Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.066 · ämneslikhet 0.954. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa fribeloppet och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa fribeloppet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 426 ord · B 286 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1126
av Helena Storckenfeldt (M)
Avskaffande av fribeloppet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa fribeloppet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Studenter uppmanas ofta att arbeta vid sidan om sina studier, dels för att det för många är väsentligt att ha en egen försörjning, dels för att det är att ta ett viktigt steg in på arbetsmarknaden. Idag begränsar fribeloppet möjligheten att jobba och studera parallellt då det sätter en maxgräns för det man får lov att tjäna under ett kalenderhalvår utan att få sina studiemedel indragna.
Studielån och studiebidrag är viktiga för alla som vill ha möjligheten att studera vidare. Bidraget och lånet ska räcka till uppehälle under studietiden så att den privata ekonomin inte ska stå i vägen för vidareutbildning. Det är en viktig del av Sveriges utveckling och har bidragit till den innovationskraft som Sverige idag besitter.
Storleken på fribeloppet fastställs på årlig basis och beror på om studierna sker på hel- eller deltid respektive på studiernas längd mätt i veckor per kalenderhalvår. Fribeloppet har höjts ett antal gånger, vilket är steg i rätt riktning. Det är dock fortfarande för många studenter som väljer att avstå arbetspass av rädsla för att förlora studiestödet. Att ekonomiska konsekvenser är grunden till rädslan för att jobba för mycket är för mig något bisarrt då det torde vara raka motsatsen. Dessutom är det fler som väljer att påbörja, färdigställa eller komplettera sina studier senare i livet. Då har man ofta en familjesituation att ta hänsyn till med marginellt utrymme att gå ner i inkomst. Studiestödssystemet ska och bör inte stå i vägen för människor som vill utbilda sig senare i livet.
Sommarjobb och deltidsarbete är viktiga steg in på arbetsmarknaden och kan för många korta tiden mellan färdigställda studier och arbete. Ett arbete innebär att man får erfarenhet av pressade situationer, beslutsfattande och ansvar. Dessutom efterfrågar många arbetsgivare att man engagerat sig eller arbetat under studietiden. För många rekryterare visar det en drivkraft och en arbetsmoral som är eftertraktad på arbets
marknaden.
Hårt arbete ska alltid löna sig, men idag bestraffas många studenter som jobbar för mycket vid sidan om sina studier. Hur man som student väljer att utforma sin studietid bör endast vara upp till studenten själv. Rimligtvis bör alla ha samma förutsättningar att studera, men har man möjligheten och förutsättningarna att arbeta vid sidan om ska man inte bestraffas genom att få sitt studiestöd indraget. Därför bör regeringen se över möjligheten att avskaffa fribeloppet helt.
Helena Storckenfeldt (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3293
av Helena Storckenfeldt och Joanna Lewerentz (båda M)
Avskaffande av fribeloppet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa fribeloppet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Studenter förväntas ofta arbeta vid sidan av sina studier. Dels för att många behöver en egen försörjning, dels för att arbete under studietiden är en viktig väg in på arbets
marknaden. I dag begränsar fribeloppet denna möjlighet genom att sätta en maxgräns för hur mycket en student får tjäna under ett kalenderhalvår utan att riskera sänkta studiemedel.
Studiemedelssystemet är avgörande för att alla ska kunna utbilda sig vidare oavsett ekonomiska förutsättningar. Bidrag och lån ska räcka till uppehälle, men systemet ska inte hindra den som vill och kan arbeta vid sidan av studierna. I takt med att fler väljer att studera senare i livet, ofta med familj och andra ekonomiska åtaganden, blir fri
beloppet en särskilt orimlig begränsning.
Även om fribeloppet höjts vid flera tillfällen, väljer fortfarande många studenter att tacka nej till arbetspass av rädsla för att förlora sitt studiestöd. Det innebär att unga människor avskräcks från att arbeta mer, trots att arbetsmarknaden efterfrågar drivkraft, ansvarstagande och arbetslivserfarenhet. Sommarjobb och deltidsarbete under studie
tiden förkortar ofta vägen till fast arbete efter examen och är meriter som arbetsgivare värdesätter högt.
Hårt arbete ska alltid löna sig. I dag straffas studenter som arbetar för mycket vid sidan av sina studier. Hur man som student väljer att lägga upp sin studietid bör vara upp till var och en. Den som har förutsättningar att arbeta extra ska inte riskera indraget studiestöd. Därför bör regeringen överväga att avskaffa fribeloppet helt.
Helena Storckenfeldt (M)
Joanna Lewerentz (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag