Jämför sakliga förslag
A · En äldreomsorg med trygghet och valfrihet i hela landet
2022/23 · HA02901 · Christofer Bergenblock (C); Anders W Jonsson (C); Martina Johansson (C); Jonny Cato (C); Muharrem Demirok (C); Catarina Deremar (C); Anne-Li Sjölund (C); Helena Vilhelmsson (C); Anders Ådahl (C); Anna Lasses (C); Niels Paarup-Petersen (C)
Original hos RiksdagenB · En tillgänglig vård och omsorg i hela landet
2024/25 · HC023166 · Christofer Bergenblock (C); Anders W Jonsson (C); Martina Johansson (C); Alireza Akhondi (C); Catarina Deremar (C); Niels Paarup-Petersen (C); Anne-Li Sjölund (C); Jonny Cato (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.044 · ämneslikhet 0.786. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
3 möjliga matchningar · 41 yrkanden i A · 43 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A3 och B15 · textlikhet 0.586A: Avslag · B: Avslag
A3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska finnas fasta sjuksköterskor knutna till alla särskilda boenden liksom tillgång till fasta läkare för de boende och tillkännager detta för regeringen.
B15
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen genom att det hos kommunen ska finnas fasta sjuksköterskor knutna till alla äldreboenden och genom att det hos regionen ska finnas tillgång till fast läkare för de boende samt en medicinskt ansvarig läkare (MAL) och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A18 och B3 · textlikhet 0.638A: Avslag · B: Avslag
A18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en permanent satsning på kompetens- och karriärutveckling för vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera ett program för kompetens- och karriärutveckling riktat mot vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Yrkande A28 och B18 · textlikhet 0.452A: Avslag · B: Avslag
A28
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett nationellt äldrehälsovårdsprogram som inkluderar kostnadsfria vacciner och screeningar i linje med expertmyndigheternas rekommendationer och tillkännager detta för regeringen.
B18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt äldrehälsovårdsprogram som innehåller hälsosamtal, vaccinationsprogram och screening och tillkännager detta för regeringen.
38 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag som säkerställer att hemsjukvård är likställd övrig vård, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur sjuksköterskor och undersköterskor kan ges ett större ansvar och en bredare delegation att ge vård till äldre i särskilt boende och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en lagändring som säkerställer att alla kommuner har en förpliktande samverkansöverenskommelse med regionen om hur personer som bor i särskilt boende eller mottar hemsjukvård ska få tillgång till läkarvård och medicinsk behandling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga kommuner genom samverkan med regionen ska få tillgång till en medicinskt ansvarig läkare (MAL) eller motsvarande funktion och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur man kan utvidga Ivos ansvar och kapacitet att ha en nationell överblick över den kommunala äldreomsorgen i syfte att tidigt kunna ingripa vid lokala eller regionala strukturella brister och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta etableringen av mobila arbetssätt och mobila team i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ta bort begränsningen med avseende på ålder och antal läkemedel för att ha rätt till förenklad läkemedelsgenomgång och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra läkarens ansvar att genomföra en enkel läkemedelsgenomgång vid varje ordination av läkemedel samt vid andra behandlingssituationer där det bedöms lämpligt och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kravet på att genomföra enkel läkemedelsgenomgång med krav på en fördjupad vid inflyttning och därefter årligen i en sådan boendeform som avses i 12 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftning för att möjliggöra att samtliga äldre garanteras valfrihet i valet av vårdgivare i hemtjänsten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett långsiktigt mål för ökad kontinuitet i hemtjänsten, med maximalt tio medarbetare per hemtjänsttagare per tvåveckorsperiod, och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att stödja kommuner och fristående aktörer i att implementera välfungerande modeller för att öka personalkontinuiteten och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lämpligt sätt förtydliga kommunernas ansvar för brandskydd hos äldre med hemtjänst och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett förslag som ger kommuner lagstöd att i ett krisläge och under en begränsad tid kunna neka tillfälligt boende och hemtjänst och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål om att alla anställda i svensk äldreomsorg som arbetar med omvårdnad minst bör ha en undersköterskeutbildning senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett höjt friskvårdsbidrag för vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur kommunerna kan få stärkta förutsättningar för långsiktig planering av vård- och omsorgsutbildningar inom ramen för yrkesvux och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att genomföra en nationell satsning på utbildning av fler specialistsjuksköterskor inte minst med inriktning på geriatrik och kompletterande fortbildning i geriatrik för annan personal inom primärvården och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål om att det maximalt ska vara 25 medarbetare per chef i välfärdsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa en obligatorisk chefsutbildning för ledare i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en flerårig överenskommelse med SKR för att säkerställa att fler personer med demens i hela landet får rätt diagnos i tid och tillgång till ett standardiserat vårdförlopp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag som ger personer som fått en demensdiagnos rätt till dagverksamhet i sin hemkommun och tillkännager detta för regeringen.
A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändrad lagstiftning för att garantera trygghet och integritet för personer med demens och tillkännager detta för regeringen.
A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en rätt till trygghetsboende för personer som är 85 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra riksdagens fattade beslut om en nationell strategi för att motverka ensamhet bland äldre och tillkännager detta för regeringen.
A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram en nationell strategi för anhörigvård som beskriver konkreta insatser för ett förbättrat, jämställt och jämlikt anhörigstöd i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla anhöriga till personer som får kommunal hälso- och sjukvård ska ha tillgång till rådgivning och avlastning vid behov och tillkännager detta för regeringen.
A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av en ny lag om rätt till ledighet för vård av nära anhörig, motsvarande lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m., och tillkännager detta för regeringen.
A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om adekvat stöd till barn under 18 år med en förälder som får demens och andra anhöriga till yngre med en demenssjukdom, oberoende av bostadskommun, och tillkännager detta för regeringen.
A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer eller föreskrift som säkerställer att alla som bor på ett särskilt boende har tillgång till trådlöst internet och möjlighet till videosamtal, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lämpligt sätt stimulera till utveckling av måltidsmiljöer och verksamhetsnära matlagning inom alla verksamheter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka förutsättningarna för s.k. intressentboenden i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att se över hur kommunernas implementering och utvärdering av välfärdsteknologi i den kommunala hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i större utsträckning kan koordineras och tillkännager detta för regeringen.
A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka insatser som behövs för att säkerställa jämlik vård och omsorg i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk för personer som berörs av denna, oberoende av vilken kommun inom förvaltningsområdena för samiska, finska eller meänkieli man bor i, och tillkännager detta för regeringen.
A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka insatser som behövs för att säkerställa personcentrerad och adekvat vård och omsorg för personer med annat modersmål än svenska och en demenssjukdom, oberoende av bostadskommun, och tillkännager detta för regeringen.
A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att se över och föreslå förbättringar i kommunernas insatser för äldre personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
A40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att stärka kompetensen hos kommunerna och fristående vårdgivare i äldreomsorgen om äldre hbtqi-personer och tillkännager detta för regeringen.
A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur förutsättningarna att hindra våld och övergrepp på äldre personer kan stärkas i samtliga kommuner och tillkännager detta för regeringen.
40 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig medfinansiering av små primärvårdsenheter i glesbygd och socioekonomiskt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör återkomma till riksdagen med ett förslag om fritt val av utförare även i slutenvården och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen under mandatperioden bör ta de initiativ som behövs för att undersköterskor i hela landet ska kunna få tillgång till fortbildning, specialisering och s.k. karriärtjänster och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att läkarstudenter ska kunna arbeta som undersköterskor och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen utifrån beredskapsläget snarast bör förtydliga att det ska vara möjligt att tillämpa LUFS vid upphandlingar inom vård, omsorg och socialtjänst och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att kontinuerligt analysera ojämställdhet inom hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer och stöd för att alla kvinnor i kvinnohälsovården ska kunna erbjudas hälsosamtal av en barnmorska och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut ge lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga tillgängligheten i förlossnings- och eftervården samt föreslå åtgärder för att kvinnor i hela landet snabbare ska kunna få tillgång till vård för förlossningsskador och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka Äldreomsorgslyftet till att även innefatta ett obligatoriskt utbildningsprogram för chefer inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravställning på verksamhetsföreståndare inom vård och omsorg bör likställas mellan privat och offentlig sektor och utformas så att kravställningen är relevant i förhållande till den verksamhet som ska bedrivas och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur valfriheten för äldre avseende boende och hemtjänst kan förbättras genom författningsändringar och andra åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en äldreboendegaranti som innebär rätt att flytta in på ett trygghetsboende utan biståndsprövning fr.o.m. 85 års ålder och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast våren 2026 bör återkomma till riksdagen med en strategi för att säkerställa jämlik möjlighet till hemsjukvård på särskilda boenden för äldre i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut ge lämplig myndighet i uppdrag att identifiera nödvändiga författningsändringar för att säkerställa jämlik tillgång till avancerad hemsjukvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör utreda åldrande och funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut stärka kunskapen kring könsdysfori och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) bör få ett särskilt uppdrag att följa upp transvården och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att förbättra vården för den som utsatts för sexuella övergrepp eller våld i nära relation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ge lämplig myndighet i uppdrag att stärka kunskapen och metoderna inom psykisk ohälsa och psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda kompetensförsörjningen och kvalitetssäkringen av psykoterapeuter och de yrkesgrupper som behandlar psykisk ohälsa inom primärvården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska arbeta förebyggande med suicidprevention inom elevhälsan, socialtjänsten och äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Inspektionen för vård och omsorgs (Ivo) förutsättningar för proaktiv, effektiv och strategisk tillsyn och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer med nedsatt beslutsförmåga ska få tillgång till vård och omsorg på jämlika villkor och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör ge lämplig myndighet i uppdrag att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering och struktur för kvalitetsregistren och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli möjligt att driva apotek med farmaceut på distans och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av det svenska läkemedelssystemet i syfte att bidra till att fler patienter snabbt får tillgång till innovativa och anpassade läkemedel efter behov och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ta de initiativ som krävs för att det allmänna vaccinationsprogrammet ska kunna utökas till att omfatta hela befolkningen och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av hur ett mål om stärkt hälsokompetens i socioekonomiskt utsatta områden kan nås och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kommunernas och regionernas förutsättningar att nå målen i ANDTS-strategin och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs för att begränsa tillgången till lustgas i enlighet med förslagen i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs utifrån vad som framkommit i den s.k. Samsjuklighetsutredningen (SOU 2023:5 Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja) och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs utifrån vad som framkommit i den s.k. Narkotikautredningen (SOU 2023:62 Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus) och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut utreda om s.k. brukarrum bör inrättas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att genomföra en bred översyn av alkohollagen i syfte att modernisera den och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda författningsändringar som gör att alkohol kan medföras av gästen mellan olika platser med serveringstillstånd inom samma verksamhet, t.ex. mellan baren och rummet på ett hotell, och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på matservering och eget kök för att få servera alkohol och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga alkohollagstiftningen så att det framgår att det är tillåtet att förblanda drinkar på ställen med serveringstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda författningsändringar kring alkoholservering vid cateringverksamhet som innebär att ett beviljat tillstånd för catering ska vara giltigt även utanför den tillståndsgivande kommunen samt att tillstånd för catering även får gälla utomhus och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Systembolagets informations- och forskningsuppdrag bör flyttas till en lämplig myndighet med folkhälsokompetens och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 8190 ord · B 10929 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:901
av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
En äldreomsorg med trygghet och valfrihet i hela landet
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Motivering
Trygghet och valfrihet i hemsjukvård och hemtjänst i hela landet
Hemsjukvård och övrig vård ska likställas
Lagstifta om samverkan mellan kommun och region
Främja mobila arbetssätt i äldreomsorgen
Fler och tryggare läkemedelsgenomgångar
Valfrihet för äldre som får vård i hemmet
Förbättrad kontinuitet i hemtjänsten
Brandskydd för personer som mottar hemtjänst
Hemtjänst i semesterkommun
Stärkt kompetensförsörjning och bättre villkor för personalen i hela landet
Alla anställda i äldreomsorgen ska minst ha undersköterskekompetens
Satsa på seniora medarbetare
Ge kommunerna långsiktiga förutsättningar för Yrkesvux
Fler sjuksköterskor specialiserade i geriatrik
Stärkta förutsättningar för bra ledarskap
En jämlik demensvård i hela landet
En flerårig satsning på diagnostisering och standardiserade vårdförlopp
Rätt till dagverksamhet för personer med en demensdiagnos
Stärkt integritet och rättssäkerhet för personer med demens
Ett tydligare statligt ansvar för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen i hela landet
En rätt till trygghetsboende för 85+
Stärkta insatser mot otrygghet och ofrivillig ensamhet
Ett nationellt äldrehälsovårdsprogram
Bättre stöd till anhöriga i hela landet
En rikare vardag på särskilt boende i hela landet
Koordinering av kommunernas arbete med välfärdsteknologi
Jämlik äldreomsorg för den samiska befolkningen och nationella minoriteter
Stärkta insatser för äldre med funktionsnedsättning
Trygg ålderdom för HBTQI-personer
Kraftfullt förebyggande av våld mot äldre
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag som säkerställer att hemsjukvård är likställd övrig vård, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur sjuksköterskor och undersköterskor kan ges ett större ansvar och en bredare delegation att ge vård till äldre i särskilt boende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska finnas fasta sjuksköterskor knutna till alla särskilda boenden liksom tillgång till fasta läkare för de boende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en lagändring som säkerställer att alla kommuner har en förpliktande samverkansöverenskommelse med regionen om hur personer som bor i särskilt boende eller mottar hemsjukvård ska få tillgång till läkarvård och medicinsk behandling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtliga kommuner genom samverkan med regionen ska få tillgång till en medicinskt ansvarig läkare (MAL) eller motsvarande funktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur man kan utvidga Ivos ansvar och kapacitet att ha en nationell överblick över den kommunala äldreomsorgen i syfte att tidigt kunna ingripa vid lokala eller regionala strukturella brister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta etableringen av mobila arbetssätt och mobila team i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att ta bort begränsningen med avseende på ålder och antal läkemedel för att ha rätt till förenklad läkemedelsgenomgång och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra läkarens ansvar att genomföra en enkel läkemedelsgenomgång vid varje ordination av läkemedel samt vid andra behandlingssituationer där det bedöms lämpligt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta kravet på att genomföra enkel läkemedelsgenomgång med krav på en fördjupad vid inflyttning och därefter årligen i en sådan boendeform som avses i 12
kap. 1
§ hälso- och sjukvårdslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftning för att möjliggöra att samtliga äldre garanteras valfrihet i valet av vårdgivare i hemtjänsten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett långsiktigt mål för ökad kontinuitet i hemtjänsten, med maximalt tio medarbetare per hemtjänsttagare per tvåveckorsperiod, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att stödja kommuner och fristående aktörer i att implementera välfungerande modeller för att öka personalkontinuiteten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lämpligt sätt förtydliga kommunernas ansvar för brandskydd hos äldre med hemtjänst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett förslag som ger kommuner lagstöd att i ett krisläge och under en begränsad tid kunna neka tillfälligt boende och hemtjänst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål om att alla anställda i svensk äldreomsorg som arbetar med omvårdnad minst bör ha en undersköterskeutbildning senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett höjt friskvårdsbidrag för vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en permanent satsning på kompetens- och karriärutveckling för vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur kommunerna kan få stärkta förutsättningar för långsiktig planering av vård- och omsorgsutbildningar inom ramen för yrkesvux och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att genomföra en nationell satsning på utbildning av fler specialistsjuksköterskor inte minst med inriktning på geriatrik och kompletterande fortbildning i geriatrik för annan personal inom primärvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål om att det maximalt ska vara 25 medarbetare per chef i välfärdsverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa en obligatorisk chefsutbildning för ledare i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en flerårig överenskommelse med SKR för att säkerställa att fler personer med demens i hela landet får rätt diagnos i tid och tillgång till ett standardiserat vårdförlopp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram ett lagförslag som ger personer som fått en demensdiagnos rätt till dagverksamhet i sin hemkommun och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en förändrad lagstiftning för att garantera trygghet och integritet för personer med demens och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en rätt till trygghetsboende för personer som är 85 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska genomföra riksdagens fattade beslut om en nationell strategi för att motverka ensamhet bland äldre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett nationellt äldrehälsovårdsprogram som inkluderar kostnadsfria vacciner och screeningar i linje med expertmyndigheternas rekommendationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram en nationell strategi för anhörigvård som beskriver konkreta insatser för ett förbättrat, jämställt och jämlikt anhörigstöd i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla anhöriga till personer som får kommunal hälso- och sjukvård ska ha tillgång till rådgivning och avlastning vid behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av en ny lag om rätt till ledighet för vård av nära anhörig, motsvarande lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m., och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om adekvat stöd till barn under 18 år med en förälder som får demens och andra anhöriga till yngre med en demenssjukdom, oberoende av bostadskommun, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer eller föreskrift som säkerställer att alla som bor på ett särskilt boende har tillgång till trådlöst internet och möjlighet till videosamtal, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på lämpligt sätt stimulera till utveckling av måltidsmiljöer och verksamhetsnära matlagning inom alla verksamheter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och stärka förutsättningarna för s.k. intressentboenden i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att se över hur kommunernas implementering och utvärdering av välfärdsteknologi i den kommunala hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i större utsträckning kan koordineras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka insatser som behövs för att säkerställa jämlik vård och omsorg i enlighet med lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk för personer som berörs av denna, oberoende av vilken kommun inom förvaltningsområdena för samiska, finska eller meänkieli man bor i, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vilka insatser som behövs för att säkerställa personcentrerad och adekvat vård och omsorg för personer med annat modersmål än svenska och en demenssjukdom, oberoende av bostadskommun, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att se över och föreslå förbättringar i kommunernas insatser för äldre personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att stärka kompetensen hos kommunerna och fristående vårdgivare i äldreomsorgen om äldre hbtqi-personer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur förutsättningarna att hindra våld och övergrepp på äldre personer kan stärkas i samtliga kommuner och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Allt fler lever allt längre. Idag är över två miljoner svenskar 65 år eller äldre. År 2050 beräknas gruppen 85 plus vara dubbelt så stor som idag. Det är en enastående utveckling. Seniorers livserfarenhet, kompetens och engagemang är en stor tillgång. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen stora utmaningar för välfärden.
Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett åldersvänligt samhälle där alla känner trygghet inför ålderdomen. Vård och omsorg är behov som ofrånkomligt kommer med åldrandet, men behoven är personliga och därmed olika. Samhällets aktörer ska inta individens perspektiv. All äldreomsorg ska hålla bra kvalitet oavsett inriktning och utförare. Då behövs tydliga kvalitetskrav och bra arbetsvillkor för personalen.
Vi vill se en äldreomsorg som präglas av mångfald och nytänkande. Vi vill stärka individens inflytande, valfriheten i biståndsprocessen och stödet som erbjuds anhöriga. Fungerande valfrihet kräver en mångfald bland utförare och verksamheter där kommu
nala och fristående vård- och omsorgsboenden kan verka på samma villkor och ha full etableringsfrihet. Genom valfriheten kan fler nischade alternativ möjliggöras, exempel
vis där personalen talar det egna språket, där det ges möjlighet till husdjur, boenden med hbtq-profil eller andra inriktningar. Ett vård- och omsorgsboende är främst ett hem för individen, inte en institution.
God vård måste kunna ges överallt där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet, det vill säga även i hemmet och inom äldreomsorgen. Därför vill Centerpartiet se över och skärpa hälso- och sjukvårdslagen. Vi måste säkerställa att rätt medicinsk behandling ges på alla äldreboenden, och därmed att alla boende ges en individuell bedömning.
Centerpartiet vill se fler fasta tjänster inom äldrevården och säkerställa att persona
len erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling. Välutbildad och kunnig personal stannar kvar i arbetet och skapar kontinuitet i personalgruppen.
För Centerpartiet är det självklart att äldre människor ska kunna bo kvar i det egna boendet så länge viljan och orken finns. Det är viktigt att den som bor kvar hemma inte blir isolerad mot sin vilja. Livskvalitet för årsrika är kopplat till självbestämmande, trygghet, god mat och dryck, tillgång till kultur och respektfullt bemötande. Tid för promenader, utevistelse och samtal över en kopp kaffe ökar välbefinnandet och för
bättrar hälsan. Det ska finnas tid för hemtjänstpersonalen att se till den enskilda männi
skans behov även utöver det mest grundläggande. För att ge trygghet och kontinuitet bör den personal som den äldre möter i största möjliga mån vara densamma från dag till dag. Därför arbetar Centerpartiet för att ge kommunerna resurser så att kontinuiteten och bemanningen i hemtjänsten ska öka och de äldre sätts i centrum. Vi vill också se en ny lagstiftning där vi säkerställer att hemsjukvård är likställd övrig vård och att det enda som särskiljer är platsen som vården utförs på.
Centerpartiet vill att teknikens möjligheter att utveckla individuella hjälpmedel ska prövas i större skala. Digitala hjälpmedel kan hjälpa äldre personer att bo hemma längre, bidra till att stärka den personliga integriteten och ge ökad säkerhet, under
hållning och kommunikation. Det kan också förbättra arbetsmiljön för personalen och skapa mer tid till personlig kontakt.
Trygghet och valfrihet i hemsjukvård och hemtjänst i hela landet
Hemsjukvård och övrig vård ska likställas
Centerpartiet anser att det behövs en lagreglering av att hemsjukvård är likställd med övrig vård. Det enda som ska särskilja är den plats som vården utförs på. Ingen med hemsjukvård ska kunna nekas vård eller omsorgsinsatser som kan utföras i hemmet. I varje kommun ska det finnas kapacitet att inom hemsjukvården kunna ge nödvändiga vårdinsatser. Det betyder krav på både trygg kompetens och medicinsk utrustning och även kunskap om palliativ vård.
En viktig förutsättning för detta är att sjuksköterskor och undersköterskor måste ges ett större ansvar och en bredare delegation att ge vård till äldre i särskilda boenden. Alla äldreboenden behöver ha tillgång till sjuksköterskekompetens dygnet runt, under alla veckans dagar. Det betyder inte att en sjuksköterska behöver finnas på plats, men en fast sjuksköterska ska finnas att tillgå. Regeringen bör initiera författningsändringar som säkerställer detta.
En annan viktig förutsättning är att staten fortsätter den satsning på betald utbild
ning, karriärtjänster och fasta anställningar som Centerpartiet medverkat till under den senaste mandatperioden. Språkutbildningsinsatser för nyanställd och befintlig personal som saknar tillfredsställande kunskaper är en förutsättning och ingår i pågående satsningar.
Lagstifta om samverkan mellan kommuner och region
er
Centerpartiet vill också se en lagändring som säkerställer att alla kommuner har en förpliktande samverkansöverenskommelse med regionen om hur personer som bor i särskilda boenden eller får hemsjukvård ska få tillgång till läkarvård och medicinsk behandling. Många kommuner och regioner har välfungerande modeller som behöver spridas. Norrtäljemodellen, som nämns av en motionär, är ett mycket bra exempel.
Att flytta ansvaret för läkarinsatser i hemsjukvården från regioner till kommuner, vilket vissa partier lyfter fram som en så kallad ”quick fix”, skulle göra det mycket svårt och kostbart för mindre kommuner att få stabil tillgång till läkare med specialist
kompetens. Redan idag är det brist på allmänläkare och geriatriker i Sverige, vilket särskilt drabbar glesbygdskommuner och kommuner med svag ekonomi som har svårt att erbjuda attraktiva lönevillkor och en bred kunskapsmiljö. Centerpartiet driver på för utbildning av fler allmänläkare och geriatriker men det tar lång tid att utbilda en läkare.
Det viktiga är tillgänglighet och kvalitet, inte huvudman. Kommunerna har redan idag möjlighet att ha läkare anställda i stabsfunktion, det vill säga med ansvar för att man har fungerande rutiner och riktlinjer för det medicinska innehållet i äldreomsorgen i kommunen. Staten och SKR behöver i samråd se över hur alla kommuner kan få tillgång till en medicinskt ansvarig läkare (MAL) och regeringen bör initiera de författningsändringar som är nödvändiga för en sådan reform. En möjlighet skulle kunna vara att regionerna ansvarar för att erbjuda MAL till kommuner med under 15
000 invånare.
Samtidigt behöver lagstiftningen ge kommunerna större möjlighet att snabbt vidta de åtgärder som krävs för att skydda omsorgstagarna vid en pandemi och andra extra
ordinära krissituationer. Centerpartiet vill utvidga IVO:s ansvar och kapacitet att ha en nationell överblick över den kommunala äldreomsorgen och tidigt ingripa vid lokala eller regionala strukturella brister.
Främja mobila arbetssätt i äldreomsorgen
Den så kallade Ängelholmsmodellen och ett flertal andra exempel visar att man drastiskt kan minska behovet av inläggningar, återinläggningar och besök på sjukhusens akutmottagningar via ett proaktivt mobilt arbetssätt och systematiskt samarbete mellan den kommunala och den regionala hälso- och sjukvården. Här kan också ambulans
sjukvårdens roll utvecklas.
Genom budgetsatsningar och överenskommelser med SKR inom ramen av januariavtalet bidrog Centerpartiet under den förra mandatperioden till att påbörja ett arbete för en utvecklad ambulanssjukvård och fler mobila närsjukvårdsteam. Insatserna behöver fortsätta och stärkas. Regeringen bör se över hur man ytterligare kan underlätta etableringen av mobila arbetssätt och mobila team i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i hela landet.
Fler och tryggare läkemedelsgenomgångar
Äldre personer med flera sjukdomar använder inte sällan flera läkemedel. I synnerhet gäller det personer på särskilda boenden. Läkemedel är naturligtvis nödvändiga för att minska lidande och sjuklighet. Möjligheten till behandling har förbättrats, vilket har gjort att man många gånger vill och kan behandla fler diagnoser långt upp i åldrarna. Det är dock nödvändigt att behandling utvärderas regelbundet. Det finns risk att ordinationer kvarstår trots att behov har upphört eller minskat.
Läkemedelsgenomgångar är den metod som används för kartläggning av en patients samtliga ordinerade och använda läkemedel i syfte att säkerställa en korrekt och aktuell läkemedelslista. Det är en metod för analys, omprövning och uppföljning av en patients hela läkemedelsanvändning i syfte att upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedels
relaterade problem (LRP). Syftet med att genomföra läkemedelsgenomgångar är just att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen, särskilt hos sköra äldre som är en utsatt grupp.
Det finns två olika läkemedelsgenomgångsmodeller: enkel läkemedelsgenomgång och fördjupad läkemedelsgenomgång. Socialstyrelsens förordning föreskriver att patienter som är 75
år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel ska erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång per år under pågående hemsjukvård eller som boende i särskilda boenden. Tyvärr saknas en god uppföljning av hur väl detta görs.
Socialstyrelsen redovisade i en rapport 2017 att drygt 8
procent av de akuta inläggningarna av äldre på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar, varav mer än hälften (60
procent) bedöms vara möjliga att förebygga. I samma rapport anger Socialstyrelsen att det finns regionala skillnader i genomförandet av läkemedels
genomgångar. Många äldre använder också receptfria läkemedel som t.ex. NSAID eller naturläkemedel som kan interagera med förskriven behandling. Detta kan endast fångas upp vid en läkemedelsgenomgång i dialog med patienten. Enligt forskning gjord i Region Skåne inom primärvården identifierades läkemedelsrelaterade orsaker vid minst 40
procent av besöken på akutmottagningarna bland de äldre. Problem orsakade av läkemedel anges kosta lika mycket som läkemedelsbehandlingen i stort. 41
procent av lex Maria-anmälningarna i hemsjukvården 2019 handlade om brister i läkemedels
hanteringen, enligt IVO.
Mot bakgrund av detta föreslår Centerpartiet att regeringen bör utreda att sänka trösklarna för rätten till läkemedelsgenomgång. Läkarens ansvar att genomföra en läkemedelsgenomgång vid varje ordination av läkemedel behöver förtydligas och fördjupade läkemedelsgenomgångar genomföras vid inflyttning och därefter årligen för äldre som bor i vård- och omsorgsboenden.
Valfrihet för äldre som får vård i hemmet
För äldre som vårdas i hemmet är det en viktig rättighet att själv få välja utförare och skräddarsy sina önskemål efter behov. Genom en ökad konkurrens i välfärden har boenden och behandlingar kommit att utvecklas utefter äldres livsstil, behov och önskemål. I vissa kommuner har äldre idag full möjlighet att välja hem- och omsorgs
givare själv. Om den äldre föredrar privata eller fristående alternativ framför offentliga måste det vara möjligt att välja det, men i en hel del kommuner har de äldre inte denna valfrihet. På samma sätt som alla människor har möjlighet att välja vårdcentral måste äldre kunna välja sin hemvårdsaktör.
Centerpartiet vill därför lagstifta om LOV (lagen om valfrihetssystem) i hemtjänsten och därmed göra det möjligt för alla äldre, oavsett bostadsort, att få större inflytande över hur de ska omvårdas när behovet uppstår.
Förbättrad kontinuitet i hemtjänsten
För att ge trygghet och kontinuitet bör den personal som äldre möter i hemtjänsten i största möjliga mån vara densamma från dag till dag. Det är inte ovanligt att äldre har 15 eller 20 olika människor som kommer in i deras hem en vanlig månad. De anställda gör så gott de kan men målet måste vara att öka kontinuiteten, vilket är möjligt. Det finns kommuner runt om i landet som sedan länge ger hemtjänst med hög kontinuitet. Till exempel har Emmaboda kommun blivit riksbekant för att man har mindre arbetsgrupper av självständigt arbetande omsorgsassistenter som har ansvar för ett antal personer och själva lägger upp sina arbetsdagar utifrån vad individerna vill ha hjälp med. Många kommuner har positiva erfarenheter av specialiserade och multiprofessionella hemtjänstteam riktade mot personer med demens eller andra grupper med särskilda behov. Både kommunala och fristående utförare behöver få bättre förutsättningar och fler verktyg för att öka personalkontinuiteten. Fler heltidstjänster, som en grupp motionärer lyfter, är ett bland flera viktiga verktyg. Statens ansvar handlar främst om att sätta tydliga kvalitetskrav och vara möjliggörare genom att säkerställa tillgängligt kunskapsstöd och förutsägbara ekonomiska villkor för en löpande kompetens- och verksamhetsutveckling.
Centerpartiet vill att det sätts ett mål om att senast år 2030 ska det normala i all hemtjänst vara maximalt 10 medarbetare per en äldres hem. Målet är utmanande, men det går att uppnå genom ett medvetet arbete med medarbetarplanering, schemaläggning och rekryteringar. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att stödja kommuner och fristående aktörer i att implementera välfungerande modeller för att öka personal
kontinuiteten.
Brandskydd för personer som mottar hemtjänst
Varje år omkommer omkring hundra personer i bränder i Sverige, många i sina hem. De flesta av dessa är äldre. Många äldre bor i flerbostadshus utan hiss och med bristande tillgänglighet och brandskydd. Bara lite mer än hälften av kommunerna arbetar med att individanpassa brandskyddet hos särskilt riskutsatta individer.
Många kommuner arbetar dock inte med frågan systematiskt, utan snarare lite då och då, exempelvis efter en brand när frågan är aktuell. Bristande rutiner riskerar att leda till att kommuner inte lyckas identifiera de personer som behöver hjälp. Social
styrelsen har tagit fram kunskapsstöd men det behövs resurser till implementering. MSB och Boverket har tidigare föreslagit att lyfta in brandskyddet i bostadsanpassnings
bidragslagen. Regeringen har hänvisat till att det torde kunna tillgodoses med stöd av socialtjänstlagen. Dock säger 92 av 100 kommuner att de inte har ansvar för brandskydd hos äldre med hemtjänst. Centerpartiet anser att regeringen bör se över hur ansvaret för brandskydd hos äldre med hemtjänst kan förtydligas samt kartlägga vilka resurser som behövs för att implementera Socialstyrelsens kunskapsstöd i alla kommuner.
Hemtjänst i semesterkommun
er
När en hemtjänstmottagare vistas en kortare tid i en annan kommun än i bosättnings
kommunen och behöver stöd och hjälp är vistelsekommunen i enlighet med social
tjänstlagen skyldig att på begäran verkställa bosättningskommunens beslut om insatser. Med en svår personalsituation till följd av covid-19-pandemin blev denna skyldighet under 2020 och 2021 ett akut problem för många ”semesterkommuner”.
Att begränsa den ordinarie möjligheten att kunna få hemtjänst utanför hem
kommunen till sommarmånaderna skulle innebära en inskränkning av hemtjänst
mottagarnas fria rörlighet som Centerpartiet anser både onödig och oacceptabel. Eftersom det just är i sommarmånaderna som många reser till sina fritidshus, samtidigt som många i den fasta personalen vill förlägga sin semester till just dessa månader, skulle inte den begränsning som föreslås underlätta vistelsekommunernas situation.
Centerpartiet anser dock att det är angeläget med ett uttryckligt lagstöd för att i ett krisläge kunna neka tillfälligt boende hemtjänst. Regeringen bör därför se över hur ett sådant lagstöd lämpligast kan utformas och återkomma till riksdagen med ett lagförslag.
Stärkt kompetensförsörjning och bättre villkor för personalen i hela landet
Alla anställda i äldreomsorgen ska minst ha undersköterskekompetens
Varje dag sker tiotusentals omsorgsmöten. Alla äldre ska kunna känna en trygghet i att detta möte håller samma kvalitet som mötet med sjukvården. Ingen skulle acceptera att en sjuksköterska eller läkare saknade utbildning. Men så ser det ut i äldreomsorgen, där medarbetare kan anställas helt utan relevant utbildningsbakgrund, trots att omsorgs
kunskap inte bara är något man kan lära sig på jobbet. Centerpartiet vill att det sätts ett ambitiöst mål om att alla anställda i äldreomsorgen som arbetar med omvårdnad bör ha minst undersköterskeutbildning före år 2030.
Satsa på seniora medarbetare
Sjukvården och äldreomsorgen behöver behålla fler erfarna medarbetare. Forskning visar dock att en del chefer slutar att satsa på sina anställda när de närmar sig pensions
åldern. Seniora medarbetare får ofta färre möjligheter till kompetensutveckling, att ingå i nya projekt eller delta i utvecklingsarbete på arbetsplatserna. Det gör det mindre attraktivt att stanna kvar, inte minst i ett fysiskt krävande yrke som till exempel undersköterska i äldreomsorgen.
Seniora undersköterskor, sjuksköterskor och läkare i hela landet ska ha möjlighet att utvecklas på jobbet också efter 60
år. Det utvecklas hela tiden ny kunskap i sjukvården och omsorgen, samtidigt som senior arbetskraft har erfarenhet och kompetens som är värdefull för att handleda nya medarbetare. Det bör etableras en permanent satsning på senior arbetskraft i sjukvården och äldreomsorgen genom en överenskommelse mellan regeringen och SKR. Det kan handla om tillgång till kompetens- och karriärutveckling såsom en specialist- eller ledarutbildning, möjlighet att fungera som handledare för nyutbildade kollegor eller en tjänst som vårdlärare med ansvar för verksamhets
utveckling.
Träning och rörelse motverkar åldrande, är viktigt för mental återhämtning och kan göra stor skillnad för hälsan och måendet. Det gäller inte minst efter att man fyllt 60
år. Samtidigt kan många behöva stöd och gemenskap för att börja eller fortsätta att träna och träna rätt när man har ett fysiskt krävande yrke som till exempel undersköterska i äldreomsorgen. Det är viktigt att det skattefria friskvårdsbidraget ger möjlighet till inte bara olika träningsformer i sig men även regelbundet stöd eller handledning. Då är det ofta inte tillräckligt med dagens maxbelopp på 5
000 kronor. Regeringen bör därför utreda möjligheten att fördubbla beloppet för personal som är 60
år eller äldre och lägga fram eventuella nödvändiga författningsändringar i syfte att kunna implementera ändringen från och med 2024.
Ge kommunerna långsiktiga förutsättningar för yrkesvux
Yrkesvux är en utbildning med statlig medfinansiering för de utan fullständiga gymnasiebetyg som vill gå en utbildning för att bli exempelvis vårdbiträde eller undersköterska. Genom denna väg hittar hälso- och sjukvården och äldreomsorgen en stor del av den kompetens man behöver. Eftersom yrkesvux kräver investeringar i mycket utrustning är dock långsiktiga planeringsförutsättningar särskilt viktiga. Det statsbidrag som kommuner kan söka för medfinansiering bör därför löpa över flera års tid till skillnad från dagens korta ettårsperioder. Centerpartiet föreslår att regeringen ser över hur de långsiktiga förutsättningarna för planering av yrkesvux kan stärkas.
Fler sjuksköterskor som är specialiserade på geriatrik
En viktig del av lösningen i fråga om äldreomsorgens personal- och kompetensbehov är att genomföra en nationell satsning på utbildning av fler sjuksköterskor som är specia
liserade på geriatrik samt kompletterande fortbildning i geriatrik för annan personal inom primärvården för att möta det mest akuta behovet. Regeringen bör se över hur en sådan långsiktig satsning lämpligast kan utformas och genomföras.
Stärkta förutsättningar för bra ledarskap
En höjd och mer likvärdig kvalitet i själva chefs- och ledarskapet är ett viktigt sätt att få alla välfärdens olika områden att bli mer likvärdiga i fråga om kvalitet och patient
bemötande. Inom skolans område har den obligatoriska rektorsutbildningen blivit ett viktigt verktyg för detta. Centerpartiet vill införa en liknande utbildning inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen men i form av en nationell rekryteringsutbildning – något en intresserad person läser för att kunna få en tjänst i framtiden. Utbildningen ska innehålla teoretisk och praktisk kunskap och examinationsmoment så att den som visar sig vara olämplig inte heller ska kunna bli chef. Men med tanke på hur många aktiva chefer som idag finns behöver det också skapas en samlad chefsfortbildning för idag aktiva chefer inom välfärdsområdet.
Personalen ska ha rätt till närvarande chefer som kan leda och stötta i deras arbete. Chefer har också genom sin närvaro en stor betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och förutsättningar för att ge brukare och patienter bra vård och omsorg. Men det förutsätter att man som ledare har rimliga förutsättningar. I hela välfärdssektorn finns ett grund
läggande bekymmer med för många medarbetare per chef. Det finns tydliga forsknings
resultat som visar på att mellan 20 och 25 medarbetare per arbetsledande chef skapar förutsättningar för en bra arbetsmiljö. I dag ligger många verksamheter istället på det dubbla antalet medarbetare per chef, vilket ger små möjligheter att vara närvarande, leda och stötta medarbetare. Det här är ett arbetsmiljöproblem som blir ett jämställdhets
problem då vården och omsorgen är en så kvinnodominerad sektor.
Antalet medarbetare per chef är i grunden en arbetsgivarfråga mellan regioner och kommuner och fackförbund. Dagens förhållande sätter dock fingret på att en äldre
omsorg och hälso- och sjukvård som tar dessa kvalitetsfrågor på allvar kommer att behöva lägga mycket resurser på att rekrytera och anställa fler ledare kommande år. Centerpartiet vill därför att ett offentligt mål ska formuleras om att det maximalt ska vara 25 medarbetare per chef i välfärdsverksamheten.
En jämlik demensvård i hela landet
Uppemot 150
000 personer i Sverige har en demenssjukdom. Två tredjedelar bor kvar hemma och stora vård- och omsorgsinsatser utförs av anhöriga. I takt med att vi lever allt längre kommer också allt fler svenskar att leva med demenssjukdom. Det här är sjukdomar där den sjuke steg för steg förlorar sig själv, och de drabbar också närstående hårt. Yngre personer med demens, under 65
år, är en särskilt utsatt grupp. I Sverige uppskattas antalet yngre med demenssjukdom till omkring 9
000 personer. Man befinner sig mitt i livet med allt vad det innebär när mattan rycks undan under fötterna. Många har minderåriga barn vars liv blir väldigt förändrat och svårt att förstå. Att säkerställa att anhöriga barn under 18
år erbjuds utbildningar, grupper och individuellt stöd över hela Sverige måste vara en prioriterad fråga.
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska alla vård- och omsorgsinsatser för personer med demens ge bäst möjliga förutsättningar för egna, evidensbaserade val, respektera de val som görs, tillgodose sociala behov i lika hög utsträckning som fysiska samt efterfråga personens förmågor. Implementering av riktlinjerna ställer stora krav på kommunernas utveckling av omsorg och sociala tjänster, kompetensförsörjning och fortbildningsinsatser. För Centerpartiet är det alltid viktigt att se till att alla kommuner i hela landet har långsiktiga ekonomiska förutsättningar för att klara välfärden och får det kunskapsstöd som behövs.
En flerårig satsning på diagnostisering och standardiserade vårdförlopp
Sverige har sedan 2018 en nationell strategi för demenssjukdom men det behövs fortfarande stärkta insatser från myndigheter, kommuner och regioner för att vardagen ska underlättas, valfriheten utökas och livskvaliteten förbättras för personer med demens och deras anhöriga. Våra grannländer kom igång med nationella demens
strategier ett decennium före Sverige och har genom miljardsatsningar och nära samverkan mellan staten, kommunerna och civilsamhället lyft dansk, norsk och finsk demensomsorg upp bland världens bästa.
Centerpartiet vill mot denna bakgrund se en flerårig, riktad satsning i samarbete mellan staten, SKR, regioner och kommuner som säkerställer att fler får rätt diagnos i tid och att diagnosen följs upp av ett standardiserat vårdförlopp, för utveckling, implementering och användande av ny kunskap och nya metoder i den kommunala demensvården. Regeringen bör överväga att ta initiativ till en sådan överenskommelse.
Rätt till dagverksamhet för personer med en demensdiagnos
Centerpartiet vill även utöka valfriheten och underlätta vardagen för hemmaboende personer med demens och deras anhöriga genom att göra dagverksamhet till en rättighet för personer som fått en demensdiagnos. Från den 1
januari 2020 är norska kommuner lagskyldiga att erbjuda dagverksamhet till alla som fått en demensdiagnos. Regeringen bör se över hur en motsvarande lagstiftning lämpligast kan utformas i Sverige och återkomma till riksdagen med förslag på författningsändringar.
Stärkt integritet och rättssäkerhet för personer med demens
Personer som utvecklar demenssjukdom befinner sig i en mycket utsatt situation, där den egna beslutsförmågan och sinnesuppfattningen med tiden begränsas av sjukdomen. Ett stort ansvar faller därför på det offentliga. Gränserna för vilka begränsningsåtgärder som får vidtas och hur långt samhället ska gå för att balansera den personliga friheten gentemot det allmännas bästa är därför vitala frågor. Det måste därmed fortgå en ständigt levande diskussion om hur lagstiftningen bäst påverkar och anpassas till demenssjuka i samhället.
För att garantera individens trygghet och egen säkerhet måste lagstiftningen möjliggöra för personal att ingripa vid akuta, hotfulla eller skadliga situationer. Idag kan personal enbart ingripa för att bevara personen med demens inom boendets fyra väggar om nödvärn kan hävdas. Detta är en mycket svår lagstiftning att navigera för personal och anhöriga och kan även riskera att skapa osäkra och otrygga situationer för personen med demens.
Centerpartiet vill se en förändrad lagstiftning som gör det möjligt för personal att vidta vissa begränsade åtgärder som står i proportion till den risk som en person med demens kan orsaka för sig själv eller andra. Regeringen bör utreda frågan.
Ett tydligare statligt ansvar för kvalitetsutveckling i äldreomsorgen i hela landet
En rätt till trygghetsboende för 85+
Ungefär två av tre personer över 85
år är kvinnor, och fler äldre kvinnor än män känner sig otrygga. Äldre kvinnor är även mer utsatta för våld i hemmet. Otillgängliga bostäder riskerar att isolera både äldre kvinnor och män i deras hem.
Centerpartiet anser att kvinnor och män över 85
år som önskar att flytta till en mer tillgänglig och trygg bostad ska få möjlighet till det. Kommunen bör vara skyldig att erbjuda personer som är 85 år eller äldre det som motsvarar en biståndsbedömd trygghetsbostad. Här kan de äldre bo i en trygg miljö med möjlighet att delta i gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge. Bostäderna ska vara tillgänglighetsanpassade.
Landsbygdskommuner har en större andel äldre i befolkningen och här bor fler äldre i hus som kan vara otillgängliga och utan nära grannar. Inte minst i landsbygdskommu
ner finns det brist på tillgänglighetsanpassade hyreslägenheter, också i kommunernas centralorter. En skyldighet att erbjuda så kallad trygghetsbostad skapar jämlik valfrihet för äldre i hela landet. Idag är detta bara en möjlighet för kommunerna och det är stora skillnader vad gäller tillgänglighet, utformning och ekonomiskt stöd till boende
formerna.
Förslaget bidrar till en mer jämställd äldreomsorg. Äldreomsorgen har tyvärr liknande jämställdhetsutmaningar som sjukvården. Det handlar om en snedvriden biståndsbedömning där föreställningar om vad kvinnor och män behöver eller klarar av kan påverka kommunens hjälpinsatser. Det handlar till exempel om att kvinnor inte får lika mycket hjälp med hushållsarbete eller promenader fast behovet är detsamma. Med en rätt till trygghetsbostad vid 85 års ålder för både kvinnor och män blir det möjligt för alla att välja bort ensamhet, otrygghet eller en otillgänglig bostad, oberoende av kön och bostadsort.
Stärkta insatser mot otrygghet och ofrivillig ensamhet
Ofrivillig ensamhet och upplevd otrygghet bland personer över 85
år är ett växande samhällsproblem som särskilt drabbar kvinnor. SCB:s undersökningar visar att var tredje person som är 85
år och äldre har känt sig ensam de senaste två veckorna.
Civilsamhället är en viktig samarbetspartner för att alla äldre ska få möjlighet att delta i aktiviteter utifrån individuella behov och intressen. Kultur- och natur upplevelser och sociala upplevelser kan ingå i systematiska rehabiliteringsinsatser och även ha förebyggande effekter mot bland annat demenssjukdomar. Möjligheten till social gemenskap är också avgörande för att motverka ofrivillig ensamhet.
Riksdagen har tidigare beslutat att regeringen bör ta fram en nationell strategi mot ofrivillig ensamhet bland äldre. Regeringen bör skyndsamt följa upp och genomföra riksdagens beslut.
Ett nationellt äldrehälsovårdsprogram
Det finns stor kunskap om vilka åtgärder som främjar äldres hälsa. Dock begränsas resultaten av att vi nationellt saknar samordning utifrån ett välutvecklat hälsofrämjande program. Centerpartiet vill se ett nationellt program för äldres hälsa.
En viktig byggsten i ett äldrehälsovårdsprogram är att alla personer som är 70
år eller äldre ska erbjudas ett hälsosamtal. Mötet ska utmynna i en hälsoplan som är återkommande och uppföljande. I olika delar av landet finns denna typ av insatser redan men de behöver bli tillgängliga för alla invånare. Avsikten är att uppmärksamma den äldres hälsa och därmed tidigt kunna fånga behov av stöd och bistånd vid fysiska eller psykiska åkommor. Hälsosamtalet bör innehålla samtal om livsstil, såsom matvanor, fysisk aktivitet, tobaks- och alkoholvanor, samt uppmärksamma insatser som kan förebygga fallskador och hälsohot i den fysiska miljön.
En viktig del i förebyggande arbete är de vaccinationer som årligen rekommenderas till personer som är 65
år och äldre. För att nå ut till så många som möjligt bör hela denna grupp erbjudas kostnadsfria vaccinationer i linje med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Exakt vilka vacciner som inkluderas i ett nationellt vaccinations
program för äldre bör följa myndighetens löpande rekommendationer och inte vara ett politiskt beslut.
Fysisk aktivitet och rörelse minskar risken för levnadsvanerelaterade sjukdomar, depression, sömnsvårigheter och psykisk ohälsa. Aktivitet ger reservkapacitet som gör det möjligt att snabbare rehabiliteras efter en sjukdomsperiod och kan även förebygga många av de höftfrakturer och fallolyckor som årligen drabbar tusentals äldre personer i Sverige. Förebyggande insatser är en del av primärvårdens nya grunduppdrag. En systematisk satsning på fysisk aktivitet, habilitering och rehabilitering, i samarbete med civilsamhället, behöver ingå i ett nationellt äldrehälsovårdsprogram.
Förebyggande insatser för att förhindra våld och övergrepp mot äldre personer behöver vara en viktig del av ett program för att stärka äldre personers hälsa. Våld mot äldre personer bedöms vara ett folkhälsoproblem. En rapport från Brå anger att var femte kvinna över 74
år undviker att gå ut sena kvällar på grund av en känsla av otrygghet. Även äldre är utsatta för våld i nära relationer. Förebyggande insatser för att förhindra våld och övergrepp mot äldre personer behöver vara en viktig del av ett äldrehälsovårdsprogram.
Regeringen bör se över hur ett nationellt äldrehälsovårdsprogram som beskrivits ovan lämpligast kan etableras.
Bättre stöd till anhöriga i hela landet
Höjda ambitioner för äldreomsorgen och äldres hälsa kräver också höjda ambitioner för stöd till alla landets anhörigvårdare. Nästan var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en äldre livspartner, förälder eller svärförälder. Det är kvinnliga anhörigvårdare, makor, döttrar eller svärdöttrar som oftast bistår med tillsyn, umgänge och personlig omsorg. Många kvinnor upplever att gå direkt från att vabba till att vårda föräldrar. Forskning visar att kvinnor påverkas mer negativt av att ge anhörigomsorg än män. Utrikesfödda kvinnor som vårdar en närstående är särskilt utsatta. En kartläggning från Migrationshögskolan visar att utrikes födda får anhörigstöd i mindre utsträckning än inrikes födda, trots att de i högre grad är yngre och fortfarande kvar i arbetslivet.
Risken för egen ohälsa ökar hos anhöriga som ger omfattande vård. Att inte klara av att både jobba, stödja tonårsbarnen och följa med en åttiårig pappa till läkaren skapar tidsbrist, stress, trötthet och skuldkänslor för många. Siffror från Försäkringskassan visar att det är få som nyttjar den flexibilitet som finns i närståendepenningen. Kommunerna tillämpar socialtjänstlagens bestämmelse om stöd till anhörigvårdare på olika sätt och i varierande utsträckning. En ny lag om ersättning för ”van”, vård av en nära anhörig, motsvarande så kallad vab, är en aktuell lösning som Centerpartiet anser behöver utredas.
Centerpartiet vill se ett förbättrat och sammanhållet anhörigstöd som ger kommu
nerna och Försäkringskassan fler verktyg för att stödja anhöriga och säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män som är anhörigvårdare. Socialstyrelsen har tagit fram ett underlag för en nationell strategi för anhöriga som vårdar närstående äldre. 2021 kompletterades underlaget med en rapport som rör övriga anhöriga. Vi vill att en framtida nationell strategi tas fram skyndsamt och beskriver konkreta insatser för ett förbättrat, jämställt och jämlikt anhörigstöd i hela landet.
Inte sällan är det en stor utmaning för kommunerna att säkerställa att anhöriga får adekvata stödinsatser. En bristande kommunikation mellan kommunerna och invånarna gör att många som är anhöriga till personer som får sjukvård, äldreomsorg eller insatser från socialtjänsten inte får det stöd som de har rätt till. Det är viktigt att kommunerna tillhandahåller en mångfacetterad verktygslåda som kan möta varje enskilt fall. Anhöriga fyller en allt viktigare roll i och omkring både personer som får stöd inom äldreomsorgen och personer med kroniska sjukdomar, och de är ofta en nyckelfaktor för att den äldre eller patienten ska känna sig trygg i vårdsituationen.
Centerpartiet vill därför att regeringen i samband med arbetet med en nationell anhörigstrategi även ser över hur alla anhöriga till personer som får kommunal hälso- och sjukvård kan få tillgång till rådgivning och avlastning vid behov.
I Sverige uppskattas antalet personer under 65
år med demenssjukdom till omkring 9
000. Många har minderåriga barn vars liv blir väldigt förändrat och svårt att förstå. Att säkerställa att anhöriga barn under 18
år erbjuds utbildningar, grupper och individu
ellt stöd i hela Sverige måste vara en prioriterad fråga. Regeringen bör se över hur alla barn och unga under 18
år med en förälder som får demens kan få adekvat stöd oberoende av bostadskommun.
En rikare vardag på särskilda boenden i hela landet
Ett särskilt boende för äldre är ingen institution utan ska vara ett tryggt och personligt hem för den enskilda. Utvecklingen mot en personcentrerad och individanpassad äldreomsorg har under de senaste decennierna gett resultat i form av till exempel mindre enheter med trevligare miljöer och möjlighet till bättre måltidsupplevelser, fler aktivi
teter och trygga utevistelser. Dock kvarstår mycket, samtidigt som 40- och 50-talister ofta har helt andra erfarenheter, vanor och önskemål än de 10- och 20-talister som många äldreboenden byggdes för.
Att ha tillgång till internet måste vara självklart. Besöksrestriktionerna till följd av covid-19-pandemin har visat att detta kan vara helt avgörande för både de boendes och anhörigas livskvalitet och trygghet. Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer eller en föreskrift som säkerställer att alla som bor på ett särskilt boende har tillgång till trådlöst internet och möjlighet till videosamtal.
En välfungerande internetuppkoppling är bara ett av många exempel på nya förväntningar på ett äldreboende. Centerpartiet har under mandatperioden bidragit till stora satsningar på kvalitet i den kommunalt finansierade äldreomsorgen. Denna utveckling behöver fortsätta, vilket förutsätter en fortsatt stärkt kommunal ekonomi, mer systematiskt erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och tillräckliga resurser till löpande kompetens- och verksamhetsutveckling i alla enheter. Kreativa lösningar kopplade till forskning, till exempel samlokalisering med förskolor, bör uppmuntras. Möten mellan generationer är viktigt och här finns det lyckade lokala exempel.
Mat och måltider är viktigt för allas hälsa och livskvalitet, också för äldre som bor i särskilda boenden. Det finns sedan alliansregeringens tid omfattande kunskapsstöd och många goda exempel på hur verksamheter jobbar personcentrerat med kost och måltidsupplevelser i äldreomsorgen. Måltidsmiljöer och verksamhetsnära matlagning bör ingå i planering och upphandling inom alla verksamheter i äldreomsorgen. Staten behöver se till att alla kommuner får jämlika förutsättningar för att implementera de nationella kunskapsstöden. Regeringen bör se över hur statliga myndigheter på lämpligt sätt kan stimulera till vidareutveckling av måltidsmiljöer och verksamhetsnära matlagning inom alla verksamheter i äldreomsorgen.
Som första äldreboende i Sverige erbjuder Hanveden en hbtqi-inriktning för personer i behov av somatisk vård och omsorg. Tillsammans med RFSL har Frösunda omsorg utformat en unik regnbågsavdelning där alla medarbetare, tillsvidareanställda såväl som vikarier, har genomgått en certifieringsutbildning. Hanveden, som har avtal med sju kommuner i Region Stockholm, är ett exempel på ett så kallat intressentboende eller boende med inriktning mot språk och kultur. Andra svenska intressentboenden har inriktning på bland annat judisk kultur, finska som modersmål eller teckenspråk. Nästan alla finns i storstadsregionerna och drivs av fristående aktörer. Centerpartiet anser att regeringen i samråd med Vårdföretagarna, SKR och andra relevanta aktörer bör se över hur förutsättningarna för intressentboenden kan stärkas i hela landet.
Koordinering av kommunernas arbete med välfärdsteknologi
Digitala hjälpmedel kan hjälpa äldre personer att bo hemma längre, bidra till att stärka den personliga integriteten och ge ökad säkerhet, underhållning och kommunikation. Det kan också förbättra arbetsmiljön för personalen i hemtjänsten och hemsjukvården och skapa mer tid till personlig kontakt. I glesbygdsområden är digitalisering och distanslösningar en helt nödvändig infrastruktur för att förbättra och bygga ut hemsjuk
vården. Individen ska alltid stå i centrum för kommuners och regioners arbete med välfärdsteknologi inom vård och omsorg. Upphandlingar får inte vara produkt- eller teknikstyrda, utan ska baseras på behov, funktion och användarcentrerad design. Ett nationellt stöd behövs för att stödja upphandling, implementering och utvärdering av välfärdsteknik för att skapa mer likvärdiga förutsättningar i hela landet. Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur kommunernas implementering och utvärdering av välfärdsteknologi i den kommunala hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i större utsträckning kan koordineras.
Jämlik äldreomsorg för den samiska befolkningen och nationella minoriteter
Invånare som talar samiska, finska eller meänkieli och bor i ett förvaltningsområde har rätt att ha kontakt med myndigheter på sitt minoritetsspråk, erbjudas äldreomsorg på minoritetsspråket och träffa personal som behärskar språket. Socialstyrelsens kart
läggning 2019 visar på stora variationer mellan förvaltningskommunerna och stor brist på den språk- och kulturkompetens som behövs för att ge personcentrerad vård.
Fram till 2036 förväntas antalet utrikesfödda som lider av en kognitiv sjukdom fördubblas. I Sverige saknar ett flertal regioner och kommuner särskilda insatser inom diagnostik samt vård och omsorg riktad till personer med demenssjukdom som har ett annat modersmål än svenska.
Centerpartiet vill mot denna bakgrund att regeringen ser över hur det kan säker
ställas att personer som har ett annat modersmål än svenska och som har en demens
sjukdom får personcentrerad vård och omsorg i enlighet med de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, oberoende av var i landet de bor.
Stärkta insatser för äldre med funktionsnedsättning
Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre. Det är en glädjande utveckling för samhället och ett resultat inte bara av den medicinska utvecklingen utan även av att barn med en intellektuell funktionsnedsättning nu växer upp tillsammans med sina syskon och föräldrar och ses som individer som ska få vara delaktiga och själva kunna forma sina liv så långt det är möjligt och som vuxna har rätt till grupp
bostad, daglig verksamhet och anpassade arbeten. Denna positiva utveckling ställer nya krav på socialtjänsten, LSS-personal, anhöriga och andra som möter äldre personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Till exempel försvinner rättigheten till daglig verksamhet och sysselsättning vid 67
års ålder. Personer som bor i gruppboenden är också mer utsatta för ensamhet eftersom de oftare står utan egen nära familj när föräldrar eller syskon går bort. Personer med Downs syndrom får demenssjukdomar oftare och tidigare än andra äldre, vilket ställer krav på ny kompetens och samarbete med äldreomsorgen.
De senaste åren har kunskapen om hur personer med en intellektuell funktions
nedsättning kan få ett så bra åldrande som möjligt utvecklats, och det är viktigt att kommunerna får tillgång till kunskaps- och implementeringsstöd. Centerpartiet vill att regeringen ser över hur kommunernas insatser för äldre personer med en funktions
nedsättning kan stärkas och om det finns behov av en statlig utredning om funktions
hinder och åldrande.
Trygg ålderdom för hbtqi-personer
Under hösten 2019 gjorde RFSL en kartläggning som tyder på att det finns en särskild utsatthet för ofrivillig ensamhet bland hbtqi-personer över 60, jämfört med det nationella genomsnittet. Bidragande faktorer är att man inte är öppen med sin sexuella läggning eller könsidentitet och att man inte har så mycket kontakt med andra hbtqi
‑
personer. Forskning visar också att äldre hbtqi-personer gärna bär på en oro inför åldrandet och ett eventuellt ökat vårdbehov. En sådan oro är vanlig hos de flesta äldre, men för hbtqi-gruppen finns en extra utsatthet eftersom man oroar sig för vilket bemötande man kommer att få och för huruvida man kommer att våga och kunna vara öppen. Denna oro beror delvis på tidigare negativa upplevelser från möten med vården men även på att hbtqi-personer i denna generation har levt i en tid då förtrycket mot hbtqi-personer var institutionaliserat.
Det behövs fler trygga mötesplatser för äldre hbtqi-personer i hela landet och inte minst ökad kompetens kring bemötande hos vård- och omsorgspersonal. Regeringen bör mot denna bakgrund ge en lämplig myndighet i uppdrag att stärka kompetensen hos kommunerna och fristående vårdgivare i äldreomsorgen i fråga om äldre hbtqi-personer.
Kraftfullt förebyggande av våld mot äldre
Våld mot äldre bedöms vara ett folkhälsoproblem, inte minst illustrerat av att 2
384 äldre sökte stöd hos Brottsofferjouren 2017. Sannolikt är mörkertalet mycket större. En rapport från Brå anger att var femte kvinna över 74
år undviker att gå ut sena kvällar på grund av en känsla av otrygghet. Även äldre är utsatta för våld i nära relation. Före
byggande insatser för att förhindra våld och övergrepp mot äldre behöver vara en viktig del av ett handlingsprogram för att stärka äldres hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal som möter äldre behöver fråga inte bara om alkohol- och tobaksvanor men även om någon är utsatt för våld. Regeringen bör mot denna bakgrund se över hur förutsätt
ningarna för att förhindra våld och övergrepp mot äldre personer kan stärkas i samtliga kommuner.
Christofer Bergenblock (C)
Anders W Jonsson (C)
Martina Johansson (C)
Jonny Cato (C)
Muharrem Demirok (C)
Catarina Deremar (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Anders Ådahl (C)
Anna Lasses (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3166
av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
En tillgänglig vård och omsorg i hela landet
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Motivering
Organisation, prioriteringar och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården
Utbyggd primärvård på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden
Fritt val av utförare också i slutenvården
Satsa på seniora medarbetare
Fler undersköterskor med nya karriärmöjligheter
Läkarstudenter ska kunna jobba som undersköterska
En robust medicinsk beredskap i hela landet
Jämställd vård
Jämställd sjukvård i hela landet
Hälsosamtal i kvinnohälsovården
Stärkt fysioterapikompetens i förlossningsvården
Snabbare tillgång till vård för förlossningsskador
Äldreomsorg och stöd till seniorer
Obligatoriskt utbildningsprogram för chefer inom äldreomsorgen
Höga och lika krav på chefer i privat och offentligt driven omsorg
Stärk valfriheten i äldreomsorgen
Ny utredning Rätt till trygghetsboende för 85+
Fasta sjuksköterskor och medicinskt ansvariga läkare
Strategi för jämlika möjligheter till trygg hemsjukvård på äldreboenden
Avancerad hemsjukvård i hela landet
Ett nationellt äldrehälsovårdsprogram
Stärkta insatser för äldre med funktionsnedsättning
Könsdysfori
Stärkta insatser för människor med könsdysfori
Ivo bör följa upp transvården
Våld och sexuella övergrepp
Jämlik vård till personer som utsatts för sexuella övergrepp
Psykisk ohälsa
Kraftfulla insatser mot psykisk ohälsa i hela landet
Stärkt kompetens om psykisk ohälsa i primärvården
Stärkta insatser for suicidprevention i kommunerna
Kvalitet, utveckling och innovation
Proaktiv tillsyn
Lagstifta om vård och omsorg av patienter med bristande beslutsförmåga
Långsiktig finansiering och struktur för kvalitetsregistren
Apotek och läkemedel
Tillgängliga apotek i hela landet
Ett moderniserat läkemedelssystem
Folkhälsa
Inkludera hela befolkningen i det allmänna vaccinationsprogrammet
Utjämna sociala hälsoskillnader i hela landet
Stöd till människor med missbruksproblem
Stärka kommunernas förebyggande arbete
Begränsa missbruket av lustgas
Genomför förslagen från Samsjuklighetsutredningen
Bättre narkotikapolitik
Utred så kallade brukarrum
Förändringar på alkoholområdet
Vissa liberaliseringar på alkoholområdet för att värna monopolet
Utred möjligheten att medföra alkohol inom samma verksamhet
Ta bort kraven på matservering och eget kök vid alkoholservering
Förtydliga möjligheten att förblanda drinkar
Underlätta för catering att få servera alkohol
Flytta Systembolagets informations- och forskningsuppdrag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig medfinansiering av små primärvårdsenheter i glesbygd och socioekonomiskt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör återkomma till riksdagen med ett förslag om fritt val av utförare även i slutenvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera ett program för kompetens- och karriärutveckling riktat mot vårdpersonal som är 60 år eller äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen under mandatperioden bör ta de initiativ som behövs för att undersköterskor i hela landet ska kunna få tillgång till fortbildning, specialisering och s.k. karriärtjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att läkarstudenter ska kunna arbeta som undersköterskor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen utifrån beredskapsläget snarast bör förtydliga att det ska vara möjligt att tillämpa LUFS vid upphandlingar inom vård, omsorg och socialtjänst och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att kontinuerligt analysera ojämställdhet inom hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer och stöd för att alla kvinnor i kvinnohälsovården ska kunna erbjudas hälsosamtal av en barnmorska och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut ge lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga tillgängligheten i förlossnings- och eftervården samt föreslå åtgärder för att kvinnor i hela landet snabbare ska kunna få tillgång till vård för förlossningsskador och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka Äldreomsorgslyftet till att även innefatta ett obligatoriskt utbildningsprogram för chefer inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kravställning på verksamhetsföreståndare inom vård och omsorg bör likställas mellan privat och offentlig sektor och utformas så att kravställningen är relevant i förhållande till den verksamhet som ska bedrivas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur valfriheten för äldre avseende boende och hemtjänst kan förbättras genom författningsändringar och andra åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en äldreboendegaranti som innebär rätt att flytta in på ett trygghetsboende utan biståndsprövning fr.o.m. 85 års ålder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen genom att det hos kommunen ska finnas fasta sjuksköterskor knutna till alla äldreboenden och genom att det hos regionen ska finnas tillgång till fast läkare för de boende samt en medicinskt ansvarig läkare (MAL) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast våren 2026 bör återkomma till riksdagen med en strategi för att säkerställa jämlik möjlighet till hemsjukvård på särskilda boenden för äldre i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut ge lämplig myndighet i uppdrag att identifiera nödvändiga författningsändringar för att säkerställa jämlik tillgång till avancerad hemsjukvård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt äldrehälsovårdsprogram som innehåller hälsosamtal, vaccinationsprogram och screening och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör utreda åldrande och funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut stärka kunskapen kring könsdysfori och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) bör få ett särskilt uppdrag att följa upp transvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att förbättra vården för den som utsatts för sexuella övergrepp eller våld i nära relation, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast ge lämplig myndighet i uppdrag att stärka kunskapen och metoderna inom psykisk ohälsa och psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda kompetensförsörjningen och kvalitetssäkringen av psykoterapeuter och de yrkesgrupper som behandlar psykisk ohälsa inom primärvården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner ska arbeta förebyggande med suicidprevention inom elevhälsan, socialtjänsten och äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Inspektionen för vård och omsorgs (Ivo) förutsättningar för proaktiv, effektiv och strategisk tillsyn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att personer med nedsatt beslutsförmåga ska få tillgång till vård och omsorg på jämlika villkor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens utgång bör ge lämplig myndighet i uppdrag att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering och struktur för kvalitetsregistren och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör bli möjligt att driva apotek med farmaceut på distans och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av det svenska läkemedelssystemet i syfte att bidra till att fler patienter snabbt får tillgång till innovativa och anpassade läkemedel efter behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen före mandatperiodens slut bör ta de initiativ som krävs för att det allmänna vaccinationsprogrammet ska kunna utökas till att omfatta hela befolkningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av hur ett mål om stärkt hälsokompetens i socioekonomiskt utsatta områden kan nås och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra kommunernas och regionernas förutsättningar att nå målen i ANDTS-strategin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs för att begränsa tillgången till lustgas i enlighet med förslagen i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs utifrån vad som framkommit i den s.k. Samsjuklighetsutredningen (SOU 2023:5 Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör lägga fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs utifrån vad som framkommit i den s.k. Narkotikautredningen (SOU 2023:62 Vi kan bättre! Kunskapsbaserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att före mandatperiodens slut utreda om s.k. brukarrum bör inrättas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att genomföra en bred översyn av alkohollagen i syfte att modernisera den och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda författningsändringar som gör att alkohol kan medföras av gästen mellan olika platser med serveringstillstånd inom samma verksamhet, t.ex. mellan baren och rummet på ett hotell, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på matservering och eget kök för att få servera alkohol och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga alkohollagstiftningen så att det framgår att det är tillåtet att förblanda drinkar på ställen med serveringstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda författningsändringar kring alkoholservering vid cateringverksamhet som innebär att ett beviljat tillstånd för catering ska vara giltigt även utanför den tillståndsgivande kommunen samt att tillstånd för catering även får gälla utomhus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Systembolagets informations- och forskningsuppdrag bör flyttas till en lämplig myndighet med folkhälsokompetens och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som finns tillgänglig för alla – oavsett ålder, kön eller bostadsort – och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten till självbestämmande och inflytande över den vård och omsorg som ges måste gälla såväl unga som gamla, friska som sjuka. Välfärdens huvudsyfte är att garantera trygghet
och likvärdiga förutsättningar för var och en, vilket bygger på insikten om att människors
behov kan se olika ut. Hälso- och sjukvården ska arbeta proaktivt och hålla jämlik och hög kvalitet i hela landet.
I motionerna 2022/23:905 En utvecklad sjukvård i hela landet, 2022/23:856 En stärkt folkhälsa från barndom till ålderdom samt 2022/23:901 En äldreomsorg med trygghet och valfrihet i hela landet ges en bredare beskrivning av Centerpartiets övergripande hälso- och sjukvårdspolitik, äldreomsorgs- och seniorpolitik samt av ett antal konkreta förslag som redan lagts fram för riksdagen under mandatperioden.
Organisation, prioriteringar och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården
Utbyggd primärvård på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden
Fysisk tillgänglighet i glesbygd och socioekonomiskt utsatta områden är fortfarande en stor utmaning för primärvården, även om den digitala vården skapar nya möjligheter för både patienter och vårdgivare i många situationer. Centerpartiet vill se ett nationellt system för småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet som samfinansieras av staten och regionerna och helt ersätter den så kallade nationella taxan. Målet måste vara att skapa långsiktiga förutsättningar för småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet och samtidigt förbättra tillgängligheten på landsbygden och i socioekonomiskt utsatta områden. En tillfällig förordning om statsbidrag, som föreslås i Socialdepartementets promemoria Ds 2023:23, är för kortsiktig och otillräcklig.
En viktig förutsättning för den lyckade ”fastlegereformen” i Norge är möjligheten för läkare utan eget kapital att starta egen mottagning med ett begränsat åtagande, medan övrig primärvård erbjuds på annat sätt genom till exempel underleverantörer. Även den svenska primärvården måste kunna bestå av både större vårdcentraler och mindre mottagningar med bara en läkare och en sjuksköterska.
En sådan förändring skulle inte minst öka förutsättningarna för att bygga ut primär
vården i både mer glest befolkade delar av landet och så kallade socioekonomiskt utsatta områden. Där befolkningsunderlaget är för litet eller osäkert för att etablera de stora vårdcentraler som primärvårdsuppdraget idag kräver, kan man istället få fler mindre mottagningar. Det skulle innebära att fler människor får närmare till vården. Modellen har redan utretts i SOU 2018:39
God och nära vård – En primärvårdsreform
och bör kombineras med nationella rekommendationer för ersättningssystem inom primärvården och en ökad statlig och regional styrning inom ett antal centrala områden för kompetensförsörjningen.
Både beredskapshänsyn och principen om jämlik tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet gör att staten har ett särskilt ansvar för att säkerställa en tillgänglig primär
vård också i glesbygd och socioekonomiskt utsatta områden. Regeringen bör, med avstamp i SOU 2018:39 och i samråd med Glesbygdsmedicinskt centrum och SKR, se över hur en statlig medfinansiering av små primärvårdsenheter i glesbygd och socio
ekonomiskt utsatta områden lämpligast kan utformas.
Fritt val av utförare också i slutenvården
Den patientlag som infördes 2015 med syftet att stärka patienternas rättigheter och medbestämmande visade sig vid en utvärdering inte ha haft någon större effekt. Svenska patienter upplever tvärtom att de är mindre delaktiga och att tillgängligheten är sämre idag, än när lagen infördes. Till stor del beror detta på att sjukvården saknar transparenta
och strukturerade metoder för att informera om patientens rättigheter och valmöjligheter.
Att andra länder lyckats skapa en mer tillgänglig vård till en likvärdig kostnad och kvalitet är ett bevis på att även Sverige kan komma bort från långa köer och lågt patient
inflytande. Den svenska sjukvården kan slå in på en annan väg. Det är en väg där patienten enkelt kan få en översikt på alla de vårdgivare och vårdtjänster som finnas att nyttja, såväl digitalt som fysiskt.
Skillnader i väntetid både inom och mellan olika regioner, samt mellan olika vård
givare inom samma specialistområde, pekar på att det finns potential att korta patientens väntetider om vårdgivarnas och regionernas samlade kapacitet används mer effektivt. I patientlagen fastslås att patienter har möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård, inom eller utom hemregionen, obeaktat väntetiderna. Genom att patienter i
hela landet får möjlighet att välja vårdgivare även för specialistbehandling och operation
kan vårdgivare med kortare köer till särskilda behandlingar bistå med att korta köerna i hela landet.
Centerpartiet vill därför stärka rättigheterna i patientlagen genom att ge patienten rätt att välja även slutenvård vid en annan klinik än vid hemregionens egna vårdgivare. Rättigheten ska innebära att patienten vid beslut om ordinerad behandling får vara delaktig i beslutet om val av klinik för behandling och även får avgöra vart remissen ska skickas efter att en läkare bekräftat patientens behov.
För en regering som anser sig vara borgerlig bör det vara en självklarhet att hela tiden se över hur människors valfrihet och egenmakt kan stärkas. Inte minst är detta viktigt för den enskilde när hen är i en sårbar situation som patient. Centerpartiet förväntar därför att regeringen senast innan mandatperiodens utgång återkommer till riksdagen med ett förslag om att införa fritt val av utförare även i slutenvården.
Satsa på seniora medarbetare
Sjukvården och äldreomsorgen behöver behålla fler erfarna medarbetare. Forskning visar dock att en del chefer slutar att satsa på sina anställda när de närmar sig pensions
åldern. Seniora medarbetare får ofta färre möjligheter till kompetensutveckling, att ingå i nya projekt eller delta i utvecklingsarbete på arbetsplatserna. Det gör det mindre attraktivt att stanna kvar, inte minst i ett fysiskt krävande yrke som till exempel undersköterska i äldreomsorgen.
Seniora undersköterskor, sjuksköterskor och läkare i hela landet ska ha möjlighet att utvecklas på jobbet också efter 60 år. Det utvecklas hela tiden ny kunskap i sjukvården och omsorgen, samtidigt som senior arbetskraft har erfarenhet och kompetens som är värdefull för att handleda nya medarbetare. Det bör etableras en permanent satsning på senior arbetskraft i sjukvården och äldreomsorgen genom en överenskommelse mellan regeringen och SKR. Det kan handla om tillgång till kompetens- och karriärutveckling såsom specialist- eller ledarutbildning, möjlighet att fungera som handledare för ny
utbildade kollegor eller en tjänst som vårdlärare med ansvar för verksamhetsutveckling.
Regeringen bör i samråd med professionerna ta fram ett program för kompetens- och karriärutveckling för vårdpersonal som är 60 år eller äldre.
Fler undersköterskor med nya karriärmöjligheter
Centerpartiet vill bygga ut den lyckade satsningen på så kallade karriärtjänster inom äldreomsorgen och sjukvården. Satsningen innebär möjligheter till kompetenslyft, karriärutveckling och lönepåslag med fördjupad kompetens inom centrala områden.
Undersköterskor utgör ryggraden i svensk äldreomsorg. Regeringen bör under mandatperioden ta de initiativ som behövs för att fler undersköterskor i hela landet kan få tillgång till fortbildning och specialisering samt se över hur satsningen på karriär
tjänster kan byggas ut till att även omfatta undersköterskor och bli tillgänglig för undersköterskor hos både kommunala och fristående vårdgivare i samtliga kommuner och regioner.
Läkarstudenter ska kunna jobba som undersköterska
Riksdagen beslutade 2021 att reglera undersköterskeyrket och göra undersköterska till en skyddad yrkestitel. Det är viktigt att inte regleringen av yrkestiteln gör det svårare eller omöjligt för läkarstudenter och läkare utbildade i utlandet att arbeta som under
sköterska under studierna. Det är viktigt att sjukvården och äldreomsorgen kan ta studenternas kompetens till vara. Det är även avgörande för att klara av bemanningen i vården.
Regeringen bör mot bakgrund av detta säkerställa att läkarstudenter, till exempel efter ett visst antal terminer, kan arbeta som undersköterska och/eller ansöka om titeln undersköterska hos Socialstyrelsen.
En robust medicinsk beredskap i hela landet
Hälso- och sjukvården är en viktig del av det svenska totalförsvaret. Vården behöver därför bli mer motståndskraftig under samhällskriser och ytterst under krig.
Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) har som huvud
syfte att skapa konkurrens i upphandlingar av känslig karaktär på försvars- och säkerhetsområdet. LUFS ska ge förutsättningar för ett såväl starkare som mer anpassat skydd av ett upphandlingsföremål.
Det är viktigt att inte föråldrad eller otydlig lagstiftning står i vägen för bättre beredskap och säkerhet i hälso- och sjukvården. Regeringen bör se över hur det skyndsamt kan förtydligas att det ska vara möjligt att tillämpa LUFS vid upphandlingar inom vård, omsorg och socialtjänst.
Jämställd vård
Jämställd sjukvård i hela landet
Ett av Sveriges sex jämställdhetspolitiska mål är en jämställd hälsa. Trots detta visar utvärderingar att insatserna för kvinnors hälsa inte täcker hela problembilden. Det saknas också tydliga behovsbedömningar och prioriteringar, både inom satsningarna
och jämfört med andra områden eller grupper. Det finns en bild av bristande samordning
och onödigt dubbelarbete. Redan 2014 rekommenderade Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att det bör utvecklas en nationell modell för att mäta och följa upp ojämlik vård samt utvärdera effekter av metoder som prövas för ökad jämlikhet. Myndigheten har tidigare haft i uppdrag att följa upp satsningar på kvinnors hälsa, men vissa tillfälliga insatser är inte tillräckligt.
För att sjukvården skall kunna bygga upp kompetens och kunskap som kan göra sjukvården jämställd anser Centerpartiet att lämplig myndighet bör få ett permanent monitorerings- och analysuppdrag som rapporteras årligen.
Hälsosamtal i kvinnohälsovården
Svårigheter att få hjälp för olika kvinnosjukdomar och tillstånd gäller för kvinnor i alla åldrar. Många kvinnor lider av problem kopplat till klimakteriet, men kan också ha svåra besvär från exempelvis tidigare förlossningar. Genom cellprovtagningarna nås nästan alla kvinnor mellan 23 och 64 år regelbundet av sjukvården. Centerpartiet föreslår att regeringen ser över möjligheten att cellprovtagningen kompletteras med ett frivilligt hälsosamtal hos barnmorska. Lämplig myndighet bör få i uppdrag att ta fram nödvändiga riktlinjer och kunskapsstöd.
Stärkt fysioterapikompetens i förlossningsvården
Över tid har kontakten med vården efter förlossningen minskat. Eftervården består idag främst av ett kontrollbesök hos barnmorska åtta veckor efter förlossningen. Besöket är en viktig del för att exempelvis upptäcka förlossningsskador. Det finns behov av att stärka upp eftervården för att i ett tidigt skede ge kvinnor i behov det stöd och den vård
de har rätt till. Det kan göras genom att låta efterkontrollen med barnmorska kompletteras
med ett besök hos fysioterapeut med inriktning på kvinnors hälsa. Deras fokus på funktion gör att exempelvis en bäckenbottenundersökning kan bli mer ingående och bli ett bra komplement till barnmorskornas arbete. På samma vis som det kopplas in fysio
terapeut vid muskelskada eller operation borde det vara en självklarhet att ha tillgång till fysioterapeutisk kompetens efter förlossningen. Det ökar inte bara möjligheten till ett fungerande liv utan smärta för kvinnor, dessutom är det samhällsekonomiskt effektivt då återkommande sjukhusbesök och sjukskrivningar kan förhindras.
Regeringen bör därför skyndsamt genomföra riksdagens fattade beslut om att ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen.
Snabbare tillgång till vård för förlossningsskador
Idag får 80 procent av alla kvinnor en muskelbristning i bäckenbotten i samband med förlossning. Trots det är det många kvinnor som aldrig får hjälp, istället får många höra att det är ”normalt” att ha smärta i magen, framfall eller urinläckage, att det inte är någon fara. Det beror både på okunskap och på att det inte upptäcks.
Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga förutsättningarna för tillgängligheten i förlossnings- och eftervården samt föreslå åtgärder för att kvinnor i hela landet snabbare kan få tillgång till vård och behandling av förlossningsskador.
Äldreomsorg och stöd till seniorer
Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg.
I motion 2022/23:901 En äldreomsorg med trygghet och valfrihet i hela landet ges en bredare beskrivning av Centerpartiets övergripande senior- och äldreomsorgspolitik samt av ett antal konkreta förslag som redan lagts fram för riksdagen under mandat
perioden.
Obligatoriskt utbildningsprogram för chefer inom äldreomsorgen
Ledare och chefer i vård och omsorg ska få bättre utbildningar i ledning och styrning, och genom detta ska vi ge förutsättningar för att skapa vårdkulturer och organisationer som byggs utifrån patienters behov. Goda vårdkulturer och ledare skapar bättre patient
möten. Kulturfrågor handlar om vilka normer som odlas på en arbetsplats. Detta berör allt ifrån synen på patienter, samarbeten och tilliten till kollegor, till hur man ser på initiativtagande och förändring, ny kunskap och mycket mer. Forskningen pekar på att dessa områden är möjliga att förbättra för att göra såväl patienter som medarbetare mer nöjda med hur vård och omsorg fungerar. Cheferna och ledarna är här helt centrala för att skapa arbetsplatser som präglas av goda värderingar och hög tillit. En höjd och mer likvärdig kvalitet i själva chefs- och ledarskapet är ett viktigt sätt att få mer likvärdighet i kvalitet och patientbemötande. Inom skolans område har den frivilliga rekryterings
utbildningen för rektorer tillsammans med den obligatoriska rektorsutbildningen blivit viktiga verktyg för detta. Centerpartiet vill införa ett motsvarande system inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. En rekryteringsutbildning ska erbjudas den som är intresserad av att söka chefstjänster och en obligatorisk statlig utbildning ska genom
föras av den som fått en chefstjänst. Utbildningen ska innehålla teoretisk och praktisk kunskap samt examinationsmoment. Det behövs också en samlad chefsfortbildning för aktiva chefer inom välfärdssektorn.
Äldreomsorgslyftet ska stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid. Personal inom äldreomsorgslyftet hade initialt möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet utvidgades 2021 till att även omfatta andra kompetenshöjande utbildningar inom vård och omsorg samt utbildningar för första linjens chefer. Dessa satsningar skall fortsätta och omfatta fler möjligheter till utbildning och kompetensutveckling som stärker kvaliteten och säkerheten i äldreomsorgen.
Centerpartiet vill att en obligatorisk chefsutbildning för äldreomsorgen inrättas inom ramen för äldreomsorgslyftet och att denna utbildning ges motsvarande omfattning som den obligatoriska rektorsutbildningen inom skolans område.
Höga och lika krav på chefer i privat och offentligt driven omsorg
En hög kompetensnivå bland personal och chefer inom vård- och omsorgssektorn är avgörande för att kunna leverera god vård och service till patienter och brukare. Samma
höga krav skall ställas på offentliga aktörer som på privata aktörer verksamma i omsorgs
sektorn.
Centerpartiet har länge förespråkat obligatoriska chefsutbildningar för ledare i patientnära verksamhet inom sjukvården och äldreomsorgen. Oavsett driftform skall man som patient eller brukare veta att man får vård eller service av hög kvalitet. Idag kan dock kravställningen på verksamhetsföreståndare för privata aktörer skilja sig åt från offentliga utförare. Privata omsorgsaktörer behöver godkännande från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, något som inte kommunerna behöver. Ivos tillståndsgivning har dock utvecklats till en ibland strikt och godtycklig praxis, där onödigt hårda krav från Ivo har begränsat möjligheten att rekrytera rätt personal för privata aktörer. Centerpartiet menar att tillståndsgivningen och kravställningen på privata omsorgs
aktörer behöver ses över så att de harmonierar med kraven i den offentliga sektorn.
Stärk valfriheten i äldreomsorgen
Patientens och brukarens rätt till inflytande är en bärande del av svensk sjukvård såväl som äldreomsorg. Rätten och möjligheten för äldre att få välja utförare inom hem
tjänsten eller att få välja sitt boende är dock begränsad idag. En undersökning från Vårdföretagarna visar att över 90 procent av de äldre vill kunna välja hemtjänst och äldreboende, och kunna välja mellan såväl privata som offentliga aktörer. Samtidigt saknar många brukare och patienter idag den möjligheten. Redan tidigare har Center
partiet krävt att möjligheten att välja hemtjänstutförare ska göras obligatorisk i alla Sveriges kommuner, men nu vill vi även se att det tas ett större grepp kring att stärka äldres rätt till valfrihet. Centerpartiet vill därför ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda hur valfriheten för äldre avseende boende och hemtjänst kan förbättras genom författningsändringar och andra åtgärder.
Ny utredning Rätt till trygghetsboende för 85+
Ungefär två av tre personer över 85 år är kvinnor, och fler äldre kvinnor än män känner sig otrygga. Äldre kvinnor är även mer utsatta för våld i hemmet. Otillgängliga bostäder riskerar att isolera både äldre kvinnor och män i sina hem.
Centerpartiet anser att kvinnor och män över 85 år som önskar att flytta till en mer tillgänglig och trygg bostad ska få möjlighet till det. Kommunen bör vara skyldig att
erbjuda personer som är 85 år eller äldre det som motsvarar en biståndsbedömd trygghets
bostad.
Här kan den äldre bo i en trygg miljö med möjlighet att delta i gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge. Bostaden ska vara tillgänglighetsanpassad.
Landsbygdskommuner har en större andel äldre i befolkningen och här bor fler äldre i hus som kan vara otillgängliga och utan nära grannar. Inte minst i landsbygds
kommuner finns det brist på tillgänglighetsanpassade hyreslägenheter, också i kommunernas centralorter. En skyldighet att erbjuda så kallad trygghetsbostad skapar jämlik valfrihet för äldre i hela landet. Idag är detta bara en möjlighet för kommunerna och det är stora skillnader vad gäller tillgänglighet, utformning och ekonomiskt stöd till boendeformerna.
Statistiken visar tydligt att det inte har varit tillräckligt med det förtydligande av möjligheten som gjorts. Av 2022 års bostadsmarknadsenkät framgår att enbart 22 kommuner har infört boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende, och att 27 kommuner planerar att införa biståndsbedömt trygghetsboende inom de kommande tre åren. I 241 av Sveriges kommuner saknas alltså denna möjlighet för äldre människor utan att det finns planer på en förändring.
Förslaget skulle också bidra till en mer jämställd äldreomsorg. Äldreomsorgen har tyvärr liknande jämställdhetsutmaningar som sjukvården. Det handlar om en snedvriden biståndsbedömning där föreställningar om vad kvinnor och män behöver eller klarar av kan påverka kommunens hjälpinsatser. Det handlar till exempel om att kvinnor inte får lika mycket hjälp med hushållsarbete eller promenader fast behovet är det samma. Med en rätt till trygghetsbostad vid 85 års ålder för både kvinnor och män blir det möjligt för alla att välja bort ensamhet, otrygghet eller en otillgänglig bostad, oberoende av kön och bostadsort.
Regeringen bör snarast införa en äldreboendegaranti som innebär rätt att flytta in på ett trygghetsboende utan biståndsprövning från och med 85 års ålder.
Fasta sjuksköterskor och medicinskt ansvariga läkare
I varje kommun ska finnas kapacitet att inom hemsjukvården kunna ge nödvändiga vårdinsatser. Det betyder krav både på trygg kompetens, medicinsk utrustning och även kunskap om palliativ vård.
Ingen som bor i särskilt boende ska kunna nekas vård eller omsorgsinsatser som kan utföras i hemmet.
Alla äldreboenden behöver ha tillgång till sjuksköterskekompetens dygnet runt, under alla veckans dagar. Det betyder inte att en sjuksköterska behöver finnas på plats, men en fast sjuksköterska ska finnas att tillgå och vara knutna till varje äldreboende. Sjuksköterskor och undersköterskor behöver ges ett större ansvar och en bredare delegation att ge vård till äldre i särskilt boende. Det kan till exempel handla om att specialistsjuksköterskor får en utökad förskrivningsrätt av vissa läkemedel. Det bör tillsättas en utredning av vilka ändringar i lagar, föreskrifter och andra regleringar som behövs för att åstadkomma detta.
Staten behöver även fortsätta den satsning på betald utbildning, karriärtjänster och fasta anställningar som Centerpartiet medverkat till under förra mandatperioden. Språkutbildningsinsatser för nyanställd och befintlig personal som saknar tillfreds
ställande kunskaper är en förutsättning och ingår i pågående satsningar.
För att stärka den medicinska kompetensen, tryggheten och kontinuiteten skall den boende även kunna ha tillgång till en fast läkare anställd inom regionen.
Kommunerna har redan idag möjlighet att ha läkare anställda i stabsfunktion, det vill säga med ansvar för att verksamheten har fungerande rutiner och riktlinjer för det medicinska innehållet i äldreomsorgen i kommunen. Alla kommuner behöver dessutom ha tillgång till en medicinskt ansvarig läkare (MAL). Regionerna har ett särskilt ansvar att se till att kommuner med få invånare har möjligheten att tillgå en MAL.
Strategi för jämlika möjligheter till trygg hemsjukvård på äldreboenden
Granskningen av äldreomsorgen under pandemin visade på stora skillnader mellan kommunerna vad gäller möjligheten till trygg hemsjukvård för äldre som bor i särskilt boende. Regeringen har tyvärr inte tagit de initiativ som behövs för att ändra på detta. Centerpartiet anser att regeringen senast innan mandatperiodens utgång bör återkomma till riksdagen med en strategi för hur tillgången till trygg hemsjukvård kan säkerställas för äldre på vård- och omsorgsboenden i hela landet.
Avancerad hemsjukvård i hela landet
Förutsättningarna för vårdpersonal att läsa journaler, få tillgång till kunskapsstöd eller ta kontakt med en specialist kan numera vara lika bra hemma hos patienten som på vård
centralen. Helt nya möjligheter till mobil vård och omsorg öppnas upp inte minst i glesare delar av Sverige. Men det här är bara möjligt om det finns tillgång till snabbt bredband. Sverige har ambitiösa mål för bredbandstäckning. För Centerpartiet är det en hjärtefråga, och vi har sett till att staten år efter år har skjutit till miljarder för att gräva ned fiber som når fler. Men att nå alla hem, i alla delar av landet, kommer att kräva en stor utbyggnad av snabbt mobilt bredband. Det är en förutsättning för att alla invånare ska kunna få tillgång till e-hälsotjänster. En bättre mobil vård och omsorg måste också kunna använda tillförlitliga digitala beslutsstöd som snabbt och utan avbrott kan koppla upp sig mot journalsystem, register och kollegor många mil bort.
Centerpartiet vill att för att få en licens för att driva bredbands- och mobila bredbands
nätverk
ska det införas ett krav på operatörerna att bygga ut nätverket till att nå minst 90 procent av landets yta och 99 procent av befolkningen. Detta mål för täckning har branschen själv antagit. Men för att få behålla sin licens ska tillståndet vara kopplat till tydliga etappmål för utbyggnaden. Detta är särskilt viktigt för äldreomsorgen. Många äldre vill bo kvar hemma, och hemsjukvården och äldreomsorgen behöver kunna använda tillförlitliga beslutsstöd. Avancerad hemsjukvård ska kunna bedrivas i alla delar av landet.
Den medicinska forskningen och den senaste tekniken har gjort att vård som tidigare krävde sjukhusvård nu kan ske i patientens hem. Med nuvarande regelverk är det dock flera vårdområden som ligger i gråzonen för huruvida de är tillåtna eller inte. Ett exempel på detta är frågan om när rekvisitionsläkemedel ska få användas.
Rekvisitionsläkemedel är de läkemedel som upphandlas och finansieras av sjukvården
för att användas inom hälso- och sjukvården. För vårdgivaren består problemet i tolkningen av att sjukhusapotekens läkemedelsförsörjning ska ske ”till eller inom sjukhus”. Detta har tolkats som att det bara får ske till eller inom en sjukhusbyggnad. Den fysiska platsen är alltså avgörande och inte vilket typ av vård som ges eller patientens behov. Centerpartiet menar att det måste vara tvärtom: vården och patientens behov måste komma i främsta rummet. Regeringen bör därför vidta åtgärder så att läkemedel som rekvirerats till sjukhus ska kunna användas även i avancerad hem
sjukvård i hela landet.
Regeringen bör mot bakgrund av detta ge lämplig myndighet i uppdrag att se över vilka författningsändringar som behövs för att säkerställa tillgång till avancerad hemsjukvård i hela Sverige.
Ett nationellt äldrehälsovårdsprogram
Allt fler lever allt längre i Sverige, vilket är en enastående utveckling – seniorers livserfarenhet, kompetens och engagemang är en stor tillgång för hela samhället. Idag är över två miljoner svenskar 65 år eller äldre. Med ett längre liv ökar behovet av såväl generell hälsovård som specifik hälsovård kopplad till åldrandet. Folkhälsoarbetet behöver förbättras så att de äldres perspektiv tas tillvara. Vi vet att hälsofrämjande och förebyggande insatser har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten hos äldre personer. Det är med andra ord aldrig för sent!
Sverige har ett av världens bästa system för mödravård och ett nationellt barnhälso
vårdsprogram, baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet och med fantastiska resultat. Kunskapsläget är omfattande kring vilka åtgärder som främjar äldres hälsa, men här begränsas dock resultaten av att vi nationellt saknar samordning. Därför menar Centerpartiet att Sverige behöver ta ett helhetsgrepp kring frågor som berör äldres hälsa med förebyggande insatser i sex punkter: återkommande hälsosamtal, ett kostnadsfritt vaccinationsprogram, screening längre upp i åren, fysisk aktivitet, förebyggande insatser mot våld och övergrepp samt en åldersvänlig utformning av lokalsamhället. De tre första av de här åtgärderna bör ingå i ett äldrehälsovårdsprogram som sköts via primär
vården.
Regeringen har nyligen gett ett antal myndigheter i uppdrag att utveckla och förbereda ett nationellt hälsoprogram för barn och unga upp till 20 år. Ett motsvarande uppdrag bör ges vad gäller ett nationellt äldrehälsovårdsprogram. Ett första steg kan
vara ett nationellt vaccinationsprogram för äldre, vilket riksdagen redan 2022 tillkännagav
att bör införas, men det är viktigt att det inte stannar vid det utan att ett helhetsgrepp tas kring äldres hälsa.
Stärkta insatser för äldre med funktionsnedsättning
Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre. Denna positiva utveckling ställer nya krav på socialtjänst, LSS-personal, anhöriga och andra som möter äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Personer som bor i gruppboende är också mer utsatta för ensamhet eftersom man oftare står utan egen nära familj när föräldrar eller syskon går bort. Att personer med Downs syndrom får demenssjukdomar oftare och tidigare än andra äldre ställer krav på ny kompetens och samarbete med äldreomsorgen.
De senaste åren har kunskapen om hur personer med intellektuell funktions
nedsättning kan få ett så bra åldrande som möjligt utvecklats, och det är viktigt att kommunerna får tillgång till kunskaps- och implementeringsstöd. Centerpartiet anser att regeringen så snart som möjligt bör tillsätta en utredning om funktionsnedsättning och åldrande så att nödvändiga reformförslag finns på plats innan nästa mandatperiod.
Könsdysfori
Stärkta insatser för människor med könsdysfori
Den 17 april 2024 ställde sig riksdagen bakom de nya lagförslagen i socialutskottets betänkande 2023/24:SoU22 Förbättrade möjligheter att ändra kön. Det är ett positivt steg för de människor vars biologiska kön inte stämmer överens med könsidentiteten. Den nya lagen gäller från 1 juli 2025 och innebär förenklingar i processen för att byta juridiskt kön. Den administrativa processen för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen ska nu skiljas från den medicinska processen. Centerpartiet vill dock längre. Vi vill att rätten till självbestämmande ska vara utgångspunkten och att den som vill fastställa sitt juridiska kön själv ska kunna anmäla detta till Skatteverket.
Utifrån socialutskottets betänkande Förbättrade möjligheter att ändra kön riktade riksdagen även fyra tillkännagivanden till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen. Det är alltid behandlande hälso- och sjukvårdspersonal som har ansvaret för att den individuella behandlingen sker utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns dock ett generellt behov av bättre grundläggande kunskaper om könsidentitet och könsdysfori inom vården och omsorgen. Socialstyrelsen publicerar nationella kunskapsstöd riktade till hälso- och sjukvårdspersonal, bl.a. stöd om vård av barn och ungdomar med könsdysfori. Centerpartiet vill betona vikten av att Socialstyrelsens
nationella kunskapsstöd blir adekvata utifrån de nya lagförslagen och löpande uppdateras
efter ny forskning och nya rön. Kunskapsstöden behöver även riktas till och användas av andra relevanta aktörer, såsom utbildningar för vård och omsorg, personal i elev
hälsan och myndigheter.
Ivo bör följa upp transvården
Under 2023 fattade Socialstyrelsen beslut om var och hur den nationella högspeciali
serade vården vid könsdysfori ska bedrivas. Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutade då att tre regioner från och med 1 januari 2024 får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid könsdysfori och regionerna ska samarbeta med tre andra regioner kring vården. Målet är bl.a. bättre förutsättningar för struktur, forskning, mer kunskap och uppföljning. För att vården verkligen skall bli tillgänglig och jämlik vill Centerpartiet att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) får ett särskilt uppdrag att följa upp transvården. Regering, myndigheter och regioner behöver ta gemensamt ansvar för att transvården får de resurser som behövs för att korta vårdköerna och ge snabbt och likvärdigt stöd oavsett var i landet man bor
.
Våld och sexuella övergrepp
Jämlik vård till personer som utsatts för sexuella övergrepp
Många människor som utsatts för våld kommer i kontakt med vården. Ibland är det i direkt anknytning till att de har blivit fysiskt skadade, ibland i andra ärenden, och ibland till och med flera år senare till följd av psykiska besvär. Som det är i dag finns det tillgänglig akutvård i flera regioner för den som utsatts för våldtäkt, men däremot saknas det genomgående icke-akuta vårdinsatser.
För Centerpartiet är det självklart att den som är utsatt för sexuella övergrepp ska få adekvat vård både för fysiska skador, traumabehandling, och behandling för icke-akuta psykiska sjukdomssymptom. I dag är kunskapsläget lågt och det saknas behandlings
metoder för icke-akuta symptom, som kan uppstå en tid efter våldet eller som kvinnan har haft under en längre tid. Den som drabbats av psykiska besvär hänvisas till psykiatrin, med långa köer och inte tillräckliga redskap för att bemöta och behandla symptom som uppkommit till följd av sexuella övergrepp eller våld i nära relation.
Det behövs en rehabiliteringskedja som är sammanhållen, likartad och jämlik. Det behövs även bättre metoder för att identifiera, diagnostisera och behandla posttrauma
tiska symptom. Det är angeläget att utveckla kliniska behandlingsmetoder och att implementera dessa i hela landet.
Psykisk ohälsa
Kraftfulla insatser mot psykisk ohälsa i hela landet
När en person med stressrelaterad psykisk ohälsa fått kontakt med vården ska mål
sättningen vara att hen erbjuds bästa möjliga behandling utifrån sina behov. För att
vårdpersonalen ska lyckas med det krävs evidensbaserad kunskap om vilka behandlings
metoder
som är mest effektiva. Evidensläget kring behandling för stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är emellertid svagt, samtidigt som vårdformer och vårdkvalitet varierar stort mellan olika delar av landet.
Det behövs skyndsamma åtgärder för att säkerställa patientsäkerheten och jämlik vård i hela landet. Centerpartiet anser därför att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram förbättrade nationella kunskapsstöd kring behandling av psykisk ohälsa i allmänhet och stressrelaterad psykisk ohälsa i synnerhet. Detta så snart som möjligt. Social
styrelsen bör dessutom regelbundet uppdatera kunskapsstöden i syfte att dela goda exempel från olika regioner, kommuner och privata vårdgivare.
Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Det är viktigt att personal inom somatisk slutenvård har kunskap och metoder att upptäcka och följa upp patienter som också kan behöva psykiatrisk vård. En Ivorapport från 2017 beskriver ”viss brist på kompetens” både inom den psykiatriska och somatiska vården, om hur man bäst bemöter och behandlar denna patientgrupp. Orsakerna till dessa brister kan vara flera; det kan handla om kulturer och värderingar inom hälso- och sjukvården, ett stuprörstänk, att befintliga strukturer för samverkan inte följs eller om ersättnings- och resursfrågor och sekretesshinder. En ytterligare orsak kan vara att det brister i ledning och styrning och i förmågan att planera, kontrollera och följa upp arbetet med patientgruppen.
Stärkta förutsättningar för kunskaps- och metodutveckling
Personer med somatisk och psykiatrisk samsjuklighet är en heterogen grupp. De flesta har dock ett starkt behov av att samordningen fungerar både mellan vårdens aktörer och mellan vården och omsorgen. Ivo genomförde 2020 en tillsyn som fokuserade på samordning. Myndigheten konstaterade att tillämpningen av de överenskommelser som finns mellan olika verksamhetsområden brister. Tillsynen visade också att vårdgivarna inte säkerställer att verksamheternas personal har den kunskap som behövs för att upprätthålla kraven på en god vård. Den bristande kännedomen om varandras arbetssätt och få snabba kontaktvägar verksamheter emellan, riskerar enligt Ivo att påverka vården och behandlingen negativt.
Mot bakgrund av detta anser Centerpartiet att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att stärka förutsättningarna för kunskaps- och metodutveckling om psykisk ohälsa och psykisk sjukdom inom den somatiska slutenvården.
Stärkt kompetens om psykisk ohälsa i primärvården
En person med stressrelaterad psykisk ohälsa behandlas av legitimerade professioner – läkare, sjuksköterska, psykoterapeut, med flera – eller av icke legitimerade yrkes
grupper, som till exempel kan ha genomgått så kallad grundläggande psykoterapi
utbildning inom exempelvis KBT. Utbildningar i grundläggande psykoterapi är oreglerade, vilket innebär att de kan erbjudas av vilken person, vilket företag eller vilken organisation som helst, och i praktiken att de varierar i kvalitet.
Behandlande medarbetare som genomgått grundläggande psykoterapiutbildning fyller en viktig roll i vården och utför i många fall ett gott arbete. Men avsaknaden av reglering innebär att det finns en stor osäkerhet kring vilka kompetenser personer med grundläggande psykoterapiutbildning faktiskt har. Det försvårar kompetensförsörjningen inom vården eftersom det är svårt att rekrytera rätt person till rätt roll, det riskerar att resultera i undermålig behandling för patienten och det skapar en otydlighet för en person som vill skaffa sig en sådan utbildning.
Av de anledningarna bör en reglerad, standardiserad och kvalitetssäkrad grund
läggande psykoterapiutbildning införas. Samtidigt bör den standardiserade, reglerade och kvalitetssäkrade grundläggande psykoterapiutbildningen kopplas till patientnära praktik under utbildningen och handledning under den första tiden i arbetet. Till skillnad från idag – när en person som genomgått en oreglerad grundläggande utbildning i många fall kastas direkt in i arbetet utan tillräcklig praktisk erfarenhet eller handledning – skulle en reglerad utbildning med praktik och handledning skapa stora vinster för såväl vårdgivare som patient.
Som ett första steg bör det tillsättas en utredning av kompetensförsörjningen för samtliga yrkesgrupper som behandlar psykisk ohälsa inom primärvården, däribland de som genomgått grundläggande psykoterapeututbildning.
Stärkta insatser for suicidprevention i kommunerna
Centerpartiet välkomnar regeringens förstärkta insatser för suicidprevention men anser att mer behöver göras. Det är viktigt att stärka tillgängligheten och kompetensen i primärvården och äldreomsorgen om psykisk hälsa i allmänhet och suicidprevention och anhörigstöd i synnerhet. Sverige behöver titta på goda exempel från andra länder, inte minst vad gäller det förebyggande arbetet bland barn, unga och äldre. Ett särskilt viktigt område är äldreomsorgen. Män över 85 år är kraftigt överrepresenterade vad gäller suicid.
Civilsamhället kan spela en viktig roll och kommuner och regioner behöver bättre förutsättningar för ett strukturerat samarbete både med varandra och med civil
sam
hällets organisationer. Inte minst är det viktigt att anhörigstödet blir bättre och mer jämlikt i hela landet. Idag har bara en av tre kommuner avsatta medel för suicidpreven
tion, härunder anhörigstöd.
Centerpartiet anser att alla kommuner ska ha ett systematiskt arbete med suicid
prevention, till exempel i form av handlingsplaner, utbildningar för personalen inom välfärdsverksamheterna och samarbete med civilsamhället. I enlighet med den nya nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention måste hela samhället involveras i insatser för att främja den psykiska hälsan, öka medvetenhet om situationer som ökar risken för psykisk ohälsa och stärka lokala insatser för suicidprevention. Då krävs förutsättningar i form av höjda allmänna statsbidrag, tillgängligt myndighetsstöd och bättre villkor för civilsamhället.
Kvalitet, utveckling och innovation
Proaktiv tillsyn
Granskning och tillsyn är en förutsättning för en bra välfärd. Som samhälle och som medborgare ska vi kunna lita på att skattepengar ger mesta möjliga vård och omsorg och att kvalitetsbrister och exempel på vanvård framkommer och åtgärdas. Tyvärr finns det brister i hur granskning och tillsyn sker i dag. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och andra myndigheter med granskningsuppdrag har små möjligheter att gå på djupet i alla organisationer. Ofta sker tillsyn på en övergripande nivå där det säkerställs att riktlinjer och styrdokument finns på plats, men det finns vare sig verktyg eller tid för att hitta problemen i arbetssätt och metoder, samarbetsformer, ledarskap och annat som är det som gör störst skillnad för vård- och omsorgskvaliteten. Många vård- och omsorgs
givare lägger därför mycket tid och pengar på att överdokumentera för att klara granskningar, väl medvetna om att det är detta granskningen riktar in sig på. Så kallat granskningsundvikande förekommer också där välfärdsverksamheter försöker undvika granskning eller dölja sina problem.
Därför behöver möjligheterna till effektiv granskning utvecklas. Ivo och andra granskande myndigheter ska kunna vitesbelägga eller stänga ned verksamheter som har allvarliga brister, och de ska få verktyg för att göra heltäckande och djuplodande granskningar av välfärdens olika utförare. Genom framväxten av en mer digitaliserad hälso- och sjukvård skapas möjligheten att närmast i realtid följa kvalitetsutvecklingen. Inhämtning av uppgifter kan till stor del automatiseras, och genom program och algoritmer kan de med liten eller ingen mänsklig inblandning systematiseras och analyseras. Detta ger helt nya möjligheter att hitta och granska de vårdgivare som är systematiskt sämre än andra. Det ger också förutsättningar att skapa kunskapsunderlag för utveckling och förbättringar. På så vis skapas ett starkt och ständigt tryck uppåt i kvalitet.
I Riksrevisionens granskningsrapport från slutet av 2019 står att Ivo ännu inte helt har levt upp till förväntningarna på en effektiv och strategisk tillsyn, och att det delvis beror på att regeringen inte gett myndigheten stabila och långsiktiga förutsättningar. Ivo har inrättat en särskild analysavdelning i syfte att förbättra och utveckla tillsynsarbetet i en sådan riktning och det är viktigt att regeringen ser över hur både Ivo och andra myndigheter med tillsynsuppdrag kan få långsiktiga förutsättningar och verktyg att kunna fungera som en resurs för kommuner och regioner att avropa hjälp från och
kunna agera mer utifrån lokala och regionala behov. Även för att säkerställa den samlade
beredskapen i hälso- och sjukvården och för att komma åt välfärdsbrottslighet är det viktigt att Ivo kan använda sig av alla verktyg som står till buds. Regeringen bör därför se över hur Ivo kan få de
förutsättningar som är nödvändiga för en proaktiv, effektiv och strategisk tillsyn av hälso- och sjukvård och social omsorg i Sverige.
Lagstifta om vård och omsorg av patienter med bristande beslutsförmåga
Hälso- och sjukvårdspersonal behöver dagligen ta ställning till vårdinsatser för vuxna patienter med bristande beslutsförmåga, till exempel medvetslösa patienter, patienter med demenssjukdom, strokepatienter, patienter med allvarlig psykisk sjukdom och i vissa fall även svårt sjuka covid-19-patienter. I Sverige saknas, med några undantag, lagstiftning som anger under vilka förutsättningar vård kan ges till en patient som själv saknar förmåga att samtycka, och vem som ska besluta i dennes ställe. Förutom Sverige har samtliga nordiska länder infört sådan lagstiftning. Avsaknaden av en reglering medför att Sverige inte har kunnat ratificera Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin (Oviedokonventionen) och dess protokoll.
En utredning, Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80), lämnade redan 2015 förslag till en enkel och ändamålsenlig reglering. Utredningen Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14) föreslog, förutom ett flertal författningsändringar, att Socialstyrelsen uppdras att ta fram en handbok om vård och omsorg till människor med nedsatt beslutsförmåga.
Centerpartiet ser det som mycket angeläget att både en reglering och adekvat kunskapsstöd skyndsamt kommer på plats för att ge vård- och omsorgspersonal rättsligt stöd för sina dagliga insatser till beslutsoförmögna patienter.
Långsiktig finansiering och struktur för kvalitetsregistren
Nationella kvalitetsregister innehåller individbaserade patientuppgifter om problem, diagnos, behandling och resultat för olika sjukdomar eller tillstånd inom den allmänna hälso- och sjukvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Registren ger kunskap om hur vården fungerar och kan förbättras. Rätt använda bidrar de till att utveckla vården och därmed till att rädda liv. Genom att länka ihop data från kvalitets
register med till exempel slutenvårds
‑
, läkemedels- och befolkningsregistren finns unika, men i dag kraftigt underutnyttjade, möjligheter att undersöka vad som påverkar kvaliteten på sjukvård, äldreomsorg och socialtjänst.
Centerpartiet anser att staten behöver ta ett tydligt ansvar inte bara för en moderni
serad lagstiftning utan också för att säkerställa långsiktig finansiering och struktur för kvalitetsregistren. Regeringen bör ge ett tydligt och permanent uppdrag till lämplig myndighet.
Apotek och läkemedel
Centerpartiet vill värna mångfalden av apotek och fortsätta att göra det enklare för människor i hela landet att få tillgång till de läkemedel de behöver. Regeringsuppdraget till Läkemedelsverket om att utreda ett så kallat farmaceutsortiment är ett viktigt steg på vägen mot en tyngre roll för apoteken i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, som ett led i att säkerställa en tillgänglig och nära vård i hela landet. I många västliga länder får apotek och farmaceuter nu mer ansvar och nya uppgifter som kompletterar primär
vården. De stora utmaningarna som den svenska hälso- och sjukvården står inför, den globala läkemedelsbristen och den nationella bristen på farmaceuter kräver reform
vilja och handling från regeringens sida.
Tillgängliga apotek i hela landet
Idag går det att ringa en läkare på distans och få såväl diagnos som behandling ordinerad
digitalt, men det går inte att expediera ett läkemedel med en farmaceut på distans. Dagens lagstiftning kräver att den som ska bedriva detaljhandel med läkemedel till en konsument har lokalen bemannad med en eller flera farmaceuter. Även Läkemedels
verkets föreskrifter innebär onödiga hinder för digitaliseringen och innovationen på apoteksmarknaden, vilket i sin tur riskerar att försämra tillgängligheten till lokala apotek i lands- och glesbygd. För mindre apotek bör kravet på fysisk närvaro av farmaceut slopas. Regeringen bör skyndsamt utreda möjligheten att driva apotek med farmaceuter på distans.
Det särskilda stödet för apotek i glesbygd tillkom 2013 och de första utbetalningarna gjordes 2014. Sedan dess har ungefär 30 apotek årligen fått stöd. På grund av att fler dyra läkemedel har lanserats har antalet apotek i glesbygden som har försäljnings
intäkter över 10 miljoner ökat sedan 2013 vilket har försvårat för dem att få stöd. Reglerna justerades 2019 men mot bakgrund av de extremt snabba ändringarna på apoteksmarknaden till följd av covid-19, nya beredskapsbehov, en osäker transport
marknad och den snabba utvecklingen av distanshandel behövs en övergripande genomgång av glesbygdsstödet så att möjligheten att bedriva apotek i glesbygd kan stärkas.
Ett moderniserat läkemedelssystem
Utvecklingen av nya läkemedel har aldrig rört sig framåt lika fort som nu. Det ger hopp till många människor i Sverige, inte minst de som lever med sällsynta eller kroniska sjukdomar. Dock är det inte tillräckligt att läkemedel utvecklas – de måste också nå hela vägen fram till de patienter som behöver dem. Tyvärr är inte det svenska läkemedels
systemet anpassat för en situation där det utvecklas läkemedel mot sjukdomar och tillstånd som tidigare helt saknat behandlingsmöjligheter. Detta gör att beslut om subventionering av läkemedel blir alltmer kritiska för patientgrupperna detta gäller. En situation där människor känner sig tvingade att åka utomlands och själv köpa livs
avgörande mediciner är inte värdig eller hållbar. Samtidigt behöver systemet vara både transparent, effektivt och ekonomiskt hållbart. Ett sådant system kan bara utvecklas i dialog med läkemedelsbranschen och med ett tydligare statligt samordningsansvar. Regeringen bör ta initiativ till en utredning av det svenska läkemedelssystemet i syfte att bidra till att fler patienter snabbt får tillgång till anpassade läkemedel efter behov.
Folkhälsa
Inkludera hela befolkningen i det allmänna vaccinationsprogrammet
Utvecklingen inom vaccinområdet samt erfarenheterna från covid-19-vaccineringarna visar både på stora möjligheter och nya behov vad gäller breda vaccinationsprogram. Centerpartiet anser att det allmänna vaccinationsprogrammet bör utökas till att omfatta hela befolkningen. Mer omfattande vaccinationer av äldre och gravida kvinnor skulle göra stor skillnad både för den enskilde, för belastningen på sjukvården och för folkhälsan i stort. Det finns även stora vinster för bredare grupper med till exempel TBE
‑
vaccin. Det är olyckligt om de medicinska och ekonomiska förutsättningarna att förebygga ohälsa är olika utifrån vilken region man bor i. Att överväga nya vacciner i ett breddat allmänt vaccinationsprogram är ett sätt att ta ett utökat statligt ansvar för en jämlik hälsa och för att vaccinationerna ska vara kostnadsfria för den enskilde.
Centerpartiet anser mot bakgrund av detta att
regeringen bör ta de initiativ som krävs
för att det allmänna vaccinationsprogrammet kan utökas till att omfatta hela befolkningen.
Utjämna sociala hälsoskillnader i hela landet
Hälsokompetens handlar om individers förmåga att förstå och använda hälsoinformation
för att bibehålla, främja eller förbättra sin hälsa. Det finns ett samband mellan ojämlikhet
i hälsa och låg hälsokompetens.
Personer med migrantbakgrund har en lägre användning av vård- och omsorgs
tjänster än genomsnittsbefolkningen. Exempelvis går kvinnor som är födda utanför Sverige i lägre utsträckning på efterkontroller efter förlossning. Utrikesfödda kvinnor uteblir också oftare på mammografikontroller. Det kan handla om att utbudet inte är kulturellt eller språkligt anpassat eller att information om det tjänsteutbud som finns inte är tillräckligt tillgänglig. För andra handlar det om bristande förtroende för myndigheter och sjukvården eller om otillräckliga språkkunskaper. Detta påverkar möjligheten att upptäcka och behandla i tidigt skede, och i slutändan ökar det risken att dö i behand
lings
bara sjukdomar.
En studie från Göteborgs universitet visar att det tog längre tid för krisinformation om covid-19 att nå ut i förorter än i övriga delar av landet. I många utsatta områden har även färre valt att vaccinera sig mot covid-19. Skillnaderna i hälsokompetens och ojämlikhet i hälsa påverkar med andra ord oss alla. Samtidigt finns det många lyckade exempel på riktade informationsinsatser både från Sverige och övriga Norden.
Förutom en bred och långsiktig politik för mer jämlika levnadsvillkor i hela landet, behövs riktade satsningar för att nå socioekonomiskt utsatta grupper med hälso
informa
tion och verktyg att stärka sin hälsokompetens. Detta är också viktigt av bered
skaps
hänsyn. Erfarenheterna från covid-19-vaccinationerna visar att det finns effektiva metoder. Med avstamp i dessa bör regeringen tillsätta en utredning av hur ett mål om stärkt hälsokompetens i socioekonomiskt utsatta områden kan nås.
Stöd till människor med missbruksproblem
Missbruk behöver fullt ut behandlas som en sjukdom i likhet med andra. Det gäller oberoende av om missbruket gäller narkotika eller alkohol. Missbrukare ska i första hand betraktas som sjuka och inte som kriminella. Beroendevården ska bygga på principen om skademinimering och tillgången till farmakologisk behandling för personer med beroendeproblematik ska vara jämlik i hela landet.
Centerpartiet välkomnar därför att alla regioner nu har eller har påbörjat ett arbete med att etablera sprututbytesprogram. Verksamheterna kan fungera som en ingång för att möta en utsatt grupp i samhället och etablera kontakt, erbjuda råd och stöd kring personernas hälsosituation samt motivera till frivillig vård och behandling för missbruk eller beroende. Det är också viktigt för att begränsa smitta och smittspridning.
I motion 2022/23:894 En jämlik och kunskapsbaserad socialtjänst i hela landet ges en bredare beskrivning av Centerpartiets övergripande politik för beroendevården samt av ett antal konkreta förslag som redan lagts fram för riksdagen under mandatperioden.
Stärka kommunernas förebyggande arbete
Ansvaret för genomförandet av den nationella ANDTS-strategin (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) delas av många aktörer på alla nivåer i samhället. Merparten av det ANDTS-förebyggande arbetet genomförs dock av kommuner och regioner samt av idéburna organisationer och privata aktörer på lokal nivå. Kommunala resurser avsatta för samordning och planering av ANDTS-förebyggande arbete har minskat under de senaste två strategiperioderna. Detta samtidigt som kommunerna har fått ett utvidgat ansvar inom vissa delar av ANDTS-området.
Kommunerna och regionerna behöver arbeta med att utveckla kvaliteten i vård- och stödinsatserna utifrån brukarnas behov och erfarenheter. Vare sig den förra eller den nuvarande regeringen har aviserat reformer eller samlade satsningar för att underlätta detta, eller förändringar i länsstyrelsernas samordningsansvar.
Centerpartiet anser mot bakgrund av detta att kommunernas och regionernas förutsättningar att nå målen i ANDTS-strategin behöver förbättras. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att se över hur detta kan bäst kan genomföras.
Begränsa missbruket av lustgas
Användningen av lustgas i berusningssyfte har sedan många år kraftigt ökat, inte minst bland barn och unga. Det är en djupt oroande utveckling. Lustgasanvändning kan ge
skador både på kort och lång sikt för brukaren, med allt från syrebrist, kognitiv påverkan,
psykos till lung- och blodproppar. Missbruket riskerar också bli en inkörsport till illegala droger. Centerpartiet välkomnar förslagen i betänkandet En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas, SOU 2024:23, som presenterades för socialministern den 25 mars 2024. Det är nu hög tid att regeringen lägger fram de författningsförslag och övriga förslag som behövs för att begränsa tillgången till lustgas.
Genomför förslagen från Samsjuklighetsutredningen
Centerpartiet har länge drivit frågan om att missbruksvården i högre grad måste präglas av medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Redan 2011 tog vi ställning för ett förändrat huvudmannaskap med ett överförande av ansvaret för missbruksbehandling till de nuvarande regionerna. 2019 fick Centerpartiet majoritet i riksdagen för ett tillkännagivande om att regeringen bör utreda möjligheterna till en gemensam tvångs
lagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom.
Den så kallade Samsjuklighetsutredningen presenterade hösten 2021 delbetänkandet SOU 2021:93 En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet. Utredningen föreslår en genomgripande reform
av samhällets insatser till personer med samsjuklighet. Reformen förutsätter ett förändrat
huvudmannaskap för vård och stöd till alla personer med skadligt bruk eller beroende. 2023 kom slutbetänkandet SOU 2023:5 Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja. Bland principerna som pekas ut är att tvångsvård för skadligt bruk eller beroende ska ges samordnat med annan psykiatrisk vård och vara en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja.
Ett ändrat huvudmannaskap skulle underlätta samordningen med vården. Majoriteten av narkotikamissbrukarna har en bakomliggande psykisk eller somatisk sjukdom. Därför måste missbruksvården utgå från att i första hand behandla den aktuella sjuk
domen och i andra hand att i största möjliga mån lindra sjukdomssymptomen. All annan sjukvård utgår från det perspektivet och missbruksvården ska inte vara något undantag. Sjukvården ska kunna använda sig av substitutionsbehandling.
Bättre narkotikapolitik
I slutbetänkandet för den så kallade narkotikautredningen Vi kan bättre! – Kunskaps
baserad narkotikapolitik med liv och hälsa i fokus SOU 2023:62, presenterades flera nya förslag för en bättre narkotikapolitik. Utredningen ger flera förslag på hur en fortsatt
restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete,
en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Det är nu hög tid för regeringen att lägga fram de många författningsförslag och övriga förslag som framkommit i narkotikautredningen.
Utred så kallade brukarrum
Narkotikadödligheten i Sverige har mer än fördubblats de senaste tio åren. Vi behöver
minska missbrukarnas utsatthet, förebygga överdoser och begränsa spridningen av hepatit
och hiv. Brukarrum, även kallade konsumtionsrum eller fixrum, är vårdinrättningar där personer som har ett allvarligt narkotikamissbruk kan konsumera droger under säkrare förhållanden och där sjukvårdspersonal finns tillgänglig. Här finns tillgång till steril injektionsutrustning, rådgivning och akutvård i händelse av överdos. Rummen är oftast integrerade i en lågtröskelmottagning där det även erbjuds beroendebehandling samt mat, dusch, kläder, kondomer m.m.
Erfarenheterna från andra nordiska och västliga länder visar att fler fångas upp till vård, behandling och stöd i hälso- och sjukvården och socialtjänsten genom brukarrum. Det gäller inte minst människor som lever på gatan och andra som sjukvården har svårt att nå. Kontakten har ofta lett till omedelbara förbättringar av hygienen och säkrare användning. Erfarenheter från Sydney i Australien tyder också på att ett utbyggt system med brukarrum minskar antalet överdoser och narkotikarelaterade dödsfall på stadsnivå.
Det finns ingenting som tyder på att tillgången till brukarrum skulle öka drog
använd
ningen och injektionsfrekvensen. Verksamheten underlättar, snarare än fördröjer, tillgång till behandling. Forskning visar att brukarrum inte resulterar i lokal narkotika
relaterad brottslighet utan bidrar till minskad offentlig droganvändning, färre kasserade sprutor och färre ordningsstörningar. Folkhälsomyndigheten och Samsjuklighets
utredningen (SOU 2023:5) har rekommenderat försöksverksamhet med brukarrum.
Det är illegalt att inneha och konsumera eller ha spår av illegala preparat i kroppen. Det innebär att det i dagsläget inte finns juridiska möjligheter att starta en verksamhet med brukarrum i Sverige. Det har dock uppmärksammats i media att rapporteftergift vid droginnehav och drogbruk sker redan idag i bland annat Stockholm och Skåne när det är uppenbart att påföljden inte är mer än böter. I Norge och Danmark har problemet lösts genom beslut om undantag i lagstiftningen.
Mot bakgrund av detta anser Centerpartiet att det bör utredas om brukarrum, som finns i Norge och Danmark, ska inrättas också i Sverige i syfte att minska missbrukares utsatthet och förebygga överdoser.
Förändringar på alkoholområdet
Vissa liberaliseringar på alkoholområdet för att värna monopolet
En låg alkoholkonsumtion är bra för människors hälsa och leder till färre sociala problem
som våldsbrott och övergrepp. Forskning slår fast samband mellan tillgänglighet och konsumtion. Därför finns det stora social- och sjukvårdspolitiska fördelar med att utveckla och behålla Systembolagets detaljhandelsmonopol.
En stor internationell studie som presenterades i april 2017 och som baserar sig på erfarenheter från andra länder, visade att ett avskaffande av detaljhandelsmonopolet riskerar att öka andelen dödsfall i levercirros och antalet andra dödsfall till följd av alkoholrelaterad sjukdom, olyckor och självmord.
För att monopolet ska vara legitimt är det dock avgörande att det inte innebär fler begränsningar för individer, företag och lokaldemokrati än det som är nödvändigt för att uppnå syftet. Missbruk av Systembolagets marknadsmakt, onödigt regelkrångel eller en
föråldrad och inkonsekvent lagstiftning riskerar att förvittra förtroendet för lagstiftningen
och uppslutningen bakom monopolet. De försiktiga liberaliseringar vi har sett inom ramen för monopolet under de senaste två decennierna, såsom utökade öppettider och fler serveringstillstånd, har inte bidragit till ökad konsumtion. Sedan 2004 har den totala alkoholkonsumtionen minskat i Sverige.
Lagstiftning, föreskrifter och andra regleringar som syftar till att förebygga över
konsumtion och missbruk av alkohol behöver därför ses över och moderniseras. På så sätt kan förebyggande insatser och tillsyn effektiviseras. Regleringar som inte kan motiveras utifrån ett folkhälsoperspektiv bör avskaffas.
Utred möjligheten att medföra alkohol inom samma verksamhet
Är man hotellgäst idag kan nuvarande alkohollag skapa konstiga effekter. Det är inte alltid möjligt, beroende på kommunen, att medföra ett glas vin från baren till sitt hotellrum. Istället kan man bli hänvisad att få servera sig ett nytt glas vin i minibaren på hotellrummet. Vi menar att det skall vara möjligt att kunna få ta med sin alkoholdryck inom en och samma tillståndspliktiga verksamhet. Centerpartiet vill därför utreda nödvändiga författningsändringar för detta.
Ta bort kraven på matservering och eget kök vid alkoholservering
En liberalisering av alkohollagen behöver ta bort onödiga hinder och krångel för såväl individen som för branschen. Nuvarande alkohollagstiftning ställer krav på att det skall finnas mat och kök att tillgå vid alkoholförsäljning. Idag är det endast restauranger och miljöer som nattklubbar, sushibarer och drinkbarer, som har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen och erbjuder lagad eller på annat sätt tillredd mat som kan få ett stadigvarande serveringstillstånd för servering till allmänheten. Centerpartiet menar att det är dags att ta bort kraven.
Förtydliga möjligheten att förblanda drinkar
Nuvarande tolkning av alkohollagstiftningen stoppar möjligheten för restaurang
branschen att förblanda drinkar. Förblandning av drinkar har tolkats som tillverkning av spritdrycker, vilket är förbjudet för en aktör med serveringstillstånd. Det finns ingen logik bakom det utan det är ytterligare ett exempel på en förlegad alkohollag. Center
partiet vill att det skall vara möjligt att förblanda drinkar för aktörer med serverings
tillstånd.
Underlätta för catering att få servera alkohol
Restauranger som bedriver catering kan idag få serveringstillstånd av en kommun men inte i en annan om inte en ansökan görs i båda kommunerna. Det skapar krångliga regler i en verksamhet som ofta kan gå utöver kommungränsen. Centerpartiet vill underlätta regelbördan och administrationen genom att låta serveringstillståndet få följa med cateringaktören, men att för den kommun där catering beskrivs fortfarande har tillsyns
ansvaret.
Serveringstillstånden för cateringsverksamheterna har i vissa kommuner ibland inneburit att alkoholservering inte fått ske utomhus, utan endast i lokaler. Det är orimliga konsekvenser av tolkningarna i alkohollagen och Centerpartiet vill att tillstånd för catering även får gälla utomhus.
Flytta Systembolagets informations- och forskningsuppdrag
Systembolaget ska sköta detaljhandeln och säkerställa likvärdiga förutsättningar för små och stora producenter i hela landet. Men nuvarande informations- och forsknings
uppdrag bör flyttas till en myndighet med folkhälsokompetens, t.ex. Folkhälsomyndig
heten. Idag lägger Systembolaget stora resurser på att kampanja för sin egen existens. Det är resurser som kan användas på ett bättre sätt av Folkhälsomyndigheten.
Christofer Bergenblock (C)
Anders W Jonsson (C)
Martina Johansson (C)
Alireza Akhondi (C)
Catarina Deremar (C)
Niels Paarup-Petersen (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Jonny Cato (C)