RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Värnat intresse för politik och demokrati genom ungdomsförbund

2023/24 · HB022163 · Johanna Rantsi (M)

Original hos Riksdagen

B · Ungas politiska engagemang och demokratiska förståelse

2025/26 · HD023219 · Johanna Rantsi (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.075 · ämneslikhet 0.950. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.866A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka möjligheten för politiska ungdomsförbund att möta gymnasieungdomar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka möjligheten för politiska ungdomsförbund att möta gymnasieungdomar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 310 ord · B 453 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:2163 av Johanna Rantsi (M) Värnat intresse för politik och demokrati genom ungdomsförbund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka möjligheten för politiska ungdomsförbund att möta gymnasieungdomar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Demokratin kan aldrig tas för given. Därför är det vårt ansvar att se till att varje ny generation fostras i demokratiska värderingar. I skollagen (2010:800) 4 § slås fast att utbildningen inom skolväsendet ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värderingar. Trots detta vittnar politiska ungdomsförbund om att de nekas möta gymnasie ­ ungdomar på flera av landets gymnasieskolor. En del skolor anordnar debatter ibland, andra skolor bjuder in politiker vart fjärde år när det är val och vissa välkomnar politiska ungdomsförbund regelbundet. Alla ungdomar har således inte likvärdiga möjligheter att möta ungdomspolitiker under sin gymnasietid. Idag är det enskilda rektorer som beslutar om att låta politiska ungdomsförbund komma in på gymnasieskolor eller ej samt i vilken form. Detta gör att landets gymnasie ­ ungdomar inte får likvärdiga möjligheter att fördjupa sig i politik och viktiga samhälls ­ frågor som politiken hanterar. Demokratin kan inte tas för given i en alltmer polariserad och osäker omvärld. Det är genom unga som demokratin ska leva vidare. Därför är det av största vikt att upp ­ muntra intresse för politik och politiskt engagemang hos unga. Det kan inte enbart göras vart fjärde år när det är val i Sverige utan behöver värnas och uppmuntras över tid för att bygga ett starkt demokratiskt Sverige. Ett övergripande mål för ungdomspolitiken är att främja ungas inflytande och delaktighet i samhället. Demokrati byggs genom förtroende och förtroende skapas i möten. Därför är det av största vikt att politiska ungdomsförbund får en självklar och större möjlighet än idag att möta unga på landets gymnasieskolor. Riksdagen bör ställa sig bakom andemeningen med motionen. Johanna Rantsi (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3219 av Johanna Rantsi (M) Ungas politiska engagemang och demokratiska förståelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka möjligheten för politiska ungdomsförbund att möta gymnasieungdomar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Demokratin är en av våra mest grundläggande samhällspelare, men den kan aldrig tas för given. Varje generation måste ges förutsättningar att förstå, värna och föra vidare de demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Det är därför ett gemensamt ansvar, inte minst för skolan, att fostra unga människor i dessa värden. I skollagen (2010:800), 4 §, slås uttryckligen fast att utbildningen inom skolväsendet ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värderingar. Trots denna tydliga lagstadgade ambition finns det brister i hur detta uppdrag omsätts i praktiken. Politiska ungdomsförbund vittnar återkommande om att de nekas tillträde till gymnasieskolor för att möta elever och diskutera samhällsfrågor. På vissa skolor bjuds ungdomsförbunden in regelbundet, på andra begränsas kontakten till valår, och på flera håll förekommer det att skolor helt avstår från att släppa in företrädare för ungdomspolitiken. Följden blir att gymnasieungdomar i Sverige inte får likvärdiga möjligheter att möta ungdomspolitiker, delta i politiska samtal och därigenom fördjupa sin förståelse för demokratins villkor och politiska beslutsprocesser. I dag är det enskilda rektorer som fattar beslut om huruvida politiska ungdoms ­ förbund ska tillåtas verka på gymnasieskolor, samt i vilken form detta ska ske. Denna ordning leder till en ojämn tillgång till politiska möten för unga, där skolans geografiska placering eller ledningens bedömning i praktiken avgör elevernas möjligheter att ta del av politiska perspektiv. Detta är inte förenligt med principen om en likvärdig skola, och det riskerar att försvaga ungas möjligheter att utvecklas till aktiva och informerade medborgare. I en tid präglad av ökad polarisering och en osäker internationell omvärld är det särskilt angeläget att värna och stärka demokratins fundament. Demokratin behöver inte bara försvaras i lagar och institutioner, utan också i människors vardagliga engagemang. Det är genom unga människor som demokratin ska leva vidare. Att väcka intresse för samhällsfrågor och uppmuntra politiskt engagemang kan inte begränsas till de åter ­ kommande valrörelserna vart fjärde år, utan måste vara en kontinuerlig och självklar del av ungas vardag och utbildning. Ett av de övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken är att stärka ungas inflytande och delaktighet i samhället. Demokrati byggs genom förtroende, och för ­ troende skapas i mötet mellan människor. Därför är det av största vikt att politiska ungdomsförbund ges en självklar och utökad möjlighet att möta elever på landets gymnasieskolor. Detta är inte bara en investering i ungas kunskap och engagemang utan också i ett starkt och levande demokratiskt Sverige. Riksdagen bör ställa sig bakom andemeningen med motionen. Johanna Rantsi (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag