Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2278 av Rebecka Le Moine (MP) Initiativ till ekocidlagstiftning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undersöka möjligheten för att internationellt ta initiativ till att komplettera Romstadgan om ekocid (storskalig miljöförstöring) som internationellt brott möjligt att åtala vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De ekosystem vi är beroende av för välfärd, försörjning och överlevnad eroderas nu systematiskt med en oerhörd hastighet. Överfiske och bottentrålning förgör marina livsmiljöer. Skogar skövlas för att ge plats till palmoljeplantage och boskapsupp ­ födning. Industriellt jordbruk kräver pesticider och skapar monokulturer. Mineral ­ brytning och utvinning av olja och gas kontaminerar vattendrag och känsliga natur ­ områden. Detta är endast ett axplock av alla de exempel som finns på omfattande miljöskadliga verksam ­ heter som sker runt om i världen, som driver klimatför ­ ändringarna såväl som utarmar livsmiljöer och ekosystem. Trots årtionden av kännedom om de negativa sambanden fortsätter stater, företag och finansbolag att exploatera och investera i verksamheter som är förödande för planet och mänsklighet. Kortsiktig ekonomisk vinst genereras men på längre sikt undermineras välstånd, mänskliga rättigheter och risken för konflikter och ofrivillig migration ökar. Ytterst är det ett hot mot fred och säkerhet, vilket ger en inter ­ nationell ekocidlagstiftning legitimitet att erkännas som ett femte tillägg i Romstadgan, det juridiska ramverk gällande brott mot freden som reglerar Internationella brottmåls ­ domstolen i Haag. Internationell ekocidlagstiftning kriminaliserar storskalig miljöför ­ störing, sätter en gemensam yttersta gräns och erbjuder en efterfrågad global åtgärd på ett globalt problem. Påföljder som böter eller andra ekonomiska konsekvenser har inte visat sig hindra aktörer från att bedriva storskalig rovdrift på naturen. Att företag går i konkurs och lämnar över notan till samhället för sin skadliga miljöpåverkan förekommer alltför ofta. Med en internationell ekocidlagstiftning skulle beslutsfattare inom politik och företag kunna hållas personligt ansvariga och åtalas för de miljöbrott deras beslut eller agerande orsakat. Precis som juridiska personer idag kan åtalas för brott mot mänskliga rättig ­ heter. När det som är företagsekonomiskt rationellt men skadligt för miljö och samhälle leder till att ansvariga riskerar att dras inför rätta, skapas ett kraftfullt incitament för ledare att agera hållbart. Inte minst förmodas investeringar och satsningar styras i en mer hållbar riktning. Tydliga riktlinjer är dessutom vad företagen själva efterlyser. I ett stort internationellt upprop kräver över 560 företag, bl.a. Microsoft, Ikea och Walmart, kraftfullt och skyndsamt agerande mot den ekologiska krisen världen står inför. Detta upprop kommer september 2020 i samband med att FN:s förhandlingar kring konven ­ tionen för biologisk mångfald ska inledas och företagen konstaterar i ett gemensamt uttalande att friska samhällen, resilienta ekonomier och blomstrande affärsverksamhet är helt beroende av naturen. En internationell lag om ekocid är särskilt angeläget för fattiga länder som är socioekonomiskt utsatta då det ofta är synonymt med svag miljölagstiftning. Det är dessa länder, vars befolkningar ofta är de som bidragit minst till problemen, som drabbas hårdast av globaliseringens baksidor som exploatering och föroreningar. Vidare är friska ekosystem ett avgörande fundament för all utveckling och utan det når vi inte heller de globala hållbarhetsmålen. Lagstiftning har en starkt normerande genomslags ­ kraft. Att storskalig miljöförstöring blir kriminellt har en viktig effekt på samhällets värderingar, vilket är av stor betydelse då vi även behöver jobba med ett förändrat syn ­ sätt i vår omställning till att leva inom de planetära gränserna. Det brådskar att hitta kraftfulla verktyg som kan vända den alarmerande trend vi just nu ser i världen. En internationell ekocidlagstiftning har enorm potential att vara just detta då Romstadgan är ett av världens kraftfullaste juridiska dokument. På kort tid har intresset ökat avsevärt. Vid ICC:s partsmöte i november 2019 menade Vanuatu och Maldiverna att ekocid som internationellt brott nu behöver diskuteras på allvar. Samma månad uttalade påven Franciskus sitt stöd för ekocid som internationellt brott, vilket även Kyrkornas Världsråd gjorde i juni 2019. I Sverige har LO och Palmecentret i mars 2020 efterlyst ekocid som brott i en debattartikel. I juli 2020 uttalade Frankrikes president Macron stöd för förslaget och kort därefter motionerade De Gröna i Belgien i parlamen ­ tet om ekocid som internationellt brott. I juli 2020 skrevs även ett öppet brev där Greta Thunberg tillsammans med unga klimataktivister från Tyskland och Belgien krävde att EU:s medlemsländer ska verka för en internationell ekocidlagstiftning. Denna idé lyftes till ljuset redan 1972, då Olof Palme uttryckte vikten av att kriminalisera ekocid under Stockholmskonferensen, FN:s första miljökonferens. Under 1990-talet när Romstadgan ursprungligen utarbetades var ekocid med men ströks i sista stund. Omfattande, långvarig och allvarlig miljöförstöring är enligt Romstadgan kriminellt i krigstid, men inget brott i fredstid. Detta är orimligt och behöver åtgärdas. Det står i alla länders makt som undertecknat Romstadgan att begära ett tillägg. Sverige bör under ­ söka möjligheten att internationellt ta initiativet tillsammans med de stater som uttryckt intresse. Låt oss sluta den cirkel Olof Palme påbörjade, skapa internationellt samförstånd och initiera en process för att skapa en internationell lagstiftning mot ekocid. Rebecka Le Moine (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:3061 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Inkludering av ekocid i Romstadgan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ansluta sig till förslaget om att komplettera Romstadgan med ett femte brott om ekocid (storskalig miljöförstöring) vid det kommande årliga mötet för statsparterna för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör understödja Ukrainas restaurering av miljön och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör samordna åtgärder för att stödja efterkrigstidens gröna omställning i hela Ukraina och tillkännager detta för regeringen. Bakgrund De ekosystem vi är beroende av för välfärd, försörjning och överlevnad eroderas nu systematiskt med en oerhörd hastighet. Överfiske och bottentrålning förgör marina livsmiljöer. Skogar skövlas för att ge plats för palmoljeplantage och boskaps ­ uppfödning. Industriellt jordbruk kräver pesticider och skapar monokulturer. Mineral ­ brytning och utvinning av olja och gas kontaminerar vattendrag och känsliga natur ­ områden. Detta är endast ett axplock av alla de exempel som finns på omfattande miljöskadliga verksamheter som sker runt om i världen, som driver klimatföränd ­ ringarna såväl som utarmar livsmiljöer och ekosystem. Trots årtionden av kännedom om de negativa sambanden fortsätter stater, företag och finansbolag att exploatera och investera i verksamheter som är förödande för planet och mänsklighet. Kortsiktig ekonomisk vinst genereras, men på längre sikt undermineras välstånd, mänskliga rättigheter, och risken för konflikter och ofrivillig migration ökar. Ytterst är det ett hot mot fred och säkerhet, vilket ger en internationell ekocidlagstiftning legitimitet att erkännas som ett femte tillägg i Romstadgan, det juridiska ramverk gällande brott mot freden som reglerar Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Internationell ekocidlag ­ stiftning kriminaliserar storskalig miljöförstöring, sätter en gemensam yttersta gräns för storskalig förstörelse av miljön och erbjuder en efterfrågad global åtgärd mot ett globalt problem. Stoppa straffriheten för miljöförstöring och främja seriösa företag Påföljder som böter eller andra ekonomiska konsekvenser har inte visat sig hindra aktörer från att bedriva storskalig rovdrift på naturen. Att företag går i konkurs och lämnar över notan till samhället för sin skadliga miljöpåverkan förekommer alltför ofta. Med en internationell ekocidlagstiftning skulle beslutsfattare inom politik och företag kunna hållas personligt ansvariga och åtalas för de miljöbrott som deras beslut eller agerande orsakat, precis som juridiska personer idag kan åtalas för brott mot mänskliga rättigheter. När det som är företagsekonomiskt rationellt men skadligt för miljö och samhälle leder till att ansvariga riskerar att dras inför rätta skapas ett kraftfullt incita ­ ment för ledare att agera hållbart. Inte minst förmodas investeringar och satsningar styras i en mer hållbar riktning. Tydliga riktlinjer är dessutom vad företagen själva efterlyser. I ett stort internationellt upprop kräver över 560 företag, bl.a. Microsoft, Ikea och Walmart, ett kraftfullt och skyndsamt agerande mot den ekologiska kris som världen står inför. Detta upprop kom i september 2020 i samband med att FN:s förhandlingar kring konventionen för biologisk mångfald skulle inledas och företagen konstaterade i ett gemensamt uttalande att friska samhällen, resilienta ekonomier och blomstrande affärsverksamheter är helt beroende av naturen. En internationell lag om ekocid är särskilt angeläget för fattiga länder som är socioekonomiskt utsatta då det ofta är synonymt med svag miljölagstiftning. Det är dessa länder, vars befolkningar ofta är de som bidragit minst till problemen, som drabbas hårdast av globaliseringens baksidor som exploatering och föroreningar. Vidare är friska ekosystem ett avgörande fundament för all utveckling och utan det når vi inte heller de globala hållbarhetsmålen. Lagstiftning har en starkt normerande genomslags ­ kraft. Att storskalig miljöförstöring blir kriminellt har en viktig effekt på samhällets värderingar, vilket är av stor betydelse då vi även behöver jobba med ett förändrat synsätt i vår omställning till att leva inom de planetära gränserna. Det brådskar att hitta kraftfulla verktyg som kan vända den alarmerande trend vi just nu ser i världen. En internationell ekocidlagstiftning har enorm potential att vara just detta då Romstadgan är ett av världens kraftfullaste juridiska dokument. Hjälp Ukraina att ställa Ryssland till svars för ekocid Frågan om ekocid har aktualiserats ytterligare sedan Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands krig mot Ukraina orsakar inte bara enormt mänskligt lidande, utan leder också till enorma miljökonsekvenser. Sprängningen av kraftverksdammen Kachovka är det hittills värsta exemplet. När Rysslands militära styrkor förstör Ukrainas natur är det inte en följd av kriget, det är en taktik i sig. Skogar bränns ner, jordar och vatten förgiftas, dammar sprängs, fragila ekosystem körs sönder. Konsekvenserna kommer att vara kännbara långt efter att kriget är slut, långt utanför Ukrainas gränser. Den totala klimatskada som Ryssland orsakat under två år av fullskalig invasion av Ukraina uppgår till 32 miljarder dollar, enligt en rapport från Initiative on Greenhouse Gas Accounting of War (IGGAW). Konflikten har hotat omkring 600 djurarter och 750 växt- och svamparter, varav många är sällsynta och hotade. Mer än 20 % av Ukrainas naturreservat är påverkade av kriget. Tio nationalparker, åtta reservat och två biosfärreservat är under ockupation. Ukraina driver frågan om att ställa ansvariga till svars för svåra miljöskador. President Zelenskyj har vid upprepade tillfällen refererat till den fruktansvärda miljöförstöring som den ryska invasionen åsamkar som ekocid, och i Ukrainas 10 ‑ punktsfredsplan ingår förebyggande av ekocid som en av punkterna. En invasion skapar ett enormt stort lidande och trauma. Men att dessutom ge sig på miljön fördjupar, förlänger och försvårar traumat. Ett enormt saneringsarbete och restaureringsarbete väntar, och där måste Sverige bistå på alla de sätt vi kan. Växande stöd Det snabbt växande stödet för införandet av en ekocidlag visar att insikten om att välmående ekosystem är en förutsättning för mänskliga rättigheter, fred och säkerhet att nå institutionell nivå. Naturen känner inga nationsgränser och måste få ett starkt internationellt skydd under såväl krigs- som fredstid. 2024 undersöktes stödet för en ekocidlag, och 2 000 personer i åldrarna 18 till 55–75 år i 22 länder svarade på undersökningen. Detta inkluderade 18 G20-länder. Argentina, Australien, Brasilien, Kanada, Kina, Frankrike, Tyskland, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Mexiko, Saudiarabien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Storbritannien, USA samt fyra länder utanför G20: Österrike, Danmark, Kenya och Sverige. Undersökningen visar ett starkt stöd; 72 % stöder en ekocidlag. I Sverige stöder 71 % av befolkningen en ekocidlag. Ekocid erkändes som ett brott i Belgien tidigare i år. Liknande lagar har också antagits i Chile och Frankrike, och lagförslag om ekocid har lagts fram i bland annat Brasilien, Italien, Mexiko, Nederländerna, Peru och Skottland. EU har också infört en bestämmelse motsvarande definitionen av ekocid i det nya brottmålsdirektivet. Samtliga EU-stater borde därmed stå bakom en internationell ekocidlag. Östaterna Fiji, Samoa och Vanuatu har nu formellt ingett förslag om att erkänna ekocid som ett brott vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Sverige bör ställa sig bakom förslaget. Låt oss skapa internationellt samförstånd i frågan. Rebecka Le Moine (MP) Jacob Risberg (MP) Märta Stenevi (MP) Elin Söderberg (MP) Jan Riise (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ulrika Westerlund (MP) Mats Berglund (MP) Katarina Luhr (MP)