Jämförelse 40a60e0c705dfd2c2d2376bd Underlagets kontrollsumma: 91d7bd37aa993a30dc61125c32f180069989c9f7352a17bd35e514d1d6ab6538 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB02872: Stärkt statligt stöd och ansvar för samhällets klimatanpassning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02872 Motion till riksdagen 2023/24:872 av Linnéa Wickman (S) Stärkt statligt stöd och ansvar för samhällets klimatanpassning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av ett stärkt statligt ansvar och stöd för samhällets klimatanpassningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen. Motivering Effekter och konsekvenser av ett förändrat klimat märks allt tydligare runtom i Sverige. En av de mest extrema väderhändelserna i närtid är skyfallet i Gästrikland med omnejd i augusti 2021 där 166 millimeter regn föll, varav 100 millimeter över Gävle, under två timmar. SMHI skulle senare komma att klassa skyfallet som ett statistiskt tusenårsregn. Skadorna på såväl offentliga byggnader, som infrastruktur och för privata fastighets ­ ägare blev enorma. Skyfallet placerar sig i dagsläget högst upp på listan över maximal nederbörd under två timmar i Sverige. Under den senaste sommaren har än fler svenskar drabbats av skyfall, översväm ­ made källare, bortspolade vägar och förstörda skördar. Kraftig nederbörd är en av de mest säkra effekterna av ett förändrat klimat, och vi behöver förbereda vårt samhälle på att extrema väderhändelser nu blir allt vanligare. Förutom extrem nederbörd kan det också handla om andra konsekvenser, som värmeböljor, torka och skogsbränder. Att kraftigt stärka arbetet för att både förebygga och minimera skadorna i samband med olika typer av extremväder är både bråttom och angeläget. Sedan 2023 är det lagstadgat att kommuner är skyldiga att upprätta skyfallsplaner och en vattentjänstplan. Det är bra att lagstiftningen har utvecklats inom detta område på senare år, liksom att arbete pågår för en uppdaterad nationell strategi för klimat ­ anpassning. Men samtidigt visar de senaste årens väderhändelser att större åtgärder och förändringar krävs för att samhällets motståndskraft och beredskap ska stärkas. I efterdyningarna av skyfallet i Gästrikland med omnejd 2021 gjordes 7 000 skadeanmälningar till försäkringsbolagen. Gävle kommuns VA-bolag krävs på 1,2 miljarder kronor för skador som drabbade enskilda fastighetsägare när avloppssystemet inte kunde hantera de extrema mängderna vatten. Kommunen bedömer i sin tur att de ansvarar för skador på cirka 250 miljoner kronor utifrån svagheter i VA-systemet som hade kunnat avhjälpas. Lagstiftningen kräver i dag enbart att vattenledningar ska klara statistiska tioårsregn, inte hundra- eller tusenårsregn, trots att dessa kommer att bli allt vanligare i takt med klimatförändringarna. Runtom i landet finns redan en stor underhållsskuld avseende VA-näten; samtidigt ökar behoven att förbättra den fysiska planeringen och bygga för ett förändrat klimat. Sammantaget kommer denna utveckling att innebära en ökad kostnad för kommunerna som ytterst kommer bäras av medborgarna som en del av VA-kollektivet eller via kommunalskatten. Dessutom har utvecklingen en stark påverkan på försäkringspremier som riskerar att öka kraftigt för hushåll i riskområden. Kommuner och hushåll får inte lämnas i sticket när samhällets kapacitet och förmåga att förebygga skador på grund av klimatförändringar behöver stärkas. Dagens system och ansvarsfördelning är inte hållbart. Skyfall vet varken fastighetsgränser eller kommungränser. Ansvarsgränser mellan kommun, stat och privata fastighetsägare, finansieringsprinciper och lagstiftning behöver ses över. Varken invånare eller kommuner kommer ensamt att kunna lösa de utmaningar som klimatförändringarna innebär. Linnéa Wickman (S) === HC02818: Gemensamt ansvarstagande och finansiering för att klimatsäkra samhället === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc02818 Motion till riksdagen 2024/25:818 av Linnéa Wickman (S) Gemensamt ansvarstagande och finansiering för att klimatsäkra samhället Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och modernisera vattentjänstlagen samt överväga ett stärkt statligt stöd för att kommunernas vattenbolag ska kunna genomföra nödvändiga investeringar för klimatanpassning av va-nätet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Med ett förändrat klimat blir extrema väderhändelser allt vanligare. Skyfallet i Gästrikland med omnejd 2021 som klassades upp till ett statistiskt tusenårsregn och medförde kostnader för miljardbelopp, stormen Hans och en rad översvämningar under vår och sommar visar att våra sammantagna samhällsinsatser inte är tillräckliga. Extrem ­ väder kommer aldrig att anmäla sin ankomst långt i förväg och med den vetskapen kan vi aldrig bli bättre än vår svagaste länk. Det behövs ett systemtänk i klimatanpassnings ­ arbetet och det statliga stödet för detta behöver stärkas. Lagstiftning och ansvarsgränser mellan kommun, stat och privata fastighetsägare behöver ses över och krisberedskapen, investeringarna och samordningen på alla nivåer behöver tydliggöras och förstärkas. Underhållsskulden avseende va-näten i landet är stor, investeringar är kostsamma och lagstiftningen kräver i dag endast att vattenledningar ska klara så kallad normal neder ­ börd, upp till statistiska tioårsregn. Utöver ledningsnät så behöver samhällsplaneringen i både befintliga och nya områden stora insatser och investeringar för att klara ett förändrat klimat. Med klimatförändringarna kommer hundra- och tusenårsregn att bli vanligare, vilket ställer högre krav på vår samhällsplanering och vår infrastruktur. Dessutom har utvecklingen en stark påverkan på försäkringspremier som riskerar att öka kraftigt för hushåll i riskområden. Sedan 2023 är kommuner skyldiga att upprätta skyfallsplaner och en vatten ­ tjänst ­ plan. Detta är bra men ska investeringar i va-näten ske till den nivå som kommer att krävas är det nödvändigt att se över lagstiftning och fördelning av finansiering för detta. Att som idag enbart kunna finansiera de storskaliga investeringar som kommer att krävas runtom i landet med högre va-taxor är inte rimligt eller sannolikt. Detta eftersom det kommer att krävas så pass stora höjningar att det blir orimligt att enbart va-kollektivet ska kunna bära kostnaderna. Samtidigt kan vi vara säkra på att det blir än dyrare i framtiden om vi inte gör de anpassningar som är möjliga nu. Det är också i detta hänseende bekymmersamt att regeringen redan från början begränsat den särskilda utredare som utsetts att utreda finansieringslösningar för klimatanpassning genom att i direktiven stoppa förslag som kan innebära ökade statliga åtaganden eller finansiering. Ska takten i klimatanpassningen öka så behöver nya lösningar tas fram där staten inte lämnar kommunerna i sticket utan ökar stödet för att kommunernas vattenbolag ska kunna göra de lokala investeringar som krävs. Dessutom behöver vattenlagstiftningen moderniseras och anpassas för att stödja önskad utveckling. Linnéa Wickman (S)