Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.820 · ämneslikhet 0.995. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att få mer proportionella bötesbelopp och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att få mer proportionella bötesbelopp och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 348 ord · B 345 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1463
av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Proportionella bötesbelopp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att få mer proportionella bötesbelopp och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Böter är en summa pengar som en dömd person ska betala som straff för att ha begått ett
brott. De vanligaste typerna av böter är penningbot, som är ett fast belopp, och dagsböter
, som är proportionella mot den taxerade inkomsten. En dagsbot fastställs till ett visst belopp, från och med 50 till och med 1
000 kronor, och bedöms efter vad som anses vara skäligt med hänsyn till den dömdes inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Utöver detta kan böter utskrivas av en polisman, exempelvis vid olika trafikbrott. Vad vi dock har sett är att bötesbelopp ofta inte alls är proportionerliga avseende brottets skada.
Att exempelvis köra för fort på en tom raksträcka kan innebära tusentals kronor i böter, trots att ingen skada skett. Det finns också exempel där dömda personer får för
hållandevis låga böter, trots att kostnaden för såväl skadan för drabbade som rättegångs
kostnader varit betydligt högre. Ett exempel är den unga aktivisten som för inte så länge
sedan dömdes att betala sammanlagt 3
000 kronor i böter efter att ha stoppat utvisningen
av en 52-årig afghan. Utöver faktumet att passagerare på det aktuella planet drabbats av
förseningar, oro och allmän olust beräknade Kriminalvården att händelsen på Landvetters
flygplats orsakade en merkostnad på omkring 240
000 kronor. Med andra ord var den faktiska kostnaden för brottet 80 gånger högre än vad den dömde ålades att betala, sam
tidigt som förlusten i form av tid och eventuella andra problem för alla de drabbade inte alls räknades in.
Det finns en låg rad andra exempel som är lika bisarra, varför regeringen bör göra en översyn av lagstiftningen i syfte att möjliggöra bötesbelopp som i större utsträckning än i dag står i proportion till den skada som en dömd brottsling har orsakat.
Markus Wiechel (SD)
Alexander Christiansson (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2974
av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
Proportionella bötesbelopp
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att få mer proportionella bötesbelopp och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Böter är en summa pengar som en dömd person ska betala som straff för att ha begått ett brott. De vanligaste typerna av böter är penningbot, som är ett fast belopp, och dags
böter, som är proportionella mot den taxerade inkomsten. En dagsbot fastställs till ett visst belopp, från och med 50 till och med 1
000 kronor, och bedöms efter vad som anses vara skäligt med hänsyn till den dömdes inkomst, förmögenhet, försörjnings
skyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Utöver detta kan böter utskrivas av en polisman, exempelvis vid olika trafikbrott. Vad vi dock har sett är att bötesbelopp ofta inte alls är proportionerliga avseende brottets skada.
Att exempelvis köra för fort på en tom raksträcka kan innebära tusentals kronor i böter, trots att ingen skada skett. Det finns också exempel där dömda personer får förhållandevis låga böter, trots att kostnaden för såväl skadan för drabbade som rättegångskostnader varit betydligt högre. Ett exempel är den unga aktivisten som för inte så länge sedan dömdes att betala sammanlagt 3
000 kronor i böter efter att ha stoppat utvisningen av en 52-årig afghan. Utöver faktumet att passagerare på det aktuella planet drabbats av förseningar, oro och allmän olust beräknade Kriminalvården att händelsen på Landvetters flygplats orsakade en merkostnad på omkring 240
000 kronor. Med andra ord var den faktiska kostnaden för brottet 80 gånger högre än vad den dömde ålades att betala, samtidigt som förlusten i form av tid och eventuella andra problem för alla de drabbade inte alls räknades in.
Det finns en låg rad andra exempel som är lika bisarra, varför regeringen bör göra en översyn av lagstiftningen i syfte att möjliggöra bötesbelopp som i större utsträckning än i dag står i proportion till den skada som en dömd brottsling har orsakat.
Markus Wiechel (SD)
Alexander Christiansson (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag