Jämförelse 4524a0c9bd7a12841cb323d4 Underlagets kontrollsumma: 4e08518e50b4c8b1af080f2909b2085b78824c3c7c9aabf1538b123a29ad77d1 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022524: Förändringar av kommunallagen för bättre protokollföring === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022524 Motion till riksdagen 2023/24:2524 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) Förändringar av kommunallagen för bättre protokollföring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar av kommunallagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kommunallagen är grunden för våra kommuners självstyre på såväl kommunal som regional nivå i Sverige. Idag är grunden att protokollet förs på ordförandens ansvar. Dock kan förfaranden, som är säkerställda i kommunallagen, tappa praktisk betydelse vid protokollens färdigställande. Till exempel kan du idag reservera dig mot ett beslut i fullmäktige, nämnder och styrelser, vilket är en säkerställd rätt, utan att detta förs in i huvud ­ protokollet. Det förekommer att reservationer istället läggs som bilagor till protokollen, något som säkerligen inte varit den ursprungliga tanken när rätten att reservera sig mot ett beslut antogs. Nackdelen med förfarandet, att lägga skriftliga reservationer som bilagor till proto ­ kollen, blir främst att enskilda ledamöters och partiers möjligheter att klargöra sin inställning i en viss fråga kraftigt reduceras. Att utveckla en inställning skriftligt i en reservation kan ge både medborgare och massmedia en inblick i de resonemang som förts. Det stärker och underlättar det demokratiska inflytandet. Det bör därför klargöras att de skriftliga reservationer som lämnas in ska föras till huvudprotokollet – under den punkt där reservationen lämnats in. Ett liknande förfarande sker vid det som kallas ”skriftligt yttrande” eller ”protokolls ­ anteckning”. Detta är idag inte reglerat som en rättighet att lämna in, men kan i vissa fall läggas in i arbetsordningar som antas av respektive fullmäktige. Men i de kom ­ muner där detta inte tillämpas överlämnas möjligheten att godkänna, och därmed lämna skriftliga yttranden, till majoriteten i det beslutande forumet. Det ger, teoretiskt, möjlig ­ heter för en majoritet att förhindra att en minoritet får yttra sig. Skriftliga yttranden är vanligt vid ett förfarande där enskilda ledamöter och partier ställer sig bakom beslutsförslaget, men där man till protokollet kan föra in ett resone ­ mang om varför man röstar på ett visst sätt (alternativt att man saknar andra delar i beslutet även om man inte röstar emot detta). Det kan också tydliggöra varför man väljer att avstå från att delta i ett beslut, när ett skriftligt yttrande kan föras till proto ­ kollet. Regeringen bör därför återkomma med förslag på förändringar i kommunallagen, där rätten att föra in reservation och skriftliga yttranden tydliggörs i lag. Detta säker ­ ställer det demokratiska inflytandet även för minoriteter i våra beslutande forum. Mattias Eriksson Falk (SD) Eric Palmqvist (SD) Roger Hedlund (SD) === HC02666: Förändrat regelverk i kommunallagen för lägsta antal ledamöter i kommun- och regionfullmäktige === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc02666 Motion till riksdagen 2024/25:666 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD) Förändrat regelverk i kommunallagen för lägsta antal ledamöter i kommun- och regionfullmäktige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag till förändringar i kommunallagen i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen. Motivering Hur många som ska finnas i region- och kommunfullmäktige regleras i kommunallagen. Det är storleken på antalet röstberättigade som avgör hur många ledamöter som skall ingå. Vi har gått från att tidigare ha som lägst 31 ledamöter till att idag ha som lägst 21 stycken. Det saknas däremot idag en möjlighet till flexibilitet uppåt, där de större kommuner och regioner som finns bör ha utrymme att minska sitt antal om så önskas. Regeringen bör därför återkomma med förslag till riksdagen i enlighet med motionens intentioner. Mattias Eriksson Falk (SD) Roger Hedlund (SD)