Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2022/23 · HA022072 · Anna-Caren Sätherberg (S); Joakim Järrebring (S); Malin Larsson (S); Tomas Kronståhl (S); Jytte Guteland (S); Johan Löfstrand (S); Sofia Skönnbrink (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
2024/25 · HC023109 · Anna-Caren Sätherberg (S); Joakim Järrebring (S); Johan Löfstrand (S); Jytte Guteland (S); Malin Larsson (S); Sofia Skönnbrink (S); Tomas Kronståhl (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.003 · ämneslikhet 0.774. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 16 yrkanden i A · 73 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.732 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
15 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade medel till Skogsstyrelsen för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och en robust och stark livsmedelskedja även i kris och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stark beredskap i händelse av krig och kris och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170– 270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på en livskraftig rennäring är en grundförutsättning för samisk kultur och för att Sverige ska nå sina miljökvalitetsmål och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska och europeiska djurskyddet och tillkännager detta för regeringen.
72 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi som gör att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN ska verka för att världens länder ökar sina åtaganden i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Naturvårdsverkets arbete och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagen om allmänna vattentjänster för att möjliggöra för kommuner att klara sina va-investeringar och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem för kommuners va-system och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett energieffektiviseringsrot och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att nyttja byggnadstaken bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för lantbruket för att underlätta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatsäkring av strategisk infrastruktur och byggnader och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera, förenkla och skynda på tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bestämmelser som gör det möjligt att finansiera och planera för framtida restaurering av de områden som blivit påverkade av gruvverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av ETS 2 i enlighet med regeringens förslag, men att återkomma med konsekvensanalyser för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget, och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla klimatdeklarationer för byggnader i koldioxidupptagande material för att bidra till ökat upptag av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel enligt ”Sverigebränslet” och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer hållbara bränslen till flyget och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ställa om till fossilfri sjöfart och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att verka för en skyndsam implementering av EU:s kemikaliestrategi och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på inom EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag i förlängningen ska ta fram resurssnåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för textilier ska utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för verksamhetsavfall bör förtydligas, utvecklas och styras mer mot cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förpackningar, även om de slängs, ska ingå i producentansvaret och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som sätter ut en förpackning på marknaden ska betala förpackningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa byggprodukter vid upphandling av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avfallsskatten och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en framtida skatteöversyn ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling inom cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att statliga och kommunala upphandlingar främjar hållbara och cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att integrera cirkulär ekonomi i skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor för att utveckla nya cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera den uppsökande tillsynen mot misstänkt olaglig avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.
B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stärka miljötillsynen och tillkännager detta för regeringen.
B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kontantförbud för handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott” och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att standardisera metoder för att bedöma effekterna av markanvändningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker intensifieras och att miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tydligare bör redovisa både Sveriges skogliga naturtillgångar och träprodukters kolinlagring gentemot EU och tillkännager detta för regeringen.
B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad cirkularitet i gödselanvändningen och tillkännager detta för regeringen.
B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.
B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spridningen av mikroplaster till haven bl.a. genom att minska användningen av fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
B62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom att stärka det lagliga skyddet för våra dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snabbt bör implementera EU:s nya avloppsdirektiv för att förbättra avloppsvattenreningen och tillkännager detta för regeringen.
B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder m.m. och tillkännager detta för regeringen.
B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden och tillkännager detta för regeringen.
B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur och tillkännager detta för regeringen.
B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter samt beteckna nya sådana arter och tillkännager detta för regeringen.
B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bekämpningen av översvämningsmyggor och tillkännager detta för regeringen.
B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa ett effektivt återställande av förorenade områden där förorenaren har betalningsansvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för sanering och återställning av förorenade områden och tillkännager detta för regeringen.
B71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med miljöövervakning genom exempelvis nya metoder för övervakning och mätning av biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
B73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och differentiera strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 7326 ord · B 10104 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2072
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade medel till Skogsstyrelsen för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och en robust och stark livsmedelskedja även i kris och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stark beredskap i händelse av krig och kris och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–
270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på en livskraftig rennäring är en grundförutsättning för samisk kultur och för att Sverige ska nå sina miljökvalitetsmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska och europeiska djurskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
533
764
50
000
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
50
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
171
348
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
116
041
15
000
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
740
665
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
15
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
5
637
032
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
149
000
±0
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
27
200
±0
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
109
000
±0
1:14
Livsmedelsverket
327
670
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
204
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46
913
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2
068
306
±0
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
468
013
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
92
330
±0
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
125
915
10
000
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
160
339
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
738
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
81
837
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
21
000
5
000
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
53
000
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
115
000
±0
1:30
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
000
000
±0
1:31
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
538
900
±0
Summa
19
373
352
130
000
Hela landet ska byggas
Staten har ett grundläggande ansvar att skapa goda förutsättningar att leva och utvecklas i hela Sverige. Klyftorna mellan stad och land måste minska och jämlikenheten mellan landsbygder och städer behöver öka. För detta krävs ett starkt samhälle som är mer närvarande i form av en stark välfärd, likvärdig skola och myndighetsnärvaro som kan skapa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter. Jämlikheten och tilltron till staten raseras när det samtidigt tillåts råda lärarbrist i små glesbygdskommuner, medan flera ytterligare vinstdrivande friskolor etablerar sig i storstäderna. På samma sätt blir det ett växande demokratiskt problem när privatiseringar och marknadskrafter tillåts skapa en orättvis tillgång på allt från apotek till bilprovning och paketutdelning. Känslan av två olika Sverige förstärks nu ytterligare av ökande energikostnader och bränslepriser, som slår extra hårt mot människor som är beroende av bilen.
I ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läge Sverige befinner sig i behöver livs
medelsförsörjningen stärkas och bli mer robust. Sverige ska i alla lägen kunna försörja sina invånare med mat och rent vatten och det ska vara enkelt att välja svensk mat i affären och på restaurangen. En växande svensk livsmedelsproduktion skapar dessutom nya jobb, innovationer och miljö- och klimatvinster.
Jobben ska också bli fler genom att potentialen i den gröna industriella revolutionen
tas till vara. Sverige har unika förutsättningar att vara en ledande nation i den omställning
bort från fossilberoendet som väntar under de kommande decennierna. Inte minst skogen
är en fantastisk resurs för att ersätta fossila råvaror och minska utsläppen. Skogspolitiken
ska fortsatt bygga på ett stort och tydligt ansvar hos skogsägare och frivillighet ska vara grunden i arbetet med att skydda skog med höga naturvärden. Sverige behöver också ta fram en strategi för hela bioekonomis utveckling och potential.
Politiken behöver också säkerställa en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs
politiken ska utgå från rovdjurens påverkan på människor och näringar och respektera Sveriges internationella åtaganden om gynnsam bevarandestatus. Fiskeripolitiken ska vara hållbar och bidra till att vi har bestånd som överlever och kan fiskas. En stark djurvälfärd är viktigt i sig och dessutom en svensk konkurrensfördel. Därför ska den låga antibiotikaanvändningen värnas och tillgången till veterinär stärkas i hela landet. Landsbygdernas utveckling kräver därutöver fortsatta kraftiga satsningar på bland annat vägar och järnvägar, bredband och ny laddinfrastruktur.
Ett fossilfritt jordbruk
Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är viktigt ur många aspekter. Det skapar god och hälsosam mat, jobb och öppna landskap runt om i Sverige. Men det handlar också om vår beredskap. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimat
omställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Efter Rysslands invasion av Ukraina är det tydligt att Sverige och EU behöver kunna säkra sin egen livsmedelsproduktion även vid ansträngda förhållanden, kriser och ytterst krig. Grunden för en stärkt livsmedelsberedskap är vårt jordbruk och vår livsmedelsproduk
tion. EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet
och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har svenskt mat på tallriken.
Den förra socialdemokratiska regeringen fattade beslut om förslag till Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken för perioden 2023 till 2027. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor, där cirka 45 miljarder kronor utgör medel från EU och cirka 15 miljarder kronor är svensk finansiering. Regeringen satsade också cirka 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön och utvecklingen av Sveriges landsbygder för åren 2023–2027. Däri ingår stöd till unga lantbrukare som ett sätt att underlätta för generationsväxlingen och få fram nya svenska lantbruksföretag samt för en förbättrad djurvälfärd.
Jordbruket har drabbats av stora kostnadsökningar sedan Rysslands invasion av Ukraina. För att säkra livsmedelsproduktionen gick den socialdemokratiska regeringen, tillsammans med Centerpartiet, under våren 2022 fram med stödpaket på över tre miljarder kronor till primärproduktionen. Med anledning av Rysslands oprovocerade och oförsvarliga invasion av Ukraina har kostnaderna för insatsvaror inom jordbruket ökat kraftigt. Därför har den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterat flera krispaket på drygt två miljarder kronor till jordbruket och 40 miljoner kronor till yrkes
fisket. Vi har också föreslagit en retroaktiv skattenedsättning för diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruk med 800 miljoner kronor och utökat Norrlandsstödet med 50 miljoner kronor. Den socialdemokratiska regeringen har även fattat nödvändiga beslut som att tillåta odling på trädesareal, utan att rätten till stöd går förlorad. Det är viktiga åtgärder för att säkra produktionen här och nu. Men mer behövs. För att jord
bruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och fossila insatsvaror. Det är viktigt att jordbruket precis som alla andra sektorer gör vad det kan för att minska användningen av fossila insatsvaror.
Det svenska lantbruket har stora möjligheter att bidra till produktion av biodriv
medel och bioenergi. I regeringsställning har socialdemokraterna infört stöd till biogas
produktion och en klimatbonus för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Man har också tillsatt en utredning för att ta fram förslag till en bioekonomistrategi. Sverige behöver producera mer biodrivmedel och använda råvaror mer effektivt för att inte slösa bort den potential som finns. Bioekonomistrategin ska i första hand fokusera på ökad biobaserad industriell produktion och förädling. För att kunna åstadkomma en snabb utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn krävs en god tillgång till förnybara alternativ, konstaterar regeringen och lyfter sedan fram att Sverige har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket. Det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Vidare
står jordbruket inför stora utmaningar med generationsskiften. Att lönsamheten i primär
produktionen
ökar är ytterligare en förutsättning för att unga ska vilja och kunna gå in i dessa näringar, men fortsatta åtgärder för att underlätta för unga jordbrukare att gå in i dessa näringar är nödvändiga.
Ökad robusthet i livsmedelskedjan
Genom livsmedelsstrategin, och dess resurser, som sjösattes 2017, har vi för första gången en samlad strategi för att öka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Den senaste
utvärderingen av strategin visar på flera positiva trender, bland annat ökade lönsamheten
i tre av livsmedelskedjans fyra led innan pandemin slog till. Samtidigt är det uppenbart att omvärlden förändras och att Livsmedelsstrategin behöver uppdateras för att vara relevant i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss. För att få en robust och motstånds
kraftig svensk livsmedelskedja och en ökad svensk produktion och försörjningsförmåga så måste livsmedelsföretag verka under rätt förutsättningar. De senaste två åren har livs
medelskedjan satts på prov, först genom pandemin och nu genom kriget i Ukraina och efterföljande sanktioner. Dessa omvärldsfaktorer synliggör vikten av att ytterligare förstärka svensk livsmedelsproduktion, inte minst primärproduktionen. För att få en robust och motståndskraftig svensk livsmedelskedja och en ökad svensk produktion så måste livsmedelsföretag verka under rätt förutsättningar. Redan innan Ryssland
invade
rade Ukraina var delar av sektorn hårt utsatt, med ökade priser på insatsvaror för primär
produktionen
och en pandemi som gjort djupa sår i restaurang- och besöksnäringen.
Vi behöver nu en rejäl kraftsamling för att den svenska livsmedelssektorn ska kunna göra den förflyttning som behövs och på så sätt stärka Sverige. Inte bara för att över
leva, sett till dagens osäkerhet och eskalerande kostnader, utan för att kunna leda den hållbara utvecklingen på ett lönsamt sätt och stärka konkurrenskraften på lång sikt. Livsmedelskedjan består av privata aktörer, där varje aktör i varje led måste ta ansvar
för att livsmedelskedjan ska fungera och vara robust. Det innebär att såväl stora grossist
handlare,
livsmedelsföretag och små och medelstora lantbrukare inom primärsektorn är viktiga. Vi behöver nyttja livsmedelsstrategin som en möjliggörare att stärka Sverige genom ökad livsmedelsproduktion som kan förbättra Sveriges beredskap. För att stärka Sverige genom livsmedelsproduktionen behöver livsmedelsstrategin, som innehåller konkreta satsningar inom flera områden, på längre sikt uppdateras. Hittills har den tidigare socialdemokratiska regeringen satsat på följande områden:
Kompetensförsörjningen i hela landet
Under kris och beredskap så måste livsmedelskedjans företag och personal säkerställa livsmedelsförsörjningen. Här är både bransch och myndigheter eniga om att situationen nu är ohållbar och att gemensamma satsningar på kompetensförsörjning i hela landet är avgörande för att bygga konkurrenskraftiga företag.
Innovation
För att nå målen i livsmedelsstrategin och möjliggöra att svenska företag tar ledningen i hållbarhetsomställningen av livsmedelssystemet behöver svenska entreprenörer och företagare ha de bästa förutsättningarna för att leda utvecklingen vad gäller innovativ produktion, förädling, process eller introduktion av ny mat. Genom fler satsningar som involverar offentliga och privata aktörer kan vi gemensamt skapa förutsättningar för en ökad innovationshöjd i den svenska livsmedelskedjan.
Regelförenkling
Det är viktigt att myndigheter med uppdrag kring regelförenkling samverkar med branschen, utgår från företagsperspektivet i sin tillämpning och ges rätt förutsättningar att leverera på sina uppdrag och därmed göra det enklare för företagen, inte mer komplicerat. Genom samordningsuppdraget som den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit Tillväxtverket har vi kommit en bit på väg, men en ytterligare tydlig satsning behövs för att vi ska få till en konkret förändring.
Export
En konkurrenskraftig livsmedelsindustri är beroende av exporten för att kunna vara lönsam. Ett sätt att skapa möjligheter för ökad export är genom att öppna fler marknader för svensk export, det så kallade marknadstillträdesarbetet. Både myndigheter och bransch lyfter såväl arbetssätt, administrativ börda och tidsåtgång som hinder för att detta arbete ska flyta på i önskad takt.
Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket
Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och det måste vara en säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas.
Vi tror också att detta är en viktig fråga att diskutera framåt och som kan leda till förbättrad livsmedelsförsörjning i världen, bättre produkter som är producerade mer hållbart och ny behandling av sjukdomar. Exempelvis kan vi med genmodifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och att man i framtiden slipper använda gödnings- och bekämpningsmedel. Vi kan också med hjälp av genterapi behandla sjukdomar som vi inte tidigare kunnat behandla. Vi ser det som mer etiskt försvarbart när man använder tekniker som ”klipper bort” gener, som CRISPR-Cas9-tekniken som vann nobelpriset i kemi 2020, än att lägga till gener i grödor. Vi social
demokrater tycker att det är viktigt att alltid väga risk mot nytta och att hänsyn tas till försiktighetsprincipen när man fattar beslut om huruvida GMO ska användas eller inte.
Nedsättning av slakteriavgifter
På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket under perioden 2018–2020 arbetat för att effektivisera och modernisera den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanterings
anläggningar. Från och med 2020 tillämpas en ny modell för styrning av kontrollen som ger bättre förutsättningar för uppföljning av verksamheten. Åtgärder har genomförts för att förenkla och standardisera kontrollarbetet på slakterierna, t.ex. genom att testa nya arbetssätt i slakten, nya kontrollmetoder samt att utveckla digitala stödverktyg. En särskild satsning för att underlätta för små slakterier och vilthanteringsanläggningar i glesbygden har gjorts. Vetenskapliga studier som genomförts i samarbete med SLU och publicerades hösten 2020 visade att tillförlitligheten vid distansbesiktning med hjälp av digitala verktyg är god. Det finns idag ett behov av flera små och mobila slakterier. Slakt direkt på gården ger den bästa djurvälfärden genom att de stressfyllda momenten vid slakttransporter och vistelse på slakteriet försvinner.
Skogen – vårt gröna guld
Den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen spelar också en central roll i klimat
omställningen genom att ersätta fossila produkter och som kolsänka samtidigt som den skapar framtidens jobb. Skogens alla värden – jobb, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt, fiske och besöksnäring bör komma samhället till del i största möjliga mån. Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska
skogs
bruket och dess brukningsmetoder. Den svenska skogen kommer sannolikt växa snabbare
på grund av ett varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp och risken för körskador motverkas. Skogen påverkas av klimatförändringarna på flera sätt, men kan också spela en viktig roll för att minska klimatförändringarna.
Vi socialdemokrater erkänner skogens sociala värde som den ger till hela landet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade resurser på upprustning av leder så att fler tar sig ut i de svenska skogarna för rekreation, svamp- och bärplockning och dubblerade stödet till friluftsorganisationer. Denna satsning röstades bort av partier som ingår i det nuvarande regeringsunderlaget. Den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterade en proposition om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade
incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund. Propositionen innehåller
åtgärder för att stärka äganderätten vid formellt skydd av skog, att klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. Vi anser att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt som tillsammans med resurs
effektivitet och ökad cirkularitet ger god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen.
I skogen har vi förnybar råvara som kan stärka Sverige och minska EU:s osunda
beroende av fossil energi och kritiska insatsvaror. Vi är kritiska till regeringens avisering
om att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivåer. Den planerade sänkningen innebär ökade utsläpp med cirka fem miljoner ton per år och att Sverige inte klarar av att nå uppsatta klimatmål. Det kan i sin tur leda till krav från EU på Sverige att bevara svensk skog, det vill säga minska avverkningen, för att uppfylla kraven om ökad kolsänka som binder koldioxiden. Det skulle få stora konsekvenser för skogsnäringen i form av färre jobb men också minskade möjligheter till att använda biobränsle och biobaserat material för att ersätta fossila produkter. Vi är kritiska till att beslutet inte föregåtts av en konsekvensanalys av hur den svenska skogsnäringen påverkas.
Ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige bygger vår nya växande bioekonomi. Bioenergin är en möjliggörare i den förnybara omställningen. Nya förnybara lösningar ska utvecklas för att bryta oljeberoendet. Förädlingsgraden ska öka och fler hus ska byggas i svenskt trä. Med ökad inhemsk produktion av flytande biodrivmedel kan vi stärka vår försörjningsförmåga och energisäkerhet. Skogens värdekedja har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9–12 procent. Skogs
programmets inriktning på utveckling och ökad samsyn runt skog och skogsbruk främjar möjligheterna till ökad sysselsättning. Ökad hållbar tillväxt i skogen ger förutsättningar för en växande bioekonomi, som ger sysselsättning över hela landet. Äganderätten i skogen är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog, och det är av stor vikt att regeringen säkerställer ersättning till de skogsägare som har rätt till det.
Det nationella skogsprogrammet mot 2030
Arbetet med det nationella skogsprogrammet och dess vision för jobb och hållbar
till
växt i hela landet samt för utveckling av en växande bioekonomi bör utvecklas i enlighet
med prop. 2021/22:58. Ett nationellt skogsprogram ger långsiktiga spelregler för en bransch med stor potential att växa. Det har tagits fram i bred enighet mellan politiska partier, branscher och intresseorganisationer. Så kan ett starkt samhälle säkra vår livs
miljö, jobb och välfärd. I prop. 2021/22:58 som lämnades till riksdagen i november 2021 bedömde den tidigare socialdemokratiska regeringen att visionen för skogsprogrammet fortsatt ska gälla och sträcka sig fram till 2030, det vill säga samma målår som Agenda 2030. Den tidigare socialdemokratiska regeringen bedömer även i propositionen att nationella skogsprogrammet bör utvecklas för att ytterligare främja en växande skogs
näring och ett hållbart skogsbruk. Programmet bör bygga på skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö.
Vi socialdemokrater vill se en jämställd skogssektor. Jämställdhet är inte bara ett egenvärde – en inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga arbetsplatser är en direkt förutsättning för kompetensförsörjningen och branschens överlevnad. Behoven av en fortsatt effektiv arena för dialog och samverkan runt skogsfrågor både nationellt, regionalt och internationellt ökar. Det nationella skogsprogrammet utgör en plattform för dialog mellan skogens intressenter, myndig
heter och regeringen. Programmet är en tydlig arena för diskussioner om frågor centrala för sektorn och ambitionen med den breda och inkluderande ansatsen har varit bra för processen. Begreppet nationellt skogsprogram är internationellt etablerat, och skogs
program är ett centralt verktyg i arbetet för ett hållbart brukande och bevarande av skog.
Skogsstyrelsen har i uppdrag att stödja processen med det nationella skogsprogrammet
(N2019/03247/SMF, N2019/00843/SMF) och har en nuvarande finansiering 2020–2022 som motsvarar 26 + 22 + 22 miljoner kronor dessa tre år. Skogsstyrelsens arbete ger skogsprogrammet stabilitet och långsiktighet. I arbetet ingår olika aktiviteter i skogs
programmets årscykel som årskonferens, seminarier, projekt och att fördela medel till regionala skogsprogram/strategier.
Som en del i skogsprogrammet bedrev den tidigare socialdemokratiska regeringen ett aktivt internationellt arbete, bland annat inom EU. Flera högaktuella frågor och förslag runt skog finns inom EU och internationellt bl.a. behövs ökad dialog och policy
utveckling. I mars 2022 har den tidigare socialdemokratiska regeringens förslag i skogspropositionen behandlats av riksdagen. Propositionen innehåller flera förslag till olika uppdrag. Medel för skogsprogrammets fortsättning är dock så omfattande att det inte är möjligt att genomföra inom ram. Skogsstyrelsen fördelar medel och ger stöd till bl.a. regionala skogsprogram och strategier, uppdrag, arrangerar aktiviteter i skogs
programmets årscykel med årskonferens och seminarier m.m. Även internationella aktiviteter ingår i arbetet. En bättre dialogprocess och en bred ansats för nationella skogsprogrammet bedöms ha långsiktiga positiva effekter för miljön och för skogens sociala värden, då de behandlas integrerat med skogsproduktion och andra frågor. Den ökade hållbara skogstillväxt som eftersträvas, med ökade möjlighet till substitution av
fossila råvaror, kan indirekt bidra till minskad klimatpåverkan. Skydd av skog, förbättrad
miljöhänsyn samt ett mer effektivt naturvårdsarbete ger förutsättningar för förbättrade
livsmiljöer för biologisk mångfald. Sammantaget bidrar förslagen positivt till skogsvårds
lagens
miljömål och flera av riksdagens miljökvalitetsmål, liksom internationella åtaganden.
Rådgivning
Skogens motståndskraft behöver stärkas. I enlighet med prop. 2021/22:58 behöver kunskap om skogsskötsel för ökad kvalitet och lönsamhet i skogsbruket spridas för att bidra till en ökad hållbar tillväxt och hållbart brukande i skogen. Den svenska skogs
politiken bygger i stor utsträckning på frihet under ansvar där ekonomiska styrmedel såsom subventionerad skogsproduktion inte används. Därför är rådgivning ett viktigt verktyg för att öka aktiviteten i skogen och därmed tillväxten/produktionen.
Kampanjen bör enligt propositionen innefatta rådgivning om naturvårdande skötsel, användning av alternativa brukningsmetoder, såsom hyggesfritt skogsbruk, hållbar skogsgödsling, effektivare miljöhänsyn och klimatanpassning i skogsbruket. Vidare bör skogsskötsel för bättre balans mellan klövvilt och fodermängder ges stort utrymme i rådgivningskampanjen.
Naturnära jobb
Kompetensbristen i de gröna näringarna kan lindras med Naturnära jobb som även bidrar
med att stärka natur- och skogsvården samt främja friluftsliv, kulturmiljö, rekreation och turism, vilket ger ett mervärde för många människor. Naturnära jobb är ett arbets
marknadsprojekt i samarbete mellan Skogsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Naturvårds
verket, SGU och länsstyrelserna. Skogsstyrelsen samordnar och anställer arbetssökande i arbetslag, koordinerar arbetet och anställer arbetsledare. Naturvårdsverket samordnar länsstyrelsernas arbete genom att bland annat underlätta för erfarenhetsutbyte och bidra med vägledning. Länsstyrelserna i sin tur tillhandahåller och samordnar de arbetsupp
gifter arbetslagen utför, såsom naturvårdande skötsel, strandstädning, bekämpning av granbarkborre och invasiva arter samt restaurering och röjning av leder och rastplatser i naturreservat.
SGU samordnar arbetsuppgifter inom sitt ansvarsområde såsom källinventering och röjning vid geologiska sevärdheter. Uppbyggnad av den lokala organisationen för Naturnära jobb genomfördes under sommaren 2020 och var igång på 32 orter i slutet av augusti samma år. Enligt utvärdering från 2022 har arbetsuppgifter genomförts på en areal om 5
490 hektar samt en sträcka på 445
km under perioden den 1 oktober 2020 till den 31 december 2021.
Artskyddet
Det har uppstått en osäkerhet kring vad som är tillräcklig hänsyn i samband med skogs
bruk för arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. Det är en problematisk situation då den skapar oro och osäkerhet för skogsägare och myndigheter. Det får nega
tiva konsekvenser för skogsbruket och skogsägare får svårt att planera sin verksamhet. Bakgrunden är inte förändringar i svensk lagstiftning utan nya rättsfall som tolkar EU
‑
reglerna om artskydd som gällt under en längre tid i Sverige och EU. Problematiken
är samtidigt inte ny utan har uppmärksammats av skogsägare, myndigheter och domstolar
sedan en tid tillbaka. Vi socialdemokrater anser att det ska vara möjligt att uppnå såväl målen för skogspolitiken som riksdagens miljömål om Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, och att samtidigt leva upp till våra EU-rättsliga åtaganden.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade den 20 maj 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över artskyddsförordningen (2007:845) och ta ställning till om ändringar i miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken är nödvändiga för att översynens syfte ska kunna nås. Artskyddsutredningen lämnade sitt betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) till regeringen i juni 2021. Betänkandet innehöll bland annat förslag om att myndigheterna ska ta fram information om fridlysta arter, råd och riktlinjer för hänsynskrävande miljöer samt besluta om s.k. livsmiljöunderlag.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har även vidtagit åtgärder för att trygga skogsbruket. Man har bland annat aviserat en översyn av miljöbalken samt ändrat i artskyddsförordningen som avser hur artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet ska införlivas i förordningen. Man har också givit naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen. Skogsstyrelsen behöver medel för utökad tillsyn kopplat till artskyddsförordningen och rättsutvecklingen på området. Det kan handla om att granska befintliga fynduppgifter av fridlysta arter eller nyinkomna fynduppgifter från tredje part, förelägga markägare om fördjupade undersökningar eller inhämtande av artuppgifter, stämma av bedömningar med länsstyrelsen, bedöma underlag om hänsyn till fridlysta arter, förelägga om försiktighetsåtgärder eller förbjuda åtgärder. I vissa fall krävs fält
besök för detta. Rättsutvecklingen inom artskyddet är sådan att det ställs krav på Skogs
styrelsen som inte längre är möjliga att hantera genom prioriteringar av tillsynen.
Avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen har hittills sällan krävt fördjupade utredningar och beslut. Rättsutvecklingen innebär att Skogsstyrelsen i samtliga anmäl
ningar om avverkning enligt skogsvårdslagen, som också gäller som en anmälan om samråd enligt miljöbalken, är skyldig att göra en bedömning av åtgärdens påverkan på skyddade arter utifrån miljöbalken. Denna bedömning, oavsett om det resulterar i ett beslut eller inte från myndigheten, kan sedan överklagas av miljöorganisationer. Antalet inkommande synpunkter, underlag och överklaganden är högt och tar stora resurser i anspråk. Därför är det av största prioritet att Skogsstyrelsen säkras medel för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd. Om Skogsstyrelsen fattar beslut med stöd av 12 kap. 6
§ miljöbalken, med så långtgående krav på hänsyn att pågående markanvändning avsevärt försvåras, så kan markägare ha rätt till ersättning.
Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap
Coronapandemin och inte minst Rysslands illegala invasion av Ukraina har belyst vikten av att Sverige har en god beredskap och robust livsmedelsförsörjning i händelse av kris. Den 18 maj 2022 lanserade den tidigare socialdemokratiska regeringen en myndighetsreform för civilt försvar och i syfte att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. Regeringen inrättade då beredskaps
sektorer och Livsmedelsverket utsågs till sektorsansvarig myndighet. I sektorn Livs
medelsförsörjning och dricksvatten ingår utöver Livsmedelsverket också Jordbruks
verket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket och länsstyrel
serna. Livsmedelsverket ska samordna och driva på beredskapsarbetet i hela livsmedels
sektorn. Sedan tidigare samordnar Livsmedelsverket kris- och beredskapsplanering för dricksvattenförsörjning och för livsmedelsförsörjning i ledet efter primärproduktion. Som en del i detta arbete har olika typer av kunskapsunderlag, stöd och verktyg tagits fram. Jordbruksverket är ansvarig myndighet när det gäller kriser som kan drabba jordbruket, vilket kan handla om allt från djursjukdomar till radioaktivt nedfall.
En förstärkt livsmedelsberedskap behövs för att trygga försörjningen i händelse av någon säkerhetspolitisk kris. Som ett led i arbetet att stärka det civila försvaret och livs
medelsberedskapen har den förra regeringen tillsatt en särskild utredare som ska föreslå en utvecklad inriktning för Sveriges livsmedelsberedskap. En fråga som har återkommit i fråga om livsmedelsberedskap är behovet av statliga beredskapslager. Utöver lager
hållning som metod, behöver förmågan hos näringslivets aktörer att motstå störningar öka. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Statskontoret i uppdrag att analysera kommuners och regioners nuvarande förutsättningar att säkerställa livs
medelsberedskap inom sina verksamhetsansvar. Statskontoret ska lämna en
muntlig delredovisning senast den 31 maj 2023 och slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet
senast den 3 oktober 2023. Utöver det har den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning om att stärka den offentliga kontrollen för att upptäcka och mot
verka fusk i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan, eftersom fuskkontrollen skiljer sig på många sätt från vanlig kontroll och kräver större resurser och annan typ av kompetens från myndigheterna. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024.
Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd
En effektivt genomförd fiskeriförvaltning och efterlevnad av dess regler innebär positiva
effekter på såväl bevarande som nyttjande av fiskresursen och därmed möjligheter att producera mer livsmedel. För att säkerställa ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisk
bestånd och ekosystem kommer behovet av kontroll av fiskets bedrivande ytterligare öka. Med Sveriges hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och cirka
tvåhundra mil av kust med kringliggande hav finns goda förutsättningar för såväl fiskeri
näringen
som ett växande vattenbruk. Skiftande vatten‑ och naturtyper från norr till söder ger mycket goda möjligheter för fritidsfiske och fisketurism. Det finns en tydlig ambition i såväl Sverige som internationellt att satsa på en cirkulär blå ekonomi. Vatten
bruk är exempel på en viktig näringsgren med stor tillväxtpotential.
För närvarande pågår dessutom en översyn av EU:s kontrollförordning och revider
ingen kan med största sannolikhet antas öka fiskerikontrollens omfattning och därmed krav på Havs- och vattenmyndigheten. Miljöövervakningen i kustvatten och utsjö
områden ger viktiga underlag till uppföljning av de nationella miljömålen. Data ska även bidra till uppföljning av storskaliga förändringar, vara underlag för åtgärder och för långsiktigt hållbar förvaltning av biologisk mångfald, vatten- och fiskeresurser.
En god havsmiljö med fiskekvoter på långsiktigt hållbara nivåer är förutsättningar för en livskraftig fiskeri- och beredningsnäring. Under senare år har det blivit uppenbart att marina resurser är viktiga för att stärka Sverige och för Sveriges beredskap. Covid-19-pandemin och krisen i Ukraina har visat vikten av att stärka de blå näringarna för att kunna öka livsmedelsförsörjningen både i Sverige och globalt.
Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. De är viktiga för tillväxten och för landsbygdsutvecklingen och de spelar också en avgörande roll i den gröna omställningen. Vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskeri
näringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. En levande fiskenäring förutsätter ett stärkt havsmiljöarbete för att minska övergödningen, låta fiskebestånden återhämta sig och stärka Östersjön som ett levande hav. Den social
demokratiska regeringen arbetade aktivt med att stärka förutsättningarna för fisket, genom bland annat en utflytt av trålgränsen på prov, satsningar på rent hav-projekt samt satsningarna inom ramen för Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet som bidrar till långsiktigt goda fiskbestånd.
Socialdemokraterna värnar det småskaliga kustnära fisket. Frågan om trålgränsen är viktig, inte minst i ambitionen att värna en hållbar fiskeförvaltning. Vi socialdemokrater ser det som mycket angeläget att trålgränsen flyttas ut för industriellt fiske, men att det också är viktigt att förändringar sker med stöd i vetenskapliga underlag och i samverkan med berörda länder. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur.
Det vilar ett stort ansvar på den nya högerkonservativa regeringen att fortsätta verka för den utveckling som den socialdemokratiska regeringen har inlett och att värna om miljöarbetet så att Östersjön åter kan bli ett levande och välmående hav.
Jakt och rovdjur
Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt hållbart sätt. De ideella insatserna inom ramen för det allmänna uppdraget måste tillvaratas och utvecklas. Konflikterna kring jakten på rovdjur måste upphöra och ordning och reda skapas i förvaltningen av dessa. Älgförvaltningen ska skapa en livs
kraftig stam med hög kvalitet och i balans med betet. Den ska nu utvärderas och vi ska undersöka om vi ska gå mot en samlad klövdjursförvaltning. Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Det accepterar vi inte, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald.
Skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i förvaltningen. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så att de följer EU-rätten och fattas i god tid så att det finns utrymme för överklaganden. Den socialdemokratiska regeringen fattade flera viktiga beslut för att stärka jakten och viltbeståndet, bland annat ändrades Naturvårdsverkets instruktion för att myndigheten ska främja brukandet av vilt som resurs samt gavs myndigheten uppdrag att utreda behov av författningsändringar i syfte att skydda uppgifter kopplade till jakt och jägare.
Jakten är en viktig del i många människors liv. Den stärker landsbygden och håller människor samman. Sverige är ett avlångt land och där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi värnar det lokala och vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas. Vi vill göra en översyn av älgjakten och en samlad klövdjurs
förvaltning.
Vargen påverkar i vissa fall människor som bor och verkar på landsbygden. Social
demokraterna tar människors oro på stort allvar. Samtidigt måste Sverige fortsatt leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv om gynnsam bevarandestatus för att skydda hotade
arter. Varg, björn, järv, lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarande
status,
men utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn ska tas.
Dock ser vi hur vargstammen ökar varje år och enligt oss socialdemokrater är dagens
population på över 460 individer för stor. För att den ska vara förutsägbar behöver den kraftigt minskas. Därför har vi givit Naturvårdverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om ett intervall på 170–270 vargar samtidigt som vi bibehåller en gynnsam bevarandestatus. Det kan exempelvis handla om att förbättra vargens genetiska status så att vi kan få ner antalet vargar. Skyddsjakten är i förvaltningen av varg ett viktigt instrument och ska ses över. Vi socialdemokrater vill göra det enklare att förvalta vargen och drev frågan i EU om att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.
Dagens kostnader för vildsvinsskador på grödor är inte acceptabla. Det gäller numera även de skador som framför allt stora horder av dovhjortar orsakar. En ökad möjlighet att vidta förebyggande åtgärder mot viltskador eller få ersättning för skador innebär positiva effekter på såväl bevarande av viltet som möjligheten att producera mer livsmedel. Den tidigare socialdemokratiska regeringen ändrade jaktförordningen för att hitta effektivare metoder för att bedriva jakt på framförallt vildsvin och gav berörda myndigheter i uppdrag att förenkla hantering och försäljning av vildsvinskött. I april 2020 delade regeringen ut ett så kallat vildsvinspaket med flera uppdrag till Jordbruks
verket, Livsmedelsverket, länsstyrelserna och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Syftet är att ge konsumenterna större tillgång till och utbud av vildsvin som livsmedel genom att förenkla för jägare att kunna sälja vildsvin direkt till konsumenter och detalj
handlare.
Under de senaste decennierna har skarvens utbredningsområde utökats i Sverige och Europa, till följd av en kraftig populationstillväxt. Skarvpopulationen påverkar fisket negativt, genom att skarvar angriper fångst och skadar redskap. Socialdemokraterna vill verka för en kraftig minskning av antalet skarvar.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för jakt på olika sälarter. Sälpopulationen har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Till exempel beräknas
antalet gråsälar i Östersjön för närvarande uppgå till mellan 38
000 och 50
000 individer.
Sälar tar fisk direkt ur fiskenäten och förstör fiskeredskap samtidigt som sälmask har negativ påverkan på torskbeståndens kondition och levnadsvillkor. Gråsälens beståndstillväxt medför konsekvenser för torskbestånden och kustfisket. Sälen kan som resurs användas på många sätt. Både som föda men också som sälolja, vilket har både bruksvärde och dokumenterad medicinsk användning. Traditionellt har byggnader i skärgården varit målade med målarfärg med sälolja som bas. Hela havets ekosystem måste fungera och förvaltning av säl och skarv ska ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning.
En livskraftig rennäring
Vi socialdemokrater anser att en livskraftig rennäring och andra samiska näringar är en grundförutsättning för en levande samisk kultur. Renskötseln rymmer samernas unika livsmönster som urbefolkning. Det gäller för alla samer, också för dem som inte har förmånen att vara renskötare. Ur renskötseln stammar också slöjden, viktiga delar av språket, och nära kopplat till renskötseln finns också de för samerna så viktiga näring
arna jakt och fiske. Renskötseln är nomadiserande, genomförs i stor samklang med naturen, och kräver därför en unik tillgång till land och vatten. Det fordrar med nöd
vändighet att den är reglerad. Renskötseln är också viktig för att Sverige ska nå miljö
kvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Även klimatförändringar och extremväder har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Att framställa underlag för mark
användningen, till exempel renbruksplaner, är en av de viktigaste åtgärderna för att minimera intressemotsättningar i renskötselområdet.
Ett förstärkt djurskydd
Alla Sveriges tamdjur, sällskapsdjur och produktionsdjur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras hälsa och välmående främjas. Djurskydds
kontrollen ska vara rättssäker, likvärdig och effektiv så att vi kan känna oss trygga med att våra djur behandlas väl. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde en modern djurskyddslag som ger ökade krav på djurägare och slår fast att djur ska få bete sig naturligt. Ett starkt djurskydd gör djuren friskare och istället för att proppa dem fulla med antibiotika hålls djuren i lantbruket friska genom förebyggande åtgärder. Använd
ningen av antibiotika ökar globalt och är ett växande problem som kan leda till allvarlig
spridning av multiresistenta bakterier. Samtidigt som vi ställer höga krav på våra svenska
bönder vill vi även ha höga krav på maten som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldreomsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att, vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel, ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Den offentliga sektorn ska vara bäst i klassen och svenska bönder ska prioriteras.
Det svenska djurskyddet i lantbruket ger svensk mat en konkurrensfördel. Hit hör bland annat beteskravet som innebär viktiga djurvälfärdsfördelar. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de även motion. Kor som går ut och betar på sommaren blir också friskare än de som står inne. För att stärka djurskyddet ytterligare har den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning som ska analysera hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet för de djur som
hanteras på slakterier och föreslå hur ett krav på kamerabevakning skulle kunna utformas.
Den tidigare regeringen har också beslutat om att kattägare ska vara tvungna att märka
och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider. Utöver ovanstående har den tidigare socialdemokratiska regeringen även beslutat att minkuppfödningen ska granskas vidare.
Nästa år ska EU-kommissionen presentera sitt förslag till förstärkningar av djur
skyddslagstiftningar inom EU. Det ger Sverige en stor möjlighet att vara med och stärka
djurskyddet och djurvälfärden inom hela unionen. Det behövs skärpta regler, bland annat
när det kommer till transport av djur. Vi har föreslagit en maximal tidsgräns på åtta timmar för transport av tamdjur och en tidsgräns på 24 timmar för sjöfartstransporter av djur. Inget djur ska behöva utsättas för det lidande och den stress som långa transporter kan innebära.
Veterinärbristen i Sverige
Tillgången till en god djursjukvård är viktig både för djur och djurägare. Vi måste därför komma tillrätta med veterinärsbristen. De bemanningssvårigheter som finns inom djurens hälso- och sjukvård ser vi socialdemokrater mycket allvarligt på.
Framåt handlar det om att fler veterinärer behöver utbildas. Här har den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort en riktad satsning på SLU för att utöka utbildnings
platserna för att bli veterinär och djursjukskötare. Det handlar om en satsning på 37,5 miljoner 2022 som succesivt ökar till 71 miljoner per år från 2027. Här är målet att ytterligare 40 veterinärer och 20 djursjukskötare ska utbildas varje år. Dessutom fattade regeringen beslut om att tillsätta en stor utredning av hela veterinärmarknaden. I det ingår att titta på frågan om personalförsörjning och bedöma behovet av antalet utbild
ningsplatser både på kort och lång sikt.
Den utredning som arbetar har som uppgift att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet. Syftet är att vi ska få till ett system som fungerar på lång sikt. I det ingår resurs- och jourfrågan.
Anslagsförändringar
Under anslag 1:1 Skogsstyrelsen avsätter Socialdemokraterna 50 miljoner kronor och under anslag 1:2 Insatser för skogsbruket avsätter Socialdemokraterna ytterligare 50 miljoner under 2023. Satsningarna motiveras delvis utifrån Skogsstyrelsens behov av kraftigt ökade resurser för tillsyn på grund av rättsutvecklingen. Avverkningsärenden kommer framöver att leda till en större resursinsats från Skogsstyrelsen. Kunskaps
kravet samt sannolikt ökad administration kommer att öka kostnaderna rejält för skogs
ägarna. Därutöver kan en ökad mängd förbud leda till väsentligt större kostnader för ersättning till markägare. Det sistnämnda beror på hur pågående rättsprocesser och politiska processer landar i rätt till ersättning, inte minst kopplat till artskyddsärenden. Satsningarna omfattar också Skogsstyrelsens övriga verksamhetsområde med natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda skog, samt kunskapsspridning och rådgivning om ökad tillväxt i våra skogar. Skogsstyrelsens uppdrag att arbeta för enklare vägar till jobb och samarbeta för att tillvarata den jobbpotential som finns inom de gröna näringarna i hela landet genom naturnära jobb. Under anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet tillför vi 15 miljoner kronor för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur. Det är viktigt utifrån djurvälfärden och för en robust livsmedelskedja. Under anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m. tillför vi 10 miljoner kronor för att rennäring ska klara sina kostnader. Mot bakgrund av pandemin och Rysslands illegala krigföring i Ukraina ser vi socialdemokrater ett behov av att stärka Sveriges beredskap på livsmedels- och dricksvattenområde. Därför tillför vi under anslag 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 5
miljoner kronor. Sammanlagt satsar vi 130 miljoner kronor mer än den högerkonserva
tiva regeringen på utgiftsområde 23.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Malin Larsson (S)
Tomas Kronståhl (S)
Jytte Guteland (S)
Johan Löfstrand (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3109
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi som gör att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN ska verka för att världens länder ökar sina åtaganden i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Naturvårdsverkets arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagen om allmänna vattentjänster för att möjliggöra för kommuner att klara sina va-investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem för kommuners va-system och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett energieffektiviseringsrot och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att nyttja byggnadstaken bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för lantbruket för att underlätta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatsäkring av strategisk infrastruktur och byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera, förenkla och skynda på tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bestämmelser som gör det möjligt att finansiera och planera för framtida restaurering av de områden som blivit påverkade av gruvverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av ETS
2 i enlighet med regeringens förslag, men att återkomma med konsekvensanalyser för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla klimatdeklarationer för byggnader i koldioxidupptagande material för att bidra till ökat upptag av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel enligt ”Sverigebränslet” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer hållbara bränslen till flyget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ställa om till fossilfri sjöfart och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att verka för en skyndsam implementering av EU:s kemikaliestrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på inom EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag i förlängningen ska ta fram resurssnåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för textilier ska utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för verksamhetsavfall bör förtydligas, utvecklas och styras mer mot cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förpackningar, även om de slängs, ska ingå i producentansvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som sätter ut en förpackning på marknaden ska betala förpackningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa byggprodukter vid upphandling av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avfallsskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en framtida skatteöversyn ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling inom cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att statliga och kommunala upphandlingar främjar hållbara och cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att integrera cirkulär ekonomi i skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor för att utveckla nya cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera den uppsökande tillsynen mot misstänkt olaglig avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stärka miljötillsynen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kontantförbud för handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att standardisera metoder för att bedöma effekterna av markanvändningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker intensifieras och att miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tydligare bör redovisa både Sveriges skogliga naturtillgångar och träprodukters kolinlagring gentemot EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad cirkularitet i gödselanvändningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spridningen av mikroplaster till haven bl.a. genom att minska användningen av fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom att stärka det lagliga skyddet för våra dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snabbt bör implementera EU:s nya avloppsdirektiv för att förbättra avloppsvattenreningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder m.m. och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter samt beteckna nya sådana arter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bekämpningen av översvämningsmyggor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa ett effektivt återställande av förorenade områden där förorenaren har betalningsansvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för sanering och återställning av förorenade områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med miljöövervakning genom exempelvis nya metoder för övervakning och mätning av biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och differentiera strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Anslagsförändringar, sammanfattning
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur tillförs totalt 1,3 mdkr mer än i regeringens förslag.
Anslag 1:1 Naturvårdsverket tillförs 50 mnkr till Naturvårdsverket.
Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. tillförs 30 mnkr till miljöövervakning.
Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur tillförs 250 mnkr, för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder med mera.
Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskar med 250
mnkr, 371 mnkr förblev outnyttjade i budgeten för 2023.
Anslag 1:10 Klimatanpassning tillförs 100 mnkr, för stöd till implementering av klimatanpassningsåtgärder.
Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö tillförs 40 mnkr, för kamera
övervakning på fiskefartyg.
Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur tillförs 250 mnkr, för kompensation till skogsägare vid avsättning av skyddsvärd skog.
Anslag 1:16 Klimatinvesteringar tillförs 250 mnkr, för utbyggnad av laddinfra
struktur med mera inom ramen för Klimatklivet.
Anslag 1:18 Industriklivet tillförs 500 mnkr, för utveckling av Industriklivet.
Anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning tillförs 80 mnkr, som vi återkommer till i samband med vår följdmotion till forskningspropositionen.
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
651
691
50
000
1:2
Miljöövervakning m.m.
388
714
30
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
352
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
064
318
−250
000
1:5
Miljöforskning
93
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
306
833
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
337
431
±0
1:8
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn
100
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
308
632
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
326
565
40
000
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
263
450
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
52
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
185
500
250
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
360
516
±0
1:16
Klimatinvesteringar
3
495
000
250
000
1:17
Klimatpremier
2
313
000
±0
1:18
Industriklivet
1
345
000
500
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
15
000
±0
1:21
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
10
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
137
079
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
127
408
80 000
Summa
16
438
897
1
300
000
Kraftfull politik för en bättre framtid
Klimatförändringarna utgör ett av de största hoten mot vårt samhälle. Miljontals människor drabbas runtom i världen av att polarisar smälter och havsnivåer stiger. På vissa håll svämmar samhällen över till följd av skyfall och stormar. På andra håll råder värmeböljor och torka som ökar risken för skogsbränder och vattenbrist. Dessa förändringar får allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa. Därtill utgör de ett hot mot viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem.
Sverige påverkas allt tydligare av klimatförändringarna, både direkt och indirekt. Vi har sett hur svenska samhällen skadats av översvämningar, skyfall och skogsbränder. Vår livsmedelsförsörjning har påverkats med minskade skördar, och detta har lett till höjda matpriser för svenska konsumenter. Utöver de direkta effekterna driver klimat
förändringar fram en global flyktingkris. Människor tvingas lämna sina hem på grund av svält, torka och översvämningar, vilket skapar påfrestningar över hela världen.
Vår miljö och natur är också under hård press. Sverige har länge kännetecknats av de klara sjöarna, fiskrika kusthaven och den rena naturen. Men det är inget vi längre kan ta för givet. Övergödning, överfiske och nedskräpning utgör allvarliga hot mot dessa viktiga resurser. Även den biologiska mångfalden och våra ekosystem drabbas av miljö
förstöringen.
Men det går att vända utvecklingen. Klimatomställningen är en chans för Sverige att skapa jobb och stärka vår globala position. Den svenska industrin och transportnäringen spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också i vårt arbete för att klara klimatomställningen. Med teknik, kunskap och innovation kan vi leda omställningen. Vårt mål är att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland.
Alla ska med på tåget. Bland svenska folket finns ett starkt stöd till en rättvis omställning. Var och en har ett ansvar att bidra till omställningen, men bördan måste fördelas rättvist utifrån förmåga. Oavsett vad man har för inkomst och var man bor ska det vara möjligt att göra klimatsmarta val. Då behövs ett gemensamt grepp för att se till att alla människor har möjlighet att ställa om. Det ska vara enkelt att fatta rätt beslut för miljön.
Med en kraftfull politik på flera håll kan vi hejda klimatkrisen och rädda vår miljö och natur. Vi måste stoppa utsläppen av växthusgaser och stå emot de konsekvenser som följer av klimatförändringarna. Vi behöver begränsa kemikalier och plast från att släppas ut i vatten och mark. Vi ska byta ut ”slit och släng” mot en cirkulär ekonomi, vårda och skydda vår natur för att bevara den biologiska mångfalden. Klimatkrisen är här och nu – och vi måste agera.
Ökad takt i klimatomställningen
För att begränsa klimatförändringarna är det av stor betydelse att Sverige ambitiöst bidrar till att uppfylla de internationella målen i Parisavtalet. En viktig del i detta är att leva upp till våra nationella mål såväl som våra åtaganden inom EU. Sverige har länge varit ett föregångsland i klimatomställningen. Men vi ser nu ett trendbrott där Sverige riskerar att missa flera av de uppsatta klimatmålen. Det kan vi inte tillåta.
En grundbult i Sveriges klimatarbete är det klimatpolitiska ramverket. I uppgörelse med sex andra partier har vi socialdemokrater sett till att Sverige har fått en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och ambitiösa klimatmål. Ramverket har visat en långsiktigt hållbar väg för Sveriges klimatpolitik fram till 2045. Men regeringen går nu ifrån det rättsligt bindande arbetet. Klimatpolitiska rådet skriver i sin granskning att regeringen inte lever upp till klimatlagens krav. Bland annat bortser regeringen från ramverkets etappmål för 2030 i den klimatpolitiska handlingsplanen. En bred långsiktig politisk överenskommelse är avgörande för att ge människor och företag långsiktiga signaler som tryggar hållbara investeringar. Därför måste vi värna det klimatpolitiska ramverket.
En ambitiös miljöpolitik på nationell nivå skapar även goda förutsättningar för Sverige att verka för en liknande politik inom EU och FN. Vi vill att Sverige inom EU- och FN-samarbetena ska driva på för att världens länder ska öka sina åtaganden i enlighet med Parisavtalet.
Vi ser framåt, medan den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna ser bakåt med en klimatpolitik som inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030. Det erkänner regeringspartierna själva i den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen. Regeringens klimatplan saknar skarpa åtgärder. Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringens beslutade politik inte längre leder i riktning mot att de centrala klimatmålen uppnås. Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att ”regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi”. I Statskontorets rapport
Regeringens styrning av myndigheterna – en analys av hinder och förslag på lösningar
kritiseras regeringen för att brista i sin samordning och styrning av myndigheternas arbete på klimatområdet. Enligt Statskontoret saknar regeringen överblick över myndigheternas olika genomförda, pågående och beslutade initiativ på klimatområdet och en tillräcklig samordning av klimatfrågan på politisk ledningsnivå. Det är svidande kritik mot regeringen.
Regeringen presenterar ”huvudscenarier” som visar att Sverige ska nå klimatmålen, men dessa glädjekalkyler håller inte. Enligt budgetpropositionen för 2025 klarar regeringen i bästa fall ett av fyra uppsatta mål – främst genom att trixa med siffrorna. Istället för att minska utsläppen planerar regeringen att flytta utsläpp från industrin till transporter, vilket väntas kosta Sverige flera miljarder kronor i uteblivna intäkter från utsläppshandeln. Dessutom tömmer regeringen det utrymme som den tidigare social
demokratiska regeringen sparat ihop genom att överprestera i klimatpolitiken. Det utrymmet var planerat att användas för att klara av EU:s mål för kolinlagring i skogen. Därmed finns många frågetecken kring hur regeringen tänkt klara dessa åtaganden.
Om regeringen inte höjer sina ambitioner drabbar det inte bara miljön utan även våra plånböcker. Sverige riskerar att behöva betala höga böter och köpa dyra utsläppsrätter om vi inte uppfyller EU:s klimatmål. Det blir en dyr nota som regeringen lämnar över till svenska hushåll att lösa. Trots detta fortsätter regeringen att lägga fram förslag utan långsiktighet, inte minst vad gäller reduktionsplikten. Vi kräver att regeringen åter
kommer med förslag som säkerställer att Sverige lyckas uppfylla de uppsatta klimat
kraven på både nationell och internationell nivå.
För att lyckas med den gröna omställningen måste våra myndigheter ha tillräckliga resurser. Naturvårdsverket spelar en central roll i Sveriges klimatarbete, men har på grund av regeringens nedskärningar inte de resurser som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Vi anser därför att det är nödvändigt att stärka myndigheten med 50 miljoner kronor så att den effektivt kan bidra till att nå våra klimatmål.
Klimatanpassning
Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – över
sväm
ningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall.
Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade
klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen av växthusgaser de kommande åren och dessutom dragit ned på MSB:s och länsstyrelsernas resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att säkerställa ett tryggt och välfungerande samhälle behöver staten höja sin beredskap genom att prioritera åtgärder för klimatanpassning. Dessa åtgärder ersätter inte utsläppsminskningar, utan fungerar som kompletterande insatser för att hantera de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna. Vi stärker därför anslaget för klimatanpassning med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens budget.
Vi föreslår att regeringen utreder möjligheten att ändra lagen om allmänna vatten
tjänster. Många kommuner saknar idag ekonomiska förutsättningar att genomföra nöd
vändiga renoveringar och uppgraderingar av reningsverk och andra VA-anläggningar, vilket är avgörande för att hantera klimatförändringarnas effekter. Genom att säkerställa att kommuner kan finansiera dessa investeringar kan vi skapa bättre förutsättningar för en jämlik och hållbar VA-tjänst i hela landet.
För att stötta VA-systemets behov av renovering och anpassning föreslår vi att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem. Mindre kommuner kan ha svårt att finansiera omfattande renoveringar och anpassningar av sina VA-system på egen hand. Vi vill säkerställa att alla kommuner, oavsett storlek, kan genomföra viktiga klimatanpassningsåtgärder.
Vi vill också främja ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning. Genom att fokusera på ekodesign kan vi minska vattenförbrukningen och energianvändningen, vilket bidrar till hållbara vattenresurser och minskar belastningen på VA-infrastrukturen. Detta är inte bara bra för miljön utan också för hushållens ekonomi, då det leder till lägre vatten- och energikostnader. Att prioritera ekodesign innebär att vi tar ett helhetsgrepp på miljö- och klimatfrågor och skapar produkter som är både effektiva och hållbara. Därför vill vi att Sverige ska verka för en sådan lag
stiftning på EU-nivå.
Vi ser möjligheten att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett ROT-avdrag för energieffektivisering. Genom att uppmuntra hushåll att installera vatten
besparande utrustning kan vi minska både vatten- och energiförbrukningen. Detta leder till betydande energibesparingar, till exempel genom minskad uppvärmning av vatten. Ett sådant initiativ skulle inte bara gynna miljön utan också hushållens ekonomi, och det är ett konkret sätt att visa att klimatanpassning och energibesparing går hand i hand.
Vi vill nyttja taken på byggnader bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Genom att installera fler grönytor och parker på byggnader, så kallade gröna tak, kan vi bidra till att ta emot större regnmängder och minska risken för översvämningar. Gröna tak främjar också biologisk mångfald och förbättrar energi
prestandan i byggnader. Detta är en samhällsekonomiskt smart investering som både skyddar mot klimatförändringar och skapar gröna och trivsamma stadsmiljöer.
Regelverken för lantbruket måste anpassas för att underlätta klimatanpassning. Vi ser idag att stelbenta regler stoppar nödvändiga åtgärder inom lantbruket, till exempel regler för vattenuttag och biotopskydd. Genom att skapa flexiblare regler kan vi hjälpa lant
brukare att hantera både torka och stora regnmängder, vilket förbättrar deras motstånds
kraft mot klimatförändringar och säkerställer att de kan fortsätta producera mat och andra viktiga resurser.
För att samhället ska fungera på ett säkert sätt även i framtiden är det nödvändigt att klimatsäkra strategisk infrastruktur och byggnader. Det är viktigt för att kunna
upprätt
hålla samhällsviktiga tjänster, öka säkerheten för svenska folket och stabilisera ekonomin
genom att på lång sikt minska de dyra kostnaderna för återuppbyggnad. Vi vill se över statens roll i arbetet med att skydda strategisk infrastruktur och byggnader mot klimat
förändringar.
Vi föreslår att klimatanpassning inkluderas i det befintliga klimatpolitiska ramverket och klimatlagen. Genom att integrera klimatanpassning i klimatpolitiken får frågan större politisk vikt och prioritet, och arbetet kan löpande utvärderas av Klimatpolitiska rådet. Detta säkerställer att klimatanpassningsfrågan blir en central del av Sveriges klimatarbete.
Slutligen vill vi se över förutsättningarna att öka insatserna för forskning, samordning
och utvärdering av klimatanpassningsarbetet. Genom att lära från andra länder som drabbats hårdare av klimatförändringar kan vi implementera effektiva anpassnings
strategier snabbare och mer samhällsekonomiskt effektivt. Forskning och innovation är nycklarna till att utveckla och genomföra hållbara lösningar som skyddar vårt samhälle mot klimatförändringarnas effekter.
Den gröna industriella revolutionen
Vi socialdemokrater vill stödja investeringar som bidrar till en fossilfri industri. Därför introducerade vi Klimatklivet och Industriklivet under år 2015 respektive 2018.
Klimatklivet är en reform som har skapat möjlighet att genomföra satsningar för att underlätta den gröna omställningen. Till exempel har Klimatklivet bidragit till ca 180
000 nya laddstolpar runtom i landet, varav ca 15
900 är publika. De satsningar som hittills genomförts förväntas minska växthusgasutsläppen med 3,3 miljoner ton årligen.
Behovet av en fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur och satsningar på cirkulär ekonomi och avfall är stort. Det är därför oroande att regeringen väljer att minska budgeten för Klimatklivet rejält till 2025 jämfört med 2024, och att satsningar på ladd
infrastruktur för 2025 saknas helt i budgeten. För att inte tappa tempot föreslår vi att anslaget till klimatinvesteringar stärks med 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens budget. Dessutom behöver ansökningsprocessen förenklas för vanligt folk, så att fler kan bidra till klimatomställningen utan att det upplevs som krångligt.
Industriklivet har stöttat banbrytande projekt som Hybrits fossilfria stål och kemisk plaståtervinning i Stenungsund. Forskningsinstitutet Rise fick 350 miljoner under 2021–2022 för att stärka bioraffinaderier, vilket främjar övergången från fossilbaserade till förnybara lösningar inom flera sektorer. Vi ser potentialen i teknik för koldioxid
avskiljning för både lagring och användning. Därför vill vi främja CCS för att minska atmosfärens koldioxidhalt och CCU för att exempelvis kunna använda koldioxiden som råvara i bränslen eller nya material. Medan regeringen minskar budgeten för Industri
klivet vill vi istället vidareutveckla Industriklivet och föreslår ett 500 miljoner kronor högre anslag än regeringen.
Effektiva och snabba miljötillståndsprocesser
Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd
med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen.
Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd blir huvudregel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Idag är det en lämplighetsfråga i vilka fall ett ändringstillstånd ska kunna meddelas. Lämplighetsbedömningen är resurskrävande och i de flesta fall medges inte ändringstillstånd.
I förlängningen kan detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Trots detta föreslår regeringen att huvudregeln fortsatt ska vara att myndigheterna bedömer lämpligheten. Därmed menar vi att samma restriktiva tolkning som görs idag kommer att fortsätta att tillämpas. Vi menar istället att genom att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändrings
tillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utred
ningens förslag.
För att kunna möta framtidens behov av förnybar el är det avgörande att vi möjliggör för fler vindkraftsetableringar. Det förutsätter att kommunerna ges stärkta incitament för att medverka till utbyggd vindkraft och att eventuella invändningar mot etableringar inkommer tidigare i tillståndsprocessen. Ett tidigarelagt kommunalt ställningstagande skulle innebära en tydlig effektivisering och skapa förutsebarhet i tillståndsprövningen för vindkraft, utan att tumma på kommunens rätt till inflytande. Därför bör regeringen snarast genomföra förslaget om reformering av det kommunala vetot i proposition 2021/22:2010 som vi två gånger lagt fram för beslut i riksdagen men som avslagits av regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Därutöver behöver regeringen skyndsamt lägga fram förslagen i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18) om möjligheter att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av etableringarna.
För att Sverige ska kunna möta det växande behovet av kritiska metaller i klimat
omställningen behöver vi effektivisera tillståndsprocesserna för gruvverksamhet med fortsatt hänsyn till skyddet av miljön. Avgörande delar i detta är att förenkla kontakt
erna mellan företag och myndigheter, att minska byråkratiska hinder och att införa ett snabbspår som underlättar utvinningen av strategiska jordartsmetaller. Även Miljö
prövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel spelar en viktig roll för att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt.
I Tyskland har man framgångsrikt infört lagstiftning som tar hänsyn till både gruv
sektorns behov och skyddet av miljön. Detta system garanterar att företagen redan från början planerar för och finansierar den framtida restaureringen av de påverkade natur
områdena. Med Tysklands framgångsrika modell som förebild bör Sverige överväga att anta liknande bestämmelser för att säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt gruvdrifts
system.
Utsläppshandel
Klimatkrisen är ett globalt problem som kräver gemensamma lösningar över lands
gränser. Ett viktigt styrmedel för att gemensamt minska utsläppen av växthusgaser är EU:s utsläppshandel. Genom att sätta ett pris på koldioxidutsläpp utgör utsläppshandeln ett kraftfullt verktyg för att styra mot klimatvänliga lösningar och är något vi står bakom. Men det nuvarande systemet är inte tillräckligt kraftfullt.
Det är därför efterlängtat att EU nu har gått fram med ett nytt utsläppshandelssystem, ETS 2. Vi välkomnar även att regeringen har beslutat om en proposition i ärendet. Tyvärr presenterar regeringen inga konsekvensanalyser för hur förslaget om ETS 2 drabbar jordbruks- och skogsbrukssektorn som regeringen på frivillig grund inkluderat i förslaget. Det är uppenbart att effekter för den svenska konkurrenskraften borde belysas, då andra länder inte väljer att omfatta dessa sektorer. Dessutom är det sannolikt att de ökade kostnaderna för jordbruket påverkar livsmedelspriserna för svenska folket. Vi vill därför att regeringen ska återkomma med en konsekvensanalys, särskilt för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget.
Klimatdeklarationer
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges klimatpåverkan. För att nå våra ambitiösa klimatmål krävs det att vi inte bara minskar utsläppen av växthus
gaser utan även aktivt arbetar för att öka upptaget av koldioxid. Klimatdeklarationer för byggnader, som infördes den 1 januari 2022, är ett viktigt verktyg i detta arbete. Men vi kan och måste gå längre.
Vi föreslår därför att klimatdeklarationer för byggnader utvecklas och utökas för att inkludera åtgärder som aktivt bidrar till ökat koldioxidupptag. Detta kan ske genom att inkludera koldioxidupptagande material, såsom biobaserade material och innovativa material som koldioxidabsorberande betong. Vidare bör gröna tak och växtväggar inkluderas i klimatdeklarationerna, vilket bidrar till koldioxidupptag och förbättrad luftkvalitet.
Ett livscykelperspektiv med fokus på återvinning och återanvändning av material och metoder som minskar klimatpåverkan över byggnadens livscykel är också av stor vikt.
Implementeringen och redovisningen av teknologier för koldioxidinfångning och lagring
(CCS) i byggprocessen kan också spela en avgörande roll.
Genom att utveckla klimatdeklarationerna på detta sätt tar vi ett avgörande steg mot att göra bygg- och fastighetssektorn till en del av lösningen på klimatutmaningen.
Omställningen av den svenska fordonsflottan
Våra transporter har en avgörande påverkan på klimatet. Nästan en tredjedel av landets totala utsläpp orsakas av inrikes transporter, och huvuddelen kommer från vägtrafiken. I den pågående kostnadskrisen har vi också sett hur Sveriges beroende av fossila bränslen från omvärlden har medfört skyhöga bränslepriser för vanligt folk. För att uppfylla klimatmålen och stärka landets självständighet är det avgörande att vi fokuserar på att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta. Detta kräver att vi genomför åtgärder på både nationell nivå och EU-nivå som minskar vår användning av fossila bränslen.
En central del i omställningen är att byta ut fossila drivmedel mot hållbara biodriv
medel från skog och jordbruk. Förnybara biobaserade resurser minskar vårt ekologiska fotavtryck och skapar en rättvisare framtid för kommande generationer. Trots detta var ett av regeringens viktigaste vallöften att kraftigt sänka reduktionsplikten. Men inför årets budget bröt de mot löftet till väljarna och höjde reduktionsplikten till 10 procent inklusive el från laddstolpar. Att regeringen svänger fram och tillbaka i en viktig fråga slår hårt mot svenska biodrivmedelsproducenter som blir mindre villiga att investera och skapar osäkerhet hos vanligt folk som ska tanka bilen.
Vi socialdemokrater vill bygga upp en stark inhemsk biodrivmedelsindustri. Genom att skapa en ren, grön energi på hemmaplan kan vi kombinera sänkta utsläpp med riktiga jobb, ekonomisk tillväxt och stabilitet i drivmedelspriserna. Därför föreslår vi en ny modell för inblandning av biodrivmedel – Sverigebränslet.
Vi föreslår en stabil basinblandning av biodrivmedel som ligger fastlagd över tid och som förutsägbart och stabilt ökar. Från år 2024 ska nivån på basinblandningen ligga på 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. För att hålla priserna stabila vill vi att en del av Sverigebränslet ska vara en s.k. tilläggsinblandning som kan variera mer över tid och utifrån prisbilden. Därmed kan vi öka eller minska tilläggsinblandningen beroende på omvärldsläget.
Utöver detta föreslår vi att Sverige går över från MK1 till den europeiska
diesel
standarden (MK3) som kan hantera större inblandning av biobränsle och ger driv
medels
bolagen
större utbud av leverantörer. Det skulle möjliggöra att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket kan ha en prisdämpande effekt. Vi anser även att Sverige måste verka för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå då det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte beskattas på samma sätt som fossila bränslen. Regeringen bör fortsätta Sveriges påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel även efter 2026.
Genom att stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel kan vi sänka utsläppen
och samtidigt stärka Sverige som land.
Biogasen har under lång tid varit skattebefriad i Sverige. Skattebefrielsen är en nödvändighet för att biogasproducenterna ska kunna konkurrera på marknaden och för att fler ska våga investera i omställningens nyckelspelare. Men i december 2022 fattade EU:s tribunal i Luxemburg beslut om att den svenska skattebefrielsen inte var tillåten. Orsaken var att EU-kommissionen inte hade bjudit in företag från andra länder till att kunna lämna synpunkter på skattenedsättningen. Domen har tveklöst lett till förödande konsekvenser. Med ökade kostnader för gasen har åkerierna som har ställt om fått sämre förutsättningar. Även för kollektivtrafiken har domen fått allvarliga effekter, med kost
nads
ökningar på tiotals miljoner kronor per år för vissa regioner. Frågan har diskuterats flitigt, och regeringen beslutade att avvakta EU-kommissionens granskningsförfarande som skulle leda till ett återinförande av skattebefrielsen. Men denna process har dragit ut på tiden och regeringen har ännu inte gett besked om när skattebefrielsen för biogas ska återinföras. Detta skapar stor osäkerhet för biogasbranschen och riskerar att öka landets importberoende och motverka omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vi
kräver att regeringen snarast återinför skattebefrielsen för att rädda vår inhemska biogas
produktion.
Vad gäller laddinfrastruktur för elbilar är det uppenbart att alla svenskar, oavsett var de bor, förtjänar tillgång till ren, förnybar energi. Som socialdemokrater strävar vi efter ett Sverige där varje medborgare känner att de är en del av omställningen, och där vår kollektiva kraft kan skapa en ljusare, grönare och mer rättvis framtid.
När det kommer till arbetsmaskiner och deras roll inom skogsbruk, jordbruk och byggindustri, står det klart för oss att dessa sektorer är ryggraden i den svenska ekono
min. Därför bör vi säkerställa att dessa sektorer också har möjlighet att anamma hållbar praxis och ställa om genom en klimatpremie. Varje steg mot en grönare industri är ett steg mot ett rättvisare och mer hållbart Sverige.
Att stärka Sveriges position som ett föregångsland för utvecklingen och använd
ningen av fossilfritt flyg är avgörande för att möta de klimatutmaningar vi står inför. I vårt avlånga land är flyget en viktig länk som binder ihop våra regioner. För många är flyget det mest effektiva kollektiva resandet. Men det är avgörande att flyget ställer om från fossilt till förnybart. Vi verkar därför för en övergång till mer hållbara bränslen till flyget.
Sverige har även goda möjligheter att leda elektrifieringen av inrikesflyget inom EU. Genom en tydlig satsning på fossilfritt flyg kan vi både bidra till att reducera utsläppen från transportsektorn och stärka vår konkurrenskraft på den internationella arenan. Svenskt biobränsle och framtagandet av nya hållbara flygbränslen bör utvecklas här där kunnande finns, vilket kan leda till nya arbetstillfällen. Därför behöver regeringen ta fram en nationell strategi för förnybara drivmedel inom luftfarten.
Även sjöfarten måste ställa om för att minska sina utsläpp. Sjöfartens fossila beroende behöver minska och ersättas med förnybara alternativ. Att sjöfarten från och med år 2024 gradvis inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem är en viktig del för att skynda på detta skifte. De ökande kostnaderna som följer med att sjöfarten behöver börja betala för sina utsläpp ger incitament att styra om mot mer hållbara alternativ. Samtidigt införs ett krav på att fartyg inom Europa successivt ska inkludera fossilfria bränslen från år 2025. Denna kvotplikt driver på för ökad produktion av förnybara bränslen och skapar förutsättningar för en snabbare omställning.
En giftfri miljö
Vi socialdemokrater anser att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen. Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisat ofarliga, och befintliga kemikalier ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi och våra barn kommer i kontakt med i vår vardag – till exempel i mat, dricksvatten, kosmetika, kläder, skor och leksaker.
EU:s kemikaliestrategi syftar både till att uppnå en giftfri miljö med en högre skyddsnivå för människors hälsa och miljön och till att stärka konkurrenskraften hos EU:s kemiska industri. Åtgärderna i strategin innefattar bland annat att ersätta och minimera farliga ämnen och fasa ut de mest skadliga kemikalierna från användning som inte är nödvändig för samhället. Det gäller också högfluorerade ämnen, PFAS. Strategin inriktas särskilt på att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i konsumentprodukter som kosmetika, leksaker, rengöringsmedel, barnavårdsartiklar, möbler, textilier och material som kommer i kontakt med livsmedel.
Vi är nu i ett kritiskt läge när EU:s kemikaliestrategi ska implementeras. Strategin innebär en ambition att minska farliga kemikaliers påverkan på människor och miljön. Flera av förslagen är sådana som vi socialdemokrater har drivit under många år. Vi vill därför betona vikten av en skyndsam implementering av EU:s strategi.
En stor del av våra inköp sker via nätbutiker, där många varor tillverkas utanför EU. Kemikalieinspektionens granskning visar att många av dessa produkter innehåller för
bjudna kemikalier. Bland så kallade dropshipping-varor, där varan skickas direkt från leverantören till kunden, upptäcktes otillåtna kemikalier i 77 procent av de granskade produkterna. Problemet är också utbrett bland marknadsplatser (42 procent) och tradi
tionella webbutiker (34 procent). Många av dessa produkter importeras från tredje länder som inte följer EU:s regler för kemikaliesäkerhet. Det är hög tid att Sverige tar krafttag mot detta. Vi vill att Sverige ska driva på för skärpta kemikalielagar inom EU och samtidigt införa nödvändiga förbud mot farliga kemikalier på hemmaplan. Konsu
menter ska kunna lita på att alla varor på den svenska marknaden är säkra att använda.
Cirkulär ekonomi
Sverige står inför betydande miljö- och klimatutmaningar som kräver omedelbara och effektiva åtgärder. En viktig del är att bättre nyttja våra utvunna resurser. Idag har vi i hög grad en linjär ekonomi, där resurser används och sedan kastas bort. Detta måste vi bryta. Genom att övergå till en ekonomi i cirkulär riktning, där resurser används på ett hållbart och effektivt sätt, kan vi bättre möta klimatutmaningarna och uppnå våra klimatmål.
För en socialdemokrat är rättvisa, hållbarhet och solidaritet centrala värderingar. En cirkulär ekonomi gynnar inte bara miljön utan rimmar även väl med dessa grund
läggande principer. Genom en cirkulär ekonomi skapar vi nya arbetstillfällen, främjar innovation och stärker Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden. Samtidigt skyddar vi vår biologiska mångfald. Det är ett system som bidrar till ett mer välmående samhälle där resurser används effektivt och hållbart.
Ett första steg för en mer effektiv resurshantering är att förebygga att avfall över
huvudtaget uppstår. För att uppnå detta behöver vi uppmuntra företag att ta fram resurs
snåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna. Det förutsätter en tydlig ansvarsfördelning genom hela livscykeln. I förlängningen måste
alla företag ta fram produkter som är resurssnåla, lätta att återanvända och återvinna.
På så sätt kan vi minska mängden avfall och samtidigt skapa rättvisa konkurrensvillkor för företagen.
På flera områden behöver befintlig ansvarsfördelning bli bredare och tydligare. Det gäller inte minst elektronik, textilier, byggprodukter och förpackningar.
Elektronikavfall har allra störst påverkan på klimatet med mobiltelefoner i topp. Vi
föreslår ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen
av gammal elektronik. Därmed kan vi skapa en marknad för i första hand återanvänd
ning och sedan återvinning.
Inom textilområdet produceras ständigt nya kollektioner som kort därefter slängs bort. Enligt uppgifter från EU-kommissionen ligger det högt på listan över globala miljö- och klimatbelastningar. Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag om att producenter av textilier också ska täcka kostnaderna för att samla in, sortera och åter
vinna kläderna. Samtidigt är det viktigt att reglerna utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och utveckling av ny teknik.
Bygg- och fastighetssektorn har en betydande inverkan på miljön, från material
hantering till energiförbrukning. Producentansvaret som idag finns på verksamhetsavfall måste tydliggöras, utvecklas och styras mer mot återvinning och återanvändning. Det behöver finnas tydliga incitament för företag som tillverkar eller erbjuder tjänster som sätter byggprodukter och emballage på marknaden.
Producentansvaret för förpackningar är en viktig drivkraft för att styra mot mer
cirkulära lösningar. Därför är det självklart att alla förpackningar, även om de har slängts,
ska fortsätta att vara en del av producentansvaret.
Idag finns även problem med att ett antal producenter inte betalar förpackningsavgift, trots att de har producentansvar. Det leder till uteblivna avgifter och innebär att sköt
samma producenter tvingas betala för friåkarnas andel. För en rättvis och effektiv åter
vinning behöver vi säkerställa att alla som sätter förpackningar på marknaden också betalar en förpackningsavgift.
Fler styrmedel behövs för att stärka företagens drivkrafter att återvinna sitt avfall och sedan återbruka materialet. I återvinningen ska avfallet i första hand upparbetas till produkter eller material. Endast i de fall där det inte är möjligt ska avfallet återvinnas till energi. För att öka andelen återbrukade material vill vi se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser på återvunnet material vid upphandling av nybyggnation. Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande och därför finns det ett behov av att se över befintliga regelverk. Vidare tillsatte den socialdemokratiska regeringen en kommitté för att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utredningen,
Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi
(SOU 2024:67), är ett viktigt steg på vägen för att kunna utveckla styrmedel som på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.
För att klara omställningen till en cirkulär ekonomi behöver vi främja det cirkulära istället för det linjära. Idag har vi en skatt på avfall som gör det mer lönsamt att ständigt utvinna nya råvaror än att använda samma råvaror flera gånger. Det är inte hållbart. Vi vill att utformningen av avfallsskatten ska ses över för att säkerställa att den leder till önskade effekter. Vid en framtida översyn av skattesystemet måste vi ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt.
Regelverken behöver stärkas för att i tid nå en cirkulär ekonomi. En viktig del i omställningen är att förlänga livslängden för det vi producerar. Att tillverka produkter som inte ska hålla för länge och som inte ska gå att reparera går rakt emot ett effektivt resursutnyttjande. Därför ser vi socialdemokrater positivt på den nya EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter för att säkerställa att produkter tillverkas med lång livslängd och goda reparationsmöjligheter. Vidare behöver vi regler som ger branschen förutsättningar att investera i avancerade återvinningsanläggningar för att stödja över
gången till cirkulär ekonomi. Vi vill se över hur vi kan utforma regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling hos företagen.
Med den offentliga sektorns storlek utgör den offentliga upphandlingen ett viktigt verktyg i omställningen. Vi behöver säkerställa att statliga och kommunala upp
handlingar prioriterar giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar, i linje
med den klimat
politiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi.
Ett konkret exempel är att uppdatera riktlinjerna för offentlig upphandling för att främja återvinning och åter
användning av produkter och tjänster. Genom sådana åtgärder kan offentlig upp
handling fortsätta att driva klimatomställningen framåt.
En grundläggande förutsättning för att kunna ställa om är att stärka kunskapen om cirkulär ekonomi. Att öka medvetenheten om materialflöden i samhället och fördelarna med cirkulära flöden är av stor vikt för att förstå vilka möjligheter och risker som finns med befintliga resurser och hur de används. Vi socialdemokrater ser positivt på möjlig
heten att integrera utbildning om hållbarhet och cirkulär ekonomi i skolor och högre
utbildningar. Vidare finns behov av mer forskning och utveckling inom cirkulär ekonomi
för att utveckla nya tekniker och öka kunskapen om hur material kan åter
användas och återvinnas på bästa sätt. Genom samarbetsprogram där akademi, industri och offentlig sektor får dela kunskap och idéer kan vi utveckla nytänkande åtgärder. Dessa sam
arbeten behövs för att påskynda nya cirkulära lösningar som bidrar till ett hållbart samhälle.
Genom att anta dessa åtgärder kommer Sverige att kunna minska sitt ekologiska fot
avtryck, skapa nya arbetstillfällen och främja ekonomisk tillväxt på ett hållbart sätt. En stark övergång till en cirkulär ekonomi kommer också att stärka Sveriges internationella ledarskap inom miljö- och klimatfrågor.
Miljöbrott och den organiserade brottsligheten
Miljöbrotten är ett växande problem i vårt samhälle som kan få allvarliga följder för
både miljön och människors hälsa. Dessa brott kan leda till allt från ödeläggande bränder
till skadliga utsläpp. Det vanligaste motivet är pengar. Forskning och polisens rapporter indikerar en stark koppling mellan miljöbrott och större brottsnätverk. Alltför många miljöbrott förblir olösta och de påföljder som finns idag är otillräckliga. Ofta är det skattebetalarna som får stå för kostnaden för dessa brott, som när myndigheter och kommuner måste hantera stora mängder illegal dumpning. För att komma åt miljö
brotten och den organiserade brottsligheten krävs därför åtgärder som ökar möjlig
heterna att upptäcka miljöbrottslighet och minska den ekonomiska förtjänsten.
Tillsynen av avfallshantering spelar en viktig roll för att säkerställa att vårt avfall hanteras på ett ansvarsfullt sätt. För att kunna upptäcka och stoppa oseriösa aktörer som bedriver illegal avfallshantering behöver den uppsökande tillsynen prioriteras. Det är avgörande för att i ett tidigt skede upptäcka och agera mot verksamheter som begår miljöbrott. Vi ser också möjligheter att stärka miljötillsynen. Genom att förstärka och skärpa tillsynen kan vi komma till rätta med den illegala avfallshanteringen.
En viktig del i att stoppa oseriösa aktörer på marknaden är att följa upp de transak
tioner som gjorts. Det utförs enkelt när avfallen betalas digitalt men är betydligt svårare vid köp med kontanter. Vi anser att kontantförbud vid handel med järn- och metallskrot är en viktig åtgärd. Att enbart tillåta digitala betalningar skulle göra det enklare att kon
trollera misstänkt avfallshantering. Dessutom skulle det försvåra för den organiserade brottsligheten.
Idag är straffen för grova miljöbrott relativt låga i relation till den omfattande skada dessa brott kan orsaka på vår miljö, vår hälsa och vårt samhälle. För att effektivt motverka och avskräcka från miljöbrott bör vi se över möjligheten att införa brotts
rubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott”.
Vi vill också skärpa det internationella samarbetet mot miljöbrott. Det är nödvändigt att öka de internationella juridiska möjligheterna att utkräva ansvar och säkerställa att storskalig miljöförstörelse kriminaliseras.
Kolinlagring
För att möta de växande klimatutmaningarna och bidra till Sveriges omställning till ett fossilfritt samhälle, är det avgörande att vi fokuserar på att både minska utsläppen och öka kolinlagringen. Detta kan uppnås genom att implementera en rad hållbara metoder och åtgärder som främjar både miljövärden och ekonomisk tillväxt.
Ett av de viktigaste stegen är att utveckla verktyg för att mäta kolinlagring vid exploatering av mark. Regeringen bör uppdra åt SLU, Boverket, Naturvårdsverket och Trafikverket att skapa standardiserade metoder för att bedöma effekterna av mark
användningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid. Dessa verktyg ska kunna användas i miljökonsekvensbedömningar och inkluderas i klimatdeklarationer för nya byggnader. Genom att integrera dessa verktyg i planeringsprocesser kan vi säkerställa att exploatering sker på ett sätt som minimerar utsläpp och maximerar kolinlagringen.
Våtmarker spelar en avgörande roll i att lagra kol, men när de dräneras för att
användas till jordbruk eller byggnation frigörs stora mängder koldioxid. För att motverka
detta vill vi intensifiera arbetet med att återväta torvmark. Denna åtgärd kommer att bidra till att bevara och öka kolsänkorna, samtidigt som det minskar utsläppen av växthusgaser.
Vid eventuell exploatering på våtmark måste större hänsyn tas till miljö och klimat. Det är avgörande för att kunna minska utsläppen av växthusgaser och bevara de ekosystemtjänster som våtmarker tillhandahåller. Enligt Statistiska centralbyrån är exploateringens påverkan på omkringliggande torvmark nästan lika stor som den yta Sverige årligen återväter. Detta innebär att framstegen med återvätning riskerar att undermineras om inte tillräcklig miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering. För att minimera klimatpåverkan och skydda våtmarkernas ekosystemfunktioner bör alternativa metoder övervägas.
En annan effektiv metod för att öka kolinlagringen är att främja byggande i trä. Träprodukter lagrar kol under hela sin livstid, vilket bidrar till att minska koldioxid
nivåerna i atmosfären. Regeringen bör uppmuntra ökat byggande i trä genom att inkludera redovisning av mängden kol i långlivade byggprodukter i klimatdeklarationer. Genom att öka efterfrågan på träprodukter kan vi inte bara öka kolinlagringen utan också stödja en hållbar och cirkulär byggindustri. Exempelvis kan en ökning från 10 till 50 procent av flerbostadshus byggda i trä öka inlagringen med 40
000–60
000 ton CO
2
till 2045.
För att stärka skogens roll i klimatarbetet och fatta hållbara beslut är det avgörande att vi tydligare redovisar både Sveriges skogliga naturtillgångar och deras kolinlagring. Enligt EU-kommissionens förslag om en revidering av LULUCF-förordningen förväntas Sverige öka sin kolsänka i skog och mark mest i hela unionen. Det motsvarar 15 procents minskad användning av förnybar svensk skog till 2030. Att tillverka produkter av trä bidrar inte bara till kolinlagring utan minskar sannolikt även använd
ningen av fossila råvaror eller skog från andra världsdelar. IPCC:s rapport om mark
användning visar att ett hållbart skogsbruk kan bibehålla skogens förmåga att binda mer koldioxid än vad den avger. Därför ser vi vikten av att klargöra betydelsen av skogliga råvaror för en hållbar utveckling.
För att uppfylla LULUCF-förordningen och minska utsläppen är det viktigt att vi utvecklar en nationell strategi som inte förlitar sig på inköp av krediter från andra länder. Genom att fokusera på nationella åtgärder för att minska utsläpp och öka kol
inlagringen kan vi skapa en mer hållbar och självförsörjande strategi. Detta innebär att vi måste främja hållbara skogsbruksmetoder, skydda och restaurera naturliga kolsänkor och implementera effektiva verktyg och policyer för att övervaka och rapportera våra framsteg.
Rent hav och rent vatten
Sveriges hav och vatten står inför avsevärda problem och det är en prioritering för oss att vända utvecklingen. Överfiske, övergödning, miljögifter och plastskräp försämrar havsmiljön och stör den biologiska mångfalden. I sjöar och vattendrag hotas vatten
kvaliteten av ämnen som är svåra att bryta ned. För att vända utvecklingen behövs kraftfulla åtgärder som bidrar till ett friskt hav och vatten.
Övergödning är en bidragande orsak till den kritiska situationen vi ser i Östersjön idag. Utsläpp av kväve och fosfor försämrar livsmiljön för fiskarna. Dessutom bidrar den till ökad algblomning. För att stärka förutsättningarna för såväl fiskebestånden som havsmiljön i allmänhet kommer vi att arbeta för att mindre fosfor och kväve ska släppas ut i Östersjön. Vi verkar också för en ökad cirkularitet i gödselanvändningen för att begränsa problemen med övergödning i haven. Som en del i detta arbete vill vi utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel. Med en ökad cirkularitet finns potential att minska övergödningen i våra hav och vatten.
Avsiktlig felrapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för ett hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrappor
tering. Dessutom vill vi komma åt fusket genom att införa kamerabevakning på fiske
fartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten. Med skarpare och mer effektiv fiskerikontroll kan vi få bukt med det illegala fisket. Vi vill se en ökning av anslaget till åtgärder för havs- och vattenmiljö med 40 miljoner kronor för 2025.
Plastnedskräpningen, särskilt i våra hav, är en av vår tids mest pressande miljö
utmaningar. Detta problem har förvärrats av den globala ökningen av engångsplast
produkter. Genom att minska användningen av fossil plast och öka återanvändningen och återvinningen kan vi begränsa spridningen av plastutsläpp.
Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit en havsmiljölag, ett initiativ som vi ser som ett positivt steg för en bättre havsmiljö. Denna lag skulle ställa högre krav på att regeringen tar ansvar för havsmiljöpolitiken.
För att säkra den biologiska mångfalden behöver vi skydda våra sjöar och hav från försurning och skadliga ämnen som gifter och plast. Samtidigt ser vi behovet av att upprätthålla en balans mellan strikta miljökrav och att ge småskalig vattenkraft en chans att blomstra i en hållbar framtid.
Vi står inför en rad utmaningar relaterade till vår dricksvattenförsörjning. Klimat
krisen är en stor utmaning som väntas öka risken för förorenat dricksvatten. För oss socialdemokrater är det av största vikt att trygga en säker dricksvattenförsörjning.
Vi har åstadkommit viktiga framsteg i EU när det kommer till vattenfrågorna. Ett exempel är EU:s ramdirektiv för vatten. Nu måste Sverige leva upp till dessa krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer. Vi anser också att dricksvattnet och våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd. En annan utmaning är att förbättra reningen av vårt avloppsvatten för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Idag är inte minst läkemedelsrester i avloppsvatten ett växande problem. För att förbättra reningen av vårt avloppsvatten är en viktig del att snabbt implementera EU:s nya avloppsdirektiv.
Naturvård och biologisk mångfald
Vi är mycket bekymrade över de konsekvenser som regeringens drastiska nedskärningar i miljöbudgeten leder till för vår naturvård. Naturvården är avgörande för att skydda våra naturområden, arter och ekosystem som står inför allt större hot. Välmående eko
system kan också bättre stå emot klimatförändringarna och absorbera mer koldioxid. Dessutom är naturvårdande skötsel viktigt för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen. Men med regeringens nedskärningar riskerar vårt rika friluftsliv att kraftigt försämras.
Regeringen har nästan halverat budgeten för naturvården med en nedskärning på 900 miljoner kronor mellan 2022 och 2023. I budgetpropositionen för 2025 återför de bara en bråkdel av pengarna de tagit bort och presenterar detta som en ”satsning”. Den otill
räckliga finansieringen har lett till svåra prioriteringar inom områden som skötsel av naturreservat och nationalparker, underhåll av vandringsleder, verksamhet vid naturum,
åtgärdsprogram för hotade arter samt lokala och kommunala naturvårdsprojekt. Dessutom
påverkas rovdjursinventeringar och vilt- och rovdjursförvaltning av nedskärningarna. Tidigare i år larmade Riksrevisionen om att skötseln av Sveriges mest värdefulla natur
områden är eftersatt, vilket ytterligare visar på hur allvarlig situationen är. Vi föreslår därför att skötseln av värdefull natur förstärks med 250 miljoner kronor
jämfört med regeringens föreslagna nivåer.
Förstörelse av livsmiljöer och fragmentering är två betydande orsaker till hotet mot den biologiska mångfalden. Enligt FN är krisen för den biologiska mångfalden så allvarlig att den hotar mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten. För att rädda
den biologiska mångfalden är en viktig metod att sammankoppla skyddade natur
områden.
När klimatet förändras i ett område blir det enklare för arter att förflytta sig till
nya lämpliga livsmiljöer i ett annat område. Utan sammanlänkad natur blir klimat
förändringar ett allt större hot mot djurs och växters överlevnad.
En annan viktig del i att förbättra den biologiska mångfalden är att stärka skyddet av värdefull natur. Det gäller inte minst skogen. Vi har alltid betonat vikten av att stödja privata skogsägare som frivilligt tar initiativ till att skydda och bevara värdefulla skogs
områden. Det handlar inte enbart om miljömässigt ansvar utan även om att upprätthålla en balans mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Lika viktigt är det att vi som samhälle garanterar rättvisa ersättningar till de skogsägare som aktivt bidrar till skogens
hållbara förvaltning. Att regeringen väljer att dra ned på anslaget med nästan en tredjedel
jämfört med 2024 är därför under all kritik. Vi vill höja anslaget med 250 miljoner kronor mer än regeringen för att säkerställa kompensation till skogsägare som önskar bevara skyddsvärd skog.
En annan viktig faktor som orsakar förlust av biologisk mångfald är invasiva främmande arter. Dessa arter har med människans hjälp flyttats från sin naturliga miljö till en främmande miljö där de snabbt sprider sig och tränger undan andra arter. Om de
invasiva främmande arterna inte bekämpas riskerar de att orsaka allvarliga konsekven
ser
för våra ekosystem. Det är därför av stor vikt att stärka arbetet för bekämpningen av dessa. Vi behöver öka medvetenheten om invasiva arter i samhället för att kunna vidta rätt åtgärder. Dessutom vill vi utöka beteckningen över invasiva arter för att kunna begränsa de skador som nya främmande arter riskerar att orsaka. Ett exempel på en sådan art är stenmården som genom människan spridit sig till den svenska naturen.
Vi behöver också ha förutsättningar att begränsa massförekomsten av översvämnings
myggor.
Utan en effektiv myggbekämpning så blir det omöjligt att vara utomhus i delar av vårt land. Besvären med översvämningsmyggor gör det svårt att både bo och verka i
vissa områden. I regeringens budget tilldelades länsstyrelserna endast 5,4 miljoner kronor.
En summa långt ifrån de 36 miljoner som länsstyrelserna själva sagt behövs för
bered
skap under 2024 och 2025. Den otillräckliga finansieringen och bristen på bekämp
nings
medel
har gjort situationen ohållbar. Vi socialdemokrater tar myggproblemet på allvar och föreslår därför att myggbekämpningen förstärks.
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Enligt Naturvårds
verket
finns idag närmare 90
000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. För att skydda både människors hälsa och miljön behöver dessa områden tas om hand. Det är viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar efterlevs för en effektiv och rättvis ansvarsfördelning. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur vi säkerställer detta.
Under flera års tid har en betydande del av de avsatta medlen för sanering och återställning av förorenade områden förblivit outnyttjade. För 2023 avsatte regeringen över 1 miljard kronor till denna budgetpost, men av det senaste budgetförslaget framgår att 371 miljoner inte använts. Vi anser därför att en anslagsminskning för sanering och återställning är rimlig då medlen under flera års tid inte använts i den planerade omfattningen. Vi föreslår att anslaget minskas med 250 miljoner kronor i förhållande till budgetens förslag.
Med klimatförändringar som påverkar våra ekosystem och vår biologiska mångfald i snabb takt behöver vi mer än någonsin en robust och pålitlig övervakning av våra naturområden. Vi anser att miljöövervakningen är avgörande för att kunna ge politiska beslutsfattare relevanta underlag för välgrundade beslut och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Medan regeringen har valt att prioritera bort detta viktiga område väljer vi att möjliggöra en mer frekvent och detaljerad miljöövervakning. Vi avsätter en extra summa på 30 miljoner kronor till miljöövervakning.
Förbättrat strandskydd och värnad allemansrätt
Allemansrätten är bland det svenskaste vi har och säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen. Det stärker såväl demokrati som hälsa och välbefinnande. Skog, vatten, öppna landskap och fjäll är också viktiga delar av vårt kulturarv. Men med ökad privatisering och inhägnad av naturen riskerar allemansrätten
att urholkas. Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser
som skadar miljön eller konflikter mellan markägare och allmänheten. För att värna allemansrätten vill vi öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation.
Strandskyddet spelar en viktig roll för att säkra allemansrätten längs stränder och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, både på land och i vatten. Men strand
skyddet behöver reformeras för att bli mer anpassat, flexibelt och ändamålsenligt så att möjligheten till utveckling ökar även på landsbygden. Vi socialdemokrater ser ett tydligt behov av att diversifiera strandskyddet för att främja landsbygdsutvecklingen och samtidigt värna naturen och utövandet av allemansrätten.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Johan Löfstrand (S)
Jytte Guteland (S)
Malin Larsson (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Tomas Kronståhl (S)