Jämförelse 455ecd5395d3f20e4f1fb4d4
Underlagets kontrollsumma: 255de76666829cb4922894e999b43f4c0eaa0359300d3aceaeed52abc15c51b6

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA021880: Integration ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021880

Motion till riksdagen
2022/23:1880
av Jonny Cato m.fl. (C)
Integration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att utreda hur rutinerna för utbetalning och uppföljning av kommunersättningarna för asylmottagande kan förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till ökad självförsörjning för nyanlända genom att införa ett etableringslån i stället för etableringsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till kvalificering till delar av socialförsäkringssystemen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att det görs en uppföljning av bosättningslagens syfte att alla kommuner ska ta ett långsiktigt delat ansvar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett skyndsamt införande av en sfi-peng och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur nätbaserade kurser, appbaserade och AI-understödda läromedel samt andra digitala hjälpmedel ska bli en större del av integrationsarbetet, som en del av en förstärkt sfi-undervisning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att förändra stödet till personer som kombinerar sfi och en yrkesutbildning, för att på så sätt sänka trösklarna till utbildning och arbetsmarknad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en förbättrad och effektiviserad inventering av nyanländas kompetenser, en effektiviserad valideringsprocess och ökade möjligheter till komplettering och tillvaratagande av en utländsk examen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning och höjda ambitioner för intensivåret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge utrikes födda kvinnor och män lika möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska myndigheter alltid ska ställa samma krav och förväntningar på kvinnor och män och att bidrag bör utbetalas till båda parterna i en parrelation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla konceptet med integrationsförskola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen för att stärka tidiga insatser och öka likvärdigheten i utbildningsväsendet bör se över hur fler barn kan få tillgång till förskola och fritidshem, oavsett föräldrars livssituation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka nyanlända barns utbildning genom en intensivare och mer systematiskt utarbetad språkutbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ämnet svenska för dem som inte har det som modersmål bättre kan anpassas för den språkligt heterogena elevgrupp som finns i svensk skola, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tvåspråkiga klasser där nyanlända bör beredas möjlighet att läsa in kärnämnen på sitt modersmål och om att nationella prov på andra språk bör utredas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större del av integrationsprocessen bör ske i samverkan med civilsamhället, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samhällsplaneringen verka för blandade upplåtelseformer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera behovet av statliga insatser för att underlätta arbetet för verksamheter och projekt som syftar till att minska segregation och utsatthet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga och motverka trångboddhet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige präglas sedan länge av en långvarig och allvarlig social klyvning. Det är en klyvning som skär mellan människor och mellan platser. Mellan de med utbildning, språk och yrkeserfarenhet och de som inte har ett jobb. Mellan, å ena sidan, välmående
och företagsamma orter och, å den andra sidan, utsatta stadsdelar och bruksorter. Friheten
och möjligheterna är ojämnt fördelade.
Vi kan också se effekterna av hur covid-19-pandemin slagit hårt mot människor i utsatta områden och mot dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Den klyvning som redan tidigare var allvarlig och oroande riskerar att förvärras betydligt i pandemins spår. Därför behöver vi agera, möta utmaningarna och blicka framåt.
Lösningen för att hjälpa de som hamnat på fel sida om klyvningen är inte mer stat
­
liga bidrag och regleringar. Det är riktiga jobb, varaktig tillväxt, fler dynamiska företag, högkvalitativa utbildningar och efterfrågade färdigheter.
Arbetsmarknadspolitiken är central för integrationen. Under den gångna mandat
­
perioden har viktiga reformer genomförts och påbörjats. Sverige behöver fortsätta utveckla och förnya vår svenska modell. Sverige ska vara ett land där alla människor, infödda som inflyttade, både kan och förväntas göra en livsresa, bygga sin tillvaro och få egenmakt att forma sina liv. Oberoende av postnummer och bakgrund. Att bygga en möjligheternas ekonomi, som främjar den enskildas frihet, ekonomins tillväxtförmåga och klimatomställningen. Som bryter klyvningen mellan människor och platser. Att bygga denna möjligheternas ekonomi är det stora och avgörande arbete som vi nu måste ta oss an.
Etablering och arbete
Sveriges integrationspolitik har djupa brister. Covid-19-pandemin ställde oss dessutom inför en av våra största prövningar på mycket länge, med ökande arbetslöshet och stora svårigheter för företagen i många personalintensiva branscher. Även om de som blivit
arbetslösa under pandemin delvis tillhört nya grupper, är det samma personer som tidigare
hade en svag ställning på arbetsmarknaden – varav många nyanlända och utlandsfödda – som också denna gång i hög grad var de som förlorade sina jobb. Det mesta pekar nu på att vi är på väg in i en lågkonjunktur som riskerar att leda till ytterligare utmaningar för integrationspolitiken.
För att Sverige ska stå starkt nu och i framtiden behövs effektiva reformer som för
­
bättrar vår mottagning av nyanlända med tydligt jobbfokus. Sverige har behövt genom
­
föra en rad snabba reformer under pandemin. Men det behövs också en långsiktig optimistisk syn på vad människor kan bidra med. Invandring och integration har under århundraden varit en viktig drivkraft bakom några av världens mest konkurrenskraftiga och välmående ekonomier.
Vi behöver fortsätta genomföra strukturreformer för att skapa förutsättningar för minskad tudelning på svensk arbetsmarknad. En arbetsmarknad som samtidigt har ett stort kompetensförsörjningsbehov med demografiska utmaningar och med snabbare
utvecklingstakt och omställningsbehov. En arbetsmarknad som behöver se varje individs
möjligheter att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och ett bättre samhälle.
Ett historiskt stort mottagande av nyanlända under några av de senaste åren kräver en politik som möjliggör att dessa människor kan ta sina första steg ut på den svenska arbets- och bostadsmarknaden. Vi behöver stärka nyanländas möjligheter på arbets- och bostadsmarknaderna så att de fullt ut kan bli en del av samhället. Då stärks den svenska ekonomin, motsättningarna minskar och vi kan behålla vår öppenhet mot omvärlden.
I dag kommer många människor inte in i samhället, utan hamnar i stället i ett perma
­
nent utanförskap. Det finns ett stort värde i att nyanlända tidigt får ta del av det svenska samhället och kunskap om hur det fungerar. Därför har Centerpartiet bidragit till att alla asylsökande ska genomgå samhällsorientering och börja lära sig svenska från dag ett.
Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för nyanländas etablering i Sverige från kommunerna till Arbetsförmedlingen, har inte lett till de förbättringar som var syftet. Därför vill Centerpartiet att kommunerna ska ansvara för etableringen. Vi anser också att man bör se över möjligheterna att utreda hur rutiner för utbetalning och uppföljning av kommunersättningarna kan förbättras. Vi behöver även se över hur nyanlända i högre grad kan bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning, exempelvis genom att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige.
En grundläggande princip är att människor som tar del av våra gemensamma trygg
­
hetssystem behandlas lika. Samma möjligheter och skyldigheter ska gälla alla. Därför är det rimligt att nyanlända också får arbeta för att nå högre ersättningsnivåer i social
­
försäkringen, så att man kvalificerar sig in i det svenska socialförsäkringssystemet. Det ökar drivkrafterna att komma i arbete, sänker kostnaderna och tydliggör att asylrätten handlar om att erbjuda skydd, inte förmåner. Ersättning i transfereringssystem bör därför utgå baserat på inkomst, och därmed inbetald skatt, snarare än dagens framåt
­
blickande mått: sjukpenninggrundande inkomst. Existerande undantag från kvalificer
­
ingsregler för flyktingar, inom exempelvis garantipensionen och sjukersättningen, bör tas bort.
Tiden från att man har fått uppehållstillstånd till att man får ett arbete måste gå snabbare. Centerpartiet har därför under mandatperioden sett till att införa ett intensivår för särskilt motiverade nyanlända som under ett års tid får ta del av intensiva och yrkes
­
förberedande insatser.
Bosättningslagen
Bosättningslagen innebär sedan 2016 att alla kommuner ska ta emot nyanlända. Vi anser att det är upp till kommunen att tolka bosättningslagen och huruvida en nyanländ ska ha
rätt till boende efter etableringstiden. Däremot anser vi att kommunen har fortsatt försörj
­
ningsansvar
för den nyanlända även efter två år och att det kan finnas behov av att se till
att kommunerna tar detta ansvar och inte på olika sätt försöker kringgå ansvaret. I synner
­
het
när kommuner försöker uppmana nyanlända att flytta till andra kommuner med sämre arbetsmarknadsförutsättningar enbart för att undvika kostnader för försörjnings
­
stöd. Vi vill därför att det görs en uppföljning av bosättningslagens syfte för att alla kommuner ska ta ett delat ansvar för nyanlända.
Svenska för invandrare
En viktig nyckel för integrationen är språket. Kvaliteten i svenska för invandrare (sfi) är otillräcklig, samtidigt som vissa privata och ideella utbildningsanordnare visat sig fram
­
gångsrika i att lära ut språk. Därför har Centerpartiet varit drivande för att förbättra sfi-undervisningen och att utreda en sfi-peng. Sfi-pengen innebär att utbildningsanordnaren
får betalt genom en typ av skolpeng som baserar sig på uppnådda resultat i form av språk
­
utveckling.
Denna fråga är nu utredd, och regeringen måste nu ta vara på utredningen och skyndsamt införa en sfi-peng.
I dag finns dessutom tillgång till bra och välfungerande digitala hjälpmedel för undervisning. Därför vill vi att man även ska utreda hur nätkurser, appbaserade och AI
‑
understödda läromedel samt andra digitala hjälpmedel ska bli en större del av sfi-undervisningen och integrationsarbetet.
Möjligheterna att tillägna sig det svenska språket samtidigt som man tar sig in på arbetsmarknaden behöver stärkas. I branscher där behovet av arbetskraft är stort blir detta extra angeläget. För att tackla personalbristen inom vård och omsorg krävs betydande insatser. Fler ungdomar måste välja vård- och omsorgsutbildningar. Sam
­
tidigt är alla personer som kommit till Sverige från andra länder av avgörande betydelse för vår välfärds framtid. Centerpartiet vill möjliggöra för fler utrikes födda kvinnor att utbilda sig till yrken inom vård och omsorg. För att stötta fler nyanlända att göra karriär inom vård och omsorg vill Centerpartiet förändra stödet till personer som kombinerar sfi och en yrkesutbildning. Det behövs ett nytt, bredare och mer flexibelt statsbidrag som ersätter nuvarande system, för att på så sätt sänka trösklarna till utbildning och arbets
­
marknad. Vi behöver i större utsträckning kunna utgå från individens och kommunernas förutsättningar.
Validering av kompetenser och utvecklat intensivår
Många som kommer till Sverige har såväl utbildning som lång arbetslivserfarenhet. Inte sällan i yrken som vi i dag ser ett stort behov av i Sverige, som läkare, ingenjörer och andra specialister. I dag finns fortfarande inget effektivt och systematiskt sätt att, i samarbete mellan Migrationsverket och exempelvis Arbetsförmedlingen, inventera vilka kompetenser, inte minst i bristyrken, som finns hos nyanlända. Det är viktigt att denna kunskap hos nyanlända akademiker och experter inte förslösas utan identifieras och möjligheter skapas att så snabbt som möjligt använda dessa kompetenser i produktivt arbete, inte minst genom att betyg valideras och utbildningar kompletteras. I många år har det samtidigt talats om att valideringen av dessa människors meriter ska påskyndas. Men i grunden är principen enkel: Processen ska börja omedelbart vid ankomst, med inventering av kompetenser. Det ansvaret ska finnas hos Migrationsverket. De myndig
­
heter, främst högskolorna, som i nästa steg får uppdraget att validera och komplettera
dessa kompetenser ska ha starka incitament att avsätta resurser i form av tid och personal
som möjliggör en snabb process. Det måste också finnas tillräckligt väl organiserade kompletterande kurser för att svara mot behoven.
Införandet av intensivåret, som kombinerar insatser för språk och praktik med riktiga jobb och mentorskap, var en viktig reform. Reformen måste dock förvaltas och utvecklas. Ytterligare insatser behövs för att göra intensivåret till det effektiva verktyg för integration som det ska vara. Uppföljningar behöver göras, och ambitionsnivån höjas.
Fokus på jobb för utrikesfödda kvinnor
Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda, finns också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet.
Särskilt kvinnor som är födda utrikes och som flytt från sitt hemland har haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av hushållsarbete och barnpassning, vilket kraftigt minskar chansen att komma in i arbete. Tiden i föräldraförsäkring bör därför begränsas och språkutbildning påbörjas parallellt med eventuell föräldraledighet.
En delredovisning från Kommissionen för jämställda livsinkomster visar på stora skillnader i bemötande av kvinnliga och manliga arbetssökande. Manliga arbetssökande får både andra insatser som i högre utsträckning leder till jobb och dessutom insatser i ett tidigare skede. I en promemoria från samma kommission påvisades omfattande brister i arbetsmarknadsetableringsprocessen – färre kvinnor skrivs in och fler kvinnor avbryter processen, kvinnor får färre möten och bedöms i lägre grad som matchnings
­
bara. Detta måste beaktas i fortsatt reformarbete för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.
Det är viktigt med en tydlighet från samhällets sida när det gäller grundläggande värderingar om människors lika rätt och värde. Ekonomiska ersättningar till hushåll, som till exempel ekonomiskt bistånd, bör som regel betalas ut jämnt mellan makar, för att stärka kvinnors ekonomiska makt. Och kvinnor ska alltid ges rätt och möjlighet att ha enskilda möten med myndigheter, utan manlig släkting eller bekant närvarande. Rätten till tolk måste också upprätthållas bättre än den gör i dag. Kvinnor får i större utsträckning än män enbart andrahandsinformation genom att barn eller en manlig släkting eller bekant agerar tolk åt dem. Bemötandet från myndigheter måste också i högre grad spegla att samhället har samma förväntningar på kvinnor och män att integreras och komma i arbete.
Förskola och skola för nyanlända barn
Genom att kommunerna arbetar med uppsökande verksamhet kan familjer med svårare förutsättningar få bättre information och kunskap om förskolans uppdrag och verksam
­
het. Det är också ett sätt att nå nyanlända föräldrar och erbjuda dem möjligheten att gå till en integrationsförskola, där ordinarie förskoleverksamhet bedrivs parallellt med sfi-undervisning för föräldrarna. Konceptet med integrationsförskolor där föräldrar studerar svenska i anslutande lokaler till förskolan ska utvecklas i Sveriges samtliga kommuner.
Varje barn ska ha samma rätt till utbildning och utveckling. Vi vill också ge kommu
­
nerna
i uppdrag att arbeta med uppsökande verksamhet. Genom att kommunerna nu är
skyldiga att arbeta med uppsökande verksamhet kan familjer med svårare förutsättningar
få bättre information och kunskap om förskolans uppdrag och verksamhet. Det är också ett sätt att nå nyanlända föräldrar och erbjuda dem möjligheten att gå till en integrations
­
förskola, där ordinarie förskoleverksamhet bedrivs parallellt med sfi-undervisning för föräldrarna. Konceptet med integrationsförskolor där föräldrar studerar svenska i anslutande lokaler till förskolan ska utvecklas i Sveriges samtliga kommuner.
Både förskola och fritids bidrar till att utjämna livschanser och ökar möjligheten att klara skolan. Det ger viktiga sociala sammanhang som lägger grunden för barns utveck
­
ling och lärande och är en viktig del i det förebyggande arbete som krävs för att mot
­
verka kriminalitet längre fram i livet. De barn som skulle ha allra mest nytta av förskola och fritidshem får inte denna möjlighet fullt ut. Det skapar en ojämlik start i livet – och är ett hinder för integrationen. Förra året var det drygt 18
000 barn i åldrarna 3–5 år, eller 5
procent, som inte gick i förskola alls. Överrepresentationen är stor bland utlands
­
födda, där det är mer än dubbelt så vanligt att barnen inte går i förskola. Detsamma gäller för människor med låg ekonomisk standard. Läsåret 2018/19 var det 84 procent av alla 6–9-åringar som var inskrivna i fritidshem, men i utanförskapsområden var andelen
bara 68 procent. Fritids har ett utvidgat kompensatoriskt uppdrag, då det ska kompensera
för sådant som kanske inte finns i det egna hemmet och ge barn möjlighet att utveckla de förmågor som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildning.
Att ge alla barn ökad rätt till förskola och fritids är bland de viktigaste investeringar vi kan göra i våra barns framtid, därför bör regeringen se över hur detta kan säkerställas. Genom att ge alla barn – oavsett storlek på föräldrarnas plånbok -- möjlighet att gå i förskola och fritidshem kan vi med tidiga insatser utjämna livschanser, öka den ekonomiska jämställdheten och ge mer pengar till landets barnfamiljer.
Språket och läsning är nyckel för alla ämnen i skolan och för att klara sig i samhället.
Ett problem för många nyanlända barn är att de inte klarar av att nå målen i skolan. Många nyanlända barn har liten eller ibland ingen skolerfarenhet och tillsammans med dåliga kunskaper i svenska blir det svårt att hänga med i undervisningen. För att kompensera för detta krävs en längre period av intensifierad skolgång med fokus på de viktigaste kunskaperna. Bland de viktigaste av dessa är förmågan att prata svenska, med en utökning av antalet timmar med undervisning i svenska för dessa barn. Här behövs ett systematiskt helhetsgrepp baserat på den kunskap som finns om effektiv intensiv språkträning i andraspråk.
Vi behöver stärka nyanlända barns utbildning genom intensivare och mer systema
­
tiskt utarbetad språkutbildning. Språkintroduktionsprogrammet ska rikta sig till de elever som nyligen kommit till Sverige. Parallellt med deltagande i språkintroduktions
­
programmet ska elever slussas in i den ordinarie verksamheten. Nyanlända elever ska beredas möjlighet att läsa in kärnämnen i skolan på sitt modersmål, i så kallade två
­
språkiga klasser, för att säkerställa att de inte hamnar efter kunskapsmässigt. Även nationella prov på andra språk bör utredas.
Den framtida undervisningen i svenska behöver möta elever som har svenska som modersmål, elever som har svenska som ett av flera modersmål och elever som lär sig svenska som ett nybörjarspråk. Dessutom måste svenskundervisningen, i hela skol
­
systemet, möta nyanlända elever med eller utan tidigare skolbakgrund oavsett när de börjar i svensk skola. Det stora antal nyanlända som kom till Sverige 2015–2016 har aktualiserat svensk skolas utmaningar med att möta denna heterogena grupp. Problemen med dagens svenskundervisning är flera, bland annat bristande likvärdighet och organisatoriska svårigheter. Det har även framförts kritik mot brister i lärarutbildning och lärares fortbildning och det faktum att nyanlända elever inte omfattas av ämnet svenska som andraspråk. Det innebär att enbart förändrade regleringar eller nya stöd
­
material inte kommer att kunna leda till nödvändiga och hållbara förbättringar. En utredning behöver därför undersöka hur ämnet svenska kan reformeras för att möta den språkligt heterogena elevgrupp som många svensklärare redan i dag undervisar.
Civilsamhällets roll för integrationen
En viktig och underskattad roll i mottagandet av nyanlända spelas av civilsamhället. I civilsamhället finns nätverk som förmår koppla de nyanlända till arbetsliv och jobbmöjligheter, och erbjuder kunskaper om det svenska samhället. Ofta är en insats via civilsamhället många gånger mer effektiv för jobb än Arbetsförmedlingens program.
Centerpartiet anser att man måste se över hur man kan stärka civilsamhällets roll i integrationsprocessen. I detta arbete bör vi utreda hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan allokeras för att skapa långsiktiga partnerskap och därmed frångå dagens projektfinansieringsmodell. Genom att öka långsiktigheten i detta arbete, och låta föreningar och organisationer spela en tydligare roll kan en större del av integra
­
tionsprocessen ske i samverkan med civilsamhället. Vi vill skapa möjligheter för föreningslivet att komma till skolor och fritidshem för att låta barn testa nya aktiviteter. För att fler barn ska få chans att hitta en idrott eller annan föreningsaktivitet som de tycker är rolig så bör föreningslivet ges möjlighet få komma in i skolan och på fritidshem. Det öppnar möjligheter för barn som annars kanske inte fått chansen att testa nya aktiviteter och att gå med i föreningslivet. Att barn får samlas runt intressen ger också möjlighet till ökad integration. Detta kan också stärka föreningslivet då nya medlemmar kan tillkomma.
För att få till en bättre integration krävs också att vi lyfter utsatta områden, gör utanförskapsområden till attraktiva, trygga och välmående områden. Också i detta arbete spelar civilsamhället en avgörande roll.
Bostadspolitik för bättre integration och minskad segregation
Bostadspolitiken spelar roll för integrationen. Men den är också viktig för att motverka segregation. Under lång tid var antalet upplåtelseformer på bostadsmarknaden ganska litet. Grovt förenklat bodde människor i hyresrätt eller bostadsrätt eller ägde själva sitt hem. Det finns i dag en rik flora av olika bostäder och upplåtelseformer på marknaden. Det behövs en mångfald av bostadstyper och upplåtelseformer inom ett och samma bostadsområde som gör att man kan byta sitt boende men ändå stanna kvar.
Att blanda upplåtelseformer och bostadstyper är något som bör stimuleras. Insatser behövs i syfte att fler ska ha möjlighet att äga sitt boende och investera i det. En blandad bebyggelse ger också de många människor som känner starka band till den plats där de vuxit upp en möjlighet att bo kvar även om behoven och den egna ekonomin förändras. Detta är en av de frågor som en bostadssocial utredning bör ta i beaktande och lämna förslag kring.
Blandade upplåtelseformer, levande stadsmiljöer och en framåtsyftande samhälls
­
byggnadspolitik är viktiga delar för att minska segregationen. Samtidigt behövs en social infrastruktur för att bryta segregationen. Erfarenheter visar att samverkan mellan fastighetsägare, bostadsbolag och myndigheter kan vara helt avgörande för att bryta en negativ utveckling i bostadsområden som är utsatta enligt polisens definition, eller där den sociala utsattheten på andra sätt är utbredd. Ett tätt samarbete mellan fastighets
­
ägare, sociala myndigheter, polis, näringsliv, civilsamhälle, föreningsliv med mera är en viktig framgångsfaktor om segregation och utsatthet ska brytas.
Listan över åtgärder som kan vara viktiga i sammanhanget kan göras lång. Bland dessa kan nämnas åtgärder för att minska brottslighet, systematiskt arbete för att höja skolresultaten, satsningar på idrott, samhällsservice och att stötta utrikesfödda kvinnor att komma i egen försörjning. Runtom i landet drivs ett stort antal projekt och verksam
­
heter som syftar till att motverka segregation och utsatthet. Fastighetsägare och
bostads
­
bolag är ofta en viktig aktör i denna typ av verksamheter. Det är viktigt att erfarenheterna
av dessa insatser, som på flera håll varit mycket framgångsrika, tas tillvara och sprids. Möjligheterna att göra detta på ett samordnat och strukturerat sätt bör ses över för att utvärdera om det finns insatser från statligt håll som skulle kunna underlätta arbetet. Samtidigt har kommunerna en viktig roll att spela och de kan, mot bakgrund av exister
­
ande projekt och verksamheter, vara viktiga för att skapa stabilitet och långsiktighet i dessa insatser.
I vissa områden är också trångboddhet ett utbrett problem. Här behövs ett aktivt arbete, med ökad samverkan mellan kommuner och statliga myndigheter. Det behövs en kartläggning av trångboddheten, och lämpliga insatser för att motverka trångboddhet behöver utredas.
Jonny Cato (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Muharrem Demirok (C)
Catarina Deremar (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Christofer Bergenblock (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Anders Ådahl (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Anna Lasses (C)

=== HC022165: Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022165

Motion till riksdagen
2024/25:2165
av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabellen i motionen.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Jämställdhet
Jämställdhet är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030. En jämställd
fördelning av resurser, makt och inflytande samt den mänskliga rättigheten att leva ett liv fritt från diskriminering och våld är en förutsättning för en hållbar utveckling. Det handlar om att riva de hinder som begränsar såväl flickors och pojkars som kvinnors och mäns frihet. För att det ska bli verklighet måste vi både som individ och gemensamt som samhälle, arbeta för en jämställd och hållbar utveckling. Centerpartiets mål för jämställdhetspolitiken är övergripande att:
Stoppa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Stärka kvinnors ekonomiska egenmakt
Säkra en jämställd och jämlik vård
Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Våldet förekommer i hela landet, inom alla åldrar och i olika typer av relationer, men drabbar på ett helt överskuggande sätt flickor och kvinnor. År 2022 anmäldes över 20
000 fall av misshandel på en kvinna över 18 år där den utsatta var bekant med gärningspersonen. Mörkertalet är stort. Det
behövs krafttag som stoppar den akuta våldsspiralen och långsiktigt skyddar våldsutsatta
kvinnor. Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Våld i ungas partner
­
relationer måste motverkas. Det finns ett behov att utveckla det preventiva våldsföre
­
byggande arbetet. Centerpartiet bedömer att det behövs särskilda resurser till aktörer som riktar sig till unga som utövar våld och kontroll i sina partnerrelationer och/eller utsätts för våld i sin partnerrelation. Det är av största betydelse att personer som utsatts för våld i nära relationer får stöd av samhället genom ökad tillgång till kvinnojourer, skyddat boende och andra livsviktiga verksamheter. De ideella jourerna har en unik erfarenhet och stor kompetens och är en viktig resurs i kampen mot våldet, men det är det offentligas skyldighet att trygga en långsiktig och mer stabil finansiering. För Centerpartiet är det centralt att verka för en mer långsiktig och stabil finansiering av kvinnojourernas verksamhet.
Kvinnors ekonomiska egenmakt
Centerpartiet vill uppnå ett samhälle där kvinnor och män har lika möjligheter till makt och inflytande över sin egen situation. Ett samhälle som bidrar till att kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och inte vara ekonomiskt beroende av en partner. Vi måste därför komma åt löneskillnader, den ojämlika fördelningen av föräldraledighet, deltids
­
arbete och de strukturer som begränsar kvinnor från att starta och driva företag. Det får långtgående negativa ekonomiska effekter för kvinnor. Att föda barn ska inte stå i vägen för karriären och föräldraskap ska inte vara en ekonomisk fälla för kvinnor. Därför vill
vi reformera föräldraförsäkringen för en mer jämställd, enkel och tydlig föräldraförsäkring
anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv. Vi vill också höja statusen på kvinno
­
dominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Även kvinnors företagande behöver främjas, med trygghetssystem anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet.
En jämställd och jämlik vård
Den ojämställda vården är ett av våra stora samhällsproblem. Din hälsa, din möjlighet att överleva svår sjukdom eller få behandling ska inte bero på vilket kön du har. Studier visar att det finns skillnader mellan den vård som kvinnor och män får. Kvinnor under
­
behandlas jämfört med män vid hjärtsjukdom, stroke, diabetes och benskörhet och det saknas kunskap om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. För en jämställd vård och
omsorg vill vi stärka vårdutbildningarna, satsa på forskning och följa upp könsskillnaderna
i vården årligen. Vi vill också inrätta ett nationellt forskningsprogram som ska förbättra kunskapsläget om sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor.
Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndigheten har en central roll i att leda jämställdhetsarbetet och synlig
­
göra ojämställda strukturer i vårt samhälle. Det är därför av vikt att myndighetens upp
­
drag är tydligt formulerat och avgränsat, och att myndigheten ges förutsättningar för att aktivt arbeta för att samhället i stort ska nå de jämställdhetspolitiska målen. Sverige har under lång tid genomfört flera reformer som stärkt kvinnors ekonomiska egenmakt, men
den ekonomiska jämställdheten har stagnerat den senaste tiden, där utrikesfödda kvinnor
drar det kortaste strået. Kommissionen för jämställda livsinkomster konstaterar att myndigheterna inte redovisar könsuppdelad statistik i den grad de ska och att analyser därmed uteblir. Det är viktigt att myndigheterna, utifrån det uppdrag de har, själva prioriterar och driver sitt eget jämställdhetsarbete, men den ekonomiska jämställdheten behöver följas upp än mer noggrant på övergripande nivå.
Centerpartiet vill särskilt poängtera vikten av Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag rörande prostitution och människohandel. Som nationellt samordningsansvarig har Jämställdhetsmyndigheten möjlighet att driva på samverkan inom arbetet mot pro
­
stitution och människohandel, där regionkoordinatorerna har en nyckelroll i det före
­
byggande arbetet. I arbetet mot prostitution och människohandel spelar landets region
­
koordinatorer en viktig funktion. Centerpartiet bedömer att särskilda insatser behövs för att förhindra att barn och unga utnyttjas i prostitution och människohandel.
Arbetet mot att barn och unga utnyttjas genom sexuell exploatering och människohandel
behöver förstärkas. Centerpartiet bedömer att det behövs en generell kompetensutveckling
bland yrkesverksamma som möter barn som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för
kommersiell sexuell exploatering, till exempel inom elevhälsan, socialtjänst, bup och Sis.
Nationellt centrum för kvinnofrid
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala
universitet som arbetar för att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor samt för att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.
NCK bör få långsiktiga förutsättningar och ett nytt utvecklat nationellt kunskapsuppdrag.
Det är en viktig del i att säkerställa att alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med våldsutsatta personer får en grundläggande förståelse för bland annat normaliserings
­
processen och våldsutsatthet. NCK driver även Kvinnofridslinjen, en nationell stöd
­
telefon för våldsutsatta kvinnor för de som är utsatta för hot eller fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Antalet samtal har ökat stort de senaste åren och det är viktigt att NCK får långsiktiga och erforderliga ekonomiska förutsättningar så att de kan möta det stora
be
­
hovet av stöd. Det ska aldrig vara upptaget när en våldsutsatt kvinna tar modet och ringa.
Myndigheternas arbete för jämställdhet
För att de jämställdhetspolitiska målen ska nås behöver vi arbeta strukturerat med jäm
­
ställdhetsintegrering, så kallad gender budgeting och könsuppdelad statistik. Om vi inte synliggör skillnader, kan vi heller inte åtgärda dem. Jämställdhetsintegrering säkrar att resursfördelning, beslut och bemötande utgår från individen, utan att snedvridas av förutbestämda stereotyper, fördomar och okunskap. Gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Det synliggör hur de offentliga resurserna fördelas mellan könen, hur det möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och vilka effekter det ger. Budgetprocesser inom stat, regioner och kommuner
kan lämpligen utformas så att metoder för gender budgeting tillämpas. Jämställdhetsinte
­
grering
i myndigheter bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen och behöver stärkas. Därför vill Centerpartiet att det arbetet ska fortlöpa.
Integration
För att Sverige ska stå starkt, nu och i framtiden, behövs effektiva reformer som förbättrar
vår mottagning av nyanlända, med ett tydligt jobbfokus. I dag kommer många människor
som fått asyl i Sverige inte in i samhället, utan hamnar i stället i ett permanent utanför
­
skap. Vi måste se till att de som hamnat i utanförskap integreras och får ett arbete, på samma gång behöver vi få till en fungerande integration för dem som kommer som nya till Sverige. Segregationen bland nyanlända måste minska genom att begränsa möjlig
­
heterna att bo i eget boende under asyltiden. På så sätt kommer fler nyanlända bosätta sig över hela landet efter beviljat uppehållstillstånd. Det finns också ett stort värde i att nyanlända tidigt får ta del av det svenska samhället och kunskap om hur det fungerar. Därför har Centerpartiet bidragit till att alla som söker asyl ska genomgå samhällsintro
­
duktion för att tidigt lära sig om hur det svenska samhället fungerar.
Vi behöver också genomföra strukturreformer för att skapa förutsättningar för minskad
tudelning på svensk arbetsmarknad. En arbetsmarknad som samtidigt har ett stort kompe
­
tensförsörjningsbehov
med demografiska utmaningar och med snabbare utvecklingstakt och omställningsbehov.
Förbättra sfi och utökad språkundervisning för de som flytt från Ukraina
En viktig nyckel för integrationen är språket. Kvaliteten i svenska för invandrare (sfi) är otillräcklig, samtidigt som vissa privata och ideella utbildningsanordnare visat sig framgångsrika i att lära ut språk. Därför har Centerpartiet varit drivande för att förbättra
sfi-undervisningen och att utreda en sfi-peng. Sfi-pengen innebär att utbildningsanordnaren
får betalt genom en typ av skolpeng som baserar sig på uppnådda resultat i form av språkutveckling. Vi anser att det förslag som utredningen presenterat bör tas vidare och att en sfi-peng bör införas.
Personer som har flytt från Ukraina och beviljas uppehållstillstånd enligt massflykts
­
direktivet omfattas inte av de integrationsinsatser som nyanlända som beviljats asyl. De ukrainska flyktingarna som kommer hit bör dock snabbt få möjligheter att komma in i samhället. En viktig del är språket och flera olika åtgärder behöver vidtas för att kunna skala upp språkinlärningen så snabbt som det krävs. Även ersättningen till denna grupp behöver höjas.
Etablering
Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för nyanländas etablering i Sverige från kommunerna till Arbetsförmedlingen, har inte lett till de förbättringar som var syftet. Därför vill Centerpartiet att kommunerna åter ska ansvara för etableringen. Vi behöver även se över hur nyanlända i högre grad kan bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning, exempelvis genom att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige.
Införandet av intensivåret, som kombinerar insatser för språk och praktik med riktiga jobb och mentorskap, var en viktig reform för att förstärka integrationen och möjliggöra för fler nyanlända att snabbare komma i arbete. Reformen måste dock förvaltas och ut
­
vecklas. Ytterligare insatser behövs för att göra intensivåret till det effektiva verktyget
för integration som det ska vara. Uppföljningar behöver göras, och ambitionsnivån höjas.
Jobb och företagande
Det finns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande för att integrationen ska förbättras. Bland utrikesfödda är andelen som vill starta företag hög, men andelen företagare i exempelvis utanförskapsområden är lägre än i andra delar av landet.
Det behöver bli enklare att starta företag, billigare att anställa och löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Nationella regler och skatter behöver reformeras för att skapa en bättre, mindre tudelad och en mer välfungerande arbetsmarknad. Vi behöver också bredda etableringsjobben som möjliggör för företag att anställa nyanlända.
Fokus på jobb för utrikesfödda kvinnor
Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda, finns också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet.
Särskilt kvinnor som är utrikesfödda och som har flytt från sitt hemland har haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan arbetar i hemmet, vilket kraftigt minskar chansen att komma ut på arbetsmark
­
naden. Tiden i föräldraförsäkring bör därför begränsas och språkutbildning påbörjas
parallellt med eventuell föräldraledighet, till exempel med hjälp av Centerpartiets förslag
om införande av integrationsförskolor.
Det är viktigt med en tydlighet från samhällets sida när det gäller grundläggande vär
­
deringar om människors lika rätt och värde. Ekonomiska ersättningar till hushåll, som till exempel ekonomiskt bistånd, bör som regel betalas ut jämnt mellan makar. Rätten till tolk måste också upprätthållas bättre än den gör i dag. Barns möjligheter att agera tolk till sina föräldrar bör kraftigt begränsas. Bemötandet från myndigheter måste också i högre grad spegla att samhället har samma förväntningar på kvinnor och män att inte
­
greras och komma i arbete.
Civilsamhällets roll för integration
En viktig och underskattad roll i mottagandet av nyanlända spelas av civilsamhället. I
civilsamhället finns nätverk som förmår koppla de nyanlända till arbetsliv och jobbmöjlig
­
heter,
och erbjuder kunskaper om det svenska samhället. Centerpartiet anser att man måste se över hur man kan stärka civilsamhällets roll i integrationsprocessen. I detta arbete bör vi utreda hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan allokeras
för att skapa långsiktiga partnerskap och därmed frångå dagens projektfinansieringsmodell.
Genom att öka långsiktigheten i detta arbete, och låta föreningar och organisationer få en tydligare roll kan en större del av integrationsprocessen ske i samverkan med civil
­
samhället.
Diskriminering
I ett ojämlikt samhälle begränsas allas frihet. Det måste vi förändra. Alla människor i Sverige ska kunna vara fria och trygga oavsett vem man är. Därför vill vi stärka arbetet mot diskriminering och ojämlikhet i hela samhället. Diskriminering är ett allvarligt pro
­
blem som skadar både samhället som individen. Individen som inte får ett jobb eller sämre lön på grund av sitt kön, eller som inte släpps in på krogen på grund av sin hudfärg,
be
­
gränsas. Den liberala demokratin undermineras när tilltron till statens förmåga att skydda
och behandla alla människor på ett likvärdigt sätt sjunker. Rasism i samhället behöver uppmärksammas och bekämpas. Våra offentliga instanser behöver kunskapshöjande åtgärder och förstå hur rasism leder till diskriminering. Offentliga insatser mot
diskrimi
­
nering ska göras med effektiva. Vi vill reformera Diskrimineringsombudsmannens
upp
­
drag så att myndigheten mer aktivt upptäcker, undersöker och agerar mot diskriminering
. Centerpartiet vill dessutom ge mer resurser till polisens hatbrotts- och demokratienheter runtom i landet och ge civilsamhället bättre möjligheter att stötta brottsoffer. Vi vill också att myndigheter i större utsträckning ska införa anonyma ansökningsförfaranden vid anställningar.
Centerpartiets överväganden
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Integrationsåtgärder
98 925
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
4 964 625
560 000
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
142 746
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
105 919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
571 039
20 000
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
166 350
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48 163
±0
4:1
Åtgärder mot utanförskap
168 000
±0
Summa
6 265 767
580 000
Anslag 1:2 föreslås öka med 510 miljoner kronor år 2025 till följd av att Centerpartiet vill återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot till 5
000 per år. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 1
530 miljoner kronor år 2026 och med 2 060 miljoner kronor år 2027. Rätten för ukrainska flyktingar att folkbokföra sig välkomnas
av Centerpartiet, men det finns brister i det nya regelverket och inte minst finns ett glapp
mellan olika kohorter av ukrainska flyktingar, som bör rättas till och därför anslås 50 miljoner kronor årligen under anslag 1:2.
För att åstadkomma ett exitprogram för unga i prostitution anslås 10 miljoner kronor 2025 under anslag 3:1, som ökar till 15 miljoner kronor 2026 och 20 miljoner kronor 2027. Vidare föreslås anslaget 3:1 ökas med 10 miljoner kronor årligen från 2025 för att varaktigt stärka stödlinje för ungas relationer.
Jonny Cato (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Christofer Bergenblock (C)