RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Avskaffande av straffrabatten

2023/24 · HB02981 · Camilla Brunsberg (M)

Original hos Riksdagen

B · Avskaffande av straffrabatten vid upprepad brottslighet

2025/26 · HD023257 · Camilla Brunsberg (M); Marléne Lund Kopparklint (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.030 · ämneslikhet 0.870. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa straffrabatten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att kraftigt begränsa den s.k. straffrabatten vid upprepad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 325 ord · B 308 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:981 av Camilla Brunsberg (M) Avskaffande av straffrabatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa straffrabatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering De som begår brott kan förenklat räknas in i två grupper: förstagångsförbrytarna och de vanekriminella. Den första gruppen består av personer som begår enstaka brott – inte sällan ungdomar eller unga vuxna – men som i stort sett lever ”vanliga” liv. Den andra gruppen består av personer som valt en kriminell livsstil och i många fall försörjer sig – helt eller delvis – på brottslig verksamhet. I denna grupp ingår personer i kriminella organisationer eller nätverk. Här finns också de som begår inbrott och stölder i syfte att finansiera eget missbruk. I Sverige har studier visat att ungefär hälften av alla brott bedöms ha begåtts av så kallade livsstilskriminella (Brottsförebyggande rådets, Brå, rapport 2001:15). En fjärde ­ del av dem som döms för brott återfaller i ny brottslighet inom ett år (Brå, Sveriges officiella statistik, Återfall i brott, Sammanfattning 2003–2011). Om man ser till fängelsedömda är återfallsandelen nästan 50 procent. Det är också tydligt att ju fler tidigare domar, desto större risk för nya återfall. Ungefär 80 procent av de dömda som har fler än nio tidigare belastningar återfaller i brott. Straffrabatten måste avskaffas för de som återgår till brott. Den som döms för flera brott får idag mängdrabatt eller straffrabatt. Det innebär att man får ett samlat straff som är mindre än summan av straffvärdet för samtliga brott, med utgångspunkt i det allvar ­ ligaste brottet. Detta innebär till exempel att 15 brott inte ger ett strängare straff än fem brott. Alla andra brott får du på köpet. Dessa ger alltså ingen effekt på ditt straff. Detta innebär dessutom att varken åklagare eller poliser utreder dessa övriga brott då det inte leder till någon påföljd. Detta är inte rimligt. Självklart måste mängdrabatten avskaffas vid upprepade återfall i brottslighet. Camilla Brunsberg (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3257 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) Avskaffande av straffrabatten vid upprepad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att kraftigt begränsa den s.k. straffrabatten vid upprepad brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk kriminalpolitik måste tydligt markera att återkommande brottslighet inte ska löna sig. Den som gång på gång begår brott ska inte få rabatt på straffen. De som begår brott kan bland annat och förenklat delas in i två grupper: förstagångsförbrytare, ofta ungdomar eller unga vuxna som begår enstaka brott men i övrigt lever laglydiga liv vanekriminella, som har en kriminell livsstil och ofta försörjer sig helt eller delvis genom brottslig verksamhet. I denna grupp finns personer i kriminella nätverk och de som begår stölder eller inbrott för att finansiera missbruk. Det nuvarande systemet med straffrabatt (mängdrabatt) innebär att den som döms för flera brott får ett gemensamt straff som är kortare än summan av straffen för varje enskilt brott. Straffet utgår från det allvarligaste brottet, och de övriga brotten ger endast marginell effekt. Konsekvensen blir att det inte spelar någon egentlig roll om en person begått fem eller femton brott – straffet blir i stort sett detsamma. Detta skapar en orimlig situation där åklagare och polis ibland avstår från att utreda brott som ändå inte påverkar straffet. Samhällets budskap blir att ytterligare brott inte får några konsekvenser. För att skydda brottsoffer, öka förtroendet för rättsstaten och bryta återfallsbrottsligheten måste denna ordning upphöra. Den nuvarande regeringen har tagit flera viktiga steg för att skärpa straffen och minska återfallsbrottsligheten. Regeringen bör nu gå vidare och helt avskaffa straffrabatten för upprepad brottslighet. Den som begår brott gång på gång ska inte få rabatt – varje nytt brott ska påverka straffet tydligt och märkbart. Camilla Brunsberg (M) Marléne Lund Kopparklint (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag