Jämförelse 4668295cfad40ba604594499 Underlagets kontrollsumma: 0241937eac0e38588e14b214f362f47199cd4637a92d61d7167292c999b727cb Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC022051: Gårdsförsäljning och alkoholhaltiga drycker === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022051 Motion till riksdagen 2024/25:2051 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) Gårdsförsäljning och alkoholhaltiga drycker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gårdsförsäljning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över matkravet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att förenkla regleringen av serveringsytor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 12 november 2020 beslutade den dåvarande regeringen, efter en sak ­ politisk överenskommelse mellan S, MP, C och L, att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Utredare Elisabeth Nilsson (landshövding i Östergötland 2010–2018) avlämnade Gårdsförsäljningsutredningen (S 2020:15) i december 2021. Ett tillkännagivande lämnades den 2 maj 2018 till dåvarande regering. Frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker hade då dragits i långbänk under många år och redan SOU 2010:98 menade att ett införande var möjligt. Sveriges regering har sedan juni 2024 tagit flera steg för att möjliggöra gårds ­ försäljning av alkoholhaltiga drycker och i juli 2024 presenterades en lagrådsremiss som syftar till att förbättra förutsättningarna för lokal besöksnäring genom att tillåta gårdsförsäljning. En del i förslaget är att produkterna måste vara egentillverkade och försäljning ska ske endast till besökare som deltar i kunskapshöjande arrangemang, t.ex. guidade turer. Begränsningar finns också för inköp av dryck per besökare (t.ex. tre liter vin). Reglerna förväntas träda i kraft 2025. Vi menar att en strikt reglerad lansering är bättre än att det inte blir något igångsättande alls, men på längre sikt bör gårdsförsälj ­ ning kunna ske utan den typen av begränsningar. Därför blir det också viktigt att noga följa företagen efter implementeringen för att inte regelkrångel och ökade kostnader ska lägga sig som en våt filt över reformen framåt. I södra Europa är gårdsförsäljning av lokalt producerade varor en viktig del av landsbygdens näringsliv och intäkter. Även gårdsförsäljning av öl och vin har blivit ett naturligt inslag för besöksnäringen och turistsektorn. I Sverige har lokala alkohol ­ producenter sedan 2008 kunnat sälja sina produkter på närmaste systembolag. Dryckesrapporten 2020 2024 redovisar att Sverige 2019 2021 hade 64 registrerade vinproducenter i Sverige. Vinproduktionen i Sverige återfinns främst i Skåne, där mer än hälften ( 36 35 stycken) ligger. De flesta återfinns i Ystad, Simrishamn, Höganäs och Helsingborg. Därefter följer i rangordning Halland 4, Blekinge 3, Södermanland 3 och Västra Götaland 3. I år har så den första tävlingen i sitt slag The Swedish Wine Tasting 2024 gått av stapeln och slutomgången hölls i Ängelholm i biltillverkaren Koenigseggs lokaler. Svenska viner ställdes mot europeiska i blindtest. Svensk vin hamnade i topp och på listans första åtta platser återfanns fyra svenska. Två från Kullabergs Vingård i Höga ­ näs, varav det ena vann hela tävlingen, och två från Flädie Vingård utanför Lund. 1. Sverige Kullabergs Vingård Skåne 2. Frankrike 3. England 4. Frankrike 5. Italien 6 plats Sverige Flädie Vingård Skåne, 7 Sverige Flädie Vingård Skåne, 8 plats Kulla ­ bergs Vingård Skåne. Från den svenska uttagningen till den första delen av tävlingen i Stockholm tog sig elva av tolv viner från Skåne. Listan från första omgången inklusive de ovan nämnda ser ut som följer: 9. Frankrike, 10. Portugal, 11. Spanien, 12. Sverige Lottenlund Estate Skåne, 13. Österrike, 14. Sverige Flädie Vingård Skåne, 15. Sverige Flädie Vingård Skåne, 16. Sverige Ästad Vingård Halland, 17. Sverige Klagshamns Vingård Skåne, 18. Italien, 19. Spanien, 20. Frankrike. Att så många svenska viner återfinns i en tävling med viner som har liknande stil i samma prisklass i konkurrens med viner från välkända producenter och väletablerade vinländer måste ses som en svensk framgång. Vi ser fram emot att de svenska vinodlarna, mikrobryggerier och andra producenter av alkoholhaltiga drycker ska få motsvarande möjligheter till försäljning vid produk ­ tionsstället som övriga EU. Turism Vinturism tar plats som ett viktigt inslag i vinodlingar runt om i världen. Här har Skåne och Sverige möjlighet att utveckla besöksnäringen. Den regionala ekonomin utvecklas genom att vinbesökare inte enbart köper vin utan också gör andra besök och inköp i regionen när de övernattar och intar sina måltider. När det kommer till andra länder finns det en rapport från Nya Zeelands turist ­ förening som presenterar information om vinturism i landet 2014. Trots att rapporten har tio år på nacken visar den att antalet turister som besökt en vingård redan då kom upp i en siffra på 220 000 per år mellan åren 2009 och 2013. Det motsvarar cirka 13 procent av alla turister enligt Tourism New Zeeland som RUT har tittat på. I rapporten fram ­ kommer det också att utländska vinturister spenderar drygt 32 procent mer än den genom ­ snittliga turisten redan 2013. Australiens branschorganisation har i en studie om australiensisk vinindustri fått fram att varje krona som produceras i vinindustrin genererar 2 kronor indirekt i de branscher som kan kopplas till andra branscher och man beräknar att varje sysselsatt person i vinindustrin genererar ytterligare 1,1 till 1,5 till andra branscher. Därmed kan vi med blicken framåt se möjligheterna för svensk gårds ­ försäljning av vin kopplat till turism, besöksnäring och att bo, leva och verka på vår landsbygd. Vi är övertygade om att gårdsförsäljning kommer att ge Skåne och Sverige ett uppsving för kulinarisk turism framåt i kombination med upplevelsebaserad besöks ­ näring. Vi vill därför framhålla vikten av vad gårdsförsäljning kan inbringa genom turism i Sverige. Turism och Skåne är nära förknippat och vi menar att alkohollagen bör ses över (kapitel 8) i berörda delar så att inte den väsensskilda tolkningen av matkravet förstör för företagen inom besöksnäringen. Kravet på eget kök är förlegat och bör hävas. Två olika verksamheter kan samverka och det är orimligt att varje lokal ska ha ett kök som inte behöver nyttjas. Det är varken hållbart eller ekonomiskt försvarbart. Som ex kan nämnas att ett företag köper lokalen intill och utökar sin verksamhet och då får krav på att kök ska finnas i båda lokalerna. Inom ramen för turism finns också lokaler med serveringstillstånd som dels har sin ordinarie verksamhet men som även hyr ut till privata sällskap. Här bör alkohollagen kunna ge möjlighet för att hänsyn tas till dagens förutsättningar för att en växande turism och besöksnäring. Denna motion ställer sig samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Emma Ahlström Köster (M) Ludvig Ceimertz (M) Lars Johnsson (M) Louise Meijer (M) Noria Manouchi (M) Peter Ollén (M) Mats Sander (M) Boriana Åberg (M) === HD022473: Gårdsförsäljning av alkoholdrycker === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022473 Motion till riksdagen 2025/26:2473 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) Gårdsförsäljning av alkoholdrycker Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gårdsförsäljning vad gäller tillståndsprocesser, informationskrav och råvaruregler för att underlätta för producenter och besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 1 juni 2025 blev det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Detta har öppnat nya möjligheter för lokala producenter att sälja vin, öl och andra alkoholhaltiga drycker direkt till konsumenter och besökare. Besöksnäringen kring lokala vingårdar och bryggerier har blomstrat på många håll. Bussresor, privata rundvandringar och spridning av produktinformation via vänner och bekanta ökar intresset och försäljningen. Samtidigt har genomförandet av lagen visat på flera utmaningar och begränsningar. Frågan om krav på flaskstorlekar och paketering som inte är anpassade till marknadens faktiska behov är en av dessa. De flesta personer köper en eller ett par flaskor vin med sig men det borde vara möjligt och rimligt att kunna erbjuda servicen av att kunna köpa en kartong om kunden så önskar. Vin säljs i regel i kartonger om sex flaskor, en standard som är praktisk för hantering och transport, underlättar lagerhållning och stapling samt ger en balanserad och lämplig mängd för både försäljning och konsument ­ köp. Kommuners handläggning av tillstånd är en annan fråga som varierat stort. På vissa håll är den långsam och byråkratisk, vilket påverkat företagens ekonomi negativt. Berättelserna är olika. Det finns de bryggerier som försökt men avstått från gårds ­ försäljning till slut då kommunens byråkrati varit för omfattande. Bryggerier har också uttalats att det inte är lönsamt att gå med i gårdsförsäljning. Det 30 minuter långa obligatoriska informationstillfället vid varje besök innan köp är ett sådant inslag som bör ses över. Detta bör följas upp här och nu för att kunna justeras. Det vittnas om att hand ­ läggningstider i kommunerna tillsammans med kraven för att kunna få bedriva gårdsförsäljning varit oproportionerliga. Med det menas att de som redan har tillstånd för att tillverka och sälja till Systembolaget fått göra om hela ansökan från start som om de var helt nya inom branschen. Här behöver staten ge en vägledningen och tolkning som är rimlig. Kraven på att ge information om alkoholens skadeverkningar är i praktiken hårdare för gårdsförsäljning än för Systembolaget, vilket skapar onödiga hinder för gårdsförsäljning. Det behöver finnas en proportionalitet även i detta och därför bör det från lagstiftaren utfärdas en begäran om riktlinje till ansvarig myndighet som bör utfärda en sådan. Producenter har uttryckt frustration och varierande känslor, där hantverksbryggerier är de som har det tufft och svårt med det nuvarande upplägget för gårdsförsäljning. Det framkommer från besökare att man inte är i behov av att ha sett ståltankar runt om i landet. Ett kunskapshöjande evenemang är för många att slå in öppna dörrar, då de redan har ett fördjupat intresse av öl. Markfrågan och odling kontra tillverkning av viner är en annan fråga. Det är allmänt känt att hela vinvärlden beskriver att en vinproducent köper in druvor. Inom ramen för gårdsförsäljningen tillåts inte inköp av druvor, vilket hindrar små producenter i vårt land från att växa och säkerställa lönsamhet. Det är en viktig fråga att som lantbruk i Sverige kunna sälja sina druvor till andra som tillverkar vin, då svensk åkermark passar bättre till vinodling än till annat jordbruk på sina håll. Därför bör detta beaktas inom ramen för en levande landsbygd och att kunna skapa ökade möjligheter inom jordbruksbranschen. Äger man mer än 1 000 hektar kan man hitta en del differentierad mark att nyttja och det skapar arbetsinsatser på olika sätt med olika grödor. Perenna druvor hjälper till att sprida arbete och risker. Utbildning för att kunna arbeta med vinproduktion bör utredas för att skapa yrkes ­ mässiga anställningar med de nya möjligheter som gårdsförsäljning erbjuder. Detta inom ramen för gymnasiet på lantbruksprogrammet med inriktning mot trädgård med fokus på odling av frukt och bär. I södra Europa är gårdsförsäljning av lokalt producerade varor en viktig del av landsbygdens näringsliv och intäkter. Även gårdsförsäljning av öl och vin har blivit ett naturligt inslag för besöksnäringen och turistsektorn. I Sverige har lokala alkohol ­ producenter sedan 2008 kunnat sälja sina produkter på närmaste systembolag. Enligt branschorganisationen Svenskt Vin har Sverige 2025 runt 50 registrerade vinproducenter i landet. Vinproduktionen i Sverige återfinns främst i Skåne. Förra året gick den första tävlingen i sitt slag, The Swedish Wine Tasting 2024, av stapeln och slutomgången hölls i Ängelholm i biltillverkaren Koenigseggs lokaler. Svenska viner ställdes mot europeiska i blindtest. Svenskt vin hamnade i topp och på listans första åtta platser återfanns fyra svenska: två från Kullabergs Vingård i Höganäs, varav det ena vann hela tävlingen, och två från Flädie Vingård utanför Lund. Sverige, Kullabergs Vingård, Skåne Frankrike England Frankrike Italien Sverige, Flädie Vingård, Skåne Sverige, Flädie Vingård, Skåne Kullabergs Vingård, Skåne. Från den svenska uttagningen till den första delen av tävlingen i Stockholm tog sig elva av tolv viner från Skåne. Listan från första omgången inklusive de ovan nämnda ser ut som följer: 9. Frankrike, 10. Portugal, 11. Spanien, 12. Sverige, Lottenlund Estate, Skåne, 13. Österrike, 14. Sverige, Flädie Vingård, Skåne, 15. Sverige, Flädie Vingård, Skåne, 16. Sverige, Ästad Vingård, Halland, 17. Sverige, Klagshamns Vingård, Skåne, 18. Italien, 19. Spanien, 20. Frankrike. Att så många svenska viner återfinns i en tävling med viner som har liknande stil i samma prisklass i konkurrens med viner från välkända producenter och väletablerade vinländer måste ses som en svensk framgång. Turism Vinturism tar plats som ett viktigt inslag i vinodlingar runt om i världen. Här har Skåne och Sverige möjlighet att utveckla besöksnäringen. Den regionala ekonomin utvecklas genom att vinbesökare inte enbart köper vin utan också gör andra besök och inköp i regionen när de övernattar och intar sina måltider. När det kommer till andra länder finns det en rapport från Nya Zeelands turist ­ förening som presenterar information om vinturism i landet 2014. Trots att rapporten har tio år på nacken visar den att antalet turister som besökt en vingård redan då kom upp i en siffra på 220 000 per år mellan åren 2009 och 2013. Det motsvarar cirka 13 procent av alla turister enligt Tourism New Zeeland, som RUT har tittat på. I rapporten fram ­ kommer det också att utländska vinturister spenderade drygt 32 procent mer än den genomsnittliga turisten redan 2013. Australiens branschorganisation har i en studie om australiensisk vinindustri fått fram att varje krona som produceras i vinindustrin genererar 2 kronor indirekt i de branscher som kan kopplas till andra branscher och man beräknar att varje sysselsatt person i vinindustrin genererar ytterligare 1,1 till 1,5 till andra branscher. Därmed kan vi med blicken framåt se möjligheterna för svensk gårdsförsäljning av vin kopplat till turism, besöksnäring och att bo, leva och verka på vår landsbygd. Vi vet nu att gårdsförsäljning gett Skåne och Sverige ett uppsving för kulinarisk turism med upplevelsebaserad besöksnäring. Vi vill därför framhålla vikten av vad gårdsförsäljning kan inbringa genom turism i Sverige. Därför är det glädjande att regeringen nu tagit steg för att slopa det så kallade matkravet som förstör för företagen inom besöksnäringen. Kravet på eget kök är förlegat. Två olika verksamheter kan samverka och det är orimligt att varje lokal ska ha ett kök som inte behöver nyttjas. Det är varken hållbart eller ekonomiskt försvarbart. Som exempel kan nämnas att ett företag köper lokalen intill och utökar sin verksamhet och då får krav på att kök ska finnas i båda lokalerna. Inom ramen för turism finns också lokaler med serveringstillstånd som dels har sin ordinarie verksamhet men som även hyr ut till privata sällskap. Här bör alkohollagen kunna ge möjlighet för att hänsyn tas till dagens förutsättningar för en växande turism och besöksnäring. Denna motion ställer sig samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Ulrika Heindorff (M) Boriana Åberg (M) Noria Manouchi (M) Lars Johnsson (M) Peter Ollén (M) Emma Ahlström Köster (M) Ludvig Ceimertz (M) Lars-Ingvar Ljungman (M)