Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1008 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) Trygga rum för alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka skolors arbete för likabehandling samt för att motverka att hbtqi-personers rättigheter kränks och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett flertal ungdomar vittnar om ett hårdare samhälle att vara öppet hbtqi-person i och där mobbning, trakasserier eller olika former av diskriminering sker i skolan på daglig basis för vissa. Trots att Sverige kommit långt vad gäller hbtqi-personers mänskliga rättigheter fortsätter hatretoriken att öka på sociala medier och alltfler hatbrott mot hbtqi-personer rapporteras in. MUCF (myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) skrev i sin rapport ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” om unga hbtqi-personers levnadsvillkor att det är betydligt vanligare att hbtqi-personer utsätts för mobbning i skolan. Vidare före ­ slog myndigheten en rad åtgärder för att stärka unga hbtqi-personer och därigenom skapa ett friare samhälle för alla. Skolan sätter grunden för alla människor, det är i skolan vi får grundkunskapen om vad för samhälle vi verkar i och vilken roll vi alla spelar i utvecklingen av samhället. I Sverige får alla unga växa upp fritt och det finns inga lagmässiga hinder för hbtqi-personer att verka. Vi ser dock att samhället blir allt hårdare och falska påståenden om hbtqi-personer och exempelvis pride sprids på sociala medier och bidrar till ett misstänkliggörande av hbtqi-personer som i förlängningen utsätter gruppen för fara. I den ungdomspolitiska skrivelsen som överlämnades till regeringen (skr. 2020/21:105) påpekades det att ungas mänskliga rättigheter är centrala. Vidare konstaterades det att de grundläggande rättigheter som återfinns i den svenska grundlagen samt de konventioner Sverige åtagit sig att följa ska kunna åtnjutas av alla unga. I skrivelsen påtalas även att unga hbtq-personer i högre utsträckning utsätts för diskriminering, hot och våld än andra unga och upplever mer inskränkningar i sina levnadsvillkor. Det har även konstaterats att skolan är en av de platser där det är allra vanligast att hbtqi-personer blir utsatta för diskriminering. Det behövs ytterligare insatser som stärker unga hbtqi-personers rättigheter och ser till att skolan och andra fysiska platser är trygga rum för dem. Vidare behöver staten ta ett större ansvar för att situationen för unga hbtqi-personer inte ska variera beroende på var i landet man bor. Det behövs insatser i tidigt stadium för att säkerställa ett samhälle som är fritt och tryggt och där alla får möjligheten att verka som fria demokratiska med ­ borgare. Skolornas arbete för likabehandling behöver stärkas och det bör ses över om speci ­ fika medel kan tilldelas landets skolor i syfte att öka tryggheten för unga hbtqi-personer. Det bör också ses över på vilket sätt kommuner kan få medel för att arbeta med att stärka unga hbtqi-personers rättigheter. Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1276 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) Bättre bemötande av hbtqi-personer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att analysera behovet av att inkludera fördjupade kunskaper i hbtqi-rättigheter i professionsutbildningar vid landets lärosäten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Unga hbtqi-personer upplever en betydligt större otrygghet i sin vardag jämfört med andra ungdomar. Skolan, fritidsgården, vårdcentralen samt offentliga platser som gator och torg är några av de miljöer där denna skillnad i upplevd trygghet är särskilt påtaglig. Denna otrygghet leder ofta till att många unga hbtqi-personer väljer att isolera sig för att undvika risken att utsättas. Hbtqi-rättigheter inkluderas idag i lärarutbildningen i Sverige, men omfattningen och hur dessa frågor behandlas kan variera mellan olika lärosäten och utbildningsprogram. Syftet med att integrera hbtqi-rättigheter i lärarutbildningen är att säkerställa att lärare har den kunskap som krävs för att bemöta unga hbtqi-personer på ett respektfullt sätt och skapa en trygg skolmiljö. I Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) intervjustudie ”Trygga och inkluderande miljöer” vittnar unga hbtqi-personer om när de känner sig trygga, men framför allt om de situationer då de känner sig otrygga. Studien konstaterar att personalens kunskap, både i skolan och på fritidsgården, är avgörande för om en plats upplevs som trygg. Trots detta finns det stora skillnader mellan olika universitet och högskolor när det gäller hur mycket fokus som läggs på hbtqi-frågor och hur dessa integreras i kursplanerna. Vissa lärosäten erbjuder specifika kurser eller kursmoment som fokuserar på hbtqi- rättigheter, medan andra integrerar dessa frågor inom bredare ämnen som genusvetenskap, etik eller mångfald. Tyvärr är det vanligt att hbtqi-rättigheter inte får tillräcklig uppmärk ­ samhet , vilket skapar ett behov av mer djupgående utbildning för att säkerställa att framtida yrkesverksamma kan hantera dessa frågor på sina kommande arbetsplatser. Denna variation i utbildningens innehåll är särskilt problematisk inom yrken där bemötande spelar en central roll. Vittnesmål från exempelvis Skatteverket, Migrations ­ verket och andra myndigheter visar att bristen på professionellt bemötande kan skapa en känsla av otrygghet hos hbtqi-personer. Många hbtqi-personer anser att kompetensen bland personal är alltför varierande och i de flesta fall otillräcklig. Även om det är positivt att många verksamheter väljer att hbtqi-certifiera sig, krävs mer kraftfulla åtgärder. För att säkerställa att utbildningar inom relevanta yrkesområden kompletteras med fördjupade kunskaper om hbtqi-rättigheter, bör regeringen tillsätta en utredning. Syftet med denna utredning skulle vara att identifiera vilka utbildningar som behöver för ­ bättras och att utveckla strategier för att förbättra bemötandet av hbtqi-personer i olika miljöer. Daniel Vencu Velasquez Castro (S)