Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2022/23:41 Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten
2022/23 · HA022315 · Ilona Szatmári Waldau (V); Lorena Delgado Varas (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Birger Lahti (V); Ciczie Weidby (V)
Original hos RiksdagenUtskottets förslag och kammarens beslut
B · med anledning av prop. 2025/26:261 Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten
2025/26 · HD024187 · Ilona Szatmári Waldau (V); Andrea Andersson Tay (V); Kajsa Fredholm (V); Ida Gabrielsson (V); Birger Lahti (V); Andreas Lennkvist Manriquez (V); Malin Östh (V)
Original hos RiksdagenUtskottets förslag och kammarens beslut
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.006 · ämneslikhet 0.776. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen avslår proposition 2022/23:41.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning som tydligt klargör vilket slags uppgifter som får behandlas i analys- och urvalsdatabasen och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register, dvs. 26
e och 32
d
§§ folkbokföringslagen (1991:481), 17
kap. 9
§ utlänningslagen (2005:716), 15
§ utlänningsdatalagen (2016:27) samt 2
kap. 4
b
§ och 4
kap. 4
§ lagen (2022:1697) om samordningsnummer.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår i sin proposition att ett nytt brott, främjande av oriktig folkbokföring, ska införas. Straffansvar ska inträda när någon genom en uppsåtlig handling i väsentlig mån främjar att en oriktig uppgift kan läggas till grund för beslut om folkbokföring. Det ska också krävas att personen har vidtagit gärningen i syfte att bereda sig själv eller någon annan vinning, eller i syfte att möjliggöra annan brottslighet än folkbokföringsbrott. Även det straffria området för ringa folkbokföringsbrott ska utvidgas. Regeringen föreslår även utvidgade möjligheter för Skatteverket att behandla biometriska uppgifter i folkbokföringsverksamheten. Skatteverket ska registrera fingeravtryck och ansiktsbild samt de biometriska uppgifter som tas fram ur dessa för en person i folkbokföringen respektive en person som tilldelas ett samordningsnummer. Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register. Polismyndigheten ska i den brottsbekämpande verksamheten få jämföra ansiktsbilder och fingeravtryck med uppgifter som har registrerats hos Skatteverket. Regeringen föreslår också att passmyndigheterna, i ärenden om samordningsnummer, ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med de uppgifter som finns hos Skatteverket. Syftet med regeringens förslag är att bekämpa organiserad brottslighet som ofta begås mot välfärdssystemen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.
Vänsterpartiets ställningstagande
Vänsterpartiet står till största del bakom regeringens förslag i propositionen. Vi håller med regeringen om att det är viktigt att de uppgifter som registreras i folkbokföringen är korrekta. Uppgifterna i folkbokföringen läggs till grund för en rad rättigheter och skyldigheter för den enskilde, både i förhållande till samhället och till andra enskilda. För att olika samhällsfunktioner ska få ett korrekt underlag för beslut och åtgärder är det angeläget att uppgifterna stämmer överens med verkliga förhållanden. Felaktiga upp
gifter i folkbokföringen riskerar att användas som redskap för bl.a. välfärdsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten. Detta leder både till att välfärden urholkas och till minskad tilltro och legitimitet för välfärdssystemen.
I Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen 2025 uppskattar myndigheten att bland de folkbokförda som finns och verkar i Sverige finns ca 116
000 personer som är registrerade med fel folkbokföringsadress. Enligt utredningens inhämtade uppgifter från Skatteverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten beror en betydande del av dessa folkbokföringsfel på förekomsten av medvetet felaktiga uppgifter, t.ex. genom försäljning av möjligheten att felaktigt få anmäla en annan persons bostadsadress som sin egen samt andra typer av medverkan till folkbokförings
brott. I dag är det inte alltid möjligt att döma den som i stor omfattning, ibland t.o.m. mot betalning och som ett led i organiserad brottslighet, möjliggör och organiserar felaktig användning av adresser för medhjälp till grovt folkbokföringsbrott. Det före
slagna brottet ”främjande av oriktig folkbokföring” syftar till att det ska bli möjligt att straffa sådan handel med adresser.
Regeringen föreslår också utvidgade möjligheter att behandla biometriska uppgifter i folkbokföringsverksamheten. Vidare ska fingeravtryck och ansiktsbild som tas upp vid passmyndigheters ärenden om samordningsnummer få lämnas vidare till Skatteverket. Förslagen syftar till att bekämpa användningen av felaktiga, multipla och utnyttjade identiteter med anledning av att felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används som verktyg inom organiserad brottslighet och bidragsbrottslighet. Polismyndigheten föreslås också få göra biometriska jämförelser med de uppgifter som har registrerats hos Skatteverket i syfte att bekämpa brott.
Informationsutbyte mellan Skatteverket och Migrationsverket
Regeringen föreslår även att Skatteverket och Migrationsverket ska få göra jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck som finns i deras respektive register. Skatteverket ska kunna jämföra fingeravtryck eller fotografier i folkbokföringsverksamheten och Migrationsverket vid ärenden om uppehållstillstånd eller prövning av ansökningar om internationellt skydd. Syftet är att motverka att personer kan få falska, felaktiga eller multipla identiteter registrerade hos myndigheterna. Enligt regeringen är det dock inte möjligt att slå fast exakt hur vanligt det är att personer som söker sig till Sverige använder sig av en falsk identitet. Det förekommer dock, enligt regeringen, att utlänningar som söker sig till Schengen använder sig av falska eller manipulerade id-handlingar eller använder sig av identitetshandlingar som visserligen är äkta, men som tillhör någon annan som ser ut som dem. Regeringen skriver även i sin proposition att det förekommer att utlänningar som söker eller beviljas asyl i Sverige helt saknar identitetshandlingar eller i vart fall inte visar upp dem för myndigheterna (s.
79, prop. 2025/26:261).
Vänsterpartiet är inte beredda att stå bakom förslaget i denna del. Vi anser att det i första hand behöver undersökas hur stort problemet med falska identitetshandlingar och andra felaktigheter vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl faktiskt är innan förslag till lagändringar läggs fram. Redan i dag är det en omfattande process att gå igenom för den person som saknar id-handlingar vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl. Att en person saknar id-handlingar får dock inte likställas med att hen försöker lämna oriktiga uppgifter. Vi anser att det åtminstone borde krävas en indikation på att en person förekommer under en eller flera andra identiteter, eller att det finns anledning att anta att någon identitetsuppgift om personen är felaktig, för att en jämförelse mellan myndigheternas uppgifter ska kunna ske.
[1]
Riksdagen bör avslå förslaget om att Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register. Detta bör riksdagen besluta.
Behovet av en samlad översyn ur integritets- och migrationssynpunkt
Även om vi till stora delar är beredda att acceptera regeringens proposition så är det uppenbart att förslagen kommer att få konsekvenser i synnerhet för den personliga integriteten för de personer som söker uppehållstillstånd eller asyl i Sverige. Regeringen har i snabb takt lagt fram flera förslag till lagändringar som syftar till att minska människors möjligheter att söka skydd i och skapa sig en framtid i Sverige. Vi anser att samtliga dessa förslag behöver ses över och utvärderas i ett sammanhang men inser att en sådan översyn ligger utom ramen för det aktuella ärendet. Vi avser därför att återkomma i frågan.
Ilona Szatmári Waldau (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Kajsa Fredholm (V)
Ida Gabrielsson (V)
Birger Lahti (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Malin Östh (V)
[1]
Se utredningens bedömning när det gäller Skatteverkets behov av att jämföra uppgifter, s.
483, SOU 2025:75.
Hela texten jämförs: A 1521 ord · B 1081 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2315
av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V)
med anledning av prop. 2022/23:41 Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten
1
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2022/23:41.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till lagstiftning som tydligt klargör vilket slags uppgifter som får behandlas i analys- och urvalsdatabasen och tillkännager detta för regeringen.
2
Inledning
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att ordning och reda råder i folkbokföringen
.
Det är bl.a. en förutsättning för att myndigheter ska kunna fatta riktiga beslut snabbt och rättssäkert
och för att upprätthålla förtroendet för våra gemensamma välfärdssystem. I
nte minst
är det viktigt
för att komma till rätta med organiserad kriminell verksamhet som riktas mot
just
välfärdssystemen. Dessvärre har
flera
av de
åtgärder som regeringen
tidigare
vidtagit i syfte att stärka ordningen och kontrollen i folkbokföringssystemet fått oönskade effekter. På
den förra
regeringens initiativ återinfördes folkbokföringsbrottet den 1 juli 2018. Genom lagändringen infördes ett straffansvar när någon uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmäl
ningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende. Det är också möjligt att dömas för grovt folkbokföringsbrott. Vänsterpartiet har tidigare i flera sammanhang, bl.a. i ett utskottsinitiativ till riksdagens skatteutskott, lyft frågan om att kriminaliser
ingen främst drabbat personer som är hemlösa. En granskning som Hem och Hyra gjorde 2021 visar att ytterst få av de personer som dittills fällts för folkbokföringsbrott kunde knytas till organiserad brottslighet, den typen av brottslighet som regeringen ville
komma åt med kriminaliseringen. Och av de fall där band till organiserad brottslighet ändå kunde bevisas hade de flesta adresserna ingen koppling till välfärdsbrott. Vänster
partiet föreslog av den anledningen att regeringen skulle återkomma till riksdagen med en ändrad folkbokföringslagstiftning som avkriminaliserar hemlösa och ser till att personer som inte ägnat sig åt välfärdsbrott inte heller kan åtalas för folkbokförings
brott. Dessvärre föll utskottsinitiativet då en majoritet inte stod bakom förslaget. Sedan dess har problemen med den nya lagstiftningen fortsatt.
Riksdagen har även beslutat om att införa
den förra
regeringens förslag
om utökade befogenheter för Skatteverket att göra kontrollbesök
hemma hos människor och om att
avskaffa möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist
(
prop
.
2021/22:217
). Vänsterpartiet avvisa
de
dessa ändringar med bl.a. motiveringen att
kontrollbesök
som första utredningsåtgärd
är
för långtgående
. Ändringen när det gäller folkbokföring utan känd hemvist riskerar att leda till att människor som redan är utsatta
p
å
g
rund
a
v
hemlöshet
förlora
r
sin pension eller
andra ersättningar från socialförsäkringarna
(mot.
2021/22:4668
).
Den förra r
egeringen
har även aviserat
ytterligare anmälningsskyldigheter eller utvidg
ning av
straffansvaret i folkbokföringslagen. Vänsterpartiet
anser att det kan finnas anledning att se över frågan om organiserad handel med adresser och kopplingen till grov kriminalitet. Vi är dock inte beredda att införa fler repressiva åtgärder i folk
bokföringslagen för människor som inte sysslar med grovt kriminell verksamhet.
Vi anser att
folkbokföringslagen ska ändras så att
hemlösa och andra personer som inte ägnat sig åt välfärdsbrott
avkriminaliseras.
Vidare har riksdagen på
den förra
regeringens initiativ beslutat om ändringar när det gäller
systemet med samordningsnummer
(prop.
2021/22:276
).
Vänsterpartiet föreslog i
detta sammanhang bl.a. ett
sekretesskydd för biometriska uppgifter som en myndighet tar fram i syfte att kontrollera den enskildes identitet
och att
asylsökande efter begäran från Migrationsverket ska tilldelas ett samordningsnummer
. Vidare föreslog vi ett tydliggörande av att
hälso- och sjukvården
inte ska vara skyldiga att underrätta
Skatte
verket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringsdatabasen om en person med ett samordningsnummer är oriktig eller ofullständig
(mot.
2022/23:16
).
3
Regeringens förslag
Regeringen
föreslår att
S
katteverket
ska
få möjlighet att använda uppgifter från folk
bokföringsdatabasen och ett antal kategorier av uppgifter som samlats in från andra myndigheter i en
särskild
analys- och urvalsdatabas.
Skatteverket föreslås få behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten.
Skatteverket ska enligt förslaget kunna inrikta sin kontroll mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppnås.
Förslaget innehåller
också bestämmelser som syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten
som kan uppstå till följd av behand
lingen av uppgifter
.
Vidare föreslås s
ekretess för uppgifter som gäller Skatteverkets dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten
.
4
Vänsterpartiets ställningstagande
Vänsterpartiet delar förvisso
regeringens
uppfattning om att Skatteverket kan ha behov av
fler möjligheter
att
göra dataanalyser
i syfte att rätta till felaktigheter i folkbokför
ingen. Som vi tidigare betonat
anser
vi
att det är viktigt
med
ordning och reda i folk
bokföringen
bl.a. i syfte att
komma till rätta med organiserad kriminell verksamhet som riktas mot välfärdssystemen.
Dock
menar
vi att r
egeringen
s förslag är problematiskt eftersom det i
nte tydligt reglerar i lag vilka uppgifter
som ska behandlas i analys- och urvalsdatabasen.
Konsekvensen
blir
att en mängd känsliga personuppgifter som rör många människor kommer att behandlas av Skatteverket.
Regeringen skriver i sin proposition att det inte är möjligt att i nuläget förutse den exakta omfattningen av samtliga slags uppgifter som kommer att behandlas i analys- och urvalsdatabasen
(
prop. 2022/23:41
s.
45).
Vänsterpartiet menar att det redan nu är en nödvändighet att begränsa och specificera vilka uppgifter som kan komma att behandlas.
Förslaget brister i propor
tionalitet och riskerar att leda till betydande intrång i den personliga integriteten. De bestämmelser som enligt regeringen syftar till att minska detta intrång avhjälper inte enligt Vänsterpartiet denna grundläggande brist
.
Två tunga remissinstanser har
avgörande
invändningar mot
utredningens förslag som ligger till grund för
regeringens
proposition (
SOU 2021:57
).
Integritetsskydds
myndigheten (I
my
) och Sveriges advokatsamfund tillstyrk
er inte
förslagen eftersom det saknas en noggrann analys och närmare överväganden avseende hur förslaget rörande analys- och urvalsdatabasen inverkar på enskildas personliga integritet.
I
my
konstaterar att u
ppgiftssamlingen kommer
att
innehålla en stor mängd uppgifter om ett stort antal personer, och
den
kommer
att
innebära en kartläggning av enskilda. Den behandling av personuppgifter som sker genom dataanalyser och urval utgör således, som utredningen konstaterat, ett betydande integritetsintrång som omfattas av 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen
.
I
my
anser
förvisso
att det är positivt att utredningen gjort en kartlägg
ning av vilka uppgifter Skatteverket behöver samla in i sin verksamhet
för
att upptäcka felaktigheter i folkbokföringen.
Men u
tredningen har enbart kartlagt vilka kategorier av uppgifter Skatteverket ska få samla in inom ramen för analys och urval,
i
nte i vilken omfattning uppgifterna behöver samlas in eller om
det är nödvändigt att samla in alla uppgifter i de olika kategorierna.
I de föreslagna bestämmelserna regleras inte person
uppgiftsbehandlingen på en mer utförlig nivå
även om det
ställs krav på att rutiner för urvalsmodeller ska tas fram och att metoder för att ta fram urval dokumenteras, i syfte att möjliggöra kontroll i efterhand. I
my
lyfter fram
att de föreslagna bestämmelserna ger Skatteverket ett stort utrymme för personuppgiftsbehandling rörande stora delar av befolkningen. Då det är fråga om en omfattande behandling av personuppgifter som rör en majoritet av befolkningen efterfrågar I
my
en mer omfattande kartläggning och beskrivning av den personuppgiftsbehandling som de föreslagna bestämmelserna ger utrymme för samt en, så långt som möjligt, tydlig reglering i lag angående behandling av personuppgifter i analys- och urvalsdatabasen.
Sveriges advokatsamfund uppger att med förslagen kommer Skatteverket samman
taget att medges mycket stort utrymme för att behandla personuppgifter rörande i princip hela Sveriges befolkning. En del av personuppgifterna som behandlas kommer att innehålla känslig information. Vid all lagstiftning som avser behandling av person
uppgifter är det viktigt att inte enbart bedöma vad som är ändamålsenligt för olika typer av verksamheter, utan även beakta hur den föreslagna regleringen påverkar skyddet för den personliga integriteten. Denna rättighet följer
bl.a.
av Europakonventionen, EU:s
stadga om de grundläggande rättigheterna, regeringsformen och EU:s dataskydds
förordning. Det är därför av största vikt att bedöma risken för att personuppgifter och annan känslig information sprids på ett olämpligt sätt till följd av nya lagförslag, alltför att det grundlagsskyddade integritetsskyddet i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och den enskildes rättssäkerhet i övrigt ska kunna upprätthållas. När ny lagstiftning och andra föreskrifter tas fram bör lagstiftaren analysera konsekvenserna för den personliga integriteten vid personuppgiftsbehandling, dvs. vidta en
s.k.
integritetsanalys. I likhet med I
my
anser Advokatsamfundet att det saknas en tillräcklig sådan analys i betänk
andet rörande vilka konsekvenser förslaget om analys- och urvalsdatabasen får för enskildas personliga integritet.
Vänsterpartiet delar remissinstansernas kritik
och anser inte, som regeringen,
att de överväganden som görs
i propositionen
motsvarar den konsekvensanalys som I
my
och Sveriges advokatsamfund har efterfrågat
(prop. 2022/23:41 s.
45).
Riksdagen bör avslå proposition
2022/23:41
. Detta bör riksdagen besluta.
Regeringen bör återkomma med ett
förslag till lagstiftning som tydligt klargör vilka slags uppgifter som får behandlas i analys- och urvalsdatabasen
. Detta bör
riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Ilona Szatmári Waldau (V)
Lorena Delgado Varas (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Birger Lahti (V)
Ciczie Weidby (V)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:4187
av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V)
med anledning av prop. 2025/26:261 Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens förslag om att Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register, dvs. 26
e och 32
d
§§ folkbokföringslagen (1991:481), 17
kap. 9
§ utlänningslagen (2005:716), 15
§ utlänningsdatalagen (2016:27) samt 2
kap. 4
b
§ och 4
kap. 4
§ lagen (2022:1697) om samordningsnummer.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår i sin proposition att ett nytt brott, främjande av oriktig folkbokföring, ska införas. Straffansvar ska inträda när någon genom en uppsåtlig handling i väsentlig mån främjar att en oriktig uppgift kan läggas till grund för beslut om folkbokföring. Det ska också krävas att personen har vidtagit gärningen i syfte att bereda sig själv eller någon annan vinning, eller i syfte att möjliggöra annan brottslighet än folkbokföringsbrott. Även det straffria området för ringa folkbokföringsbrott ska utvidgas. Regeringen föreslår även utvidgade möjligheter för Skatteverket att behandla biometriska uppgifter i folkbokföringsverksamheten. Skatteverket ska registrera fingeravtryck och ansiktsbild samt de biometriska uppgifter som tas fram ur dessa för en person i folkbokföringen respektive en person som tilldelas ett samordningsnummer. Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register. Polismyndigheten ska i den brottsbekämpande verksamheten få jämföra ansiktsbilder och fingeravtryck med uppgifter som har registrerats hos Skatteverket. Regeringen föreslår också att passmyndigheterna, i ärenden om samordningsnummer, ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med de uppgifter som finns hos Skatteverket. Syftet med regeringens förslag är att bekämpa organiserad brottslighet som ofta begås mot välfärdssystemen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.
Vänsterpartiets ställningstagande
Vänsterpartiet står till största del bakom regeringens förslag i propositionen. Vi håller med regeringen om att det är viktigt att de uppgifter som registreras i folkbokföringen är korrekta. Uppgifterna i folkbokföringen läggs till grund för en rad rättigheter och skyldigheter för den enskilde, både i förhållande till samhället och till andra enskilda. För att olika samhällsfunktioner ska få ett korrekt underlag för beslut och åtgärder är det angeläget att uppgifterna stämmer överens med verkliga förhållanden. Felaktiga upp
gifter i folkbokföringen riskerar att användas som redskap för bl.a. välfärdsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten. Detta leder både till att välfärden urholkas och till minskad tilltro och legitimitet för välfärdssystemen.
I Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen 2025 uppskattar myndigheten att bland de folkbokförda som finns och verkar i Sverige finns ca 116
000 personer som är registrerade med fel folkbokföringsadress. Enligt utredningens inhämtade uppgifter från Skatteverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten beror en betydande del av dessa folkbokföringsfel på förekomsten av medvetet felaktiga uppgifter, t.ex. genom försäljning av möjligheten att felaktigt få anmäla en annan persons bostadsadress som sin egen samt andra typer av medverkan till folkbokförings
brott. I dag är det inte alltid möjligt att döma den som i stor omfattning, ibland t.o.m. mot betalning och som ett led i organiserad brottslighet, möjliggör och organiserar felaktig användning av adresser för medhjälp till grovt folkbokföringsbrott. Det före
slagna brottet ”främjande av oriktig folkbokföring” syftar till att det ska bli möjligt att straffa sådan handel med adresser.
Regeringen föreslår också utvidgade möjligheter att behandla biometriska uppgifter i folkbokföringsverksamheten. Vidare ska fingeravtryck och ansiktsbild som tas upp vid passmyndigheters ärenden om samordningsnummer få lämnas vidare till Skatteverket. Förslagen syftar till att bekämpa användningen av felaktiga, multipla och utnyttjade identiteter med anledning av att felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används som verktyg inom organiserad brottslighet och bidragsbrottslighet. Polismyndigheten föreslås också få göra biometriska jämförelser med de uppgifter som har registrerats hos Skatteverket i syfte att bekämpa brott.
Informationsutbyte mellan Skatteverket och Migrationsverket
Regeringen föreslår även att Skatteverket och Migrationsverket ska få göra jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck som finns i deras respektive register. Skatteverket ska kunna jämföra fingeravtryck eller fotografier i folkbokföringsverksamheten och Migrationsverket vid ärenden om uppehållstillstånd eller prövning av ansökningar om internationellt skydd. Syftet är att motverka att personer kan få falska, felaktiga eller multipla identiteter registrerade hos myndigheterna. Enligt regeringen är det dock inte möjligt att slå fast exakt hur vanligt det är att personer som söker sig till Sverige använder sig av en falsk identitet. Det förekommer dock, enligt regeringen, att utlänningar som söker sig till Schengen använder sig av falska eller manipulerade id-handlingar eller använder sig av identitetshandlingar som visserligen är äkta, men som tillhör någon annan som ser ut som dem. Regeringen skriver även i sin proposition att det förekommer att utlänningar som söker eller beviljas asyl i Sverige helt saknar identitetshandlingar eller i vart fall inte visar upp dem för myndigheterna (s.
79, prop. 2025/26:261).
Vänsterpartiet är inte beredda att stå bakom förslaget i denna del. Vi anser att det i första hand behöver undersökas hur stort problemet med falska identitetshandlingar och andra felaktigheter vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl faktiskt är innan förslag till lagändringar läggs fram. Redan i dag är det en omfattande process att gå igenom för den person som saknar id-handlingar vid ansökan om uppehållstillstånd eller asyl. Att en person saknar id-handlingar får dock inte likställas med att hen försöker lämna oriktiga uppgifter. Vi anser att det åtminstone borde krävas en indikation på att en person förekommer under en eller flera andra identiteter, eller att det finns anledning att anta att någon identitetsuppgift om personen är felaktig, för att en jämförelse mellan myndigheternas uppgifter ska kunna ske.
[1]
Riksdagen bör avslå förslaget om att Skatteverket och Migrationsverket ska få jämföra fingeravtryck och ansiktsbild med motsvarande uppgifter som finns i den andra myndighetens register. Detta bör riksdagen besluta.
Behovet av en samlad översyn ur integritets- och migrationssynpunkt
Även om vi till stora delar är beredda att acceptera regeringens proposition så är det uppenbart att förslagen kommer att få konsekvenser i synnerhet för den personliga integriteten för de personer som söker uppehållstillstånd eller asyl i Sverige. Regeringen har i snabb takt lagt fram flera förslag till lagändringar som syftar till att minska människors möjligheter att söka skydd i och skapa sig en framtid i Sverige. Vi anser att samtliga dessa förslag behöver ses över och utvärderas i ett sammanhang men inser att en sådan översyn ligger utom ramen för det aktuella ärendet. Vi avser därför att återkomma i frågan.
Ilona Szatmári Waldau (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Kajsa Fredholm (V)
Ida Gabrielsson (V)
Birger Lahti (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Malin Östh (V)
[1]
Se utredningens bedömning när det gäller Skatteverkets behov av att jämföra uppgifter, s.
483, SOU 2025:75.
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag