammas och bekämpas. Våra offentliga instanser behöver kunskapshöjande åtgärder och förstå hur rasism leder till diskriminering. Offentliga insatser mot diskriminering ska göras mer effektiva. Vi vill reformera Diskrimineringsombudsmannens uppdrag så att myndigheten mer aktivt upptäcker, undersöker och agerar mot diskriminering. Centerpartiet vill dessutom ge mer resurser till polisens hatbrotts- och demokratienheter runtom i landet och ge civilsamhället bättre möjligheter att stötta brottsoffer. Vi vill också att myndigheter i större utsträckning ska införa anonyma ansökningsförfaranden vid anställningar. Centerpartiets överväganden Tabell 20 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 560 1 580 2 110 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 20 25 30 Summa 580 1 605 2 140 Anslag 1:2 föreslås öka med 510 miljoner kronor år 2025 till följd av att Centerpartiet vill återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot till 5 000 per år. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 1 530 miljoner kronor år 2026 och med 2 060 miljoner kronor år 2027. Rätten för ukrainska flyktingar att folkbokföra sig välkomnas av Centerpartiet, men det finns brister i det nya regelverket och inte minst finns ett glapp mellan olika kohorter av ukrainska flyktingar som bör rättas till och därför anslås 50 miljoner kronor årligen under anslag 1:2. För att åstadkomma ett exitprogram för unga i prostitution anslås 10 miljoner 2025 under anslag 3:1, som ökar till 15 miljoner 2026 och 20 miljoner 2027. Vidare föreslås anslag 3:1 ökas med 10 miljoner årligen från 2025 för att varaktigt stärka stödlinjen för unga relationer. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och arbetsmarknad. Även om inflationen vänt och räntorna är på väg ner är fortfarande arbetslösheten hög. Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallad svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper. I dag är närmare 356 000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbets ­ marknadspolitiska program. Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration. För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbets ­ löshet är tärande för den enskilda, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden var Centerpartiet drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Tyvärr går den nuvarande regeringen i motsatt riktning. Fortfarande leder höga kostnader för att anställa till att människor stängs ute från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden. Den viktiga reform av Arbetsförmedlingen som Centerpartiet var drivande i har den nuvarande regeringen tyvärr inte förvaltat; i stället går utvecklingen i motsatt riktning där myndigheten snarare gått tillbaka till att arbeta som man gjorde tidigare. Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs det kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förutsättningar att möta framtida behov av strukturomvandling och utveckling och tryggar framtidens arbetsmarknad. Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effektiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver snabbas på genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta genom att jobbfokuset i trygghetssystemen ökar. Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen pågår nu reformeringen av Arbetsförmedlingen, där arbetslösa ska få hjälp från effektiva, fristående och resultatbaserade aktörer som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet. Centerpartiet verkar för en reform av a ‑ kassan, där ersättningsgraden är 80 procent dag 0–100 med ett takbelopp på 1 090 kr och ett golvbelopp på 500 kr, 70 procent dag 101–200 med ett takbelopp på 950 kr och ett golvbelopp på 440 kr, 65 procent dag 201–300 med ett takbelopp på 890 kr och ett golvbelopp på 410 kr, 60 procent dag 301–800 med ett takbelopp på 820 kr och ett golvbelopp på 380 kr. Centerpartiets överväganden Tabell 21 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd −13 200 −12 300 −9 400 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 217 2 447 2 497 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. −3 589 −3 589 −3 589 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare −103 97 197 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 50 50 50 99:1 Flytta till jobben 150 150 150 Summa −15 474 −13 144 −10 094 Under 2023 gjorde Arbetsförmedlingen stora överskott på sina sakanslag. Centerpartiet föreslår att Arbetsförmedlingens anslag till lönebidrag och arbetsmarknadspolitiska program minskas, vilket påverkar anslag 1:3, 1:4 och 1:13 med 193 miljoner kronor, 1 089 miljoner kronor respektive 193 miljoner kronor årligen. I den situation som Sverige är i, med en arbetslöshet som stiger och väntas ligga kvar på en hög nivå, så är det viktigt att prioritera resurser till effektiva arbetsmarknads ­ åtgärder. Därför föreslår Centerpartiet ökningar för effektiva arbetsmarknadsinsatser och särskilt matchningstjänster om 400 miljoner kronor 2025 och därefter fortsatta ökningar om 600 miljoner årligen inom 1:3. Detta följs också av sänkningar av arbetsgivaravgifter för ingångslöner, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft genom sänkta kostnader för att anställa. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2 500 miljoner årligen. Centerpartiets modell för a ‑ kassan innebär minskade utgifter inom anslag 1:2 motsvarande 13 200 miljoner 2025, 12 300 miljoner 2026 och 9 400 miljoner 2027. I samband med dessa utgiftsminskningar minskar inkomsterna till ålderspensionssystemet med 2 000 miljoner kronor 2025, 1 900 miljoner kronor 2026 och 1 500 miljoner kronor 2027, medan kommunerna kompenseras för uteblivna skatteintäkter under UO25. Centerpartiet motsätter sig regeringens minskning av antalet kvotflyktingar. Av denna anledning föreslås anslag 1:13 öka med 90 miljoner kronor år 2025, 290 miljoner kronor år 2026 och 390 miljoner kronor år 2027. Av samma anledning beräknas anslag 1:3 öka med 10 miljoner kronor år 2025, 40 miljoner kronor år 2026 och 90 miljoner kronor år 2027. Centerpartiet föreslår satsningar för att utvidga etableringsjobben till att även omfatta företag utan kollektivavtal; det medför ytterligare anslag om 50 miljoner kronor årligen från 2025 under anslag 1:14. Utgiftsområde 15 Studiestöd Sverige behöver fler arbetade timmar, bland annat för att säkra välfärdens finansiering. Arbetslivet måste förlängas i bägge ändar. Unga svenskar kommer ut sent på arbets ­ marknaden. Jämfört med flertalet andra OECD-länder påbörjar de svenska studenterna eftergymnasiala studier senare och tillbringar också längre tid i studier. Vidare är utbildningars koppling till arbetslivet på många håll dålig och matchningen på svensk arbetsmarknad är en av OECD:s sämsta. Det är bra att människor vill satsa på att utbilda sig. Vi vill uppmuntra och underlätta för att fler ska studera. För att öka genomströmningen och få fler i arbete vill Centerpartiet ha ett mer flexibelt studiemedelsystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem i behov av lägre studietakt, exempelvis människor som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna. Det ger fler möjlighet till en utbildning som leder till jobb. Det behöver även finnas flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna. Därför är det bra att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel har höjts, från 56 till 60 år. Det underlättar vidareutbildning och omskolning i högre åldrar, som är en viktig del i det livslånga lärandet. Omställningsstudiestödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under ett helt arbetsliv. Det är positivt att det har genomförts inom ramen för det nya Saltsjöbadsavtalet, och det är av stor vikt att stödet kommer till nytta. I denna budgetmotion föreslås att det så kallade fribeloppet avskaffas för lånedelen av studiemedel. Inkomstprövningen av studiemedel för denna del är onödigt administrativt betungande och minskar incitamenten att arbeta. I budgetmotionen föreslås även att studenter som är deltidssjukskrivna ska ha rätt till studiebidrag och -lån på deltid. Centerpartiets överväganden Tabell 22 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 15 Studiestöd 1:2 Studiemedel 63 95 95 1:7 Studiestartsstöd −200 ±0 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 50 50 50 Summa −87 145 145 Centerpartiet saknar ytterligare satsningar på yrkeshögskola och föreslår därför ett tillskott på totalt 100 miljoner under 2025 och 150 miljoner 2026–2027. I och med detta föreslås ökade anslag under 1:2 Studiemedel, där 63 miljoner kronor tillförs studiemedel till yrkeshögskolan 2025. Som en följd därav föreslås också 95 miljoner som studie ­ medel till yrkeshögskolan 2026 samt 2027. Centerpartiet menar att omställningsstudiestödet behöver stärkas avsevärt i sin handläggning och därför ökas anslaget för CSN (1:8) med 50 miljoner kronor årligen 2025–2027. Centerpartiet anser också att det är rätt med en avveckling av studiestarts ­ stödet men anser att detta kan ske snabbare än regeringen planerat, varför anslag 1:7 minskar med 200 miljoner kronor 2025. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utbildning är en grundsten för vårt demokratiska samhälle. Den kunskap och de för ­ mågor som förmedlas i skolan är helt avgörande – såväl för individens livsresa som för samhället i stort och Sveriges konkurrenskraft. Grunden för livsresor byggs genom kunskap, bildning, förmågor och rättigheter. Varje elev har rätt till en utbildning av hög kvalitet. En utbildning som utökar individens möjligheter i samhället och den personliga friheten och som leder till jobb. Svensk skola är idag dock inte en skola för alla. Dagens betygssystem gör att de elever som har det svårast i skolan, och som inte klarar kraven, stängs ute från vidare studier och riskerar att kastas ut i utanförskap. Här är Sverige unikt i Europa. Elever som har det svårt i skolan behöver mer stöd. Men betygssystemet behöver även ses över i grunden. För Centerpartiet ska utbildningen hålla hög kvalitet, från förskolan ända upp till universitets- och forskningsnivå. Vårt utbildningssystem behöver svara upp mot efterfrågan på kompetent arbetskraft, möjliggöra för yrkesväxling och präglas av ett starkt bildningsideal. Utbildningsväsendet behöver i större utsträckning samverka med samhälle och näringsliv så att utbildningar, såväl akademiska som yrkesinriktade, blir mer verklighetsnära och relevanta för arbetsmarknaden. Högre utbildning behöver komma hela landet till del. Förskola Förskolan lägger grunden för livslångt lärande. Genom att fler barn nås tidigt ökar möjligheterna att ge alla barn likvärdiga chanser till en bra skolgång. De barn som gynnas mest av en god förskola är de barn som har de svåraste förutsättningarna, som barn från socioekonomiskt utsatta eller nyanlända familjer. Samtidigt är det dessa barn som förskolan ofta inte når ut till. Centerpartiet vill att fler barn ska få möjlighet att delta i förskoleverksamheten. Centerpartiet vill därför erbjuda en plats tidigt för fler barn, oberoende av om föräldrarna arbetar eller inte. Bristen på förskollärare är dock ett hinder för att kunna utöka förskoleverksamheten. För att höja kvaliteten i förskolan vill vi stärka yrkesstatus, arbetsvillkor och utbildning för förskolans personal genom ett brett kompetenslyft. Vi vill se karriärtjänster och att kompetensutvecklingsgarantin även ska gälla för pedagoger i förskolan. För att stärka barnskötarrollen ytterligare vill Centerpartiet, på sikt, införa en skyddad yrkestitel för barnskötare och se en standardisering av grundutbildning för barnskötare. Det måste också bli lättare för barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare under tiden de arbetar i förskolan. Här behöver staten ta ett tydligare ansvar. Skolverket behöver se över hur man ytterligare kan möta kompetensbristen genom fler utbildningsplatser och för att få fler obehöriga pedagoger att nå en examen, exempelvis genom de pedagogiska utbildningarna (VAL, ULV och KPU). För att säkerställa nyexaminerade förskollärare i hela landet behöver lärcentrum utvecklas. Grund- och gymnasieskola Svensk skola fungerar överlag bra. Eleverna presterar exempelvis bättre än OECD-snittet i kunskapsmätningen Pisa och möjligheten till en trygg och bra skolgång är god i stora delar av landet. Men det finns också utmaningar som måstes tas tag i. Det handlar bland annat om att många elever går ut grundskolan utan behörighet och således stängs ute från vidare studier, att lärarna är för få och inte ges tillräckliga förutsättningar att undervisa, att många barn och unga i skolan mår dåligt och kämpar med psykisk ohälsa och att villkoren för kommunala och fristående huvudmän är för ojämlika. Alla elever har rätt till en likvärdig skola av hög kvalitet. Svensk skola är idag dock inte en skola för alla. Dagens betygssystem gör att de elever som har det svårast i skolan stängs ute från vidare studier och riskerar att kastas ut i utanförskap. Dagens Samhälles granskning (2024) visar att 20 procent av eleverna saknar de betyg som krävs för att komma in på nationella program. Det innebär att vi underkänner närmare tio gånger så många ungdomar i skolan än länder som Danmark och Norge som ligger på en liknande nivå när det kommer till Pisaresultat och andel lågpresterande elever. Centerpartiet vill därför ta bort den hårda godkäntgränsen i grundskolan så att även de som har fått F ska ha möjlighet att, med sina övriga betyg som grund, söka sig vidare till gymnasiets yrkesprogram. Dessutom vill vi öka finansieringen av yrkesprogrammen för att säkra fler platser och ge möjlighet till ökat stöd. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens framgång i klassrummet. Centerpartiet ser fortsatt ett behov av att höja läraryrkets status. En del i det är en bra och utmanande lärarutbildning som tydligt är knuten till aktuell forskning. För en uppvärdering av läraryrket behöver det därför skapas förutsättningar för att utbudet av lärarutbildningar ska öka, för kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling, för kollegialt lärande samt för minskad detaljstyrning. Det behövs också tydliga karriär ­ vägar, skickliga skolledare som leder det pedagogiska utvecklingsarbetet och mer klassrumsnära forskning. Onödig administration behöver minskas. Vi vill se ett skolpengssystem som bättre tar hänsyn till skolors olika ansvar och elevers behov, där kommuner ersätts för deras faktiska kostnader, som för att se till att alla barn får en utbildning och för att upprätthålla driften av små skolor. Oseriösa huvudmän som inte lever upp till skollagens krav underminerar välfärdens legitimitet. Friskolereformen måste därför ses över och reformeras i sin helhet. Vi behöver ställa tydliga krav på skolhuvudmännen. Skolan är inte vilken verksamhet som helst. Våra gemensamma skattepengar ska gå till elevernas undervisning och enbart till seriösa och långsiktiga aktörer som bedriver utbildning utifrån skolans kunskaps- och demokrati ­ uppdrag. Till skolor som vill ge elever en god utbildning och som är villiga att stötta elever i deras livsresor. Förmågan att läsa, skriva och tala svenska är nyckeln till kunskap och till det svenska samhället. Det skapar förutsättningar för livsresor. För Centerpartiet är det viktigt att varje elev möts av höga förväntningar och ges stöd för att kunna nå kunskapsmålen och förverkliga sina drömmar. Det är utifrån elevernas förutsättningar och behov som skolans verksamhet ska utformas. Alla barn ska få chans till en god skolgång. Elevernas kunskaper ska höjas genom hela utbildningssystemet. Det är avgörande för att motverka ett växande utanförskap. Vi vill se en stärkt och utbyggd elevhälsa som arbetar före ­ byggande. Det behövs bättre samverkan mellan skolhälsovården, hälso- och sjukvård och socialtjänst för att barn och unga ska få rätt vård och stöd. Gymnasieskolan ska vara en arena där elever lär för livet, i en miljö som är anpassad efter varje individs behov och förutsättningar. Därför är kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden central, oavsett om du läser ett högskoleförberedande eller yrkesförberedande program. Olika vägar till arbete och studier behöver stärkas. Till gymnasiet är det en hög andel elever, jämfört med grundskolan, som aktivt väljer skola. För att kunna höja kvaliteten, erbjuda ett brett utbud av gymnasieprogram och möta arbetsmarknadens efterfrågan behöver samverkan mellan kommunerna stärkas. Det finns en stor efterfrågan på yrkesutbildade från näringslivet samtidigt som just eleverna väljer yrkesutbildningar i allt lägre utsträckning. Det är ett problem. Yrkes- och lärlingsutbildningarna är viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora företagen som ofta saknar kompetent arbetskraft. För att öka statusen måste utbildningarna vara av hög kvalitet. De ska vara relevanta, verklighetsnära och leda till jobb. Företag som är potentiella arbetsgivare ska vara en drivande kraft i genomförandet av utbildningen. Branschskolor För att kunna tillgodose vissa smala branschers skriande behov av kompetent arbetskraft vill Centerpartiet återinrätta branschskolorna. Dessa skolor bör utvecklas i nära sam ­ arbete med branschen och samla olika specialyrkesutbildningar under ett och samma tak. Vi ser idag att det finns vissa branscher som skriker efter kompetent arbetskraft, men där det idag saknas människor att anställa, exempelvis i energibranschen. Bara de närmaste två till tre åren förväntar energibranschen att så många som 8 000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras. Vi vill att regeringen ska återinföra branschskolorna, särskilt inom de sektorer där kompetensbristen är som störst. Vuxenutbildning Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska även vara lättare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen. Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan byggs ut i hela landet och att antalet korta kurser utökas. För dem som läst ett högskole ­ förberedande program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkeshögskolan. Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt att utöka antalet platser på yrkesvux så att fler kan studera och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med näringslivet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagningsreglerna ses över. Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolorna har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbildningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande. Högre utbildning och forskning I Sverige behöver vi stärka inte bara utbildningen, utan också bildningen. Med bildning och konkurrenskraft som ledord kan vi forma en politik som för Sverige framåt, som skapar ett både tryggare och mer sammanhållet samhälle samtidigt som vi stärker våra ekonomiska förutsättningar i den globala konkurrensen. Tillgång till högre utbildning av god kvalitet i hela landet ökar människors möjligheter till jobb och trygghet, samtidigt som det gynnar näringslivet och vår gemensamma välfärd. En samverkan och en nära koppling mellan den högre utbildningen och omgivande samhälle är därför av största vikt. Centerpartiet vill verka för att lärosätena ska bli mer autonoma, finnas i hela landet och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter regionala förut ­ sättningar. Vi behöver därför mer fristående lärosäten, likt stiftelser. Vi ser det som angeläget att stärka den akademiska friheten. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Den akademiska friheten måste stärkas såväl institutionellt som finansiellt. Lärosätena måste få större makt att bestämma hur resurserna mellan forskning och undervisning ska fördelas. Lärosätena måste också få större autonomi att utse sina egna styrelser och kraven för med ­ finansiering måste minska. Utvecklingen går fort och arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft är stor. Centerpartiet anser att studenter som vill jobba under studierna måste ges friheten att bestämma det själva. I dag spelar familjebakgrunden alltför stor roll om någon väljer att plugga vidare. Vi vill se stärkt information och vägledning för att bredda rekryteringen till högskolan. Vi måste också ta vara på den nya tekniken. Den nya tekniken och digitaliseringen möjliggör fler distansutbildningar som i kombination med kommunala lärcentra gör högre utbildning tillgänglig för fler. Centerpartiet vill stärka studenthälsan i hela landet. Svensk forskning behöver stärkas för att stå sig i den internationella konkurrensen. Vi vill att Sverige ska ha världens bästa forskare – och då måste vi göra det attraktivt att forska här. Vi vill att det ska vara både prestigefullt, karriärdrivande och lönsamt för forskare att kunna forska, både på universitet och ute i olika branscher. Sverige behöver bli mer attraktivt för investeringar i forskning och innovation. Vi behöver skapa attraktiva forsknings- och innovationsmiljöer och bättre villkor för företag att bedriva forskning i Sverige. Samverkan mellan lärosäten och med näringsliv är viktig för vår konkurrenskraft och behöver därför stärkas. Sektorsbidrag till skolan De riktade statsbidragen till skolans verksamhet skapar så mycket administration för skolsektorn att de ofta inte ens söks av kommunerna. Därför väljer Centerpartiet att i stället ge ett brett bidrag till skolan som tillför de resurser som behövs för att upprätt ­ hålla och utveckla skolans verksamhet i hela landet. Samtidigt slås befintliga statsbidrag till skolan ihop med sektorsbidraget för att skapa en förutsägbar och likvärdig finansiering. Totalt satsar Centerpartiet 5 miljarder mer än regeringen på skolan i vårt förslag till budget. Som en del av detta lägger vi ihop drygt 12 miljarder i befintliga riktade bidrag och omvandlar dem till sektorsbidrag. Totalt blir det ett sektorsbidrag på 17 miljarder. Sektorsbidraget tillför ett nytt fokus på landsbygden i statens satsningar på skolan. Det viktas utifrån både socioekonomiska faktorer och kommunernas gleshet. På så sätt ger vi både mer pengar till skolor med större behov och mer till landsbygdskommuner där utslagningen visat sig vara som störst. Hela sektorsbidraget fördelas automatiskt enligt denna viktning till kommuner och andra huvudmän för grundskolan utan begränsande villkor eller krånglig administration, men det följs såklart upp för att säkerställa att det används till skolans verksamhet. Centerpartiets överväganden Tabell 23 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 1:1 Statens skolverk 2 2 2 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 20 20 20 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet −3 979 −3 979 −1 911 1:11 Skolforskningsinstitutet 3 3 3 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling −8 243 −7 563 −6 743 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 37 55 55 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 50 100 100 99:1 Sektorsbidrag till skolan 17 197 15 717 13 727 Summa 5 087 4 355 5 253 Centerpartiet föreslår att ett antal riktade statsbidrag ska avvecklas för att istället slås samman till ett större sektorbidrag till skolan. Dessa avvisningar påverkar särskilt anslag 1:5 och 1:15 under UO 16. Som en följd av det tillför Centerpartiet 17 197 miljoner till ett nytt anslag ”Sektorsbidrag till skolan” 2025, 15 717 miljoner 2026 samt 13 727 miljoner 2027. Centerpartiet föreslår anslag till 1:1 Statens skolverk för att sammanställa och analysera nationell statistik om elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Förslaget omfattar 2 miljoner kronor 2025 och 2 miljoner kronor per år 2026–2027. Under anslag 1:3 föreslås Specialpedagogiska skolmyndigheten få 20 miljoner kronor 2025 och samma belopp årligen 2026–2027 för att initiera och anordna ett kompetens ­ lyft om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning för rektorer och lärare. För att stärka evidensen i hela skolväsendet föreslås anslag 1:11 öka med 3 miljoner årligen 2025–2027. Förutom regleringarna för att skapa ett sektorsbidrag till skolan finns under anslag 1:5 en satsning på 300 miljoner kronor till gymnasieskolan för 2025 och samma summa årligen 2026–2027. Centerpartiet anser att den hårda godkäntgränsen bör slopas för att bistå kommunerna i att möta ett ökat söktryck till särskilt yrkesprogrammen och för att öka stödet per elev inom dessa program. Anslag 2:64 utökas med 50 miljoner kronor 2025 och 100 miljoner kronor åren därefter för att stärka lärarutbildningen och särskilt för att fler med annan yrkesbak ­ grund ska skaffa lärarbehörighet. Under 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning föreslås anslag om 37 miljoner kronor 2025 samt 55 miljoner kronor årligen under 2026–2027 för förstärkning av yrkeshögskolan och förbättrade möjligheter för densamma att möta lokal efterfrågan på utbildningar. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Kultur, media, idrott och civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har stor betydelse för att ta tillvara och säkra möjligheterna för ett starkt demokratiskt samhälle. Staten behöver här bidra med att skapa goda förut ­ sättningar. Hur deltagande kan värnas för framför allt barn och ungdomar på dessa områden behöver följas noga. Kultur i hela landet Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation, ska ha möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Kultur stärker självförtroendet och gör att fler tar tillvara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Ett brett och fritt kulturliv i hela landet underlättar för alla att kunna ta del av det. För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen, i syfte att regionerna ska få ett större inflytande. Vi vill också att regionerna, i samverkan med den nationella nivån, tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt att stärka kulturlivet i hela landet är att inrätta ett system för ett nationellt Kulturhuvudstadsår, då en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet. Kulturen blir friare om den står på fler ben. Offentlig finansiering behövs i många fall och kan och bör ofta inte ersättas. Men vi vill samtidigt förbättra möjligheterna till privat finansiering. Vi har sedan tidigare förslag kring att bland annat underlätta kultur ­ sponsring, sänka dansbandsmomsen och införa avdragsrätt för företag vid förstahands ­ inköp av konst med mera. Det finns behov av ytterligare förslag till åtgärder på detta område som kan bidra till en bredare finansiering av kulturen. Tillgång till allsidig och oberoende nyhetsbevakning Tillgången till en allsidig och oberoende nyhetsbevakning och opinionsbildning i hela landet måste säkras. Särskilt viktigt är att det finns förutsättningar för lokal nyhets ­ bevakning, vilket är av stor betydelse för en fungerande demokrati. Public service spelar en stor roll för speglingen av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Den bredden ger också en igenkänning och gör att fler kan hitta till public service vid exempelvis en kris, då det är extra viktigt att kunna söka sig till en tillför ­ litlig källa. Då är det också viktigt med en tillräcklig finansiering för att upprätthålla och utveckla verksamheten över tid samt med breda överenskommelser om sändnings ­ tillstånd för att säkra public services oberoende. Stärkt civilsamhälle Civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Det behövs för att ta tillvara och säkra möjligheterna för ett starkt demokratiskt samhälle. Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns en stor förmåga att skapa en grogrund där människor kan stärkas och utvecklas, och de bidrar dessutom till verklig integration när människor möts utifrån intresse och delar erfarenheter. Centerpartiet vill skapa bättre förutsättningar för civilsamhället att utveckla sin verksamhet. För att åstadkomma detta bör det vara en högre andel grundstöd i statens bidrag. Studieförbunden som bland annat bidrar till kultur i hela landet med exempelvis replokaler där unga kan utvecklas inom musiken måste värnas. Därför föreslår Centerpartiet ytterligare resurser till studieförbunden. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion ökat stöd till allmänna samlingslokaler, som är en del av infrastrukturen för mötesplatser i hela landet. Idrott är den största folkrörelsen i Sverige och har mycket att ge i form av hälsa och samvaro. Idrotten behöver bli tillgänglig för fler och därför föreslår Centerpartiet en särskild satsning för att rusta idrottsanläggningar. Inom folkhögskolan finns också möjlighet till utbildning som rustar för arbetsmarknaden. Dessa är exempel på civilsamhällets verksamheter. Staten behöver bidra genom att skapa goda förutsättningar. Idrott tillgänglig för alla Idrott har mycket att ge i form av hälsa, livsglädje och samvaro. Ökad fysisk aktivitet är avgörande för bättre folkhälsa och påverkar den enskildes hälsa i positiv riktning. Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemensam arena på tvärs av socioekonomiska skillnader. Därför bör ett brett idrottsliv främjas i hela landet, där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler. Centerpartiet föreslår ett särskilt stöd till idrotten i utsatta områden. Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet. Det är därför viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar att idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sättas in. Centerpartiet vill att en dialog med Riksidrottsförbundet inleds för att se hur ett förtydligat och förstärkt jämställdhetsarbete i svensk idrott kan utformas. Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Vi vill tillsammans med idrotten och funktionshindersrörelsen ta fram en konkret plan för att undanröja praktiska och strukturella hinder för deltagande i parasport på olika nivåer. Centerpartiet föreslår också en särskild satsning för att främja en jämlik idrott. Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställd ­ hets ‑ , jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv. Sverige har också en viktig roll att spela i kampen mot dopning inom idrotten. Insatserna som genomförs inom idrotten med statligt stöd är av betydelse både för folkhälsan och för att upprätthålla världsantidopningskoden. Regeringen bör ta initiativ till att fler myndigheter och civilsamhällesaktörer kan bidra till att stärka och vidare ­ utveckla antidopningsinsatser, både i och utanför Sverige. I samband med att spelskatten höjs anser Centerpartiet att det vore klokt att se över enhetligheten i skatten på spel, med särskild inriktning på att sänka skatten för trav och relaterade verksamheter och höja den för exempelvis nätcasinoverksamhet. Vuxenutbildning Våra yrkesliv blir längre. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre tid måste det bli lättare att byta karriär senare i livet. Vi vill ha en vuxenutbildning som gör det lätt för människor att läsa in behörighet till yrkeshögskola och högskola. Det ska även vara lättare att komplettera sina studier eller satsa på yrkesinriktade utbildningar senare i yrkeslivet. Yrkesutbildningarna passar både för personer som precis gått ut gymnasiet och för dem som vill komplettera sin tidigare utbildning efter att ha arbetat i många år. Utbildningarna utvecklas i samarbete med näringslivet och är anpassade efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Många får jobb kort tid efter utbildningen. Det måste bli lättare att byta spår under sitt arbetsliv. Vi vill att yrkeshögskolan byggs ut och att antalet korta kurser utökas. För dem som läst ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan måste det bli lättare att läsa in behörighet till yrkeshög ­ skolan. Fler måste också få tillgång till yrkesinriktade kurser för att kunna komplettera en tidigare utbildning. Det är viktigt att utöka antalet platser på yrkesvux så att fler kan studera och att utbildningarna i större utsträckning utformas tillsammans med närings ­ livet. Utbildningarna måste också ges längre planeringsförutsättningar och antagnings ­ reglerna ses över. Folkhögskolorna har stor frihet att utforma sina kurser utifrån den profil som skolorna har. Det gör att det är lättare för kursdeltagarna att utforma sin utbildning efter de behov, intressen och förkunskaper som varje elev har, genom både korta och långa utbildningar. Vi vill underlätta ytterligare för folkhögskolorna att vara en del av människors livslånga lärande. Centerpartiets överväganden Tabell 24 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 100 50 50 8:1 Centrala museer: Myndigheter −5 −5 −5 13:1 Stöd till idrotten 250 275 275 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 50 50 50 14:1 Statsbidrag till studieförbund 350 500 500 Summa 745 870 870 Anslag 1:6 föreslås öka med 100 miljoner kronor 2025 och 50 miljoner kronor åren 2026 och 2027 för fri och tillgänglig kultur i hela landet. Anslag 13:1 föreslås öka med 100 miljoner kronor 2025 som stöd för upprustning av idrottsanläggningar, och av samma anledning beräknas anslaget öka med 100 miljoner kronor per år 2026–2027. Vidare föreslås anslaget också öka med 100 miljoner kronor 2025 för stöd till idrott i utsatta områden, och av samma anledning beräknas anslaget öka med 150 miljoner kronor per år 2026–2027. För att stödja jämlikt idrottande föreslås medel om 50 miljoner kronor 2025 och 75 miljoner 2026–2027 under samma anslag. Centerpartiet vill se ett ökat stöd till allmänna samlingslokaler och bygdegårdar och anslår därför en dubblering av anslaget 13:2 motsvarande 50 miljoner kronor 2025 och samma belopp 2026–2027. Centerpartiet föreslår återställda medel till studieförbund om 350 miljoner kronor 2025 samt 500 miljoner kronor 2026 respektive 2027, vilket påverkar anslag 14:1. För att finansiera prioriterade reformer avvisas ökade medel om 5 miljoner kronor 2025 och samma summa 2026–2027 under 8:1 för magasinslokaler för nationella fordonssamlingen. Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Samhällsplaneringen, bostadsbyggandet, bostadsmarknaden och våra konsumtions ­ mönster påverkas på djupet av den ekonomiska situationen. Räntor och inflation påverkar högt belånade svenska hushåll. Takten i byggandet har på senare år minskat kraftigt. Ändå är behovet av bostäder stort. Enligt Boverket rapporterar fortfarande långt över hälften av Sveriges 290 kommuner att de har underskott på bostäder. Fler bostäder behöver byggas samtidigt som det befintliga bostadsbeståndet behöver nyttjas mer effektivt. Detta måste ske med en medvetenhet om att förutsättningarna för bostads ­ byggandet och skapandet av bra boendemiljöer skiljer sig åt i olika delar av landet. En hållbar bostadspolitik måste utgå från lokala förutsättningar, samtidigt som den ska vara anpassad till de övergripande samhällsutmaningar som vi står inför. Underlätta bostadsbyggandet För att råda bot på bostadsbristen och öka antalet tillgängliga bostäder behövs ett fortsatt arbete med att undanröja hindren för nybyggnation. Den statliga nivån behöver stödja och uppmuntra kommunerna i planeringsarbetet. Den regionala samordningen i planarbetet behöver förstärkas och Lantmäteriets handläggningstider kortas. De många och långa överklagandeprocesserna behöver begränsas. Kommunal försöksverksamhet för att förkorta och förenkla byggprocesser bör införas. Det bör vidare finnas möjlighet att peka ut innovationsytor där avsteg från gällande byggregler är tillåtna. Samtidigt som det kommunala självbestämmandet värnas måste digitaliseringen av plan- och byggprocesserna fortgå. En viktig del i det arbetet är öppna och kostnadsfria geodata, tillgängliga för berörda aktörer. På så sätt kan fler aktivt ta del i samhälls ­ planeringen. I och med beslutet att införa privat initiativrätt är det enklare för planintressenter att själva driva planprocesser. Rätt tillämpad kan denna reform innebära en välbehövlig avlastning för kommunerna samtidigt som förutsättningarna för nyproduktion av bostäder förbättras. Ungefär halva Sverige är i dag klassat som statligt riksintresse. Omfattningen är för stor och ingriper på ett orimligt sätt mot angelägna behov. Därför måste riksintressena preciseras så att mindre arealer omfattas. Riksintresseanspråk bör som regel vara till skydd för områden som är av just nationellt intresse snarare än regionala angelägen ­ heter. Riksintressen bör heller inte användas för att skydda mark som redan är skyddad genom annan lagstiftning eller som är ianspråktagen för det avsedda syftet. Byggande på landsbygden På Sveriges landsbygder och mindre orter finns andra utmaningar än i storstads ­ regionerna där höga markpriser och byggkostnader täcks av stora värden på färdig ­ ställda bostäder. Låga bostadspriser utanför de större städerna gör det svårt att få lönsamhet i investeringar när fastighetsvärdet måste skrivas ner så fort huset är byggt. Redovisningsreglerna för allmännyttiga bostadsbolag gör att det i många kommuner är svårt att bygga nya hyresbostäder, trots att efterfrågan finns. Centerpartiet har sedan många år drivit frågan om en översyn av regelverken i syfte att finna lösningar som underlättar bostadsbyggande i hela landet utan att kollidera med EU:s statsstödsregler, och vi anser att en utredning bör tillsättas för att föreslå lämpliga förändringar i års ­ redovisningslagen. Därtill behöver de statliga kreditgarantierna riktas tydligare mot svaga marknader där det är särskilt svårt att på kort sikt få lönsamhet i nyproduktion av bostäder. Insatser behövs också för att stötta bostadsinvesteringar på Sveriges lands ­ bygder. Runtom i landet finns många hus som står öde. Detta är ett exempel på dåligt utnyttjande av befintligt bostadsbestånd. För att minska trösklarna för människor att ta sig an denna typ av hus och på så sätt bidra till att fler bostäder tas i bruk på Sveriges landsbygder vill vi utreda ett slopande av fastighetsavgiften, initialt under de första fem åren, för den som för permanentboende tar över en byggnad som inte använts under lång tid. Värdefull jordbruksmark behöver skyddas från omfattande exploatering. Samtidigt måste det vara möjligt att tillskapa enskilda tomter som kan bebyggas och det måste finnas möjlighet att stycka av mindre, befintliga jordbruksfastigheter som inte längre brukas för att möjliggöra att nya ägare kan bebo och bruka marken på nytt. Det behövs en proportionalitet när det gäller bedömningen av bostadsbyggande på Sveriges lands ­ bygder. Utöver detta är också avgiften för avstyckning av mark i vissa fall orimligt hög. Reformera hyresmarknaden Hyressättningsmodellen, med kollektiva förhandlingar och bruksvärdeshyra, har inte lyckats åstadkomma en bostadsförsörjning som motsvarar de faktiska behoven. I stället bidrar den till låg rörlighet och inlåsningseffekter för grupper och enskilda. Samtidigt har den illa fungerande hyresmarknaden eldat på bostadspriserna, ökat hushållens belåningsgrad och tvingat människor att, med räntekänsliga kalkyler, söka sig till den ägda marknaden. Kötiden till en hyresrätt i storstäderna är orimligt lång. De många sociala kontrakten och den alltför omfattande hemlösheten visar dessutom att modellen inte klarat av att ta de sociala hänsyn som behövs. Systemet med förhandlade hyror har alltjämt en roll att spela på svensk bostadsmarknad. Men det måste kompletteras med såväl mer efterfråge ­ drivna lösningar som riktade insatser till de människor som i dag faller mellan stolarna. Under våren 2020 tillsattes en utredning om fri hyressättning i nyproduktion. Det ökade utbud som följer av en sådan reform skulle i förlängningen kunna ge följd ­ verkningar som leder till en egen bostad för många av dem som i dag väntar på att få ett hyreskontrakt. Andrahandsuthyrning är viktigt för en väl fungerande bostadsmarknad. Inte minst för vissa branscher och i regioner med en hög grad säsongsarbetare. Många som i dag äger ett större bostadshus där de själva inte har behov av hela bostadsytan skulle genom smärre ombyggnationer kunna inreda en eller flera lägenheter i den egna bostaden. Genom liberalare skatteregler skulle det kunna bli enklare och mer attraktivt för privatpersoner att bidra till fler tillgängliga bostäder på marknaden. Studentbostäder På en fungerande bostadsmarknad ska det vara möjligt att snabbt hitta en bostad för den som behöver flytta för att studera. Centerpartiet ser behov av att regelverken blir mer flexibla genom att studentbostäder definieras som en egen boendeform och att lättnader i byggkraven införs. Möjligheten att säkerställa att den som bor i en studentbostad verkligen studerar bör stärkas. Bostäder för äldre Behovet av fler bostäder för äldre är stort. Behoven ser dock olika ut i olika delar av landet. Vi behöver anpassa synen på hur vi kan erbjuda boende för äldre. För äldre som i allt väsentligt klarar sig själva men har ett visst behov av service bör man, exempelvis i vanliga hyresrätter, försöka finna modeller för gemensamma ruttjänster eller hemtjänst per trappuppgång och liknande. Det kanske tydligaste hindret mot framväxten av nya bostäder för äldre är att det inte finns något enhetligt och tydligt regelverk för vad de olika boendeformerna för äldre innebär. Följden har blivit att olika kommuner ställer olika krav som passar dåligt i förhållande till de byggtekniker som utvecklats de senaste åren. Allt detta fördyrar byggandet av bostäder för äldre och leder till att färre byggs. Därför behöver regel ­ verken förtydligas. Social bostadspolitik För de människor som saknar möjlighet att söka en bostad på den ordinarie marknaden behövs ytterligare åtgärder och en modern social bostadspolitik. Att bygga hela bostads ­ områden för sociala ändamål är inte en tilltalande modell. Snarare bör vi inrikta oss på att enskilda bostäder i såväl befintligt bestånd som i nybyggnation kan vikas för detta ändamål. Genom industriellt byggande och effektiv markanvändning kan en social bostadspolitik underlättas. Parallellt finns behov av att se över hur människor som står långt ifrån bostadsmarknaden kan ges förutsättningar att efterfråga en bostad. Insatser behövs dels för att underlätta för människor med svag ekonomisk ställning att ta sig in på bostadsmarknaden, dels för att behovet av nya bostäder på svaga marknader – i exempelvis landsbygdskommuner – ska kunna tillgodoses. Därför avser Centerpartiet att under de kommande åren presentera reformer som kan möta de konkreta behov som finns. Fler vägar till ägt boende Amorteringskrav och andra kreditrestriktioner har gjort det avsevärt svårare för många människor att köpa en egen bostad. Därför vill Centerpartiet slopa det skärpta amorteringskravet. Vidare bör bosparande uppmuntras. Grönt och klimatsmart byggande För Centerpartiet är det självklart att Sverige ska vara världsledande när det gäller klimatsmart byggande. Men Sverige behöver också vara ledande i att planera hållbart. Klimatförändringarna innebär att nya krav kommer att ställas på dagvattenhantering, energieffektivitet och hållbar mobilitet med mera. Ambitiösa klimatmål behöver avspegla sig i bostadsbyggandet. Takytor bör betraktas som en strategisk resurs för energiproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Skäl finns att införa krav på byggnaders klimatpåverkan som successivt styr mot klimatneutralitet. Minska segregationen Segregationen mellan olika stadsdelar och bostadsområden är ett stort och allvarligt problem i Sverige. Blandade upplåtelseformer, levande stadsmiljöer och en framåt ­ syftande samhällsbyggnadspolitik är viktiga delar för att minska segregationen. Erfarenheter visar att samverkan mellan fastighetsägare, bostadsbolag och myndigheter kan vara helt avgörande för att bryta en negativ utveckling i bostadsområden. Ett tätt samarbete mellan fastighetsägare, sociala myndigheter, polis, näringsliv, civilsamhälle och föreningsliv med mera är en viktig framgångsfaktor om segregation och utsatthet ska brytas. Mötesplatser och allmänna samlingslokaler Mötesplatser och lokaler för olika typer av verksamheter är en viktig infrastruktur såväl för demokrati och trygghet som för civilsamhälle och meningsfulla fritidsaktiviteter. Här spelar mötesplatser och de föreningsdrivna samlingslokalerna en mycket viktig roll. Trots samlingslokalernas betydelse drabbas man av att finansieringen är splittrad och osäker. De föreningsdrivna samlingslokalerna behöver långsiktiga förutsättningar för att verka i hela landet. Vi har också sett att allmänna och föreningsdrivna samlingslokaler använts vid krissituationer eller när samhället behöver föreningslivets stöd. Därför finns det skäl att se över stödet till allmänna samlingslokaler i syfte att de ska kunna ge stöd till det omgivande samhället i krissituationer. Under UO17 föreslår Centerpartiet ett stärkt stöd till bygdegårdar och andra samlingslokaler med 50 miljoner kronor per år. Konsumentpolitik Utvecklingen av handeln under de senaste decennierna har på många sätt gynnat konsumenterna. Den enskilda konsumenten har stor valfrihet, tillgång till fler för ­ säljningskanaler och större möjligheter att göra aktiva val. Den ökade konsumtionen har dock haft en baksida, främst i form av ohållbar miljöbelastning. Därför är det avgörande att beslutsfattare på alla nivåer ser till att lagar och regler värnar en långsiktigt hållbar utveckling. Vidare krävs att regelefterlevnad säkerställs och att miljövärden, ändliga resurser och gemensamma tillgångar tillmäts sitt rätta värde samt att långsiktiga kostnader beaktas. Utvecklingen har dock i vissa delar inneburit att det har blivit svårare för konsumenter att göra välgrundade val. Komplexiteten hos varor och tjänster har ökat. E-handeln och den digitala utvecklingen har också medfört att även konsumenter handlar på en inter ­ nationell marknad. Konsumenten har begränsade möjligheter att överblicka sådant som exempelvis tillverkningsförhållanden eller en produkts totala miljöpåverkan eller innehåll av skadliga ämnen. Även möjligheten att som konsument kommunicera med tillverkaren kan vara begränsad. Samtidigt uttrycker många konsumenter ett starkt engagemang och vill göra medvetna val. Det ska vara lätt att göra välgrundade miljö- och klimatsmarta val. Inom handeln finns tecken på att fenomen såsom falska reor alltjämt förekommer trots försök till reglering. En översyn av regelverket bör genomföras för att se om det är tillräckligt. Vidare bör man se till så att kontrollerna blir fler och effektivare. Dessutom bör en dialog föras med berörda branschorganisationer för att se hur man kan bidra till en sundare utveckling. För en fungerande dialog i konsumentfrågor spelar också civilsamhället en viktig roll. Regeringen har valt att mer eller mindre slopa anslagen till konsumentorganisa ­ tioner. I förlängningen riskerar detta att leda till att konsumenternas röst försvagas. Vi menar att konsumentorganisationerna är en viktig aktör i samhällsdebatten om konsumentfrågor. En debatt som inte bara berör konsumenterna själva, utan också näringslivet, regering och riksdag. Därför avsätter vi medel till Konsumentverket som ska användas för anslag till konsumentorganisationer. Bemyndiga kreditgarantier för bostäder på landsbygden Mot bakgrund av det ekonomiska läget befinner sig bostadsbyggandet i en allvarlig kris, o ch samtidigt ser vi ett stort behov av fler bostäder i en majoritet av Sveriges kommuner. Läget är inte minst kritiskt på svaga bostadsmarknader där tillförsel av nya tillgängliga bostäder riskerar att helt utebli. För att möjliggöra nybyggnad och ändringar av bostäder, inklusive egnahem, på landsbygden föreslår Centerpartiet ett bemyndigande som möjliggör kreditgarantier för ändamålet. Dessa ska även kunna användas för att hantera avlösen av kommunala borgensåtaganden och lån som kooperativa hyresrätts ­ föreningar tar upp vid förvärv av fastigheter för ombildning till kooperativa hyresrätter på landsbygden. Ett bemyndigande likt detta föreslås i budgetpropositionen för 2025 men Centerpartiet vill se det ökat med 1 000 miljoner kronor och särskilt inriktat enligt ovan. Centerpartiets överväganden Tabell 25 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:6 Lantmäteriet 10 10 10 Summa 10 10 10 För att åstadkomma rättssäkra, snabba och kostnadseffektiva processer för fastighets ­ bildning föreslår Centerpartiet att Lantmäteriets anslag ökas med 10 miljoner kronor årligen 2025–2027. För att stärka fristående konsumentorganisationer tillskjuts anslag 2:1 2 miljoner kronor för 2025 och samma summa åren därefter, och för att finansiera detta föreslås Konsumentverket en effektivisering inom förvaltningen med 2 miljoner kronor årligen. Utgiftsområde 19 Regional utveckling Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Centerpartiet anser att utgångspunkten för politikområdet är relevant men den i somras tillsatta utredningen om regional utveckling behöver komma med konkreta förslag på hur staten kan agera mer samordnat för att nå politikens mål och samtidigt ge regionerna det ansvar och handlingsutrymme som de behöver för att kunna genomföra långsiktiga insatser lokalt och regionalt. Det regionala utvecklingsarbetet behöver styras av just de regionala förutsättningarna. Med fokus på stärkt arbetsmarknad, utbildning, innovation och den gröna omställningen så stärks konkurrenskraften för alla delar av Sverige. Även regelverken för de regionala företagsstöden och transportbidraget skulle behöva ses över för att bli bättre anpassade för mindre företag och tydligare bidra till ökad hållbarhet och jämställdhet. Viktiga utgångspunkter för genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik är hög måluppfyllelse och ett förenklat genomförande. Regeringen bör verka för en samlad förvaltning av strukturfonderna på en myndighet. Det leder till en resursbesparing för nationell administration av fonderna och en förenkling för de aktörer som ska ansöka om finansiering. Lokal näringslivsutveckling på landsbygden och i glesbygd Förutsättningarna för företagande ser annorlunda ut runt om i landet och Centerpartiet ser därför att den lokala instansen, kommunerna som finns närmast de berörda företagen, kan bidra med det lokala stöd och samarbete som behövs efter lokala förutsättningar. Därför satsar vi 30 miljoner kronor för att kommunerna på Sveriges landsbygd och i glesbygd återigen ska få möjlighet att stötta det lokala näringslivs ­ klimatet. Tillgång till kommersiell service Regionernas insatser för att upprätthålla en tillfredsställande tillgång till kommersiell service är av stor vikt för livskraftiga samhällen. Den lokala butiken eller drivmedels ­ stationen är ofta en förutsättning för att en mindre ort på landsbygden ska kunna fungera och locka till sig invånare, företag och besökare. Centerpartiet bidrog till att de offentliga satsningarna på stöd till kommersiell service på landsbygden väsentligt ökade under alliansregeringen. Bland annat initierades ett driftsstöd för kommersiell service som bidrar till långsiktiga planeringsförutsättningar för lanthandlar i glesbygd. Anslaget till kommersiell service på landsbygden är uppdelat mellan åtta olika poster och delas ut av flera olika myndigheter, vissa av Tillväxtverket och vissa av regionerna och läns ­ styrelserna. Detta bör ses över för att säkerställa att medel når företagen och inte fastnar i administration. Tillväxtverket måste också se över hur stödet hanteras med så minimal administration som möjligt så att anslagna medel når de näringsidkare de ska nå. Centerpartiets överväganden Tabell 26 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 19 Regional utveckling Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 55 90 120 Summa 55 90 120 Centerpartiet föreslår ett stärkt stöd till lokal service på landsbygden, såsom lanthandlar och drivmedelsstationer, och därför ökas anslag 1:1 med 25 miljoner kronor 2025 och 50 miljoner kronor åren därefter. Vi föreslår också att de av Centerpartiet införda medlen för lokalt arbete med företagsklimat och näringslivsutveckling som regeringen har dragit undan återinförs, varför anslag 1:1 ökas med 30 miljoner 2025, 40 miljoner 2026 och 70 miljoner 2027. Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Sverige är ett fantastiskt land att bo i av många anledningar. Sverige rankas ofta i topp när det gäller levnadsstandard, innovationsklimat och klimat- och miljöhänsyn. Det ska vi vara stolta över. Samtidigt finns det regler som försenar, försvårar och fördyrar klimatomställningen. I värsta fall riskerar det att leda till att klimatmålen inte nås. Den politiska ambitionen att påskynda klimatomställningen behövs nu mer än någonsin. Inte minst för att de globala utsläppen måste halveras fram till 2030 enligt FN:s klimatpanel, för att ha Parisavtalets mål inom räckhåll. Det förutsätter att vi skruvar upp takten, höjer ambitionerna inom alla samhällssektorer och genomför viktiga reformer – från det lokala till det globala. I detta allvarliga läge har vi en regering där det största partiet i regeringsunderlaget inte står bakom klimatmålen, med företrädare som rentav förnekar klimatkrisen. Resultaten av detta samarbete ser vi nu svart på vitt i regeringens höstbudget, där inga av klimatmålen varken nationellt eller på EU-nivå ser ut att nås. Det är ett djupt allvarligt läge. Varje ton ökade utsläpp förvärrar klimatkrisen, fördyrar omställningen och skadar dessutom svensk ekonomi. På kort tid har en rad centrala klimatinsatser lagts ned, utan att ersättas med något annat, och de fossila subventionerna skenar med regeringens politik. Resultatet ser vi också i näringslivet där viktiga gröna industri ­ satsningar försenas eller läggs ner och företagen skruvar ner sina klimatambitioner. Förutom de förödande konsekvenserna för klimatpolitiken riskerar detta även att äventyra både vår konkurrenskraft och bilden av Sverige som föregångsland och grönt varumärke. Aldrig tidigare har vår nationella klimatpolitik backat så kraftigt, i stället för att ta steg framåt. Centerpartiet vet att tydliga och skarpa mål har möjliggjort för svenska företag att bli världsledande inom grön teknik, vilket långsiktigt gynnar såväl Sveriges ekonomi som företagens konkurrenskraft. De nationella klimatmål som slås fast i det klimatpolitiska ramverket ska värnas och efterlevas. Våra ambitiösa klimatmål skapar, tillsammans med ny teknik, affärsmöjligheter för innovativa företag. Det är dessa affärsmöjligheter som visar vägen för omställningen, inte en bakåtsträvande rädsla för det som är nytt. Om näringslivet inte får rätt politiska förutsättningar att ställa om, kommer investeringarna att flyttas dit förutsättningarna finns. Då riskerar vi att gå miste om såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. Den ryckighet som regeringen skapar genom att exempelvis först skruva ner reduktionsplikten till ett minimum för att sedan återkomma med en ny modell som fortsatt ger oklara förutsättningar för biodrivmedelsbranschen är exempel på oansvarighet i klimatpolitiken. Lösningen för klimatet finns i framtidens innovationer, inte i gårdagens tekniker. Genom att tillvarata människans uppfinningsrikedom och innovationskraft för att finna de lösningar som krävs kan vi bryta fossilberoendet och öka resurseffektiviteten. Då måste politiken våga styra gamla mönster i rätt riktning genom att kraftigt beskatta det som skadar klimatet och subventionera de gröna hållbara alternativ som krävs för att utsläppen ska minska. Ryckigheten i regeringens klimatpolitik har redan medfört stora utsläppsökningar och ett osäkert investeringsklimat för den som är villig att investera i hållbara tekniker eller tjänster. För att bromsa och slutligen stoppa klimatförändringarna krävs ett genomgripande systemskifte i fråga om hur vi tillverkar och förbrukar produkter och råvaror samt hur vi konsumerar. De linjära materialflöden som vi byggt upp samhället kring måste brytas och ersättas med cirkulära kretslopp, där produkter används betydligt längre och där allt material kan recirkuleras för att bli insatsvaror i nya produktionsled. Beroendet av fossila och jungfruliga råvaror behöver drastiskt minska och vi måste bli bättre på att utnyttja de resurser vi redan har i omlopp. Att på ett snabbt sätt minska beroendet av fossil energi innebär också att vi kan minska beroendet av energi från Ryssland och andra skurkstater. Det är helt avgörande, både för klimatet och för vår säkerhet. Här behövs ytterligare styrmedel för att en gång för alla ersätta den fossila energin med hållbara alternativ. Bioekonomin och potentialen för materialsubstitution som finns i förnybara naturresurser här i Sverige måste få en mer framträdande plats. Det måste också kosta att släppa ut och slösa med våra resurser. Det driver på teknik ­ utvecklingen mot mer hållbara alternativ. Utan en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi som bryter fossilberoendet kommer vi inte att kunna reducera vår klimat ­ påverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen och det ohållbara användandet av naturresurser. För Centerpartiet är det en självklarhet att svenska teknikutvecklare och entre ­ prenörer har en nyckelroll att spela i detta systemskifte. Miljö- och klimatinnovationer och nya cirkulära affärsmodeller som växer fram inom näringslivet är den riktiga motorn i omställningen, och politiken måste säkerställa att företagen har bästa möjliga förutsättningar att växla upp sitt arbete ytterligare. Vår teknik och våra smarta lösningar kan dessutom bidra till jobb och tillväxt i Sverige, samtidigt som det ger minskade utsläpp i omvärlden när de exporteras. Sverige har en ambitiös miljölagstiftning, men den bygger i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer. Regelverken behöver ses över i ljuset av dagens samhällsstrukturer och nya tekniska landvinningar. Det som vi tidigare betraktade som avfall måste ses som en tillgång. Samhällskritiska anläggningar som vattenreningsverk behöver omvandlas till resursverk som i högre grad sluter krets ­ loppen. Som ett av världens mest innovativa länder har Sverige goda möjligheter att ta en global ledarroll i denna omställning. Sverige ska gå före, visa vägen och bli ett miljö- och klimatföredöme för resten av världen. Parallellt med att vi begränsar koldioxidutsläppen, ställer om våra energisystem och ökar samhällets cirkulära materialflöden är det angeläget att vi vårdar och förvaltar de naturliga ekosystemen på ett ansvarsfullt sätt åt kommande generationer. Den bio ­ logiska mångfalden – samspelet mellan olika typer av arter och ekosystem – är av fundamental betydelse för människans liv på jorden, våra samhällens välmående och klimatomställningen. Skogar, kuster, våtmarker och grundvatten är alla viktiga förut ­ sättningar för livet och en hållbar utveckling. Den globala förlusten av arter och eko ­ system är det mest brådskande miljöproblemet i världen idag vid sidan av klimat ­ förändringarna. För att bryta den negativa utvecklingen föreslår Centerpartiet kraftfulla satsningar för att bevara och restaurera den biologiska mångfalden och Sveriges naturliga rikedom. Landets redan skyddade områden, såväl på land som till havs, behöver förvaltas bättre och deras livskraftiga ekosystem måste säkerställas. Känsliga områden som har förorenats genom mänsklig aktivitet ska saneras och återställas, ett långsiktigt arbete som måste intensifieras. Särskilt prioriterat är områden och vattentäkter som har kontaminerats av PFAS. Övergödningen av våra hav måste förebyggas genom kraftfullare insatser både vid utsläppskällan och direkt i haven. Invasiva främmande arter måste bekämpas mer aktivt och med mer inkludering av hela samhället. Centerpartiet vill se en större mångfald av aktörer involverade i arbetet med att förvalta och återställa våra naturliga ekosystem. Den enskilde markägare som bedriver sin näringsverksamhet inom lantbruket eller längs kusten har en nyckelroll att spela och det behövs fler ekonomiska incitament, mer samverkan och mindre pekpinnar från myndigheterna. Insatser för den biologiska mångfalden behöver koppla in allmänheten och civilsamhället för att skapa en större lokal acceptans och ett engagemang i frågan från yngre generationer. Folkbonus för rätten att kunna byta bil Fler hushåll och i synnerhet de som är beroende av bilen men har mindre resurser måste få möjlighet att byta sin fossilbil, så billigt som möjligt, för att sedan över tid kunna tjäna på detta med lägre drivmedelskostnader. Dit borde rimligen reformutrymmet riktas istället för att medvetet låsas in i ett dyrare och ohållbart långsiktigt beroende av diesel och bensin. Centerpartiet vill därför införa ett stöd om 50 000 kronor för att byta till miljöbil. Det kommer uttryckligen att vara inriktat på att flera ska få råd och omfatta begagnade bilar och laddhybrider, gasbilar och även etanol. För att den ska nå så många familjer som möjligt föreslås även att folkbonusen ska kunna användas till att halvera kostnaden för leasing och för billån. Halverade tillståndsprocesser Runt om i landet finns en enorm potential för nya investeringar – inom vindkraftverk, lantbruk, gruvnäring och industri. Men det tar alldeles för lång tid att få besked om tillstånd. Konsekvenserna av de långa processerna är att investeringar försenas, flyttas till andra länder eller helt uteblir, vilket medför enorma kostnader för svenskt närings ­ liv. Genom ökade resurser vill vi kapa kostnader och ta bort byråkratiska hinder samt ge utökat stöd till domstolarnas handläggning för att göra tillståndsprocesserna mer rätts ­ säkra, förutsebara och tidseffektiva. Avskaffa kemikalieskatten på begagnad elektronik För ett långsiktigt hållbart utnyttjande av naturresurser samt för att klara den gröna omställningen så behöver den linjära ekonomin ersättas av en cirkulär ekonomi. En del i detta är att i högre grad återanvända produkter. Då behöver våra skatter vara anpassade för att underlätta det. Kemikalieskatten belastar idag inte bara ny elektronik utan även begagnad elektronik om den importeras, vilket styr fel eftersom återanvändning sparar på miljö och klimat. Centerpartiet vill därför att den delen avskaffas även för importerad begagnad elektronik. Stöd till lokalt naturvårdsarbete Att förvalta redan skyddade områden och säkerställa att de har livskraftiga ekosystem och en hög artrikedom gör ofta större nytta än att ägna stora resurser till att skydda nya arealer. Det är till exempel viktigt för friluftslivet och för fungerande ekosystemtjänster. För detta arbete finns statligt stöd för lokalt naturvårdsarbete som kan användas för olika ändamål som att främja biologisk mångfald men också för våtmarker samt åt ­ gärder för restaurering av naturtyper. Därför stärker vi anslagen till den lokala natur ­ vårdssatsningen, LONA. Centerpartiets överväganden Tabell 27 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur 1:1 Naturvårdsverket 15 −15 −15 1:3 Åtgärder för värdefull natur 75 75 75 1:6 Kemikalieinspektionen 5 5 5 1:10 Klimatanpassning 50 100 100 1:14 Skydd av värdefull natur 100 100 100 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 5 5 5 1:17 Klimatpremier −250 ±0 ±0 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 4 990 4 200 4 200 Summa 4 990 4 470 4 470 Centerpartiet föreslår omgående instiftande av en klimatbilsbonus för nya och begagnade bilar på totalt 5 000 miljoner kronor 2025, 5 000 miljoner kronor 2026 och 5 000 miljoner kronor 2027, vilket går in under anslag 1:21, där den mindre elbilspremien på 10 miljoner kronor 2025 och 800 miljoner kronor 2026 och 2027 avslås. Samtidigt avvisas regeringens ineffektiva skrotningspremie, vilket bidrar till finansieringen av klimatbilsbonusen med 250 miljoner kronor årligen 2025–2027. Centerpartiet föreslår en satsning för att halvera tillståndsprocesserna i viktiga miljö- och energifrågor, varför Naturvårdsverket får ett tillskott på 5 miljoner kronor årligen för detta ändamål under anslag 1:1. Av samma skäl får Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten 5 miljoner var årligen 2025–2027. Naturvårdsverket får också 10 miljoner kronor årligen för en stärkt rovdjursförvaltning. För att finansiera prioriterade reformer minskas anslag 1:1 med 20 miljoner kronor årligen 2025–2027. Centerpartiet föreslår ökade anslag under 1:3 för åtgärder för värdefull natur och friluftslivet om 75 miljoner kronor årligen 2025–2027, särskilt riktade till den lokala naturvårdssatsningen (LONA). Under anslag 1:10 föreslås 50 miljoner kronor 2025 samt 100 miljoner kronor 2026 och 2027 för att kompensera för regeringens tillbakadragande av medel till MSB, men Centerpartiet vill särskilt rikta satsningen till klimatanpassning på landsbygden. En del av detta bör gå till jord- och lantbrukets behov av att anpassas till ett föränderligt klimat, där extremare väder kan medföra produktivitetsnedsättningar. För att stärka äganderätten i svensk skog och samtidigt skydda mer värdefull natur föreslår Centerpartiet att 1:14 ökas med 100 miljoner kronor årligen 2025–2027 samtidigt som Naturvårdsverket föreslås få ett tillskott på 30 miljoner kronor under 2025 för att kunna ingå väntansavtal under alltför långdragna processer. Utgiftsområde 21 Energi Sverige behöver en långsiktig och ambitiös energipolitik som gör att vi kan öka vår välfärd, växa och ställa om till ett hållbart samhälle. Energisektorn står för den högsta andelen utsläpp globalt sett. Det betyder att energi- och klimatpolitiken måste gå hand i hand. För att både våra energimål och våra klimatmål ska nås krävs en politik som säkrar framtidens robusta och effektiva energisystem samtidigt som vi ökar andelen fossilfri energi. Därför är det oroväckande att det nu införs styrmedel som i stället ökar de fossila subventionerna och som låser in Sverige i ett beroende av klimatskadlig energi från odemokratiska länder, vilka höjer utsläppen och ökar sårbarheten. Mer resurser går till den fossila sektorn än till att stötta utbyggnaden av energi som är grön och hållbar. Sverige och Europa måste omedelbart fasa ut fossila subventioner, stoppa importen av rysk energi och i stället rusta upp den inhemska energiproduktionen samt öka sammankopplingen och därmed också stärka motståndskraften. Den ryckighet som skapats senaste åren inom energipolitiken är skadlig för många av de långsiktiga projekt och stora investeringsbeslut som behöver tas i närtid; därför vore det önskvärt med en bred energipolitisk överenskommelse som skapar stabila villkor, minskar den politiska risken och därmed stärker investeringsviljan. Efterfrågan på el väntas öka kraftigt, inte minst till 2030. Många av morgondagens hållbara tekniker har ett stort behov av el. Därför måste vi också planera och rikta insatser mot en ökad elefterfrågan i närtid. Sverige behöver ett produktionsmål för år 2030. Att bara sätta mål till 2045, när omställningen redan ska vara genomförd, är inte tillräckligt för att få på plats all den el som behövs för att säkra omställning, konkurrens ­ kraft och tillväxt – också på kortare sikt. Genom att tydliggöra den politiska ambitionen visar vi att vi tar ansvar för att planera för att möta ett ökat elbehov och kan fokusera på att vidta nödvändiga insatser i form av exempelvis snabbare tillståndsprocesser, ekonomiska styrmedel som ökar acceptansen för landbaserad vind, ändringar i regelverk som gör det enklare att bygga storskalig solelsproduktion eller satsningar på att bygga ut anslutningspunkter till den havsbaserade vinden. För omställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera utbyggnaden på de kraftslag som är billigast och går att bygga snabbast. Vind- och solenergi går snabbast att bygga ut och kommer att bli viktig för energiför ­ sörjningen kommande år. Men hittills i år har inte en enda ny ansökan för landbaserat vindkraftsprojekt på land i Sverige beviljats; det är en oroande trend som kräver riktade insatser. Centerpartiet har länge varit drivande för att genomföra förslagen i SOU 2023:18, som syftar till att införa incitament som ökar acceptansen bland markägare, närboende och kommunen för etablering av ny vindkraft på land. Förslagen säkerställer att fler aktörer blir vinnare på den lokala vindkraftsproduktionen. Regeringen genomför nu delar av utredningen men tvingar kommunerna att ansöka om stöd istället för att det är en direkt överföring till kommunens budget. Det gör att det blir svårare att beräkna intäkterna långsiktigt. Centerpartiet anser att intäkterna från fastighetsskatten ska tillfalla kommunens budget utan administrativa mellansteg. Dessutom höjer regeringen fastighetsskatten för vindkraftverk utan att detta tillfaller kommunerna, utan går rakt ner i statskassan; detta står vi inte bakom. När det kommer till den havsbaserade vinden behöver vi skyndsamt återinrätta stödet för anslutningsavgifterna. Regeringen var snabb med att plocka bort stödet, och konsekvensen ser vi nu, när projekt efter projekt lägger ner sina satsningar. Den havs ­ baserade vinden skulle ge ett viktigt effekttillskott, inte minst till södra Sverige som länge lidit av effektbrist. De stora överskott som Svenska kraftnät genererat från flaskhalsintäkterna ska bekosta utbyggnaden. På sikt är det samhällsekonomiskt effektivt, och staten har tidigare varit med och bekostat anslutningsavgifterna till stora centrala energiproducenter. Dessa villkor tycker vi borde gälla för samtliga fossilfria kraftslag. Kärnkraften har en viktig roll i dagens energisystem och kan komma att ha det under lång tid framöver. För oss är det helt grundläggande att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är fri att göra det. Kärnkraftsaktörer ska alltid själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring, vilket bland annat kräver kraftigt ökade avsättningar för avfalls ­ hantering. Som för alla övriga kraftslag har staten ett ansvar att ansluta ny kraft till elnätet. Det ska dock inte finnas några särskilda subventioner för kärnkraft i form av vare sig produktionsstöd, kreditgarantier eller övertagande av avfalls- eller olycks ­ kostnader. Utöver dessa produktionsökningar vill Centerpartiet också satsa på åtgärder som ökar effektiviteten i den befintliga kraftproduktionen, från såväl bio-, vind- och vattenkraft som kärnkraft. Vi vill se riktade satsningar på de tekniker som stärker energisystemet, som exempelvis batterier, vätgas, överföringskapacitet, lagring och digitalisering. Det är tekniker som bidrar till ökad effektivitet och som möjliggör en mer flexibel användning, smarta elnät, energilagring och balansering. Om vi ska klara klimatkrisen och öka elproduktionen måste fokus ligga på lösningar. Med ett handlingskraftigt klimatledarskap kan vi möta hushållens och industrins behov och säkerställa att Sverige förblir en nettoexportör av el. För att klimatomställningen ska kunna fortsätta i Europa och för att beroendet av Ryssland ska kunna minska måste Sverige fortsätta att bidra med grön el till kontinenten. Sveriges viktigaste roll för att undvika en global klimatkris är att lysa som ett före ­ döme och visa för världens stora länder att det går att få klimatomställningen gjord, med nya jobb och med tillväxt, så att omvärlden inspireras till att agera nu. Centerpartiets överväganden Tabell 28 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 21 Energi Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 21 Energi 1:1 Statens energimyndighet −15 −15 −15 1:2 Insatser för energieffektivisering −400 ±0 ±0 1:3 Energiforskning −100 ±0 ±0 1:5 Energiplanering −30 −35 −25 99:1 Anslutning av ny elproduktion 900 1 600 1 900 Summa 355 1 550 1 860 Anslag 1:2 föreslås minska med 400 miljoner kronor år 2025 till följd av att regeringens förslag i budgetproposition 2023 om att införa ett nytt stöd för energieffektivisering avslås. Centerpartiet anser i stället att det så kallade gröna avdraget bör breddas till att också omfatta energieffektiviserande åtgärder, särskilt installation av olika typer av värmepumpar i fastigheter som värms upp med direktverkande el. Även åtgärder som installation av smarta-hem-applikationer eller vattenbesparande åtgärder kan öka flexibiliteten och energieffektiviteten i elsystemet och bör därför, tillsammans med ett antal andra åtgärder beskrivna i UO20, omfattas av det gröna avdraget. Centerpartiet föreslår en satsning för att halvera tillståndsprocesserna i viktiga miljö- och energifrågor, varför Statens energimyndighet får ett tillskott på 10 miljoner kronor årligen för detta ändamål under anslag 1:1. För att finansiera prioriterade reformer och med fokus på ökad elproduktion i närtid avvisas regeringens satsning på 100 miljoner kronor 2025 på särskilda insatser för ny kärnkraft under anslag 1:3 och 30 miljoner 2025, 35 miljoner 2026 och 25 miljoner 2027 under anslag 1:5. Av samma anledning avvisas en del av den generella anslagsökningen under 1:1 med 25 miljoner årligen. Utgiftsområde 22 Kommunikationer En väl fungerande transport- och it-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är på samma sätt viktigt för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter samt en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till goda kommunikationer i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan ökar. Centerpartiet är pådrivande för att Sverige till 2030 ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och 70-procentiga utsläppsminskningar från inrikes transporter. I det arbetet har statens investeringar i infrastruktur en viktig roll att spela. Centerpartiet prioriterar att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, elektrifiering, förnybar energi och mer kollektivtrafik samt ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad samt förbättrad mobiltäckning. Det är de fem transportslagen tillsammans som skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställ ­ ning till klimatnytta. Underhållsskulden motsvarar 120 miljarder kronor enligt Trafik ­ verket och resulterar i en dysfunktionell infrastruktur som påverkar människor i deras vardag; det kan vara tåg som ställs in och vägar med potthål. Därför behövs krafttag för att överbrygga underhållsskulden och Centerpartiet vill se en partiöverskridande infrastrukturberedning för att ta fram långsiktiga reformer för svensk infrastruktur. Sverigelyftet Sveriges infrastruktur har länge varit eftersatt och bortprioriterad, vilket har fått ödes ­ digra konsekvenser med potthål i vägarna, tåg som inte går i tid och en underhållsskuld som kommer att bestå under en lång framtid. Centerpartiet vill därför se ett Sverigelyft, en politik som på allvar tar tag i situationen och bidrar till reformer och resurser för att infrastrukturen ska fungera. Ett Sverigelyft är viktigt av flera olika skäl, för att anpassa infrastrukturen efter de utmaningarna samhället står inför idag. För att privatpersoner ska kunna röra sig obehindrat mellan hem och jobb, för att företag ska kunna få material till sin produktion och för att utveckla svensk turism. Detta är bara några av anledningarna till att vårt land behöver ett Sverigelyft. Kriskommission för svensk infrastruktur Det råder ingen krisinsikt hos regeringen trots ett infrastruktursystem som erhåller stora brister. Bara de senaste månaderna har media rapporterat om nedläggning av tåglinjer, flyglinjer som ställs in och regionala flygplatser som riskerar att läggas ned. Vägnätet lider av en stor underhållsskuld och potthålen hopar sig på vägarna. Med anledning av detta vill Centerpartiet införa en kriskommission för svensk infrastruktur och skjuter till medel för detta inom utgiftsområde 1. Det skulle innebära en möjlighet att på riktigt göra en översyn av nuvarande brister i all infrastruktur och ta fram en plan för att lösa de mest akuta problemen. Potthålsgaranti och satsning på enskilda vägar I början av 2024 rapporterade Trafikverket om att det är rekordmånga hål i svenska vägar, så kallade potthål. I december och januari 2023–2024 hade antalet potthål dubblerats bara sedan året tidigare. Hål i vägarna tyder på att underhållet av vägarna har bortprioriterats alltför länge. Det är inte bara ett störningsmoment för privatpersoner och företag såsom åkerier utan kan vara en trafikfara som leder till ökade olyckor. Därför väljer Centerpartiet att införa en potthålsgaranti för att laga existerande vägar; det är dessutom samhällsekonomiskt lönsamt att laga det som redan finns snarare än att bygga nytt. Centerpartiet skjuter till 500 miljoner kronor för att kunna återställa trasiga vägar och råda bot på problemet med potthål samt för att satsa på underhållet av enskilda vägar. De samfällt enskilda vägarna är en viktig del i en levande och fungerande landsbygd och Centerpartiet har föreslagit både reformer och resurser för att de enskilda vägarna ska fortsätta att utvecklas. En robust infrastruktur som klarar civil och militär rörlighet Sedan den 7 mars 2024 är Sverige fullvärdig medlem i Nato och därför är alla länder i Norden gemensamt medlemmar i försvarsalliansen. I och med detta ställs högre krav på den svenska infrastrukturen och Försvarsmakten har pekat ut vissa vägar och järnvägar som behöver förbättras för att kunna transportera trupper och utrustning, men även för att säkerställa den civila och militära rörligheten. Detta gäller flöden både inom landet men även över landsgränser till våra grannländer och med anledning av detta behöver det nordiska samarbetet för gränsöverskridande samarbete öka. Centerpartiet har föreslagit ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transport för att samarbetet på sikt ska öka. Ökad mobilitet med minskad klimatpåverkan Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till år 2030 ska minska med 70 procent. Det är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovationer och med teknik ­ skiften till det förnybara och ökad energi- och resurseffektivitet. Centerpartiet vill skärpa såväl den nationella politiken som EU-lagstiftningen på området. Ett jämställt transportsystem Centerpartiet anser att Sveriges transportsystem ska vara likvärdigt i förhållande till kvinnors respektive mäns olika behov. Transporter är en del av människors vardag och jämställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar till exempelvis arbetspendling, utbildningspendling och förskolehämtning. Centerpartiet vill även se en bättre jämlikhet och tillgänglighet inom transportpolitiken avseende funktionsnedsättningar. Flyget och regionala flygplatser Sveriges stora avstånd och nordliga geografiska läge gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten för människor, näringsliv och myndigheter att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet och vidare ut i världen. Med anledning av den minskande konkurrensen och nyheten om att färre operatörer kommer att verka inom inrikesflyget i Sverige beräknas flera flyglinjer att hotas och det kan komma att drabba många regionala flygplatser hårt. Därför gör Centerpartiet ett särskilt stöd för regionala flygplatser i vår budget och skjuter till 200 miljoner kronor extra för detta. För Centerpartiet är det viktigt att också flyget blir en del av klimatomställningen. Det kräver insatser inom forskning och utveckling för att öka andelen förnybart bränsle. Centerpartiet vill också underlätta introduktionen av elflyg i Sverige. Miljö- och klimatpåverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet. En snabb teknik ­ utveckling sker just nu inom luftfarten, bland annat med fokus på el- och hybridflyg. Denna utveckling måste värnas och stödjas. Flyget behöver stå för kostnaden för sina utsläpp men för att det inte ska försämra möjligheterna för små regionala flygplatser ser vi behov av extra stöd till dessa. Utveckla svensk sjöfart Sverige har en lång kust, stor hamnkapacitet med mer än ett 50-tal hamnar och utmärkta inre vattenvägar. Det gör att vi har goda möjligheter att utveckla sjöfarten ännu mer. Skandinavien och Sverige kan till viss del betraktas som en ö. Det innebär att sjöfarts ­ näringen är av central betydelse för vårt välstånd och vår handel. Det är en relativt miljövänlig transportform, med en stor potential att ytterligare minska sin miljöpå ­ verkan. Svensk sjöfartstradition är förknippad med hög sjösäkerhet. Genom en stark svenskflaggad handelsflotta kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten. Det nya järnvägsnätet och akuta järnvägssatsningar Möjligheten att välja tåget är viktig för att klara klimatomställningen. Järnvägen behöver därför bli ett alternativ i fler delar av landet. Det handlar dels om persontrafik, dels om godstransporter då järnvägarna är av fundamental betydelse för basindustrin. Samtidigt som fler delar av Sverige behöver ges tillgång till järnväg behöver kapaciteten byggas ut, inte minst på de sträckor som just nu lider av överbelastning. Fler spår behöver kopplas samman för bättre flöden. Fler sträckor behöver förses med dubbelspår. Nya järnvägslinjer behöver byggas samtidigt som befintliga spår elektrifieras eller övergår till att drivas med andra klimatsmarta lösningar, såsom vätgas. För att skapa tillräcklig kapacitet måste också arbetet med nya stambanor återupptas och intensifieras. Behovet av att frakta gods och människor med sjöfart behöver också belysas för att säkerställa tillräcklig kapacitet i transportsystemet. Vi kan inte längre lappa och laga i ett omodernt järnvägsnät. Det behövs en verklig upprustning och nya spår som kommer hela Sverige till del. Järnvägssatsningarna är en essentiell del av den plan för framtidens infrastruktur som måste tas fram och genom ­ föras. För de stora investeringarna av nationellt intresse behöver nya vägar för finansiering prövas. Centerpartiet skjuter därför till 100 miljoner kronor för de mest akuta satsningarna på järnvägen. Upphandlad trafik och nattåg som fungerar Nattågen fyller en viktig funktion i transportsystemet och gör att resenärer på ett smidigt och klimatvänligt sätt kan ta sig långa sträckor medan de sover. Nattågen från Stockholm till övre Norrland har upphandlats av Trafikverket sedan 90-talet och nattågen till Jämtland har upphandlats sedan 2018. Under sommaren har SJ annonserat att de ställer in nattågen från Västsverige till Jämtland och Västerbotten, nattåg som har god beläggning och är viktiga för privatpersoner, företag och besöksnäringen i alla de berörda regionerna. Då regeringen inte skjuter till de summor för upphandlad trafik som Trafikverket efterfrågat i sin budget riskerar nu även nattågen från Stockholm att sluta gå och även annan upphandlad tågtrafik. Centerpartiet vill att tågen fortsätter att gå och driver på för en upphandling av nattågen även från Göteborg; dessutom skjuter vi till 200 miljoner kronor för att nattågen ska fortsätta att gå och för att stödet till den regionala trafiken kan fortsätta. Vi vet att det finns tågsträckor som inte är tillräckligt lönsamma men som ändå fyller en viktig funktion; därför är den upphandlade tåg ­ trafiken av stor vikt. Samtidigt pågår en upphandling av nya nattåg då standarden på dagens nattåg håller varierande kvalitet. Det är därför viktigt att svenska nattåg fortsätter att gå på samma sträckor som idag men även att funktionaliteten kvarstår och att faciliteterna håller en god kvalitet. Ett samlat grepp för posten inom ramen för Postfinansieringsutredningen Sedan hösten 2020 har det skett en rad förändringar i det svenska postväsendet. Ett exempel är att Postnord inledde varannandagsutdelning i flera delar av Sverige och kommer att rulla ut denna distributionsmodell över hela landet de kommande åren. Centerpartiet vill se en samlad hantering av hur posten och Postnord ska utvecklas framöver. Med anledning av utvecklingen på postmarknaden tillsatte regeringen Postfinansieringsutredningen (dir. 2020:101). Sedan dess har regeringen också beslutat om tilläggsdirektiv. Centerpartiet anser att utredningen bör få arbeta i lugn och ro, i syfte att undvika att privatpersoner och företagare oroas över om deras brev och paket kommer fram i tid när verksamheten reformeras på flera fronter. Se över regler och lagar för A ‑ traktorer I augusti 2023 presenterade regeringen nya regler för att öka säkerheten med A ‑ traktorer. Däremot behöll man hastighetsgränsen på 30 kilometer i timmen, något som är svårbegriplig då en EU-mopedbil får köras i 45 km/h. Samtidigt finns det diskussioner mellan EU:s institutioner om EU:s körkortsdirektiv som hotar ålders ­ gränsen på 15 år för A ‑ traktorer i Sverige, något som skulle påverka unga på den svenska landsbygden hårt. Centerpartiet vill fortsatt att åldersgränsen ska vara 15 år och att A ‑ traktorer ska få köras i 45 km/h. Bredband skapar förutsättningar för tillväxt och trygghet Globaliseringen och digitaliseringen av samhället för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. För Centerpartiet är it ”det femte transportslaget”, som vid sidan av väg, järnväg, sjöfart och flyg möjliggör liv, arbete och boende i hela landet. Tack vare teknik ­ utvecklingen ökar användningsområden för telefoner och surfplattor. Ökad täckning och allt högre överföringshastighet efterfrågas för att möjliggöra att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt. Framförallt i glesbefolkade områden kan trådlös infrastruktur bli ett mer ekonomiskt sätt att nå ut till alla bostäder och verksamhets ­ ställen i avvaktan på att fast fiber byggs ut. En väl utbyggd infrastruktur för mobil ­ telefoni- och bredbandstjänster är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo kvar, driva företag, delta i undervisning, utöva kultur och ha sociala kontakter också på landsbygden. Mobiltäckningen på tåg behöver bli bättre I dag har bara 65–70 procent av de trafikerade järnvägssträckorna god mobilupp ­ koppling enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Resenärer får därmed svårt att utnyttja restiden till jobb eller nöjen. Resultatet blir att många väljer bort tågen till förmån för flyg eller bil. Centerpartiet vill se flera åtgärder för ökad mobiltäckning i hela landet, för klimatets, jobbens och hela Sveriges bästa. I dag finns det redan ett mobiltelesystem på plats längst järnvägen, som används för att lokförarna ska kunna kommunicera med trafikledningen. Centerpartiet föreslår att Trafikverket låter mobiloperatörerna använda den digitala infrastruktur som redan finns på plats. På så sätt skulle mobiltäckningen kunna förstärkas kraftigt. Centerpartiet vill att det ska bli mer attraktivt att ta tåget. Alla ska kunna vara en del av klimatomställningen genom smarta val i vardagen. Bättre mobiltäckning på tågen är också en fråga om att kunna bo, leva och driva företag i hela landet. Centerpartiets överväganden Tabell 29 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 22 Kommunikationer Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 600 600 600 1:6 Ersättning avseende flygplatser 200 200 200 1:7 Trafikavtal 200 200 200 Summa 1 000 1 000 1 000 Centerpartiet satsar totalt 1 miljard kronor mer på infrastrukturen i budgeten för 2025. Till anslag 1:2 för vidmakthållande tillskjuts 500 miljoner kronor årligen 2025–2027 för att återställa trasiga vägar och stärka underhållet av enskilda vägar, medan 100 miljoner kronor avsätts årligen 2025–2027 för akuta underhållsåtgärder inom tåginfrastrukturen. För att säkra viktiga tåglinjer tillskjuts 200 miljoner kronor årligen till anslag 1:7. För att stärka de regionala flygplatserna som är verkligt viktiga för delar av Sverige med särskilt stora avstånd avsätts 200 miljoner kronor extra 2025 och 200 miljoner kronor även 2026–2027 till stödet för regionala flygplatser under anslag 1:6. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel De gröna och blå näringarna är avgörande för att hela Sverige ska leva och växa. De producerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i såväl den egna som kringliggande branscher. För att näringarna ska nå sin fulla potential behöver deras konkurrenskraft stärkas. De behöver även rustas för att klara ett oroligare säkerhetspolitiskt läge och tilltagande klimatförändringar. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotika ­ användning. Förekomsten av salmonella är ringa, omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan är låg. För att klara livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Kompetensförsörjningen är precis som för andra näringar en stor utmaning för svenskt jordbruk. I dag avstår många företag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt arbetskraft och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djurhållning. Regeringens försämringar av arbetskraftsinvandringen kommer att förvärra problematiken. Även bristen på veterinärer och djursjukskötare har gjort sig alltmer påmind på senare år utan att regeringen agerat. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 visar på behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion medan möjligheterna finns. I dag har Sverige en alltför låg självförsörjningsförmåga i fråga om livsmedel och vi måste sluta blunda inför det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att klara en kris i framtiden. Veterinärvård i hela landet Veterinärbristen för lantbrukets djur och stora djur har blivit alltmer akut, särskilt i glesa geografier. Den nya och växande marknaden för smådjurskliniker har inneburit en ännu högre konkurrens om de befintliga veterinärerna. Det har i sin tur inte underlättats av att det funnits stora brister inom distriktsveterinärerna, som ska säkerställa veterinär service i hela landet. Detta gör att djurvälfärden riskeras, med stora påfrestningar på djurägaren och de verksamheter som är beroende av tillgänglig veterinärtillsyn. Här satsar Center ­ partiet för att stärka upp de akuta brister som finns här och nu. På sikt krävs ytterligare strukturella åtgärder. Jordbrukets miljö- och klimatanpassning Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande väderextremer med såväl hård torka som kraftiga översvämningar visar på klimatförändringarnas påverkan; för att hantera detta måste det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Det svenska odlingslandskapet är oumbärligt för att trygga vår livsmedelsförsörjning och producera djurfoder. Det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de landskaps ­ element som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och kring odlings ­ landskapet. Viltskador För att möjliggöra en balanserad tillgång på vilt av hög kvalitet och med friska djur behöver jaktlagstiftningen ses över. Regeringen behöver också leverera på riksdagens mål om antalet vargar samt inrätta den jakt- och viltvårdsmyndighet som utlovats och som Centerpartiet länge efterfrågat. Viltskadorna har ökat kraftigt på senare år och nu krävs handlingskraft för att minska klövviltets och de stora fåglarnas skador inom jordbruket. Även inom skogsbruket orsakar viltet betydande ekonomiska förluster varje år. En hållbar jakt- och viltvårdspolitik behövs för att stävja utvecklingen men också för att utveckla viltet som resurs. Ett hållbart fiske Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Särskilt behöver förvaltnings ­ systemet för Östersjön reformeras för att skapa långsiktig hållbarhet. Tills de för ­ ändringarna finns på plats behöver Sverige ta sitt ansvar inom EU och driva på för att de kvoter som tilldelas är hållbara och skyddar ekosystemen. Sverige har med sin långa kust och stora tillgång på vatten goda förutsättningar att ut ­ veckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livsmedel som många människor mår bra av att äta mer av och från ett syssel ­ sättningsperspektiv har fisket och vattenbruket potential att utvecklas såväl vad gäller odling och produktion som i förädlingsleden. Det småskaliga kustnära fisket är i dag hotat. Miljöförstöring, minskade fiskbestånd, bristande lönsamhet och krånglig byrå ­ krati är några hämmande faktorer. Även förekomsten av säl och skarv försvårar för det svenska yrkesfisket. Allt detta behöver åtgärdas om vi vill ha ett levande småskaligt kustnära fiske i framtiden. Ökad skoglig tillväxt för ekonomi och klimat Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimat ­ omställning. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd. För att hela Sverige ska leva, för svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter med ursprung i skogen, liksom för den biologiska mångfalden är skogsbrukarnas insatser oerhört viktiga. Skogsnäringen står för cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs för att ersätta fossila råvaror och stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin, som långsiktig kolsänka samt för ekosystemtjänster kommer att öka eftersom de på olika sätt utgör förut ­ sättningar för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Naturvård med respekt för äganderätt och de som berörs Äganderätten, med sitt egendomsskydd, är inskriven i Sveriges grundlag och i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Viktiga steg för att stärka äganderätten togs i de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januariavtalet. Fortfarande återstår att förverkliga flera av de regerings ­ uppdrag och utredningar som beslutades därefter. Regeringsunderlagets budgetned ­ dragningar på skogsområdet har varit ett hinder i det arbetet. Bland annat har den nya inriktningen med frivilligt formellt skydd som sker på markägarens initiativ försvårats. Därtill har regeringen varit oförmögen att ändra artskyddsreglerna i en riktning som värnar det svenska familjeskogsbruket. Centerpartiets överväganden Tabell 30 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 15 15 15 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 15 15 15 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 10 10 10 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 250 250 250 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 50 125 125 Summa 340 415 415 Den svenska beredskapen inom livsmedelssektorn behöver omgående stärkas, varför Centerpartiet anslår 100 miljoner årligen 2025–2027 under 1:27 i syfte att stärka förmågan i det civila försvaret och särskilt för att bygga upp beredskapslager. Anslag 1:27 minskar med 50 miljoner 2025 och ökar med 25 miljoner 2026 och 2027 för att omfördela en del av anslagsökningen mellan åren. För att stärka lantbrukares konkurrenskraft i hela landet ökas anslag 1:12 med 250 miljoner kronor 2025 och samma summa 2026–2027 i syfte att påtagligt höja kompensationsersättningen till stödområdena. Utgiftsområde 24 Näringsliv Centerpartiet har under en lång tid velat se en rad reformer för tillväxt i hela landet. Det krävs investeringar i utbildningsväsendet, en översyn av inkomstbeskattningen och bättre fungerande infrastruktur i hela landet. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge; inflationen har stigit kraftigt, liksom räntorna som har gjort det tuffare för både små och stora företag. Uppsägningar och konkurser avlöser varandra och arbetslösheten har stigit med 80 000 personer sedan denna regering tillträdde. Därför behövs en näringspolitik som skapar förutsättningar för jobb och företagande runt om i Sverige. För de stora industrietableringarna, vilka är en förutsättning för en nationell och global omställning, är det också nödvändigt med förbättringar i miljöbalken och en förenklad och effektivare tillståndsprövning för miljöpåverkande verksamheter. Från statligt håll bör det säkerställas att det blir mer attraktivt för utrikesbaserad spetskompetens, oavsett yrke, att söka sig till Sverige. I denna internationella kontext spelar inte minst inkomstbeskattning en stor roll och risken är betydande att Sveriges relativt höga skatter på arbete, inklusive de höga marginalskatterna, gör Sverige mindre konkurrenskraftigt. Sveriges bostadsmarknad, där det är svårt och dyrt att bygga nytt samtidigt som hyressystemet inte fungerar, utgör ett problem för Sveriges konkurrenskraft. För att ha ett näringsliv som ligger i framkant av den teknologiska utvecklingen behövs ett gott klimat för forskning men även för att små innovativa bolag, så kallade startups och scaleups, ska kunna startas och växa i Sverige. Detta tillsammans med en tydlig agenda för regelförenklande kommer att underlätta för företagandet i Sverige och göra oss konkurrenskraftiga gentemot resten av världen. Bygg Sverige starkt och hållbart Sveriges välståndsutveckling har i mångt och mycket sin grund i växande basindustrier. Tillväxten i basindustrin bidrog till att den genomsnittliga svenska invånarens väl ­ ståndsnivå tiofaldigades under de hundra år som följde efter 1870. Sedan dess har industrier som förädlar naturtillgångar varit en central del av landets näringsliv. Basindustrier (gruv- och mineralnäring, träindustri, pappersindustri, metallindustri, framställning av fabricerade metallprodukter samt framställning av glas, keramik och andra icke-metalliska mineralprodukter) skapar exportintäkter och arbetstillfällen, inte minst i de mindre tätbefolkade delarna av landet där behovet av arbetstillfällen under lång tid varit stort. Skogen och gruvorna När det gäller svensk basindustri kan särskilt nämnas gruv- och skogsnäringen. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för cirka 10 procent. 70 000 människor är direkt anställda i skogs ­ näringen. När man räknar in alla underleverantörer är 120 000 människor sysselsatta i branschen. År 2020 investerade skogsindustrin för 13,3 miljarder kronor och stod därmed för 20 procent av svensk industris totala investeringar. Det totala exportvärdet för branschen låg 2021 på 167 miljarder kronor. Gruvnäringen är en bärande del av svensk export och står för cirka 20 000 jobb i Sverige. 2019 investerade gruvnäringen 6,3 miljarder kronor i Sverige, och under de kommande 20 åren väntas ytterligare hundratals miljarder kronor nyinvesteras. Sverige måste trygga försörjningen av innovationskritiska metaller För att lyckas med klimatomställningen är det av stor vikt att trygga försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineraler som behövs i modern miljöteknik. I dag är Sverige och EU i hög grad beroende av importer från ett fåtal länder, vilket gör till ­ gången sårbar och säkerhetspolitiskt riskabel. Samtidigt har Sverige avsevärda fyndig ­ heter av dessa metaller och goda förutsättningar att bedriva en hållbar utvinning av dessa, vilket också skapar betydande exportmöjligheter. Storskalig återvinning är viktigt men kommer inte att kunna tillgodose framtidens behov. För att utvinning ska bli möjligt behövs en ökad acceptans hos markägaren och lokalbefolkningen. Centerpartiet vill att Sverige blir ett land som bidrar till den gröna omställningen genom att öka brytningen av innovationskritiska metaller där så kan ske på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt. Hanteringen av miljötillstånd måste förtydligas för att stärka rättssäkerheten, förutsebarheten och effektiviteten Trots att samsynen kring svenska miljökrav är stor tar handläggningen av miljö ­ prövningsärenden allt längre tid. Företag och organisationer i berörda branscher slår larm om omöjliga investeringsbeslut på grund av handläggningstiderna och bristen på effektivitet hos myndigheterna. Oklarheten kring myndigheternas hantering av ärenden är också ett stort problem som kostar det svenska näringslivet pengar. Det är en helt orimlig situation för de företag som väntar på att få investera hundratals miljoner kronor. För att bryta den negativa trenden med skenande handläggningstider krävs såväl åtgärder här och nu, för att förtydliga och effektivisera relevanta processer, som en mer långsiktig översyn av potentiella åtgärder för att förkorta handläggningstiderna. Det kan till exempel omfatta införandet av en handläggningsgaranti. Men det kräver också ”en väg in” som hanterar både nationella, regionala och kommunala tillstånd. Miljöbalken behöver också ses över för att säkerställa att den är samtidsanpassad och återspeglar dagens tekniska möjligheter och utrymme för mer cirkulära materialflöden och samhällsstrukturer. Ett belysande exempel är avfallshierarkin, som till stor del har spelat ut sin roll och till vilken långsiktiga alternativ bör utredas. Sverige är ett exportland Sverige är en exportnation, men fortfarande är det stora företag som står för den största andelen av exporten. Av små och medelstora företag är det bara runt 10–15 procent som bedriver exportverksamhet. Många av företagen i denna kategori är underleverantörer. Enligt en undersökning från Kommerskollegium ser 74 procent av industriföretagen Sverige som sin huvudsakliga hemmamarknad, medan bara 12 procent anser att EU är hemmamarknaden. Med cirka nio miljoner potentiella konsumenter är Sverige en begränsad testmarknad för små och medelstora företag som utvecklar egna innovativa produkter. För att stimulera till fler innovationer bör steget till export underlättas. Besöksnäringen är viktig för Sverige Besöksnäringen omsätter 100-tals miljarder kronor. Den skapar tillväxt och arbets ­ tillfällen både på landsbygden och i städer. Den erbjuder också många unga och nyanlända ett första jobb. Regeringens nya lönegolv som berör personer som kommer från länder utanför EU men som har arbetstillstånd i landet har redan fått kännbara effekter för hela besöksnäringen. Den aviserade ökningen till över 34 000 kronor kommer att få långtgående konsekvenser och är en politik som Centerpartiet avvisar. Trots att besöksnäringen växer finns det ett antal flaskhalsar som gör att näringen inte når sin fulla potential. En flaskhals är regelkrånglet. Regelförenkling och ökad besöksnäring hör ihop. Att driva företag inom besöksnäringen medför återkommande kontakter med många olika myndigheter och ett omfattande uppgiftslämnande. Att behöva lämna samma uppgifter flera gånger är betungande för företagen. Lagar, regler och myndigheternas verksamheter måste utformas och tillämpas på ett sätt som minimerar företagens administrativa börda. På samma sätt är reglerna om varm mat i samband med alkoholservering helt förlegade. Regeringen arbetar på att ta fram en uppdaterad livsmedelsstrategi, vilket är positivt. Till den krävs dock en uppdatering av Matlandet Sverige. Mat är i all väsentlighet, världen över, en anledning till besök. Bra mat lockar också turister som är beredda att lägga en stor del av sin semesterbudget på lokala entreprenörer. Och det är inte enbart restauranger som tjänar på detta. En hel kedja av företagare inom mathantverket får en kontinuerlig avsättning för sin förädling och sina produkter. Det krävs en uppdaterad nationell strategi för besöksnäringen, och denna bör också innehålla en del om Matlandet Sverige. Startups och scaleups Snabbväxande innovativa bolag, så kallade startups och scaleups, fyller en viktig funktion i fråga om att skapa nya innovationer och kommersialisera dessa för att de ska nå konsumenter och företag. De senaste årens tuffa kapitalmarknad har gjort miljön för dessa bolag tuffare och tillgången till kapital har försämrats. Detta samtidigt som regeringen tagit bort stödet till startups och scaleups via innovationsmyndigheten Vinnova ger svåra konsekvenser. En konkursvåg har sköljt över Sverige under 2023 och 2024 och färre nya bolag startas; detta riskerar att hämma svensk innovationskraft och mer behöver göras för att stötta dessa typer av bolag. Därför vill Centerpartiet säkerställa finansieringen till Vinnova för att de ska kunna stötta nya affärsmodeller i tuffare tider. Men även för att forskningscenter och inkubatorer runt om i landet som huserar många av dessa bolag får långsiktigt stöd som behövs. Det behövs även reformer för att Sverige ska vara ett attraktivt land för investerare så att våra mindre bolag ska ha tillgång till kapital och kunna startas och växa, för att på sikt kunna internationaliseras. Centerpartiet vill även att regeringen tar fram en sammanhållen strategi för startups och scaleups. Ta vara på digitaliseringens möjligheter för ett starkare näringsliv Sverige och svenskt näringsliv har en stark position i den nya digitaliserade ekonomin som måste förvaltas och utvecklas. Det ligger ett ansvar på politiken att inte bidra till att byråkrati och regler bromsar digitaliseringens möjligheter för nya tjänster, nya affärs ­ modeller eller arbetstillfällen, utan tvärtom ska myndigheter ges i uppdrag att stödja digitaliseringen inom sina olika områden. Existerande regelverk behöver kontinuerligt anpassas till den nya digitala verkligheten, och tekniken med regulatoriska sandlådor för ny teknik behöver observeras av myndigheter innan lagstiftningen genomförs. Det bör användas överallt där det är möjligt samtidigt som företagen som leder den tekniska utvecklingen inom framtidsområden som AI och avancerad robotteknik behöver ges långsiktiga spelregler för att förbli konkurrenskraftiga på en global marknad. Regelförenklingsarbetet måste stärkas Tillväxtverket, som har i uppdrag att följa kostnadsutvecklingen för företags regelbörda, uppskattar att företagens samlade regelkostnader nu uppgår till drygt 377 miljarder kronor per år. I en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv anger en tredjedel av de tillfrågade företagen att de upplever regelbördan och byråkrati som ett betydande tillväxthinder. Under år 2024 inför Sverige ett implementeringsråd och ett förenklings ­ råd, vilket är bra. Syftet är att undvika överimplementering av EU-lagstiftning samt att ta fram förslag på förenklingar i det existerande regelverket. Däremot har regeringen helt undvikit att säkerställa att Regelrådet som funnits i över femton år får de muskler som det behöver. Regelrådets uppgift är att kontrollera att all reglering är genomtänkt från ett företagsperspektiv. Att minska regelbördan för det svenska näringslivet är prioriterat för Centerpartiet. Servicekulturen hos svenska myndigheter är på många ställen god men måste utvecklas och förbättras. Inställning, bemötande och kundfokus är lika viktigt som regelverk, processer och handläggningsrutiner. Därför bör myndighetsstyrningen förstärkas genom att förenklingsuppdragen skrivs in i myndigheternas instruktioner. Att verka för enklare regler och en förbättrad service mot företagen bör vara en integrerad del av myndigheternas uppdrag. Särskilda för ­ enklingsuppdrag i regleringsbreven riskerar att medföra att arbetet inte får den lång ­ siktighet som krävs. Därför behöver det förtydligas i myndigheternas uppdrag att föreslå förenklingar i överordnade rättsakter. Inte sällan har myndigheterna bäst förutsättningar att se var regelverken kan förändras för att korta handläggningstiderna och utöka servicegraden. Sådana förslag bör kunna lämnas till regeringen utan att myndigheterna presenterar fullödiga konsekvensutredningar. Centerpartiets överväganden Tabell 31 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 24 Näringsliv 1:1 Verket för innovationssystem 25 50 50 Summa 25 50 50 Centerpartiet anser att Vinnova har ålagts besparingskrav som är oskäliga och anslår därför ökade medel inom 1:1 för särskilt verksamheten riktad till åtgärder kring startups med 25 miljoner 2025 och 50 miljoner årligen åren därefter. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kommuner och regioner ansvarar för några av den offentliga sektorns viktigaste åtaganden. Skolan, sjukvården, omsorgen och kollektivtrafiken formas och utvecklas i kommuner och regioner. Att den kommunala sektorn ges goda och långsiktiga förutsättningar för att finansiera sin verksamhet, och att anpassa den efter lokalt skiftande behov, är därför av största vikt. Centerpartiet vill att makt ska finnas så nära människor som möjligt. Här utgör kommuner och regioner naturliga arenor för att lokalt organisera verksamheter som betyder mycket för människor. Centerpartiets överväganden Tabell 32 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 5 350 5 140 3 870 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner −50 −50 −50 Summa 5 300 5 090 3 820 I stället för att införa ett riktat statsbidrag för en del av skatteintäkterna från fastighets ­ skatten på vindkraft vill Centerpartiet att de direkt, fullt ut och permanent återförs till berörda kommuner, varför anslag 1:1 ökar med 350 miljoner kronor 2025, med en beräknad ökning, inklusive den högre skattesatsen från 2026, till 540 miljoner 2026 och 570 miljoner 2027. Centerpartiet anser vidare att Gotlands unika förutsättningar för att bedriva välfärdsverksamhet innebär att ett särskilt ötillägg riktat till Region Gotland bör införas, vilket medför en ökning av anslag 1:4 med 200 miljoner kronor årligen från 2025. Centerpartiet har föreslagit en förändrad modell för a ‑ kassan, vilket i utgångsläget medför lägre skatteintäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 under detta utgiftsområde med 5 miljarder 2025, 4,6 miljarder 2026 och 3,3 miljarder 2027. Den föreslagna effektivitetsdelegationen avvisas för att finansiera mer prioriterade reformer, vilket minskar anslag 1:4 med 250 miljoner kronor 2025–2027. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. En ansvarsfull och välfungerande statsskuldsförvaltning är helt nödvändig för att den ekonomiska politiken ska kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen är att minimera kostnaden samtidigt som graden av risk noga beaktas. För detta krävs ett antal förutsättningar. För det första måste ett kontinuerligt arbete med investerarvård bedrivas. För det andra måste statsskuldens storlek och sammansättning gynna likviditeten i de aktuella marknadssegmenten. Och för det tredje måste förvaltning ske på ett sätt som garanterar ansvarsfull riskhantering. Förutsättningarna för en effektiv statsskuldsförvaltning avgörs av såväl den ekonomiska politiken som Riksgäldens arbete. Det är den ekonomiska politiken som i huvudsak avgör skuldstockens storlek, vilket i sin tur påverkar möjligheten att emittera stats ­ papper i en omfattning som möjliggör hög likviditet. Samtidigt är det den ekonomiska politiken som påverkar de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet och marknads ­ aktörernas förtroende för denna hållbarhet. Därtill är det regeringen som ger Riksgälden riktlinjer för förvaltningen. Riksgälden ansvarar å sin sida för marknads- och skuldvårdande insatser, bland annat i form av marknadsvårdande repor samt byten. Därtill ansvarar Riksgälden för att för ­ valtningen sker på ett transparent och förutsägbart sätt, vilket gynnar investeringar i svenska statspapper. Centerpartiets överväganden Tabell 33 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budgetpropositionen för 2025. Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen EU har präglats av en rad kriser det senaste decenniet. Migrationskris, ekonomisk kris, brexit, covid-19 och en överhängande klimatkris. Och nu för första gången på decennier: ett krig i Europa. När vi hanterar gemensamma kriser tillsammans skapas också ett tydligt mervärde för alla medlemsländer. Vi ser också vilka stora följdeffekter som uppstår när samarbetet inte fungerar, som under pandemihanteringen, där stängda gränser och blockerade handelskedjor fick stora ekonomiska effekter. När fokus riktas mot ömsesidiga lösningar på gemensamma problem är EU som starkast. Den senaste krisen, kriget i Ukraina, skär rakt in i hjärtat på EU:s fundament: EU som fredsprojekt. Efter två världskrig som lämnade Europas länder i ruiner, med sargade ekonomier och dålig tillgång till mat, blev EU ett av världens mest framgångs ­ rika fredsprojekt. I en värld av ökad geopolitisk spänning och konkurrens om vilka samhällsmodeller som ska bygga morgondagen ser vi det som särskilt viktigt att EU fokuserar på de två områden där vi har störst legitimitet och mervärde: att vara pådrivande för en hållbar utveckling och att värna och främja den liberala demokratin. EU bör i första hand vara ett samarbete ämnat att bidra till ömsesidiga vinster, snarare än omfördelning. Vad gäller Sveriges avgift till EU har Centerpartiet inget att erinra mot regeringens förslag i budgetpropositionen. Centerpartiets överväganden Tabell 34 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budgetpropositionen för 2025. Offentliga finanser I detta kapitel redovisas den samlade effekten på den offentliga sektorns finanser av de reformer som Centerpartiet föreslår i denna motion. Effekterna redovisas även per sektor. Därtill redovisas Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten. Utgiftstak I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftstak. Tabell 35 Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Takbegränsade utgifter 2 821 13 853 24 313 Budgeteringsmarginal −2 820 −13 852 −24 312 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn I nedanstående tabell presenteras effekterna av förslagen i denna budgetmotion på kommunsektorns finanser. Förslagen i denna motion har, som regel, behandlats på följande sätt. Förslag som påverkar kommunsektorns skatteintäkter eller egna skatte ­ betalningar har reglerats via UO25 anslag 1:1. De förändringar av statsbidrag från andra utgiftsområden än UO25 som föreslås har antagits motverkas av förändrade utgifter inom kommunsektorn, då sektorn har ett balansmål. Tabell 36 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Kommunernas inkomster 9 025 8 965 9 025 Kommunal inkomstskatt −2 800 −2 600 −1 800 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 5 300 5 090 3 820 därav ekonomiska regleringar 5 000 4 600 3 300 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 6 525 6 475 7 005 Utgifter 9 025 8 775 9 005 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 190 20 Staten I nedanstående tabell redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens budgetsaldo och statsskulden. Tabell 37 Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Inkomster i statens budget 5 790 10 652 10 530 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 2 821 13 853 24 313 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 2 970 −3 200 −13 782 I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens inkomster. Tabell 38 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Direkta skatter på arbete −2 600 −3 820 −3 120 Indirekta skatter på arbete −5 230 −5 268 −5 370 Skatt på kapital 1 170 1 170 1 170 Skatt på konsumtion och insatsvaror 8 450 13 870 13 750 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 690 5 952 6 430 avgår skatter till andra sektorer 3 600 3 400 2 400 Statens skatteintäkter 5 290 9 352 8 830 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 5 290 9 352 8 830 Övriga inkomster 500 1 300 1 700 Inkomster i statens budget 5 790 10 652 10 530 Den offentliga sektorns finanser I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på den offentliga sektorns finanser. Tabell 39 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Offentlig sektors inkomster 2 990 8 052 8 730 Offentlig sektors utgifter 2 021 12 963 23 993 Finansiellt sparande i offentlig sektor 970 −4 910 −15 262 Staten 2 970 −3 200 −13 782 Ålderspensionssystemet −2 000 −1 900 −1 500 Kommunsektorn ±0 190 20 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −1,31 % −0,70 % 0,21 % Muharrem Demirok (C) Martin Ådahl (C) Daniel Bäckström (C) Alireza Akhondi (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Jonny Cato (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Stina Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) [1] SEB (2024). Market pricing, https://research.sebgroup.com/macro-ficc/reports/53130. Hämtad 2024-09-19. [2] Konjunkturinstitutet (2024). Uppdatering av konjunkturbilden augusti 2024, Stockholm. [3] International Monetary Fund (2024). World Economic Outlook Update July 2024, Washington, D.C. [4] Sveriges riksbank (2024). Penningpolitisk uppdatering augusti 2024, Stockholm. [5] Konjunkturinstitutet (2024). Konjunkturläget juni 2024, Stockholm. [6] Eurostat (2024). LFS series - Unemployment rates of the population aged 25-64 by educational attainment level, https://doi.org/10.2908/TPS00066. [7] I Centerpartiets revidering av modellen för befintlig arbetslöshetsförsäkring påbörjas nedtrappningen dag 0 från 80 % av maximal dagpenning på 1 090 kronor och planar ut efter dag 300 till 60 % av maximalt 820 kronor, fram till dag 800. I Centerpartiets förslag till förändring av den nya arbetslöshetsförsäkringen som träder i kraft i oktober 2026 föreslås ett takbelopp på 32 000 kronor och en snabbare avtrappning. [8] De senaste fem åren har inkomsten för den som uppbär a ‑ kassa ökat med 27 %, jämfört med 21 % för en medelinkomsttagare med medianlön. [9] PM Fi2024/01008. [10] RUT 2024:1105. [11] RUT 2024:1064. [12] Budgetpropositionen för 2024. [13] RUT 2024:1023. [14] Budgetpropositionen för 2025.