Jämför sakliga förslag
A · Förutsättningar för en grundskola i världsklass
2022/23 · HA02911 · Patrick Reslow (SD); Robert Stenkvist (SD); Jörgen Grubb (SD); Anders Alftberg (SD)
Original hos RiksdagenB · En grundskola i världsklass
2024/25 · HC021447 · Patrick Reslow (SD); Robert Stenkvist (SD); Jörgen Grubb (SD); Anders Alftberg (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.053 · ämneslikhet 0.775. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 10 yrkanden i A · 27 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
10 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde sträva mot att fullt ut implementera statligt huvudmannaskap och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga statligt övertagande av dysfunktionella skolor och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga skärpt hantering av registerutdrag vid anställning inom skolväsendet samt vid skolskjuts och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta en optimal datoranvändning vid digitalisering i skolan och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta förändrade betygskriterier för praktiska ämnen och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot värderingsstyrd slöja inom grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa Barn- och elevombudet och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta en nationell språkkravsmodell för pedagogisk skolpersonal och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att låta Skolinspektionen handha godkännande och tillsyn av fritidshem med konfessionell inriktning och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta värdet av att en huvudman som ansöker om tillstånd för att bedriva förskola, skola och fritidshem med konfessionell inriktning även anmäler vilken konfessionell inriktning det avser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
27 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för att stärka det svenska språket i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga att fastställa föräldrars ansvar för barnens uppfostran i skollagen och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde införa skriftliga ordningsomdömen fr.o.m. årskurs 1 och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att avveckla svenska som andraspråk och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en ordning där elever ska ha erhållit kunskaper för att klara nästa årskurs innan de fortsätter i nästföljande klass och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att betona delat ansvar mellan skola, föräldrar och elever i bestämmelserna kring åtgärdsprogram och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga obligatoriska betyg fr.o.m. årskurs 4 och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att betyg ska ges i varje enskilt ämne i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa årskursvis indelning av timplanen i matematik och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa allmän och särskild kurs i matematik, svenska och engelska fr.o.m. årskurs 7 och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att låta privatekonomi utgöra den absoluta tyngdpunkten i hem- och konsumentkunskap i högstadiet och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa olovlig frånvaro i betyget och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en ökad reglerad undervisningstid på svenska språket i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde understryka vikten av den svenska kulturen och det svenska kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde värna förekomsten av läxor och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga införandet av obligatorisk förberedelseskola för nyanlända elever och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga riktade insatser mot skolor i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga riktlinjer om daglig fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen samt verka för att återinföra de reglerade friluftsdagarna och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en nationell riktlinje för individanpassad skolmat och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillstånd att på frivillig basis införa skoluniform i skolan och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga införande av drogtester vid misstanke om att elever är drogpåverkade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan lär ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och självständigt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga rätten till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2195 ord · B 5513 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:911
av Patrick Reslow m.fl. (SD)
Förutsättningar för en grundskola i världsklass
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde sträva mot att fullt ut implementera statligt huvudmannaskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga statligt övertagande av dysfunktionella skolor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga skärpt hantering av registerutdrag vid anställning inom skolväsendet samt vid skolskjuts och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta en optimal datoranvändning vid digitalisering i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta förändrade betygskriterier för praktiska ämnen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens arbete mot hedersrelaterat förtryck även ska omfatta ett förbud mot värderingsstyrd slöja inom grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa Barn- och elevombudet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta en nationell språkkravsmodell för pedagogisk skolpersonal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att låta Skolinspektionen handha godkännande och tillsyn av fritidshem med konfessionell inriktning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta värdet av att en huvudman som ansöker om tillstånd för att bedriva förskola, skola och fritidshem med konfessionell inriktning även anmäler vilken konfessionell inriktning det avser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Skolan är vid sidan av familjen oerhört viktig för barns och ungdomars utveckling och ska utgöra en positiv lärande- och vistelsemiljö. Sverigedemokraterna har sedan riks
dagsinträdet 2010 lagt fram och pläderat för en mängd förslag för att vända den negativa utveckling som årtionden av skolpolitiska beslut och massinvandring bidragit till och återskapa en skola i världsklass. Vi har lagt förslag för att stärka elevers kunskaper, ge elever och lärare efterlängtad arbetsro samt göra skolan till en trevlig och trygg arbets
plats. Vi kan med glädje konstatera att merparten av våra förslag som berör återinfört kunskapsfokus och upprätthållande av ordning och trygghet och mer därtill nu verkar bli en realitet. Skolans utveckling går således mot något nytt och hoppfullt och Sverige
demokraterna är en aktiv del i detta.
I Tidöavtalet återfinns gamla sverigedemokratiska käpphästar och förslag: fokus på kunskap och bildning, satsning på läroböcker, inrättande av en klassikerlista, tidiga stödinsatser, bättre tillgång till små undervisningsgrupper för elever som behöver det och riktat stöd till särbegåvade, uppförandekontrakt mellan skola, elev och elevens föräldrar, ökade befogenheter för rektorer och lärare, ordningsregler som beslutas av skolans vuxna, förstärkt elevhälsa, ökad likvärdighet genom nationella kvalitetskrav och införande av en nationell skolpengsnorm, ökad satsning på Skolinspektionen och därtill skärpt tillsyn av skolor med konfessionell inriktning avseende extremism och islamism, ökade insatser mot hedersrelaterat förtryck, flytt av elever som mobbar eller utgör fara och detta under längre tid än nuvarande lagstiftning medger, anmälningsplikt vid brott på skolan, krav på ekonomisk buffert och skärpt ägarprövning för friskolor, avlastning och mer tid för lärare att ägna sig åt sitt kärnuppdrag, återinförd undervisnings
skyldig
het samt höjd lärarstatus genom höjda antagningskrav till lärarutbildningen.
Arbetet med att återuppbygga en kunskapsfokuserad skola med arbetsro och trygg
het kommer att kräva både klarsyn och mod. Skolan måste därutöver bidra till samman
hållning baserad på svenska normer och värderingar i en tid när Sverige, i spåren av massinvandring och bejakad mångkultur, har tillåtits att slitas isär. I denna kommitté
motion lyfter vi ytterligare några förslag av vikt för att helheten ska bli så gynnsam som möjligt i återskapandet av en svensk grundskola i världsklass.
Staten som huvudman för skolan
1. Den svenska skolan är en nationell angelägenhet. Trots detta ser skolan helt olika ut på olika håll i landet, vilket är en följd av den misslyckade kommunaliseringen. Kommuner prioriterar olika och inför dokumentation som går utöver det som stadgas i centrala regelverk. Likaså har kommunaliseringen starkt bidragit till att läraryrkets status har försvagats. Grundskolan ska därför ha staten som huvudman så att alla skolor får mer enhetliga förutsättningar för sin verksamhet och kan hålla en jämn och hög kvalitetsnivå. Förutom det förslag om nationell skolpeng och de författningsändringar avseende mer likvärdig kvalitet gällande bland annat tillgång till skolgårdar och läroböcker som återfinns i Tidöavtalet bör även nationella ordningsregler omfattas. Regeringen borde i sitt arbete sträva mot att helt återinföra statligt huvudmannaskap.
Statligt övertagande av dysfunktionella skolor
2. Det finns skolor som inte lever upp till de krav på regler och riktlinjer som förmedlas i skolans styrdokument och det finns skolor – främst i utsatta områden – som inte upp
fyller minimikraven när det gäller trygghet och undervisning. Dessa dysfunktionella skolor behöver staten via Skolinspektionen ta över. Skolinspektionen tog i januari 2019 över ansvaret för att styra upp den negativa situationen på en skola i Stockholms
områ
det där problemen var allvarliga med kränkningar mellan elever och bristande studiero och att elever i behov av särskilt stöd inte erhållit detta. Liknande problematik har uppmärksammats i många andra fall, både i media och genom Skolinspektionen. I samtliga fall där bristerna är stora beror det på att krav och riktlinjer inte följs eller av olika skäl inte kan hanteras. Ytterst ansvarig för den enskilda skolan och dess resultat är skolans rektor. Gott ledarskap är grunden för en god arbetsmiljö och en väl fungerande verksamhet. Regeringen borde i sitt arbete överväga ett statligt övertagande av dysfunk
tionella skolor.
Hantering av registerutdrag vid anställning
3. Våren 2021 beslöt riksdagen att luckra upp kraven på dokumenterad oförvitlighet vid anställning inom skolväsendet genom att endast kräva en notering om klanderfritt registerutdrag. Beslutet var olyckligt och bör rivas upp. Den mänskliga faktorn öppnar för fusk och personliga bedömningar i en fråga som kan vara av avgörande betydelse för enskilda elevers väl och ve. Elever och föräldrar måste känna sig trygga och det är av stor vikt att det finns en väldokumenterad historik för uppföljning om någon oegentlig
het skulle uppstå.
Vi anser, i likhet med Skolverket, att begäran om inlämnat registerutdrag är en viktig del av skolans säkerhetsarbete och att barnperspektivet måste väga tyngst i denna fråga. Därför vill vi att krav på inlämnat registerutdrag återinförs och att skollagens bestämmelser om registerkontroll utvidgas till att även omfatta chaufförer som anlitas vid skolskjuts. Vi anser även att ett nytt registerutdrag bör lämnas in varje år. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa skärpt hantering av registerutdrag.
Skolans digitalisering
4. Den hastigt ökande digitaliseringen av skolväsendet kräver att system och verktyg skapas så att samtliga skolor får likvärdiga rutiner för hantering och utveckling. En nationell plan för hur den nya digitala informationsteknologin ska nyttjas och effektivi
sera skolväsendet är därför nödvändig. Administrativa och kommunikativa verktyg ska utvecklas och erbjudas samtliga skolenheter, dels för att sänka kostnaderna för dessa verktyg, dels för att förenkla kommunikationen och säkerheten. Den nationella planen bör beakta OECD:s slutsats från Pisa 2018, som visade att ju mer digitala hjälpmedel elever använder, desto sämre blir de på läsförståelse. Datoranvändningen i skolan ska nyttjas optimalt och inte stjälpa våra elever. Om skolor väljer att använda sig av digitala läromedel är det viktigt att de godkänns och erbjuds genom ett läromedelsråd på nationell nivå, att skolans resurser inom it utökas så att skolor kan anställa it
‑
pedagoger samt att ett system baserat på väl beprövade och fungerande metoder införs.
Ett digitalt råd ska ta fram, implementera och utvärdera goda exempel och väl beprövade metoder som använts i flera sammanhang och visat sig fungera väl. Vi vill framhålla att digitalisering inte enbart är av godo ur ett elevperspektiv och att eleverna från tidig ålder måste lära sig att läsa och skriva också utan digitala hjälpmedel. Skriv
processen med penna är pedagogiskt viktig ur flera perspektiv för elever i de lägre årskurserna och ska vara huvudmomentet i skriv- och läsinlärningen i lågstadiet. Regeringen borde beakta dessa synpunkter om en optimal datoranvändning avseende digitalisering i skolväsendet.
Förändrade betygskriterier för praktiska ämnen
5. Elever som är praktiskt och estetiskt lagda har idag små möjligheter att briljera på grund av de teoretiska krav som ställs för erhållande av höga betyg. En elev i årskurs
9 som med egna händer och stor kreativitet exempelvis har snidat en utsökt slidkniv bör rimligen erhålla högsta betyg. Idag ställs följande teoretiska krav i slöjdämnet för att få betyget A: ”Eleven för välutvecklade resonemang om arbetsprocessen och resultatet samt hur det genomförda arbetet har påverkat kvaliteten, uttrycket och miljön.”
Teoretiska moment – i den mån de behövs – ska inte utgöra betygskriterier för bild, slöjd, musik och idrott, utan det är utövandet eller bemästrandet av själva hantverket som ska utgöra betygsgrund. Regeringen borde i sitt arbete beakta nya betygskriterier för praktiska ämnen.
Förbud mot värderingsstyrd slöja i grundskolan
6. Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som begränsar personers frihet och rättigheter med hänvisning till familjens heder. I skolan kan hedersrelaterat förtryck exempelvis göra sig gällande genom att flickor täcker hjässan, håret och halsen med en slöja med hänvisning till antingen sin egen eller sin familjs kultur eller religiösa upp
fattning. Den värderingsstyrda slöjan är en symbol för motsatsen till jämställdhet och innebär en öppen acceptans av förtryck av det kvinnliga könet. Det strider mot svenska grundläggande värderingar.
Värderingsstyrd slöja befäster krav på flickors kyskhet och hör inte hemma i den svenska skolan där flickor är elever, inte objekt som behöver skyla sig för andras blickar. I skollagen (2010:800) hänvisas till diskrimineringslagen (2008:567). I diskrimineringslagen stadgas att diskriminering ska motverkas och att lika rättigheter och möjligheter ska främjas oavsett kön. Värderingsstyrd könsbunden slöja med syftet att skyla just flickor och kvinnor står i strid med detta. Skolan ska vara en frizon mot förtryck, och värderingsstyrd slöja hör inte hemma där.
Avskaffa Barn- och elevombudet
7. Barn- och elevombudet arbetar för att motverka kränkningar av barn och elever i skolor och förskolor. Enligt Skolinspektionen ska Barn- och elevombudet objektivt utreda anmälningar om kränkande behandling och besluta i inkomna ärenden, informera om skollagens krav på nolltolerans mot kränkningar i skolan, ge skolorna råd om hur lagen ska användas, samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän samt företräda barn eller elever i domstol.
I flera fall har det visat sig att Barn- och elevombudet tagit ställning för en elev som menat sig ha blivit kränkt då en lärare eller rektor agerat för att upprätthålla ordningen i enlighet med sitt läraruppdrag. Det har även förekommit att Barn- och elevombudet verkat för utdömande av skadestånd till en elev i fall där Skolinspektionen gjort bedömningen att lärarens agerande följt skollagen. Detta är orimligt eftersom Barn- och elevombudet utgör en del av Skolinspektionen. Skolinspektionen har en viktig roll och ska ges möjlighet att agera enhetligt. Barn- och elevombudet bör därför avskaffas.
Nationell språkkravsmodell för pedagogisk skolpersonal
8. Det är av största vikt att de vuxna som eleverna möter i skolan inte bara förstår språket, utan även kan tala god svenska och förmedla det svenska språket. Språket är dessutom den enskilt viktigaste faktorn för att elever med utländska föräldrar ska få en lyckad integration. En nationell språkkravsmodell i svenska ska skapas och certifiering införas för pedagogisk skolpersonal.
Socialstyrelsen behandlar ansökningar om legitimation i språklig behörighet till yrkeslegitimationer inom vissa yrken. På liknande sätt ska en myndighet besluta om språklig behörighet för pedagogisk skolpersonal och certifiering i svenska språket. Regeringen borde i sitt arbete beakta en nationell språkkravsmodell.
Godkännande och tillsyn av fritidshem med konfessionell inriktning
9. Skolinspektionen ansvarar idag för godkännande och tillsyn av skolor med konfessionell inriktning, medan kommuner idag axlar samma ansvar för förskolor och fritidshem med konfessionell inriktning. De senaste åren har ett antal förskolor fått stänga eftersom Säkerhetspolisen hittat kopplingar till våldsbejakande extremism. Vi befarar att det endast är en tidsfråga innan Säkerhetspolisen hittar motsvarande kopplingar till fritidshemsverksamhet. Lokalt ansvar för godkännande och tillsyn av förskolor och fritidshem med konfessionell inriktning må ha tjänat alla parter väl tidigare, men eftersom dessa miljöer numera drar till sig extremister som vill generera pengar, isolera barn från majoritetssamhället och fostra dem i salafistisk anda behöver ansvaret flyttas centralt.
Sverigedemokraterna anser att det är orimligt och rättsosäkert att ansvaret för god
kännande och tillsyn av fritidshem med konfessionell inriktning åligger kommunala
tjänstemän och politiker och vill att detta ansvar omedelbart flyttas till Skolinspektionen.
Regeringen borde i sitt arbete överväga att flytta tillsynsansvaret för fritidshem till Skolinspektionen.
Krav på att ange vilken konfessionell inriktning verksamheten avser
10. Det är viktigt att beslutsfattare har tillgång till statistik för att kunna följa skol
utvecklingen. Det är mycket välkommet att alla skolor numera måste ange om de drivs med konfessionell inriktning vid ansökan om tillstånd. För transparensens skull bör det även framgå vilken konfessionell inriktning det rör sig om. Regeringen borde i sitt arbete beakta värdet av att ange vilken konfessionell inriktning verksamheten avser.
Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)
Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1447
av Patrick Reslow m.fl. (SD)
En grundskola i världsklass
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och skola och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde verka för att stärka det svenska språket i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga att fastställa föräldrars ansvar för barnens uppfostran i skollagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde införa skriftliga ordningsomdömen fr.o.m. årskurs
1 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete för en bättre skola bör överväga en uppdatering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att avveckla svenska som andraspråk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en ordning där elever ska ha erhållit kunskaper för att klara nästa årskurs innan de fortsätter i nästföljande klass och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att betona delat ansvar mellan skola, föräldrar och elever i bestämmelserna kring åtgärdsprogram och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga obligatoriska betyg fr.o.m. årskurs
4 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att betyg ska ges i varje enskilt ämne i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa årskursvis indelning av timplanen i matematik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa allmän och särskild kurs i matematik, svenska och engelska fr.o.m. årskurs
7 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att låta privatekonomi utgöra den absoluta tyngdpunkten i hem- och konsumentkunskap i högstadiet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att införa olovlig frånvaro i betyget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en ökad reglerad undervisningstid på svenska språket i grundskolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde understryka vikten av den svenska kulturen och det svenska kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde värna förekomsten av läxor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga införandet av obligatorisk förberedelseskola för nyanlända elever och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga riktade insatser mot skolor i utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga riktlinjer om daglig fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen samt verka för att återinföra de reglerade friluftsdagarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en nationell riktlinje för individanpassad skolmat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga tillstånd att på frivillig basis införa skoluniform i skolan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde överväga införande av drogtester vid misstanke om att elever är drogpåverkade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde beakta utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan lär ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och självständigt tänkande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i sitt arbete borde beakta värdet av att skolan ska vara partipolitiskt neutral och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga rätten till hemundervisning till skydd för särskilt sårbara personer vid extraordinära händelser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Skolan är vid sidan av familjen oerhört viktig för barns och ungdomars utveckling. Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet 2010 lagt fram och pläderat för en mängd förslag för att vända den negativa utveckling som årtionden av skolpolitiska beslut och massinvandring bidragit till och återskapa en skola i världsklass. Vi har lagt förslag för att stärka elevers kunskaper, ge elever och lärare efterlängtad arbetsro samt göra skolan till en trevlig och trygg arbetsplats. Vi kan med glädje konstatera att merparten av våra förslag som berör återinfört kunskapsfokus och upprätthållande av ordning och trygghet och mer därtill nu verkar bli en realitet. Skolans utveckling går således mot något nytt och hoppfullt och Sverigedemokraterna är en aktiv del i detta.
I Tidöavtalet återfinns gamla sverigedemokratiska käpphästar och förslag: reformer
ing av läroplanen, fokus på kunskap och bildning, satsning på läroböcker, inrättande av en klassikerlista, tidiga stödinsatser, bättre tillgång till små undervisningsgrupper för elever som behöver det och riktat stöd till särbegåvade, uppförandekontrakt mellan skola, elev och elevens föräldrar, ökade befogenheter för rektorer och lärare, ordnings
regler som beslutas av skolans vuxna, förstärkt elevhälsa, ökad likvärdighet genom nationella kvalitetskrav och införande av en nationell skolpengsnorm, ökad satsning på Skolinspektionen och därtill skärpt tillsyn av skolor med konfessionell inriktning avseende extremism och islamism, ökade insatser mot hedersrelaterat förtryck, flytt av elever som mobbar eller utgör fara och detta under längre tid än nuvarande lagstiftning medger, anmälningsplikt vid brott på skolan, krav på ekonomisk buffert och skärpt ägarprövning för friskolor, avlastning och mer tid för lärare att ägna sig åt sitt kärn
uppdrag samt höjd lärarstatus genom höjda antagningskrav till lärarutbildningen.
Arbetet med att återuppbygga en kunskapsfokuserad skola med arbetsro och trygghet kommer att kräva både klarsyn och mod. Skolan måste därutöver bidra till samman
hållning baserad på svenska normer och värderingar i en tid när Sverige, i spåren av massinvandring och bejakad mångkultur, har tillåtits att slitas isär. I denna kommitté
motion lyfter vi ytterligare några förslag av vikt för att helheten ska bli så gynnsam som möjligt i återskapandet av en svensk grundskola i världsklass.
Värdet av förskoleklassen som övergång mellan förskola och grundskola
1. En utredning som presenterades 2021 föreslår att förskoleklassen blir nya årskurs
1 från och med hösten 2026 och att barnen ska undervisas utifrån samma läroplan som övriga årskurser i grundskolan och ges ämnesundervisning. Detta stora fokus på lärande kommer att ske på bekostnad av den lek som barn i sexårsåldern behöver. Vi vill under
stryka förskoleklassens unika värde som övergång mellan förskola och skola. Lek och lärande står inte mot varandra utan lek är en möjlighet för barn att internalisera kun
skaper och expandera sitt lärande.
Meriterade forskare befarar att förslaget om en tioårig grundskola kommer att minska leken väsentligt och hävdar att ingen forskning ger stöd för att en tidigare skolstart leder till bättre resultat senare i livet. I förskoleklassen kan skolmognad avgöras, elevers behov av särskilt stöd uppmärksammas och skolstarten skräddarsys för att så långt som möjligt passa varje barn. Oavsett om förskoleklassen är en egen skolform eller ingår i en tioårig grundskola ska leken fortsatt stå i centrum och den unika kompetens som peda
goger i förskoleklass besitter tas till vara. Regeringen borde beakta förskolans värde som övergång mellan förskola och grundskola i sitt fortsatta arbete.
Betydelsen av svenska språket i skolan
2. Samtalsspråket i skolan ska alltid vara svenska under lektionstid, undantaget språk
lektioner, skolor för nationella minoriteter samt de internationella skolor som av hävd har tillstånd att undervisa på andra europeiska språk. Att tala svenska med sina svenska och utländska kamrater i skolan är troligen det mest effektiva sättet att lära sig god svenska. Förstärkt svenskundervisning ska ges till elever med undermåliga svensk
kunskaper och resurserna bör tas från den nuvarande modersmålsundervisningen.
Regeringen borde beakta betydelsen av svenska som samtalsspråk i skolan.
Föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran
3. Ett gott samarbete med föräldrar är mycket viktigt så att barnen känner att vuxen
världen hjälps åt för att ge varje barn de bästa förutsättningarna. Ansvaret för barns väl och ve flyter för mycket i dag och behöver tydliggöras så att barn får det de behöver. Det är skolans ansvar – och inte föräldrars – att förse barn och unga med de kunskaper som behövs så att de står väl rustade inför vidare studier eller arbetsmarknaden. Det är föräldrars ansvar – och inte skolans – att tillse att barn och unga har en god uppfostran och uppför sig väl. Föräldrars ansvar för barns uppfostran och utveckling omnämns även i barnkonventionens artikel
18.
Sverigedemokraterna anser att det är viktigt med en tydligare uppdelning av ansvarsfördelningen och vill att föräldrars ansvar för de egna barnens uppfostran ska skrivas in i skollagen. Regeringen borde i sitt arbete överväga att fastställa föräldrars ansvar för barns uppfostran i skollagen.
Skriftliga ordningsomdömen från och med åk
1
4. Problem med oordning i skolan inverkar mycket negativt på lärandet. Skriftliga ordningsomdömen bör införas från och med årskurs
1. Syftet är att uppmuntra eleven att vara ordningsam i skolan och ge vårdnadshavarna adekvat information om hur deras barn sköter sig. Frågor som berör barns uppförande kan kännas obekväma att ta upp med föräldrar, men med ordningsomdömen faller sig detta samtal naturligt. Ytterligare en vinst med skriftliga ordningsomdömen är att det går att göra jämförelser över tid av huruvida uppförandet förbättras. En god ordning i skolan främjar målet om att alla elever ska uppnå kunskapsmålen och få goda resultat samt att miljön i skolan ska vara trivsam för alla. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa skriftliga ordnings
omdömen fr.o.m. åk
1.
Avskaffa obligatorisk modersmålsundervisning
5. I Tidöavtalet fastslås att en utredning ska tillsättas med uppgift att se över moders
målsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integration eller elevens kunskapsutveckling i svenska språket samt att de nationella minoritetsspråkens sär
ställning i lagen ska beaktas. Sverigedemokraterna anser att det absolut viktigaste är att alla elever snabbast möjligt lär sig att tala och skriva god svenska. PIRLS 2021 visar att läsförmågan har försämrats för de elever som inte alltid talar svenska hemma. För att ge dessa elever en ärlig chans måste samhällets begränsade resurser riktas mot satsningar på att utveckla god svenska. Sverige bör avskaffa modersmålsundervisning i likhet med Danmark, som redan 2006 avskaffade modersmålsundervisningen med stöd av forsk
ning som visar att modersmålsundervisning inte ger positiv effekt vid tillägnandet av det nya landets språk. Nationella minoritetsspråk ska naturligtvis vara undantagna.
Det står alla fritt att själva bekosta modersmålsundervisning utanför ordinarie undervisningstid. Regeringen borde i sitt arbete för en bättre skola överväga en upp
datering av läroplanen där modersmålsundervisning, de nationella minoritetsspråken undantagna, utmönstras.
Avskaffa svenska som andraspråk
6. Att tala och skriva god svenska är det absolut viktigaste för att en elev ska nå framgång i skola och arbetsliv. Sedan 1995 erbjuds vissa elever att läsa svenska som andraspråk (SVA) i stället för svenska. Dessa elever nästan dubblerades mellan 2010 och 2020. Ca 137
000 elever läser SVA, och 40 procent av eleverna som läser ämnet är födda i Sverige. Av de elever som läste SVA fick 64 procent godkända betyg i åk
9 2020. Lärarbehörigheten är lägre än 50 procent.
Svenska som andraspråk är likställt med svenska meritmässigt men omgärdas trots det av flera oklarheter och brister. Det är dessutom det enda ämnet i grundskolan som är behovsprövat och det saknas objektiva kriterier för att avgöra vem som ska läsa SVA i stället för svenska. Enligt 5
kap. 14
§ skolförordningen får en rektor besluta att elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare ska få undervisning i SVA.
Sverigedemokraterna anser att SVA ska avvecklas. Bästa hjälpen för elever att lära sig god svenska ges genom anpassad undervisning och höga förväntningar. Alla elever som har svenska som modersmål, och som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare, ska delta i vanlig svenskundervisning. Elever med ett annat språk än svenska som modersmål ska gå i förberedelseskola till dess att de kan tillräckligt mycket svenska för att tillgodogöra sig ordinarie svenskundervisning, likaväl som all övrig undervisning. Regeringen borde överväga att avveckla svenska som andraspråk.
Behov av att gå om en årskurs
7. Undervisningen i varje årskurs bygger på de baskunskaper som varje elev ska ha förvärvat årskursen innan. Utan en stadig grund i skolämnena/kärnämnena blir det svårt för en elev att klara undervisningen och eleven riskerar att hamna allt mer efter med följden att vederbörande upplever hopplöshet och kanske ger upp. Om rektorn inte ser rimliga möjligheter att eleven kan klara av nästkommande årskurs behöver eleven gå om aktuell årskurs. Rektorn gör en samlad bedömning och efter samråd med elevens lärare fattar rektorn det slutgiltiga beslutet om en elevs eventuella behov att gå om en årskurs. Detta beslut ska ske av omsorg om eleven och följa eleven även om veder
börande väljer att byta skola. Vid behov av en andra bedömning kan eleven tillåtas att göra ett kunskapstest. Målsmän ska informeras i god tid om att deras barn riskerar att inte godkännas eller nå målen. Målsättningen är att elever som inte når upp till betyget
E i dag får bättre möjligheter till detta samt att betydligt fler elever lämnar grundskolan med godkända betyg. Regeringen borde överväga en ordning där elever ska ha erhållit kunskaper för att klara nästa årskurs innan de fortsätter i nästföljande klass.
Delat ansvar vid åtgärdsprogram
8. Bestämmelser kring åtgärdsprogram återfinns i skollagens tredje kapitel. För att dessa åtgärdsprogram ska nå största möjliga framgång behövs ett delat ansvar mellan skola, föräldrar och elev. I skollagen behöver därför delat ansvar mellan skola och föräldrar betonas i lågstadiet och delat ansvar mellan skola och elever i övriga årskurser. Reger
ingen borde i sitt arbete överväga att betona delat ansvar mellan skola, föräldrar och elever i bestämmelserna kring åtgärdsprogram.
Obligatoriska betyg från och med årskurs
4
9. Fördelarna med att införa tidiga betyg är flera. Betyg medverkar till att höja kunskapsnivån och kvalitetsnivån i skolan, tydliggör kunskapsmålen och synliggör elevernas kunskapsutveckling. Betyg i relativt tidiga årskurser möjliggör tidig upptäckt av barn i behov av stödinsatser, vilket är det enskilt viktigaste argumentet. Betyg gör det också möjligt för föräldrar att få en mer rättvis bild av deras barns kunskapsnivå. De omdömen som ges verbalt till elever och föräldrar har i praktiken inte visat sig vara tillräckliga.
Från och med höstterminen 2021 får rektorer besluta att betyg ska sättas i årskurs
4. Vi befarar att denna frivillighet leder till att betyg kommer att sättas i skolor där elever överlag är studiemotiverade, men inte i de skolor där elever behöver införda betyg för höjd studiemotivation. Alla elever ska om möjligt ges samma villkor. Tydliga utvärder
ingar ska vara en naturlig del i skolan och betyg bör därför vara obligatoriska från årskurs
4. Regeringen borde i sitt arbete överväga obligatoriska betyg från och med årskurs
4.
Betyg i varje enskilt ämne
10. Det ska finnas en likvärdighet i betygssättning där samma regler och system gäller för alla skolor. Kunskaper ska också utvärderas och presenteras så stringent som möjligt. Därför vill vi att rektorer inte ska kunna besluta om sammanfattande betyg i SO-ämnen (samhällsorienterande ämnen) och NO-ämnen (naturorienterande ämnen). Det som gäller nu är att rektorer för skolor som har ämnesövergripande undervisning i natur- och samhällsorienterande ämnen kan välja att sätta sammanfattande betyg i årskurs sex. Den valfriheten ger stora skillnader mellan skolor, vilket medför ojämlikhet och svårighet att jämföra förutsättningar och resultat. Om alla elever får betyg enligt samma system så har de mer likvärdiga förutsättningar, krav på kunskapsinhämtning och i att uppvisa inhämtade kunskaper. Om betyg ges i varje enskilt ämne så innebär det en fokusering på varje specifikt ämne och ett tydliggörande av vad som krävs gällande kunskapsinhämtningen. Regeringen borde i sitt arbete överväga att betyg ska ges i varje ämne i grundskolan.
Årskursvis indelning av timplanen i matematik
11. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på ingenjörer är det olyckligt att intresset för och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt sedan 1990-talet. Timplanen i matematik för grund
skolan bör delas upp årskursvis för att öka möjligheterna att upptäcka elever som halkar efter i undervisningen, men också för att tydliggöra vad eleverna ska ha lärt sig efter varje årskurs. Med nuvarande undervisning riskerar elever med något långsammare inlärning att hamna efter i undervisningen och tappa motivationen. Samtidigt riskerar elever med snabbare inlärning att tappa motivationen för att de saknar utmaningar. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa årskursvis indelning av timplanen i matematik.
Införande av allmän och särskild kurs i årskurs
7
12. När Lpo
94 infördes försvann allmän och särskild kurs – de så kallade alternativ
kurserna – i engelska och matematik. Nivågruppering möjliggör kunskapsutveckling och stimulans för fler elever och därför bör allmän och särskild kurs i ämnena mate
matik, svenska och engelska införas från och med årskurs
7. Nivågrupperingen ska vara flexibel och eleverna ska vid behov kunna byta undervisningsnivå. På så vis kan nivå
grupperingen tjäna som stöd för alla elever. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa nivågruppering i allmän och särskild kurs i matematik, svenska och engelska från och med årskurs
7.
Privatekonomi tyngdpunkt i högstadiets hem- och konsumentkunskap
13. En betydande andel av Sveriges unga saknar grundläggande kunskap om private
konomi, vilket kan leda till en tuff start i vuxenlivet. Mellan 2011 och 2021 ökade medianskulden bland unga vuxna från 9
500 kronor till 15
200 kronor – 36 procent mer för unga män och 102 procent för unga kvinnor. Ökningen beror främst på konsumtions
skulder. Åtta procent av unga mellan 16 och 22 år uppgav därtill att de utsatts för för
säljningsbedrägeri och/eller kort-/kreditbedrägeri under 2022. Hem- och konsumen
tkunskapen i årskurs 7–9 består av tre huvudsakliga delar: mat och matlagning, privatekonomi och konsumtion samt levnadsvanor. Att elever får kunskaper som gör att de kan navigera rätt i privatekonomiska frågor är vida mer angeläget än ”samtal om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning” eller ”arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv”. Regeringen borde överväga att låta privatekonomi utgöra den absoluta tyngdpunkten i hem- och konsumentkunskap i högstadiet.
Olovlig frånvaro
14. För att inhämta kunskap behöver eleverna vara närvarande i skolan. Närvaro ska främjas och frånvaro ska åtgärdas och noteras i betyget. Även i kommande yrkesliv är det av största vikt att vara delaktig och närvarande. Det är därför nödvändigt att det lärs in från start i skolan och att åtgärder sätts in på ett tidigt stadium vid olovlig frånvaro. Skolverket informerar om att rektorn är skyldig att utreda upprepad och längre frånvaro samt att vårdnadshavare ska informeras. Dock ges väldigt lite information om åtgärd
ande. Vårdnadshavare ska omedelbart få information från skolan vid elevens frånvaro. Elever med olovlig frånvaro har uppvisat bristande ansvarstagande, vilket bör få konsekvenser. Därför är det viktigt att olovlig frånvaro framgår av betyget. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa olovlig frånvaro i betyget.
Ökad reglerad undervisningstid på svenska
15. Svenska språket är av oersättligt värde för vår sammanhållning. Med stöd av 5
§ språklagen, ”Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhälls
områden”, är det därför viktigt att tillse att den övervägande delen av undervisningen i svenska skolor sker på det svenska språket. I dag lyder regleringen att grundskolan ska ha minst 50 procent undervisning på svenska, vilket lämnar öppet för att lika mycket undervisning sker på ett annat språk. Det är inte bra nog. Vi värnar svenska språket och önskar att denna procentsats regleras uppåt. Regeringen borde i sitt arbete överväga en ökad reglerad undervisningstid på svenska språket.
Den svenska kulturen och det svenska kulturarvet
16. Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse för och acceptans av svensk kultur och svenskt kulturarv. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, samhällssystem, traditioner, normer, värderingar, språk och religion. Utan goda kunskaper om kulturarv, vilket även omfattar medborgaransvar och hur vi bör behandla varandra, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona svensk kultur, den kristna etiken och den västerländska humanismens centrala betydelse för vårt samhälle samt Sveriges immateriella och materiella kulturarv – det vill säga tidigare generationers samlade kunskap och erfaren
heter samt bekantskap med äldre föremål, fornlämningar, kulturmiljöer och byggnads
verk. Undervisningen om svensk kultur och svenskt kulturarv ska följa eleven genom hela grundskolan och anpassas till respektive kursplan. Regeringen borde beakta detta i arbetet med läroplaner och ämnesplaner.
Värdet av läxor
17. Läxor utgör ett naturligt inslag i lärandet och är ett viktigt komplement till den schemalagda undervisningen. Det finns en mängd läxor som inte kräver stöd av några större förkunskaper eller hjälp av en förälder, såsom stavning, glosor, träning på multiplikationstabell, utantillinlärning, läsning, välskrivning med mera. Vi vill också framhålla att arbetet med läxor kan utgöra kvalitetstid mellan barn och föräldrar. Regeringen borde i sitt fortsatta arbete värna förekomsten av läxor.
Obligatorisk förberedelseskola
18. Invandrade elever har specifika behov och behöver lära sig svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildning. Behov finns även ofta av grundläggande kunskaper i de övriga ämnen som jämnåriga elever redan har. Det finns i dag kommuner som har någon typ av förberedelseskola eller förberedelseklasser. Att ha möjlighet att inrätta detta är inte tillräckligt. Sverigedemokraterna vill kraftigt begränsa antalet nyanlända elever, men de som kommer bör sättas i obligatorisk förberedelseskola. Denna verk
samhet ska ligga i egna lokaler, avskild från skolans ordinarie verksamhet.
Innan överflyttning till ordinarie undervisning ska eleven ha godkänt på ett nationellt prov utformat av Skolverket i svenska, samhälls- och medborgarkunskap, engelska och matematik för den årskurs som ska påbörjas för att säkerställa att eleven kan följa med i undervisningen. Elever slussas över från förberedelseskola till ordinarie undervisning genom inledande kontakttid i en tilltänkt klass. På så vis erhålls en likvärdig standard i alla kommuner i stället för det godtycke som råder i dag, och läraren i den mottagande klassen får på så sätt en mer homogen grupp, vilket främjar studiero och undervisnings
kvalitet. Skolverket bör ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar på samma vis över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen.
Vårt förslag om förberedelseskolor bygger i stora stycken på befintlig personal. I och med att vi vill avskaffa modersmålsundervisningen kan modersmålslärare i stället erbjudas arbete i förberedelseskolan tillsammans med behöriga lärare. Förberedelse
skolan kan hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande stödundervisning. Efter skoldagen förblir förberedelseskolan tillgänglig för de överflyttade elever som känner att de behöver extra stöd med det egna språket som referens. På så vis kommer över
flyttade elever också i kontakt med nyanlända elever och blir en inspirationskälla för dem. Denna form av förberedelseskola gynnar både elever i den ordinarie skolan och nyinvandrade elever eftersom de nyanlända rustas för ordinarie undervisning innan de blir en del av den. Regeringen borde i sitt arbete överväga att införa obligatorisk förberedelseskola.
Riktade insatser för skolor i utsatta områden
19. Läsåret 2023/24 uppgick andelen elever med utländsk bakgrund till 27 procent. Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Dessa elevers andel har ökat med 50 procent sedan 2010 då 18 procent av eleverna hade utländsk bakgrund. Andelen elever med utländsk bakgrund är nu så hög att dessa elever inte kan integreras genom att spridas jämnt i Sveriges alla klassrum. Idéer om att använda skolor som integrationsverktyg genom bussning, lottning och kvotering måste omedelbart överges. I stället ska ett paket med riktade insatser införas mot skolor med en hög andel invandrarelever och ordningsproblem i allmänhet samt skolor i utsatta områden i synnerhet. Dessa insatser ska för samhällets och elevens bästa utgöras av: disciplin, införda regler och normer som bygger på svensk tradition och svenska värderingar, tydligt kunskapsfokus där svenska utgör förstaspråk och talas i alla klassrum (bortsett från i språkundervisning) och korridorer, höga förväntningar på uppförande och akademiska prestationer, omedelbara konsekvenser vid dåligt uppförande och regelbrott och positiv återkoppling vid goda resultat och skötsamhet, längre skoldagar, sommarskola, mobilförbud och skoluniform. Utbildnings
modellen No Excuses som i dag tillämpas i liknande områden i USA och England kan användas som inspiration men behöver anpassas efter svenska förhållanden. Regeringen borde i sitt arbete överväga riktade insatser mot skolor i utsatta områden.
Daglig fysisk aktivitet och återinförda friluftsdagar
20. Den senaste Pep-rapporten visar att 2 av 10 barn och ungdomar når daglig rekommendation av fysisk aktivitet. Sverigedemokraterna har under lång tid drivit frågan om utökad idrottsundervisning och vill poängtera värdet av daglig fysisk aktivitet för barns och ungas välmående. Detta kan ske utanför lektionstid i anslutning till skolan och genom olika typer av samverkansprojekt. Ett bra exempel är det så kallade Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Projektet visade att barn och ungdomar som fick en timmes fysisk aktivitet varje dag även förbättrade sina studieresultat. Störst var skillnaden för pojkarna.
Idrottsundervisningen bör vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion mer än tävling och prestation. Forskning inom fysiologi har visat att ökad fysisk rörlighet är bra för hjärnan och hjärtat och ger bättre koncentrations- och inlärnings
förmåga, ökat välbefinnande, stärkt självförtroende samt ökad social förmåga. Daglig fysisk aktivitet kan naturligtvis även begränsa ökningen av barnfetma. Utöver detta, och för att ytterligare ge möjlighet till fysisk aktivitet, anser vi att de reglerade frilufts
dagarna ska återinföras. Regeringen borde därför överväga riktlinjer om daglig fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen samt verka för att återinföra de reglerade friluftsdagarna.
Nationell riktlinje för individanpassad skolmat
21. Andelen elever som begär specialkost har ökat markant. I en enkätundersökning från 2020 angav 83 procent (av de 171 av landets 290 kommuner som svarade) att andelen elever som ville ha specialkost hade ökat kraftigt i grundskolan. Skälen till detta är ofta religiösa och kulturella. Skolor kan få servera mängder av varianter av en och samma lunchrätt och situationen håller på att bli ohållbar.
Sverige är ett av tre länder i världen som erbjuder gratis fullödig skolmat för alla. Varje dag serveras omkring 1,4 miljoner skolmåltider. Andelen elever med specialkost beräknas vara 14,5 procent i genomsnitt. En specialkostportion är dubbelt så dyr som en ordinarie matportion avseende själva livsmedelskostnaden men räknas alla kostnader in beräknas specialkosten vara tre gånger så dyr. Kommunerna får inga extra pengar till specialkost, och ju mer pengar som läggs på individanpassade måltider desto mindre blir det till övrig mat. Ska vårt land kunna fortsätta tillhöra det ytterligt fåtal länder som erbjuder gratis skolmat krävs nationella riktlinjer. Dessa riktlinjer ska omfatta kravet att dagligen tillhandahålla en kötträtt, en vegetarisk rätt samt specialkost till de elever som kan styrka medicinska skäl med läkarintyg. All mat ska i möjligaste mån vara här
producerad, allt kött ska vara producerat i enlighet med svensk djurlagstiftning och all mat ska serveras enligt tallriksmodellen. Specialkost på grund av religiösa eller kulturella skäl ska inte erbjudas, utan dessa elever kan äta det vegetariska alternativet. Regeringen borde i sitt arbete överväga nationella riktlinjer för individanpassad skolmat.
Skoluniform på frivillig basis
22. Fördelarna med konform klädsel är flera. Skoluniform gör det lättare att identifiera elever som inte hör hemma på skolan, och den hets som förekommer när det gäller att klä sig snyggast eller enligt senaste mode minskar. En gemensam klädsel bidrar även starkt till att eleverna känner stolthet och samhörighet med den skola de går på.
Enhetlig klädsel bör införas på frivillig basis i det svenska skolsystemet, vilket inne
bär att enskilda kommuner får fatta beslut om enhetlig klädsel och vilken finansierings
modell som ska tillämpas. Ingen enskild kommun ska kunna förbjuda någon friskola i kommunen att använda enhetlig klädsel. Möjligheten att införa skoluniform bör skrivas in i skollagen. Regeringen borde i sitt arbete överväga möjligheten att införa skol
uniform på frivillig basis.
Drogtester vid misstanke om drogpåverkan
23. År 2022 svarade 7
procent av pojkarna och 6
procent av flickorna i åk
9 att de någon gång använt narkotika, enligt CAN:s nationella skolundersökning. Stockholmsenkäten 2024, som förutom i Stockholm genomförs i 24 av länets 26 kommuner, visar att 11 procent av pojkarna i åk
9 någon gång använde narkotika under 2023 och motsvarande andel för flickor var 9
procent. Ungas droganvändning måste motas och förhindras oavsett var det sker. Skolan får inte vara en fristad. Regeringen borde i sitt arbete över
väga införande av drogtester i skolor vid misstanke om att elever är drogpåverkade.
Utökad och förtydligad studie- och yrkesvägledning
24. Studie- och yrkesvägledningen bör stärkas och effektiviseras i grundskolan. Det är viktigt att elever hittar rätt i valen av vidareutbildning till framtida yrkesväg och att de i möjligaste mån lämnar skolan med goda utsikter på arbetsmarknaden. Det bör på sikt införas ett tak för hur många elever en studie- och yrkesvägledare har ansvar för. Studie- och yrkesvägledarnas roll och ansvar behöver förtydligas och samordnas, kompetensutveckling behöver möjliggöras, digitalt vägledningsstöd behöver utvecklas och karriärvägledningsperspektivet behöver förstärkas i olika skolämnen. I högstadiet bör varje elev utföra en veckas obligatorisk prao där ett omdöme ges som bifogas slutbetyget.
Lärare och övrig personal bör visa engagemang kring målet med skoltiden, nämligen att lära sig saker, forma sin framtid och erhålla ett yrke. Samtal om framtiden ska vara ett naturligt inslag i utbildningen från första klass och studie- och yrkesvägledaren ska introduceras redan i tidiga årskurser genom besök och samtal kring vilka fantastiska möjligheter det finns. Elever bör ges möjlighet till kontinuerliga möten med yrkes
verksamma och arbetsliv under grundskolans årskurser i mellan- och högstadiet. Skol
verket ska bistå med kontinuerlig statistik kring arbetsmarknadsutsikter och livslön, vilket studie- och yrkesvägledningen ska förmedla till högstadieeleverna. Skolor eller aktuell kommun kan till exempel anordna minimässor där eleverna får träffa olika arbetsgivare och branscher som inspirerar till ett framtida yrkesliv. Regeringen borde i sitt arbete beakta en förbättrad studie- och yrkesvägledning.
Demokrati och respekt samt kritiskt och självständigt tänkande
25. Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera och uppmuntra till kritiskt och självständigt tänkande. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag så att eleverna lär sig kamratanda, ärlighet, samarbete och visad hänsyn. I enlighet med detta ska skrivningarna om diskriminering i Lgr
22 ändras. I nuvarande text står: ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöver
skridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.” Självfallet ska politisk åskådning och politisk parti
tillhörighet inte heller utgöra grund för diskriminering och därför föras in i läroplanen. Regeringen borde beakta detta i sitt fortsatta arbete.
Svenska skolan ska vara partipolitiskt neutral
26. Skolan ska vara neutral och lärare ska inte ta partipolitisk ställning. Det ska föras in i gällande läroplan samt i skollagen att partipolitisk propaganda inte får förekomma under skoltid av skolpersonal. I första hand bör varning ges till den som bryter mot de demokratiska spelreglerna. Entledigande ska bli aktuellt om partipolitiskt ställnings
tagande fortsatt görs trots varning. Lärarna ska förväntas uttrycka sig så pass neutralt att eleverna inte ska kunna ana vederbörandes partipolitiska preferenser. Regeringen borde beakta detta i sitt fortsatta arbete.
Hemundervisning vid extraordinära händelser
27. Coronapandemin innebar många prövningar för både samhälle och skolväsende. Det är mycket viktigt att ha en bättre förberedelse inför dylika oförutsägbara extraordinära händelser framgent. När befolkningen ställs inför allvarliga hot behöver skolan kunna erbjuda flexibilitet för de individer som anses vara särskilt sårbara. Elever som själva tillhör en riskgrupp, eller vars föräldrar tillhör en riskgrupp, bör ha rätt till undervisning och fullföljd skolplikt hemifrån. Detta skulle vara ett avgränsat undantag från den i övrigt gällande skolplikten och endast gälla under en begränsad tid. Regeringen borde i sitt arbete överväga möjligheten till hemundervisning för extra sårbara elever vid extraordinära händelser.
Patrick Reslow (SD)
Robert Stenkvist (SD)
Jörgen Grubb (SD)
Anders Alftberg (SD)