Jämförelse 45293f63c209a36277069e68 Underlagets kontrollsumma: e0217fcaa9c745f16b739218d67fc272081fa1e1baeabf694041448193fb9ad5 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB0294: Utredning om rättegångskostnader för immateriella skydd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb0294 Motion till riksdagen 2023/24:94 av Lili André (KD) Utredning om rättegångskostnader för immateriella skydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över rättegångskostnader i patenträttsliga tvistemål med inriktningen att dessa ska hållas nere och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över handläggningstider i patenträttsliga tvistemål med inriktningen att dessa ska kortas och tillkännager detta för regeringen. Bakgrund Ett företags immateriella tillgångar har ofta betydande värden och utgör viktiga konkurrensmedel. Det är då viktigt att som företagare ha kunskap om immaterialrätt och hur man skyddar sina innovationer och tillvaratar sin rätt. Myndigheter i Sverige har etablerat program för att stimulera nyttjandet av de immateriella skydden. Det gäller både checkar för strategiutveckling och informations ­ kampanjer. Dessa har inte utvärderats och bygger därför på svag evidens samt avsaknad av elementär statistik. Inom ramen för den europeiska handlingsplanen för immateriella rättigheter har en agenda för förvaltning av immateriella tillgångar presenterats i mars 2023. Något för ­ enklat beskriver agendan hur forskare och entreprenörer kan bidra till det immateriella värdeskapandet inom bland annat EU:s forskningsprogram. I studien ”Att försvara ett patent – Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister” (Marcus Holgersson et al., 2023) analyseras 1 427 rättegångar i 40 länder, inklusive Sverige, där mindre svenska företag deltagit i olika rättstvister. I studien kan man läsa: ”En sammanfattande slutsats är att små aktörer och deras rådgivare saknar erfarenhet av och kunskap om patentintrångsmål, och att dessa aktörers patentstrategier inte primärt är utformade för att i slutänden lyckas upprätthålla patentet i domstol, utan snarare för att lyckas övertyga exempelvis inkubatorer, riskkapitalister och samarbetspartners om värdet av teknologin.” Dyra rättegångskostnader gör det svårt för den lilla aktören I Sverige hamnar kostnaderna i en rättsprocess på mellan en och tjugo miljoner kronor per part. Huvudregeln är att den förlorande parten måste betala båda parters rättegångs ­ kostnader. Detta gör det ofta svårt för småföretagare, startup-företag och mindre kapitalstarka aktörer. Å ena sidan finns det goda skäl bakom denna ordning. Det handlar delvis om att man inte ska stämma varandra ”i onödan” och genom att hota med höga kostnader vid förlust så skrämmer man bort de som inte har skäl för sina påståenden. Det handlar också om att de n som vunnit ett mål och gjort sin rätt gällande inte ska behöva betala för sin oskuld. Å andra sidan finns problem med reglerna om rättegångskostnader då de gynnar kapitalstarka aktörer. Universitetsforskare och startup-företag stämmer sällan någon för immaterialrättsliga intrång, och än mer sällan vinner de en tvist. Risken att få betala miljoner i rättegångskostnader avskräcker kapitalsvaga aktörer från att tillvarata sin rätt i en rättegång och man går ofta med på förlikning istället för att ta det vidare till rättegång. Översyn för stärkt skydd och ökade möjligheter att tillvarata sin rätt Det är ett problem för rättssäkerheten om kapitalsvaga aktörer avskräcks från att till ­ varata sin rätt i domstol. Sverige behöver därför regler som ökar incitamenten för företag, forskare och startup-företag att investera i patentskydd och tillvarata sin rätt. Det behövs ett skydd som indikerar de ekonomiska ramar som, i det enskilda fallet, gäller för att få patentskydd rättsligt prövat. Föregångsländer att titta på är Tyskland och England, som har infört regler som snabbar upp processerna och håller nere kostnaderna i patenttvister. Detta är viktigt för att ge småföretag, universitetsforskare och kapitalsvaga aktörer bättre möjligheter och stärkt skydd för sina innovationer. Mot denna bakgrund behövs en översyn av rättegångskostnaderna i patenträttsliga tvistemål med inriktningen att kostnaderna ska hållas nere. Långa handläggningstider i domstol är kostnadsdrivande och därför föreslås även att handläggningstiderna ses över. Lili André (KD) === HD023641: Förbättrade villkor för småföretag i patenträttsliga tvistemål === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023641 Motion till riksdagen 2025/26:3641 av Lili André (KD) Förbättrade villkor för småföretag i patenträttsliga tvistemål Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över rättegångskostnader i patenträttsliga tvistemål med inriktningen att dessa ska hållas nere och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över handläggningstider i patenträttsliga tvistemål med inriktningen att dessa ska kortas och tillkännager detta för regeringen. Motivering I studien ”Att försvara ett patent – Den lilla aktörens utmaningar i patenttvister” (Marcus Holgersson et al., 2023) analyseras 1 427 rättegångar i 40 länder, inklusive Sverige, där mindre svenska företag deltagit i olika rättstvister. En slutsats i studien är att små aktörer och deras rådgivare ofta saknar erfarenhet och kunskap om patent ­ intrångsmål, och att deras patentstrategier inte primärt utformas för att hävda rätt i domstol, utan snarare för att övertyga exempelvis inkubatorer, riskkapitalister och samarbetspartners om värdet av teknologin. En särskild utmaning är de höga rättegångskostnaderna. I Sverige hamnar kostnaderna i en rättsprocess ofta på mellan en och tjugo miljoner kronor per part. Huvudregeln är att den förlorande parten måste betala båda parters rättegångskostnader. Denna ordning har goda skäl – det motverkar onödiga stämningar och säkerställer att den som vunnit ett mål inte ska behöva stå för motpartens kostnader. Samtidigt innebär det att systemet i praktiken gynnar kapitalstarka aktörer. Universitetsforskare, startup-företag och andra mindre kapitalstarka aktörer stämmer sällan någon för immaterial ­ rättsliga intrång, och än mer sällan vinner de en tvist. Risken att få betala miljoner i rättegångskostnader avskräcker kapitalsvaga aktörer från att tillvarata sin rätt i domstol, vilket gör att många tvingas till förlikning trots att de har ett starkt skydd för sin innovation. Regeringen har nyligen lagt fram en proposition om en ny patentlag för att modernisera och effektivisera ansökningsförfarandet, samt gett Patent- och registreringsverket i uppdrag att följa upp handläggningstider. Dessa steg är viktiga för att förenkla regelverket och snabba på myndighetsprocesser. Men de adresserar inte de centrala utmaningarna i de civilrättsliga patenträttegångarna, där höga kostnader och långa handläggningstider i domstol fortsatt är avgörande hinder för små aktörers möjlighet att försvara sina rättigheter. För rättssäkerheten och innovationsklimatet är det problematiskt om mindre aktörer avskräcks från att tillvarata sina rättigheter i domstol. Sverige behöver därför regler som stärker incitamenten för forskare, entreprenörer och mindre företag att investera i patentskydd och våga pröva sina rättigheter. Förebilder kan hämtas från länder som Tyskland och England, som infört processregler som kortar ned handläggningstider och håller nere kostnaderna. Mot denna bakgrund behövs en riktad översyn av rättegångskostnaderna i patenträttsliga tvistemål, med inriktning på att dessa ska hållas nere. Därtill bör även domstolarnas handläggningstider ses över, eftersom utdragna processer i sig driver upp kostnaderna. Genom sådana reformer kan små och medelstora företag, forskare och innovatörer få bättre möjligheter att försvara sina rättigheter och stärka Sveriges innovationskraft. Lili André (KD)