Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.020 · ämneslikhet 0.908. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Strömsholms kanal och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Strömsholms kanal bör ges status som ett nationellt kulturarv av riksintresse och att staten bör ta ett tydligt ansvar för långsiktig finansiering, drift och underhåll i samverkan med regionala och lokala aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 420 ord · B 523 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1769
av Olle Thorell (S)
Strömsholms kanal
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Strömsholms kanal och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Strömsholms kanal är en av Sveriges mest betydande industrihistoriska konstruktioner. Byggd under 1700-talet som en transportled mellan Bergslagen och Mälaren, sträcker
den sig elva mil från Smedjebacken i Dalarna till Borgåsund vid Mälaren i Västmanland.
Kanalen är ett ovärderligt kulturarv och ett viktigt minnesmärke över Sveriges industriella utveckling. Sedan nyttotrafiken upphörde på kanalen har den fortsatt att spela en viktig roll som rekreations- och turistmål, men ansvaret för underhållet har överlämnats till fyra små kommuner: Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar.
Dessa kommuner har begränsade resurser och står inför stora ekonomiska utmaningar
. Att upprätthålla och bevara en så viktig del av vårt gemensamma kulturarv är en börda som de inte rimligen kan bära själva. Strömsholms kanal har, precis som Göta kanal, en stor betydelse för Sveriges industrihistoria och borde betraktas som ett nationellt riksintresse. Trots det har Göta kanal fått ett betydande statligt stöd för sitt underhåll, medan Strömsholms kanal fortfarande förlitar sig till stor del på de små kommunernas begränsade budgetar.
Genom ett tidigare EU-stöd kunde kanalbolaget rusta upp kanalen och dess om
givningar, vilket lockade många besökare och gynnade det lokala näringslivet. Men sedan detta stöd upphörde 2007 har underhållet blivit alltmer eftersatt, och kanalens infrastruktur är nu i behov av omfattande reparationer för att säkerställa dess framtida användning och bevarande.
Utöver kanalens kulturhistoriska värde har den en stor potential att bidra till ekonomisk utveckling i regionen, särskilt inom besöksnäringen. Turism längs kanaler som Göta kanal har visat sig kunna skapa många arbetstillfällen och främja lokal utveckling. Strömsholms kanal, med sin natursköna miljö och sina många kultur
historiska minnesmärken, kan med rätt investeringar utvecklas till en stark motor för turismen. Genom att rusta upp kanalen och utveckla turisminfrastrukturen kan fler arbetstillfällen skapas i en region som annars står inför sysselsättningsutmaningar.
För att bevara detta unika kulturarv och för att utnyttja dess potential som ett nav för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen, är det nödvändigt att staten tar ett större ansvar. Precis som med Göta kanal bör Strömsholms kanal erkännas som ett nationellt riksintresse och ges det stöd som krävs för att säkerställa dess bevarande och utveckling för framtida generationer.
Dessutom vore det önskvärt ifall regeringen via sina myndigheter tar ytterligare initiativ för att stödja utvecklingen av turism och besöksnäring längs Strömsholms kanal för att skapa fler arbetstillfällen och främja den lokala ekonomin.
Olle Thorell (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2328
av Olle Thorell m.fl. (S)
Strömsholms kanal som ett nationellt kulturarv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Strömsholms kanal bör ges status som ett nationellt kulturarv av riksintresse och att staten bör ta ett tydligt ansvar för långsiktig finansiering, drift och underhåll i samverkan med regionala och lokala aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Strömsholms kanal är ett av Sveriges mest betydelsefulla industrihistoriska byggnads
verk. Den byggdes mellan 1772 och 1795 och sträcker sig drygt elva mil genom Västmanland och Dalarna. Med sina 26 slussar förband den Bergslagens järnbruk och gruvor med Mälaren och vidare ut mot kontinenten. Kanalen var i mer än ett sekel en livsnerv för Sveriges industrialisering.
Idag är kanalen inte längre en transportled för nyttotrafik, men dess kulturhistoriska värde är orubbligt. Strömsholms kanal är ett byggnadsminne, en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, och en påminnelse om den epok som lade grunden för Sveriges välstånd. Utöver detta utgör kanalen en unik rekreationsmiljö, med stora möjligheter för friluftsliv, båtliv och turism. Den har potential att utvecklas till en än starkare motor för besöksnäringen i hela regionen.
Turismen i Sverige växer stadigt, och intresset för kulturarv, vattenleder och natursköna miljöer är stort. Strömsholms kanal kan, med rätt förutsättningar, bidra med fler arbetstillfällen, stärka den lokala ekonomin och locka besökare från både Sverige och utlandet. Längs kanalen finns förutsättningar för småföretagande inom besöks
näring, restaurang, logi och upplevelseturism. Det är en resurs som i hög grad kan bidra till hållbar regional utveckling – om infrastrukturen vårdas och underhållet säkerställs.
Strömsholms kanal har genom åren fått stöd, bland annat från EU och från läns
styrelsen. Dessa insatser har varit viktiga, men de har alltid varit tidsbegränsade och otillräckliga för att möta det långsiktiga behovet. Vad som krävs är en mer omfattande och varaktig finansiering utöver det som kommunerna kan bidra med, i likhet med det statliga engagemang som sedan länge finns för Göta kanal.
Strömsholms kanal AB, som ansvarar för driften, är idag beroende av kommunala bidrag för att verksamheten ska kunna fortgå. Det är varken långsiktigt hållbart eller rättvist att fyra mindre kommuner – Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar – ensamma ska bära ansvaret för att förvalta ett kulturarv av nationell betydelse.
Dessa kommuner har under lång tid visat ett djupt engagemang för kanalen. De har tagit ett stort ansvar och avser att fortsatt vara med och bidra till kanalens framtid. Men deras ekonomiska förutsättningar är begränsade. Att säkerställa kanalens långsiktiga fortlevnad kräver resurser och investeringar som går långt utöver vad fyra små kommuner rimligen kan bära.
Ett långsiktigt statligt engagemang i Strömsholms kanal är avgörande både för att bevara ett oersättligt kulturarv och för att frigöra den utvecklingspotential som kanalen har för turism och regional tillväxt. Staten måste kliva fram och ta den del av ansvaret som är rimligt, i nära samverkan med kommuner, region och näringsliv.
Strömsholms kanal är en del av Sveriges historia. Men den kan också bli en ännu viktigare del av Sveriges framtid – om vi väljer att vårda och utveckla den.
Olle Thorell (S)
Åsa Eriksson (S)
Lena Johansson (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag