Jämförelse 449c44422791d4c97f658723
Underlagets kontrollsumma: 7d9878b80e9e23f25eadd7666da53fc0d195da8acf7f2b56b781dc63c9a9f705

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB02679: Skydd av Vätterns dricksvatten ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02679

Motion till riksdagen
2023/24:679
av Emma Berginger m.fl. (MP)
Skydd av Vätterns dricksvatten
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda Vätterns vatten genom ett överordnat riksintresse och se till att krav på tillräckliga vattenskyddsområden införs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillse att sanering av Försvarsmaktens förorenade områden, inklusive Karlsborgs flygplats, kan ske och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska prioritera forskning, utveckling och genomförande av tekniker för rening av PFAS från mark och vatten i sin kommande forskningsproposition och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligt bör uppdra åt Försvarsmakten att fördjupa arbetet med att väga rent militära behov mot andra grundläggande behov utifrån ett bredare säkerhetsperspektiv och totalförsvar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gruvindustrin ska leva upp till högre miljökrav, en moderniserad minerallagstiftning och att säkra miljöskyddade områden från prospektering samt provborrning och tillkännager detta för regeringen.
Överordnat riksintresse
Vättern är till ytan den fjärde största sjön inom EU. Vätterns klara, näringsfattiga och kalla vatten skapar ett unikt ekosystem. På grund av stort djup och litet tillrinnings
­
område har Vättern en extremt lång omsättningstid, ca 60 år. Av denna anledning är sjön extra känslig för störningar från olika källor.
Som råvattentäkt har Vättern ett mycket stort ekonomiskt värde. Utmärkt dricks
­
vatten kan produceras med enkel och billig reningsteknik. Dricksvatten av god kvalitet är en förutsättning för liv och ett väl fungerande samhälle. För politiken är det därför ett grundläggande ansvar att se till att långsiktigt säkra en trygg tillgång till dricksvatten som inte är förorenat. För kommande generationers skull bör Vätterns vatten skyddas av ett överordnat riksintresse. Detta är en åsikt som delas inte minst av alla de lokalt boende, där engagemanget för att skydda Vättern växer för var dag som går.
Vättern hyser såväl natur- och miljömässiga som samhällsviktiga värden och är därför skyddad av fyra riksintressen enligt miljöbalken – friluftsliv, fiske, natur och kulturmiljö. Det finns flera naturreservat i området och Östra Vätterbranterna är biosfärområde under Unesco, en utmärkelse som ställer krav på långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vättern har också skydd som dricksvattentäkt, och dessutom är Vättern i sin helhet ett Natura 2000-område och en del av EU:s nätverk av skyddade områden.
Vättern försörjer redan idag över en kvarts miljon människor med dricksvatten, och fem kommuner med Örebro i spetsen planerar att också ta vatten ur sjön. Från Örebro är det självfall ner till Mälardalen. Om havsnivån stiger och ger upphov till saltvatten
­
inträngning i Mälaren kan Vättern utgöra en alternativ dricksvattenkälla också för huvudstaden. Även kommuner i Småland söder om Jönköping undersöker möjligheten att ta sitt dricksvatten från Vättern. Linköping och delvis även Norrköping är beroende av att rent vatten rinner ut ur Vättern via Motala ström.
Även från europeiska kontinenten tittar man på Vättern som möjlig framtida dricksvattentäkt. För kommande generationers skull bör Vätterns vatten skyddas av ett överordnat riksintresse.
Sanera PFAS
Nu pågår den mest omfattande upprustningen av det svenska försvaret i modern tid. En nödvändig upprustning, som sker i skuggan av Rysslands avskyvärda anfallskrig mot Ukraina. Parallellt har Försvarsmakten ställt krav på regeringen om att få omfattande undantag från miljölagarna som ska skydda bland annat dricksvatten, under fem års tid. Men rent dricksvatten är också en grundläggande säkerhet, som regeringen nu allvarligt äventyrar.
Nyligen gav regeringen försvaret klartecken att öka verksamheten på Karlsborgs flygplats samt tillåta att vatten leds bort från flygplatsen. Beslutet riskerar att tillföra utsläpp av skyhöga halter av PFAS till en av norra Europas viktigaste dricksvattentäkter – Vättern.
PFAS är ett av de allra värsta miljögifterna och utgör ett allvarligt hot mot vår hälsa. Det kan försämra fertiliteten, påverka hjärnans utveckling, orsaka fosterskador och cancer och en mängd andra sjukdomar. Barn är särskilt känsliga. En undersökning visade nyligen att svenska ungdomar har högst halt PFAS i blodet bland ungdomar i
hela EU. PFAS har bred användning i samhället och är en beståndsdel i brandsläcknings
­
medel som använts av försvaret i åratal. Giftet finns i marken i anslutning till försvarets flygplatser och läcker ut i våra sjöar och dricksvattentäkter.
Regeringens nya beslut om Karlsborgs flygplats går tvärs emot Mark- och miljö
­
domstolens yttrande i frågan, och en lång rad expertinstanser som Naturvårdsverket, Statens Geologiska undersökning (SGU), Statens Geotekniska Institut (SGI) med flera. Domstolen och myndigheterna är svidande i sin kritik och reser tunga argument mot hanteringen av ärendet. Även en lång rad kommuner och lokala grupper riktar skarp kritik mot Försvarsmaktens och Fortifikationsverkets planer.
Regeringen bortser dock från det trots att beslutet innebär att regeringen löper avsevärd risk att bryta mot Sveriges miljölagar, mot miljöbalken och vattendirektivet – Vättern innehåller redan så mycket PFAS och andra miljögifter att vattnet helt enkelt inte får förgiftas mer enligt gällande lagar. Men försvaret har vissa möjligheter till undantag som regeringen nu utnyttjar fullt ut, vilket riskerar att leda till kraftigt ökade mängder gift i Vättern.
Karlsborgs flygplats är en av de mest förorenade platserna i Europa och innehåller halter av PFAS som är miljontals gånger högre än fastställda gränsvärden. För att uppnå en högre reningsnivå bör domstolens och expertmyndigheternas invändningar tas på största allvar: Innan vatten börjar ledas bort från flygplatsen, som i dagsläget till stor del befinner sig på sankmark, bör själva marken saneras.
Forskning och utveckling kring metoder för rening
Det finns idag flera olika metoder för rening av PFAS, men ingen av dem är validerad. En riktigt hög nivå av rening kan vara tekniskt komplicerad och kosta mycket pengar. Samtidigt är rent vatten en ovärderlig resurs.
Försvarsmaktens lista över PFAS-förorenade områden innehåller ett sjuttiotal platser. Därmed finns det ett stort behov framöver att utveckla metoderna för rening. För att utveckla metoderna kring PFAS-rening behöver regeringen därför prioritera forskning, utveckling och genomförande av tekniker för rening av PFAS från mark och vatten i sin kommande forskningsproposition.
Utveckla försvaret utan att hota grundläggande behov
Att totalförsvaret behöver växa och att Försvarsmaktens olika verksamheter behöver utökas får inte ske på ett sätt som hotar dricksvattenförsörjning, livsmedelsproduktion eller miljön. Vättern försörjer i dagsläget cirka 300
000 människor med dricksvatten, men i framtiden kan antalet människor som får sitt vatten från sjön bli mycket högre. Stockholm och andra delar av Sverige överväger Vättern som nödvattentäkt när olika klimatrelaterade kriser väntas slå till.
Rent vatten är en grundläggande resurs och säkerhet. Försvarsmakten behöver i större utsträckning ta hänsyn till hur de kan bedriva sin verksamhet utan att riskera att påverka livsnödvändiga resurser och värden på ett negativt sätt.
”Vi kan inte försvara ett land genom att förstöra det vi lever av, det vill säga dricks
­
vatten eller den miljö vi har”, sa Svenskt Vattens VD i ett uttalande tidigare i år.
Minerallagen och Norra Kärr
Ett annat hot mot Vätterns vattenkvalitet är gruvplanerna vid Norra Kärr, Gränna. Om ett enormt dagbrott öppnas bara ett par kilometer från sjön i ett vattenrikt område, och stora avfallsdammar anläggs, riskerar tungmetaller och andra gifter att läcka ut i Vättern. Det finns redan i dag miljökvalitetsnormer som överskrids i Vättern för vissa kemiska ämnen. Det är också stor risk för översvämning och dammbrott vid kraftig nederbörd, vilket spås bli allt vanligare i klimatförändringarnas spår. Därför ska gruv
­
industrin leva upp till högre miljökrav. Vi behöver modernisera minerallagstiftningen och säkra miljöskyddade områden från prospektering samt prov
­
borrning.
Det framgår av 5
kap. 4
§ miljöbalken, där EU:s vattendirektiv numera kodifieras, att
En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten
att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.
Ansökningen om att öppna denna gruva bör alltså i enlighet med gällande lagstiftning avvisas.
Riksdagen bör dock tydliggöra behovet av att skydda dricksvattenförsörjningen för
en stor del av landet genom att utse Vättern till ett överordnat riksintresse för dricksvatten
­
f
örsörjning. Därmed ökar möjligheten att även ge kommande generationer en chans att njuta av Vätterns rena vatten. Riksintresset kan med fördel ha samma avgränsning som vattenskyddsområdet.
Emma Berginger (MP)
Emma Nohrén (MP)
Rebecka Le Moine (MP)
Camilla Hansén (MP)
Daniel Helldén (MP)

=== HD023408: Försvarets klimat- och miljöpåverkan ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023408

Motion till riksdagen
2025/26:3408
av Emma Berginger m.fl. (MP)
Försvarets klimat- och miljöpåverkan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med en plan för hur utvecklingen av försvaret ska kunna genomföras utan negativ påverkan på klimat och miljö och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att planera för att även Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energisystem som baseras på el och förnybara bränslen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att klargöra vilka effekter svenska och internationella övningar på svenskt territorium har på miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge FOI i uppdrag att utreda hur man på bästa sätt kan röja minor och klusterbomber efter krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge FOI i uppdrag att undersöka hur man på bästa sätt kan hantera föroreningar av kollapsade byggnader som läcker ut i grundvatten under krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att försvarets utbildningar bör innehålla perspektiv på miljöeffekter i krig och hur miljöpåverkan vid militärövningar kan undvikas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda Vätterns vatten genom ett överordnat riksintresse och se till att krav på tillräckliga vattenskyddsområden införs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillse att sanering av Försvarsmaktens förorenade områden inklusive Karlsborgs flygplats kan ske och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska prioritera forskning, utveckling och genomförande av tekniker för rening av PFAS från mark och vatten i sin kommande forskningsproposition och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka och utveckla dialogen med aktörer i Arktis med avsikt att stärka fred, säkerhet och stabilitet i Arktis och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att all form av utvinning av fossila bränslen förbjuds i Arktis och i haven utanför, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige kraftfullt ska driva på för att de globala målen för hållbar utveckling nås även i Arktis, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att urfolken ska få större inflytande över hur marken och haven i Arktis används och tillkännager detta för regeringen.
Klimatet – ett existentiellt hot
I
Allvarstid
konstaterar Försvarsberedningen att klimatförändringarna är ett både allvarligt och långsiktigt hot som påverkar Försvarsmaktens uppbyggnad. I den nationella säkerhetsstrategin beskrivs klimatförändringarna som ett existentiellt hot mot mänskligheten. Det förpliktigar till åtgärder – åtgärder som dessvärre saknas i regeringens politik.
Klimatomställningen berör hela samhället, och Försvarsmakten kan inte stå utanför denna omställning. Det handlar både om att försvaret ska bidra till minskade utsläpp och om att försvaret ska kunna fungera i ett samhälle som har ställt om. Därför krävs det planering för att exempelvis Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i framtidens energi- och bränslesystem som baseras på el och förnybara bränslen. Vi vill se en ökad takt i försvarets klimatanpassning och att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att återkomma med en plan för hur utbyggnaden av försvaret ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på klimat och miljö.
Att totalförsvaret behöver växa och att Försvarsmaktens olika verksamheter behöver utökas får inte ske på ett sätt som hotar dricksvattenförsörjning, livsmedelsproduktion eller miljön. Miljöpartiet menar att Försvarsmakten i större utsträckning behöver ta hänsyn till hur de kan bedriva sin verksamhet utan att riskera att påverka livsnödvändiga resurser och värden på ett negativt sätt. Försvaret får inte hota det vi behöver skydda.
PFAS och vatten
Parallellt med den historiskt stora upprustning försvaret nu genomför har Försvars
­
makten ställt krav på regeringen om att få omfattande undantag från miljölagarna som ska skydda bl.a. dricksvatten, under fem års tid. Men rent dricksvatten är också en grundläggande säkerhet, som regeringen allvarligt äventyrar genom undantaget. Karlsborgs flygplats är en av de mest förorenade platserna i Europa och innehåller halter av PFAS som är miljontals gånger högre än fastställda gränsvärden. Sanering av Försvarsmaktens förorenade områden, inklusive Karlsborgs flygplats, bör därför ske. Forskningen för att rena mark och vatten från PFAS måste prioriteras i nästa forsknings
­
proposition.
Vätterns vatten bör skyddas genom överordnat riksintresse, och krav på tillräckliga vattenskyddsområden måste införas. Vi vill också att regeringen tillsätter en utredning i syfte att klargöra vilka effekter svenska och internationella övningar på svenskt territorium har på miljön.
FOI bör också få i uppdrag att undersöka hur man på bästa sätt kan hantera för
­
oreningar av kollapsade byggnader som läcker ut i grundvatten under krig samt hur man på bästa sätt kan röja minor och klusterbomber efter krig, detta för att det snabbt ska kunna odlas mat och boskap ska kunna beta och skogen växa. Lärdomarna från detta bör sedan integreras i försvarets utbildningar för att säkerställa att hela Försvarsmakten har kunskap om miljöeffekter i krig och hur miljöpåverkan vid militärövningar kan undvikas.
Arktis
Livet i Arktis står inför stora utmaningar, samtidigt som det politiska intresset för området fortsätter öka. Den globala uppvärmningen har drabbat Arktis och dess invånare särskilt hårt. Klimat- och miljöförändringarna är dramatiska i området. Isen smälter och påverkar den biologiska mångfalden och levnadsvillkoren för befolkningen i regionen. Urfolken är särskilt utsatta, i synnerhet eftersom de ofta inte äger marken de brukar. Miljöpartiet vill se ett internationellt förbud mot utvinning av naturresurser i Arktis och haven utanför. Det är avgörande för den fortsatta stabiliteten i Arktis att berörda stater hanterar sina anspråk på kontinentalsockeln genom kontinentalsockel
­
kommissionen och accepterar rådgivande utfall av bedömningen. På samma sätt är det centralt att rätten till fri sjöfart längs Nordost- respektive Nordvästpassagen i enlighet med havsrätten upprätthålls, och att tvister om begränsningar av den fria sjöfarten i dessa sjöleder kan lösas med diplomatiska medel. Sverige och EU bör bidra till avspänning och hållbar utveckling i regionen. Därför är det viktigt med väl fungerande internationella samarbeten och en fortsatt och förstärkt dialog med arktiska och icke-arktiska aktörer i regionen.
Klimatförändringarna sker nu. Sverige som land behöver bli mer motståndskraftigt. Miljöpartiet menar att klimatanpassning och krishantering vid klimatförändringar behöver bli en mycket mer integrerad del i Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska bedömningar.
Emma Berginger (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Jacob Risberg (MP)
Katarina Luhr (MP)