Jämförelse 40e0492c5a8f0e8890cf4826 Underlagets kontrollsumma: 7b4fd3477397cf77225a71868ff19fe2fdeee7c0d65f076fc07c0121afd64d01 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02652: Dalabanans kapacitet och standard === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02652 Motion till riksdagen 2022/23:652 av Mathias Bengtsson (KD) Dalabanans kapacitet och standard Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen se över Dalabanans kapacitet och standard och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalarna är Sveriges fjärde största län till ytan , med knappt 300 000 invånare. Här finns flera stora och viktiga exportföretag med stor betydelse för landets ekonomiska utveck ­ ling. Samtidigt är Dalarna även landets i särklass största besökslän utanför de tre storstadsregionerna. 2020 var det 15 miljoner gästnätter i Dalarna. Sälen- och Idre/Grövelsjöområdet är med sina över 100 000 besökare under högsäsong norra Europas största vinterdestination. För att bibehålla ett starkt näringsliv är vidgade arbetsmarknadsregioner både inom och utom länsgränsen avgörande. Goda pendlingsmöjligheter och korta restider stärker både näringslivet , sammanhållningen och samhällsgemenskapen i länet och landet. Dalabanan sträcker sig från Mora till Uppsala, via bland annat Gagnef, Borlänge och Avesta Krylbo. Längs hela sträckan finns världsledande företag, vars utveckling är beroende av en snabb och stabil järnvägskommunikation. Var fjärde godsvagn som idag rullar genom Sverige har Dalarna som slutdestination eller ska rulla genom länet. Godsmängden på Dalabanan ökar och är till största del relaterad till skogsindustrin. Dalabanans utveckling bidrar således till att stärka både Sveriges och regionens ekonomi. Dalabanan är i flera delar högt belastad då gods och persontransporter samsas om kapaciteten. Ska Dalabanan kunna tillgodose de ökade transportbehoven som finns så måste banans behov av åtgärder och förbättringar prioriteras. Näringslivet behöver kunna lita på att transporter av gods sker snabbt och leveranssäkert. Samtidigt behöver människor kunna lita på att resor sker snabbt och att man kommer fram den tid som utlovats. Ska människor kunna bo och arbeta i hela landet behövs ett väl utbyggt och effektivt transportsystem. En upprustning av Dalabanan bidrar till att hela Sverige ska fungera. Det möjliggör arbetspendling och skapar attraktiva orter för de som arbetar men inte vill bo i större städer. På sikt är målsättningen dubbelspår längs hela Dalabanan och en restid under två timmar för Borlänge – Stockholm och under tre timmar för Mora – Stockholm. Mathias Bengtsson (KD) === HD023682: Upprustning av Dalabanan === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023682 Motion till riksdagen 2025/26:3682 av Mathias Bengtsson (KD) Upprustning av Dalabanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda Dalabanans kapacitet och standard samt ta fram en åtgärdsplan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalarna är det fjärde största länet i Sverige sett till ytan och rymmer knappt 300 000 invånare. Här finner vi flera framstående exportföretag som utgör en väsentlig del av landets ekonomiska framsteg. Samtidigt är Dalarna även den ojämförligt mest besökta regionen utanför de tre största städerna. År 2020 registrerades hela 15 miljoner gästnätter i Dalarna. Sälen och Idre/Grövelsjöområdet är med sina över 100 000 besökare under högsäsong norra Europas största vinterdestination. För att bibehålla ett starkt näringsliv är det avgörande att utvidga arbetsmarknads ­ regionerna både inom och utanför länsgränserna. Smidiga pendlingsmöjligheter och korta restider både gynnar näringslivet och främjar samhällssammanhållningen och gemenskapen, inte bara i Dalarna utan i hela landet. När SVT gjorde en kartläggning över vilka avgångar i landet som hade flest förseningar under 2023 så fick Dalabanan en mindre smickrande pallplats. Sträckan Stockholm–Mora C, med SJ Intercitytåg 48, hade tredje mest förseningar av alla sträckor i hela landet, med totalt 6 335 minuter på 290 avgångar. Även om det kan finnas många förklaringar till förseningarna så säger det något om behoven på Dalabanan. Dalabanan, som sträcker sig från Mora till Uppsala och inkluderar områden som Gagnef, Borlänge och Avesta Krylbo, är avgörande för många världsledande företag längs dess sträckning. Denna företagsutveckling är beroende av en snabb och pålitlig järnvägskommunikation. En fjärdedel av godsleveranserna som rullar genom Sverige har Dalarna som slutmål eller passerar genom länet. Ökningen av godstransporter på Dalabanan är i hög grad kopplad till skogsindustrin och har en positiv inverkan på både Sveriges och regionens ekonomi. Dalabanan står inför betydande utmaningar då både godstransporter och personresor delar på kapaciteten. För att kunna möta de ökade behoven inom transporter måste investeringar och förbättringar prioriteras på banan. Det är viktigt att näringslivet kan förlita sig på snabba och pålitliga godsleveranser, samtidigt som människor kan förvänta sig snabba och punktliga resor. För att möjliggöra boende och arbete i hela landet krävs ett effektivt och väl utbyggt transportsystem. En uppgradering av Dalabanan kommer att gynna hela Sverige genom att underlätta arbetspendling och skapa attraktiva platser för dem som vill arbeta i, men inte bo i, större städer. På lång sikt är målsättningen att ha dubbelspår längs hela Dalabanan och att minska restiden till under två timmar mellan Borlänge och Stockholm samt under tre timmar mellan Mora och Stockholm. Regeringen bör därmed få i uppdrag utreda möjligheten att rusta upp Dalabanan. Mathias Bengtsson (KD)