Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.133 · ämneslikhet 0.802. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom att överväga en översyn och förändring av miljöbalken och artskyddsförordningen m.m. mot bakgrund av lagstiftning om egendomsskydd och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom översyn och förtydligande av ”miljöundantaget” i 2
kap. 15
§ regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 197 ord · B 287 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:774
av Mats Green (M)
Miljöbalken och äganderätt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom att överväga en översyn och förändring av miljöbalken och artskyddsförordningen m.m. mot bakgrund av lagstiftning om egendomsskydd och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Äganderätten är grunden i demokratin, och grunden för äganderätten i sin tur är möjlig
heten att äga och bruka mark och fastigheter. Idag ifrågasätts såväl som prejas den privata äganderätten direkt, indirekt och kontinuerligt från både politiskt håll och från offentlig förvaltning. Detta är ytterst ett hot mot demokratin och rättssamhället.
När miljöbalken antogs av riksdagen 1998 lämnade man avsiktligt utrymme för att många bedömningsfrågor skulle avgöras genom rättspraxis. Det har fått till resultat att implementeringen av miljöbalken fått en negativ inriktning med utökade ägande
rätts
inskränk
ningar som följd.
Detsamma gäller för flera av de förordningar som helt eller delvis utgår
från miljöbalken. Ett exempel på detta är den i allra högsta grad aktuella artskyddsförordningen. Denna och övriga aktuella förordningar behöver därför ses över och förändras för att i högre utsträckning följa lagstiftningen om egendomsskydd.
Mats Green (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:517
av Mats Green (M)
Äganderätt och miljöundantag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den försvagade svenska äganderätten genom översyn och förtydligande av ”miljöundantaget” i 2
kap. 15
§ regeringsformen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Äganderätten är grunden i demokratin, och grunden för äganderätten är i sin tur möjlig
heten att äga och bruka mark och fastigheter. Idag ifrågasätts såväl som prejas den privata äganderätten direkt, indirekt och kontinuerligt både från politiskt håll och från offentlig förvaltning. Detta är ytterst ett hot mot demokratin och rättssamhället.
En huvudprincip i den svenska demokratin och äganderätten är, som det uttrycks i regeringsformen, att ”den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten”. Domstols
praxis visar dock på en oroande utveckling där myndigheter i allt högre utsträckning
medvetet och genomgående väljer att tolka inskränkningar som att de sker av miljö
skydds
skäl, vilket allt som oftast i verkligheten leder till utebliven ersättning vid intrång.
Det bör i sammanhanget påpekas att en ökning av expropriations- och intrångs
ersättning m.m. inte är samma sak som en automatisk förstärkning av äganderätten, men icke desto mindre en konsekvens av en försvagad svensk äganderätt.
Under 2017 avkunnades domar om bombmurklor och lavskrikor som förvisso var ett
steg i rätt riktning utifrån ovanstående perspektiv, men fortfarande kvarstår grundproble
met
och grundfrågan. Följaktligen bör regeringsformen förtydligas och förstärkas i denna
del i fråga om att tillämpningen av ”miljöskyddsskäl” endast ska ske mycket restrik
tivt och att markägaren ska erhålla ersättning i betydligt högre utsträckning än i dagsläget vid intrång föranledda av rutinmässiga ”miljöskyddsskäl”.
Mats Green (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag