Jämförelse 41bdf5c6e473267d88e4ae6c Underlagets kontrollsumma: 9fc6ec6ecd14c23d4951945ebdb87648018d340304f60a76663b69a60b6787fd Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022097: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022097 Motion till riksdagen 2022/23:2097 av Amanda Lind m.fl. (MP) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen. Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 71 187 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 532 082 792 000 1:3 Skapande skola 201 464 100 000 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 700 935 100 000 1:7 Myndigheten för kulturanalys 18 659 ±0 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 287 3 000 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 251 614 50 000 2:3 Statens musikverk 98 521 5 000 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 205 735 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 133 363 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 74 001 ±0 4:1 Statens konstråd 11 347 5 000 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 844 2 000 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 46 069 22 000 5:1 Konstnärsnämnden 23 702 ±0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 568 530 ±0 6:1 Riksarkivet 455 002 10 000 7:1 Riksantikvarieämbetet 291 835 100 000 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 276 042 5 000 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 20 000 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 3 000 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 406 004 90 000 8:2 Centrala museer: Stiftelser 273 714 10 000 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 5 000 8:4 Forum för levande historia 50 757 5 000 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 600 ±0 9:2 Stöd till trossamfund 81 919 20 000 10:1 Filmstöd 553 444 55 000 11:1 Sändningar av TV Finland 9 671 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 488 ±0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 533 ±0 11:4 Statens medieråd 24 401 5 000 11:5 Stöd till taltidningar 48 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 59 690 105 000 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 50 000 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 091 811 175 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 100 000 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 50 000 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 123 758 200 000 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 337 783 700 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 48 831 ±0 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 000 30 000 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 78 332 ±0 Summa 16 667 948 2 817 000 Stärk den fria kulturen Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas. Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld. En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi vill genomföra en storskalig och långsiktig satsning på kulturens återstart och bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet. Återstartsutredningens förslag om permanent höjda anslag till fria aktörer behöver genomföras. Kultursamverkansmodellen fortsätter förstärkas. Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN) och den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning som behöver nu snarast tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjlighet till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur för att bredda finansieringen till kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering. Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, med några års längre genomförandetid. Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Fri entré-reformen har varit viktig för allas tillgång till vårt gemensamma kulturarv och för att nya grupper har hittat till våra statliga museer. Vi vill därför att den permanentas. Finansieringen av Unga Klara stärks. Stödet till folkbildningen värnas. Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och livekulturen trycks allt längre bort från städernas centrum, eller inte har några spelplatser alls i mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar. Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offentliga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort. Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a ‑ kassan, socialförsäkringen och SGI – landar rätt och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen. Genom en förstärkning av Statens konstråd stärker vi konstnärernas arbetsmarknad då enprocentsregeln vid byggnation bättre kan tillämpas. Film Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film förra mandatperioden och följer reformens implementering noga. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film och tillsätta en filmpolitisk utredning. Barns kultur ska särskilt värnas Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden för kulturskolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att nya metoder har kunnat prövas och satsningar har kommit till för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Stöden ska stärkas och permanentas och utformningen av villkoren för dessa stöd ses över för ökad långsiktighet. Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa och barns och ungas fritid. Samtidigt vill vi öronmärka så lite medel som möjligt; vi tror att civilsamhällets organisationer vet bäst själva hur medlen används på ett klokt sätt utifrån lokala förutsättningar och behov. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare utöver regeringens aviserade satsning. Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i sin uppväxt, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet till parasporten behöver stärkas. Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydligt. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Friluftslivets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi vill att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer. Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, i mindre orter och på lands- och glesbygder. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska utformas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar. Stärk arbetet mot hot och hat och för medie- och informationskunnighet Hot och hat mot förtroendevalda, opinionsbildare och företrädare för föreningslivet är vanligt förekommande i Sverige. Att människor undviker att göra sin röst hörd är ett hot mot demokratin i stort. Miljöpartiet vill ta ett samlat grepp om problemet. Vi vill kombinera ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK) och insatser mot desinformation. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar uppdateras och en nationell strategi för MIK tas fram. Operan Frågan har blivit allt mer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljöpartiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast. Amanda Lind (MP) Jan Riise (MP) Bassem Nasr (MP) Ulrika Westerlund (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) === HB022676: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022676 Motion till riksdagen 2023/24:2676 av Amanda Lind m.fl. (MP) Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 73 240 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 469 082 660 000 1:3 Skapande skola 176 464 25 000 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 753 99 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 704 455 117 680 1:7 Myndigheten för kulturanalys 19 412 197 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 119 544 79 743 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 249 098 52 516 2:3 Statens musikverk 101 716 3 021 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 203 678 6 057 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 138 586 1 403 3:3 Institutet för språk och folkminnen 76 355 763 4:1 Statens konstråd 11 577 5 120 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 518 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 851 2 120 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 45 608 22 461 5:1 Konstnärsnämnden 23 991 245 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 558 530 30 000 6:1 Riksarkivet 491 019 29 765 7:1 Riksantikvarieämbetet 298 032 58 016 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 303 282 2 760 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 3 000 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 464 578 104 672 8:2 Centrala museer: Stiftelser 275 714 5 000 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 5 000 8:4 Forum för levande historia 53 157 5 529 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 782 171 9:2 Stöd till trossamfund 81 100 20 819 10:1 Filmstöd 554 444 55 000 11:1 Sändningar av TV Finland 9 574 97 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 491 35 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 633 ±0 11:4 Stöd till taltidningar 51 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 60 734 5 619 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 50 000 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 116 811 275 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 80 000 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 100 000 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 223 758 200 000 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 741 023 350 000 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 446 760 300 000 14:3 Bidrag till tolkutbildning 55 331 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 90 410 807 Summa 16 646 285 2 657 715 Stärk den fria kulturen Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas. Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld. Fristadssystemet stärks med 30 miljoner och 30 miljoner totalt till kulturlivets internationalisering, samt 150 miljoner permanent till Stärkta bibliotek (1:2). 20 miljoner för konstnärers internationalisering flyttas från 1:2 till 5:2. Vi satsar 100 miljoner på förstärkning av amatörkultur och lokalhållande organisationer. En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att inte förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi lägger 75 miljoner kronor som permanent återstartsstöd för att stärka arrangörsledet och andra behov (1:2). Detta stärker kulturens återstart och möjligheter att bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet. Kultursamverkansmodellen fortsätter att förstärkas med 100 miljoner permanent årligen (1:2). Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN). Den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning om behöver nu snarast tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjligheten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur för att bredda finansieringen till kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering. Finansieringen av Unga Klara stärks med 2 miljoner, och 25 miljoner kronor går till satsningar för nationella minoriteter med en permanent satsning på 8 miljoner till Giron Sámi Teáhter (1:2). Folkbildning Stödet till folkbildningen genom studieförbunden och folkhögskolorna värnas. Ned ­ skärningarna väntas få stora konsekvenser för kultur, bildning och demokratin i vårt land. Det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare med det starkt kritiserade förslaget att regeringen själv fördelar anslaget mellan folkhögskolorna och studieför ­ bunden. På detta sätt ställer man delarna av folkbildningen mot varandra och slår in en kil i det traditionella systemet av självförvaltning, likt idrottsrörelsens, samtidigt som man rundar den folkbildningsutredning som förra regeringen tillsatte. Vi återför de 250 miljoner (14:3, 14:4) som regeringen dragit in för studieförbunden 2024, tillför 400 mnkr i permanent förstärkning till folkbildningen samt inväntar folkbildningsutredningens förslag innan eventuella förändringar görs av modellen för anslagsfördelning. Ökade lokalkostnader I regeringens budget drar man ner stödet till bland annat Operan, Dramaten och Riksteatern som en generell besparing i statsförvaltningen. Vi avvisar den generella besparingen som regeringen gör och satsar 60 miljoner för PLO för 2024. Därutöver skjuter vi till 3,6 miljoner för kostnadsökningar och flytt samt 3,4 miljoner till Dramaten för underhåll/avskrivningar fastighet. Vi skjuter till 5 miljoner till Statens historiska museum, 3 miljoner till Natur ­ historiska och 2 miljoner för bevarandeinsatser av kulturarvet. Därutöver satsar vi 55 miljoner på Nationalmuseum, samt 25 miljoner för att möta ökade kostnader för av ­ skrivningar, lokalanpassningar och hyra hos övriga museer. Vi vill se ett National ­ museum som inte behöver hålla stängt två dagar i veckan för att ansvariga politiker inte ger dem de förutsättningar som anstår ett nationalmuseum. Kulturarvet – stärk beredskapen Beredskapsarbetet för kulturarvet i händelse av kris och krig behöver stärkas. Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, dock med några års längre genomförandetid – en satsning på 80 miljoner (7:1 och 8:2). Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Vi avsätter 25 miljoner till stärkt beredskap där RAÄ ges ett uppdrag att fungera samordnande och avsätter medel för praktiskt arbete inom kulturarvsinstitutionerna och museerna. Kulturen vi upplever tillsammans Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och live ­ kulturen trycks allt längre bort från städernas centrum, eller inte har några spelplatser alls i mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar. Vi genomför en satsning på 100 miljoner kronor för att stödja de statliga scenkonst- och museibyggnaderna för ökade kostnader kopplade till hyror och lokaler (8:1 och 8:2). Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offent ­ liga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort. Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a-kassan, social ­ försäkringen och SGI – landar rätt, och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen, och avsätta 30 miljoner permanent till Konstnärsallianserna för att förstärka stipendierna till konstnärer då Tidöpartierna sänker summan från 2023 till 2024 (5.2). Film Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film förra mandatperioden, behovet överstiger tillgängliga medel och därför förstärker vi reformen för att hela den audiovisuella sektorn ska utvecklas och stärkas. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film, stärka biografsektorn och tillsätta en filmpolitisk utredning. Vi genomför en permanent satsning på 55 miljoner kronor (10:1). Barns kultur ska särskilt värnas Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden för kultur ­ skolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att nya metoder har kunnat prövas och satsningar har kommit till för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Vi satsar 100 miljoner på kulturskolan permanent, och vill att utform ­ ningen av villkoren för dessa stöd ses över för ökad långsiktighet (1:2). Skapande skola har varit en bra satsning men kommer tyvärr enbart 50 % av Sveriges elever till del. Vi vill därför förstärka anslaget med 25 miljoner samt tillsätta en skolkulturutredning för att kunna utforma stödet jämlikt (1:2). Paket för läsfrämjande, språk och litteratur Sverige behöver en utvecklad litteraturpolitik. En utredning är ett första steg. Vi vill även ta vidare det framgångsrika arbete som gjorts efter Läsdelegationens förslag. Bemannade skolbibliotek, ett långsiktigt förstärkt läsfrämjandearbete inklusive satsning på Läsfrämjandeinstitutets modell och mer läsning i skolan. Vi behöver inte symboliska åtgärder utan reformer som gör skillnad. Vi satsar 30 miljoner årligen i tre år för ett läsfrämjandelyft där vi även ger Läsrörelsen långsiktiga förutsättningar (1:2). Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa samt barn och ungas fritid. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare. Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i uppväxten, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritids ­ aktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet till parasporten behöver stärkas med 30 miljoner. Dessutom vill vi möjliggöra en satsning på elitidrottares förutsättningar med en satsning på 100 miljoner särskilt inom de mindre idrotterna, samt utvidgning av idrott i utsatta områden samtidigt som idrottens åter ­ hämtning i hela landet fullföljs. Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydlig. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Samtidigt är naturklyftorna stora mellan de som har föräldrar som har friluftsvana samt de med starkare socioekonomiska förutsättningar. Frilufts ­ livets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi satsar 100 miljoner till friluftslivet och vill att det undantag i socialavgifts ­ lagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer. Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, i mindre orter och på lands- och glesbygder. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska ut ­ formas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar. Operan Frågan har blivit allt mer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljö ­ partiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast. Amanda Lind (MP) Jan Riise (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Ulrika Westerlund (MP) Rasmus Ling (MP)