Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1096 av Marléne Lund Kopparklint och Jan Ericson (båda M) Stöd till forskningen om traumabehandling för sexualbrottsutsatta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att öka stödet till forskning rörande traumabehandling för personer utsatta för sexuellt våld och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sexualbrott orsakar allvarliga och vårdkrävande skador och kostar samhället ofantliga summor årligen som istället skulle kunna läggas på skola och äldreomsorg. Våldtäkt är det trauma som oftast leder till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och har en stark koppling till självmordstankar, självskadebeteende och självmord. Konsekvenserna av ett sådant trauma kan innebära ett förändrat liv präglat av smärta, utmattning och psykisk ohälsa. Studier visar att de som utsatts för sexualbrott i barndomen har tolv gånger högre risk för självmord än andra. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets rapport har ett av fyra barn blivit utsatt för sexualbrott. Detta innebär att 25 procent av alla barn, vilket motsvarar fem av tjugo barn i en skolklass, utsätts för sexuella övergrepp. Att bekämpa sexualbrott, särskilt mot barn, måste ges högsta prioritet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder och tagit nya initiativ för att förbättra bekämpningen av denna typ av brott, men statistiken visar att dessa insatser inte är tillräckliga. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) leder endast cirka 0,4 procent av alla sexualbrott mot barn till åtal och straff. Detta innebär att endast fyra av tusen brott resulterar i en straffpåföljd. För de som överlever ett sexualbrott kan konsekvenserna vara förödande. Många av dem utvecklar psykiska problem som kan leda till missbruk, kriminalitet, självskadebeteende och ytterligare övergrepp. Det är oroväckande att ämnet sexuella övergrepp mot barn fortfarande är tabubelagt, vilket försvårar både öppenhet och insatser. Många offer tvingas till tystnad i tidig ålder av sina förövare, och detta skapar djupa sår som ofta aldrig läker utan adekvat vård och behandling. Dr Gita Rajan betonar i sin avhandling om sexuellt våld och dess hälso ­ konsekvenser vikten av att erbjuda adekvat vård till offer. Hon skriver: ”Hälso- och sjukvårdssystemet måste anpassa sig till det faktum att exponering för sexuellt våld är en vanlig, livslång patogen som ansvarar för många livshotande men behandlingsbara sjukdomar.” Hennes slutsats är att det behövs mer forskning och kunskap för att förbättra vården för offer för sexuellt våld. Det finns en tydlig koppling mellan sexuella övergrepp och allvarliga hälsoproblem, och det är därför av yttersta vikt att forskningen kring traumabehandling för offer för sexuellt våld stärks. Om vi inte erbjuder tillräcklig vård för de som utsatts för sexuellt våld, riskerar vi att skapa en ond cirkel där både offren och samhället får betala ett högt pris på både kort och lång sikt. För att bryta denna destruktiva cykel behövs ett kraftigt utökat stöd till forskningen om traumabehandling. Denna forskning är avgörande för att skapa vård som är effektiv och baserad på vetenskapligt bevisad metodik. Endast då kan vi ge de utsatta den vård och det stöd de förtjänar, och samtidigt minska de långsiktiga samhällskostnaderna. Marléne Lund Kopparklint (M) Jan Ericson (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2951 av Marléne Lund Kopparklint (M) Säkerställd specialiserad traumavård för sexualbrottsutsatta Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att säkerställa tillgången till specialiserad och kunskapsbaserad traumavård för personer som utsatts för sexualbrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sexualbrott lämnar djupa och ofta livslånga spår – både fysiska och psykiska. Trots det saknas i dag tillgång till kunskapsbaserad traumavård för många som utsatts. Utan en fungerande vårdkedja för dessa brottsoffer urholkas både jämställd vård, rättsprocesser och samhällets insatser mot sexuellt våld. Det är hög tid att samhället tar sitt ansvar. Sexualbrott ger svåra vårdkrävande skador, utöver det mänskliga lidande som aldrig går att mäta i siffror. Våldtäkt är det trauma som starkast är kopplat till posttraumatiskt stressyndrom, självmordstankar, självskada och suicid. För barn som utsätts är risken för suicid i vuxen ålder markant förhöjd om de inte får tillgång till kunskapsbaserad traumavård. Utan en specialiserad och kunskapsbaserad traumavård för sexualbrottsutsatta är jämställd vård inte möjlig. Bristen på en sådan vård underminerar i princip alla andra insatser mot sexuellt våld. Rättsprocesser försvåras när brottsoffer är så traumatiserade att de inte klarar av att medverka fullt ut. Stöd till brottsoffer och deras familjer riskerar att bli livslångt och ineffektivt om vården uteblir. När en utsatt inte litar på att samhället kan ge adekvat vård eller upprättelse i en rättsprocess försvagas också viljan att vittna. Vi ska sätta brottsoffren i första rummet. Vi ska stå upp för de barn och vuxna som blivit utsatta för de mest vidriga brott som finns. Alla vuxna som utsatts som barn kanske inte kan få juridisk upprättelse – men de ska åtminstone kunna känna trygghet i att samhället gör allt för att lindra deras lidande genom specialiserad vård med vetenskapligt bevisad effekt. Jag har tidigare motionerat i frågan (riksmötet 2021/22, 2022/23 och 2024/25). Frågan är fortsatt högaktuell och angelägen. Tillgång till hälso- och sjukvård är en mänsklig rättighet, och den innefattar även sexualbrottsutsatta. I dag kränks denna rättighet i Sverige – varje dag, varje minut – på grund av utebliven adekvat vård. Det kostar liv. Att bygga upp en sammanhållen vårdkedja för sexualbrottsutsatta är inte bara rätt i mänsklig mening – det är också samhällsekonomiskt klokt. Att neka vård är både fel och dyrt. Att ge vård är rätt och kostnadseffektivt. Marléne Lund Kopparklint (M)