RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle

2024/25 · HC023217 · Amanda Lind (MP); Daniel Helldén (MP); Camilla Hansén (MP); Leila Ali Elmi (MP); Janine Alm Ericson (MP); Emma Berginger (MP); Mats Berglund (MP); Annika Hirvonen (MP); Linus Lakso (MP); Rebecka Le Moine (MP); Rasmus Ling (MP); Katarina Luhr (MP); Emma Nohrén (MP); Jan Riise (MP); Jacob Risberg (MP); Märta Stenevi (MP); Elin Söderberg (MP); Ulrika Westerlund (MP)

Original hos Riksdagen

B · Kultur och bildning

2025/26 · HD023775 · Amanda Lind (MP); Daniel Helldén (MP); Mats Berglund (MP); Leila Ali Elmi (MP); Janine Alm Ericson (MP); Emma Berginger (MP); Camilla Hansén (MP); Annika Hirvonen (MP); Linus Lakso (MP); Rebecka Le Moine (MP); Katarina Luhr (MP); Emma Nohrén (MP); Amanda Palmstierna (MP); Jan Riise (MP); Jacob Risberg (MP); Nils Seye Larsen (MP); Malte Tängmark Roos (MP); Ulrika Westerlund (MP)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.022 · ämneslikhet 0.715. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

7 möjliga matchningar · 112 yrkanden i A · 80 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A2 och B5 · textlikhet 0.487A: Avslag · B: Avslag

A2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för folkbildning genom ökat stöd till studieförbunden, fler platser på folkhögskolorna samt högre ersättning per plats och en större andel generella stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B5

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

Yrkande A26 och B71 · textlikhet 0.479A: Avslag · B: Avslag

A26

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en parlamentarisk utredning för ett långsiktigt hållbart betygssystem och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 26

Avslag

B71

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om långsiktigt hållbart mediestöd till tidskrifter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 71

Avslag

Yrkande A34 och B25 · textlikhet 0.695A: Avslag · B: Avslag

A34

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell strategi för att stärka medie- och informationskunnigheten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 34

Avslag

B25

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 25

Avslag

Yrkande A37 och B45 · textlikhet 0.461A: Avslag · B: Avslag

A37

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta nationella minoritetsspråk som ett nytt skolämne och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 37

Avslag

B45

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nya bestämmelser om undervisning i nationella minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 45

Avslag

Yrkande A40 och B16 · textlikhet 0.607A: Avslag · B: Avslag

A40

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever ska ha tillgång till estetiska verksamheter och att alla gymnasieutbildningar ska innehålla estetisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 40

Avslag

B16

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra estetisk verksamhet på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 16

Avslag

Yrkande A78 och B41 · textlikhet 0.516A: Avslag · B: Avslag

A78

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den statliga finansieringen av vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 78

Avslag

B41

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den statliga finansieringen av kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 41

Avslag

Yrkande A101 och B12 · textlikhet 0.741A: Avslag · B: Avslag

A101

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omställningsstöd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 101

Avslag

B12

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

105 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiken bör skapa rätt förutsättningar för ett livslångt lärande för befolkningen att hantera de globala megatrenderna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämlik skola för alla och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skollagstiftningen skärps med krav på huvudmannen att lärmiljöer utformas enligt principen om universell utformning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anmälningsplikt avseende barn, elever och studenter som befinner sig i landet utan tillstånd inte ska genomföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marknadsskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengssystemet görs om så att de kommunala skolorna kompenseras ekonomiskt för det lagstadgade ansvar de har, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att befintligt utbud ska väga tyngre vid beslut om etablering av nya skolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om etableringsstopp för nya vinstdrivande friskolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjligheter för kommuner till återkrävande av skolpeng från misskötta fristående förskolor och skolor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en bemanningsnorm i förskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart återinföra offentlighetsprincipen för alla skolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot vinstutdelande aktiebolagsskolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensamt skolval och förbud mot kötid som urvalsgrund och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förbud mot konfessionella friskolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 16

Avslag

A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friskolor ska rapportera in frånvaro till kommunen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 17

Avslag

A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tilltro till lärarprofessionen och tillitsstyrning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 18

Avslag

A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idéburna friskolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 19

Avslag

A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildningens kvalitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 20

Avslag

A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskoleklass ska ingå i den anpassade skolans uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 21

Avslag

A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärare och rektorer tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling genom hela arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 22

Avslag

A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildningsväsendets resultat genom ett nationellt kvalitetssystem och kvalitetsdialoger och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 23

Avslag

A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett skolledarlönelyft och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 24

Avslag

A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa betyget F i den obligatoriska skolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 25

Avslag

A27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att första betyget ska ges tidigast i årskurs 7 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 27

Avslag

A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka skolsegregationen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 28

Avslag

A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka statens ansvar för skolans finansiering och likvärdighet genom ett sektorsbidrag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 29

Avslag

A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt införa kostnadsfri kollektivtrafik för elever och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 30

Avslag

A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera barns, ungas och familjers läsning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 31

Avslag

A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till punktskrift ska skrivas in i skollagen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 32

Avslag

A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillräcklig finansiering för bemannade skolbibliotek och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 33

Avslag

A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skolans demokratiuppdrag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 35

Avslag

A36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beredskapskunskap bör inkluderas som en del i skolans demokratiuppdrag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 36

Avslag

A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp tidigare reformer för språkrevitalisering i skolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 38

Avslag

A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturens och kreativitetens utbildningskedja och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 39

Avslag

A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för ansvarsfull digitalisering av skolväsendet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 41

Avslag

A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolans digitalisering ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet där staten har ansvar för strategiska beslut, och skolhuvudmän för det professionella genomförandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 42

Avslag

A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever ska ha tillgång till såväl analoga som digitala läromedel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 43

Avslag

A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hjälp till långtidsfrånvarande elever och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 44

Avslag

A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all utbildning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 45

Avslag

A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljö, hållbarhet och biologisk mångfald i skolväsendet som helhet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 46

Avslag

A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och elever ska ha tillgång till Sveriges natur och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 47

Avslag

A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara friluftslivet som en pedagogisk resurs i alla skolformer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 48

Avslag

A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att ansvara för det nationella målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 49

Avslag

A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att allemansrätten lärs ut genom att tillämpa den i praktiken i lärandet om hållbarhet, natur och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 50

Avslag

A51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statistik över skolors utemiljöer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 51

Avslag

A52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska stimulera fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 52

Avslag

A53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om likvärdighetsbidrag för förskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 53

Avslag

A54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bemanningsnorm för minskade barngrupper i förskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 54

Avslag

A55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna aktivt erbjuder förskoleplatser från två års ålder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 55

Avslag

A56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimigränsen för rätten till allmän förskola från 15 till 30 timmar i veckan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 56

Avslag

A57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskolan ska vara avgiftsfri för låginkomsttagare med barn i förskolan från två års ålder samt att förskolan liksom grundskolan på sikt ska vara avgiftsfri för alla, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 57

Avslag

A58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskap om flerspråkighet ska ingå i utbildningarna till förskollärare och barnskötare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 58

Avslag

A59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till punktskrift skrivs in i skollagen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 59

Avslag

A60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn ska ha rätt till direktinskrivning i förskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 60

Avslag

A61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnskötare görs till en skyddad yrkestitel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 61

Avslag

A62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla barn rätt till fritidshemmet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 62

Avslag

A63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fritis ska vara avgiftsfritt och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 63

Avslag

A64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man ska kunna arbeta och samtidigt studera till lärare eller förskollärare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 64

Avslag

A65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärare fler kollegor som skolbibliotekarier, speciallärare och skolsköterskor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 65

Avslag

A66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska arbeta med att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 66

Avslag

A67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggd elevhälsa och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 67

Avslag

A68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elevhälsan genom att närma sig målen med en skolläkare per 7 000 elever samt en skolsköterska per 430 elever och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 68

Avslag

A69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elevhälsan med ett maxtak på 300 elever per skolkurator samt ett maxtak på 500 elever per skolpsykolog och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 69

Avslag

A70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever ska ha möjlighet att inom rimlig tid få tillgång till och kunna ta sig till kurator/psykolog och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 70

Avslag

A71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kostnadsfri frukost och lunch i grundskolan och gymnasiet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 71

Avslag

A72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kostnadsfri skollunch under loven och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 72

Avslag

A73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på skolor i glesbygder och skärgårdar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 73

Avslag

A74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till fjärrundervisning via länk i glesbygden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 74

Avslag

A75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa förenklande åtgärder för elever i gränsregioner att kunna gå i skolan i Norge, Danmark eller Finland och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 75

Avslag

A76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av vuxenutbildning och yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 76

Avslag

A77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka det statliga ansvaret för vuxenutbildningens planering och dimensionering och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 77

Avslag

A79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av introduktionsprogrammen så att måluppfyllelsen ökar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 79

Avslag

A80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 80

Avslag

A81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ukrainska flyktingar bättre möjligheter till utbildning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 81

Avslag

A82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn, oavsett kön och könsidentitet, ska mötas med höga förväntningar och erbjudas möjligheter att utvecklas i sina studier och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 82

Avslag

A83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn och elever ska möta förskollärare och lärare med genuspedagogisk kompetens och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 83

Avslag

A84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 84

Avslag

A85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elevhälsans och lärarnas kunskap om genusfrågor och normkritik och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 85

Avslag

A86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda rekryteringen till högskola, vuxenutbildning och yrkesutbildning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 86

Avslag

A87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgänglig barnomsorg även på kvällar, helger och nätter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 87

Avslag

A88. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör landets studie- och yrkesvägledning för både unga och vuxna mer jämställd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 88

Avslag

A89. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet för den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 89

Avslag

A90. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre utbildning som en kraft för omställningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 90

Avslag

A91. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade veckor för studiemedel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 91

Avslag

A92. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett Students at Risk-program i samverkan med Utrikesdepartementet och svenska högskolor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 92

Avslag

A93. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studenters ekonomiska trygghet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 93

Avslag

A94. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer lärarledd undervisning i högskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 94

Avslag

A95. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studenternas psykosociala hälsa och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 95

Avslag

A96. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell kartläggning av studenters psykiska hälsa och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 96

Avslag

A97. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenthälsan bör inkludera även icke studierelaterade problem och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 97

Avslag

A98. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studenthälsan och suicidprevention och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 98

Avslag

A99. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda känsliga personuppgifter i studiesyfte ska säkerställas inom ramen för GDPR och etikprövningslagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 99

Avslag

A100. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra deltidssjukskrivning, inte endast vid undantagsfall, för studenter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 100

Avslag

A102. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna grundforskningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 102

Avslag

A103. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka basanslagen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 103

Avslag

A104. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den avgiftsfria utbildningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 104

Avslag

A105. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna tryggare anställningar för forskare och lärare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 105

Avslag

A106. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för utländska doktorander, lärare och forskare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 106

Avslag

A107. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka miljö- och klimatforskningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 107

Avslag

A108. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) under Utbildningsdepartementet, likt övriga högskolor i Sverige, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 108

Avslag

A109. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för att fasa ut plågsamma djurförsök och gå över till djurförsöksfri forskning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 109

Avslag

A110. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka de statliga anslagen för att utveckla djurförsöksfria forskningsmetoder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 110

Avslag

A111. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa produktivitetsavdraget och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 111

Avslag

A112. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla etikprövningen för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 112

Avslag

73 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturens ekosystem och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kulturrådet i uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka principen om armlängds avstånd i bibliotekslagen och kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vidare slutsatserna från utredningen om folkbildning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anslagen till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkhögskolornas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studieförbunden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hela kedjan av kompetensförsörjning för kultursektorn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärlig högre utbildning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en skolkulturutredning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en statlig kulturgaranti och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur och musik i förskolan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturskolelag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 17

Avslag

B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta och förstärka kulturskolebidraget och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 18

Avslag

B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att värna och stärka det svenska språket och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 19

Avslag

B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om läsfrämjande satsningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 20

Avslag

B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utveckla litteraturpolitiken och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 21

Avslag

B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modersmålsundervisning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 22

Avslag

B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda älvdalskans status och se över möjligheten att erkänna älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 23

Avslag

B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdraget att undervisa i medie- och informationskunnighet ska stärkas i grund- och gymnasieskolans läroplaner och examensmål och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 24

Avslag

B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kulturarbetares arbetslivstrygghet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 26

Avslag

B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tid med konstnärsstipendium bör ses som överhoppningsbar vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 27

Avslag

B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa sjukförsäkringen efter personer med oregelbunden inkomst och för företagare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 28

Avslag

B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konstnärsallianserna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 29

Avslag

B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en revidering av strategi för företag i kulturella och kreativa branscher och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 30

Avslag

B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 31

Avslag

B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka upphovsrättsmakares rättigheter i relation till AI-utvecklingen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 32

Avslag

B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att höja kunskapen om AI som en del i arbetet med medie- och informationskunnighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 33

Avslag

B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria kulturen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 34

Avslag

B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att stärka livemusiken, den fria kulturen och den ideella kulturens förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 35

Avslag

B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stärkt och långsiktig finansiering av kulturen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 36

Avslag

B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om breddad finansiering av kulturen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 37

Avslag

B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda andrahandsförsäljning till ett högre pris än ursprungspriset eller erbjudande om andrahandsförsäljning till ett högre pris än ursprungspriset och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 38

Avslag

B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en stödfunktion för kommuner och regioner för att utöka användningen av enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 39

Avslag

B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 40

Avslag

B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kulturrådet i uppdrag att se över infrastrukturen för bild- och formkonsten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 42

Avslag

B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga effekterna som neddragningen av studieförbunden haft på ideell kultur och åtgärda de problem som uppstått och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 43

Avslag

B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för kulturanalys utökat uppdrag att även kartlägga den ideella kulturens effekter utifrån kulturpolitikens mål och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 44

Avslag

B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka nationella språkcentrum och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 46

Avslag

B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra finansiering av resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 47

Avslag

B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett permanent center för tornedalsk historia och kultur och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 48

Avslag

B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till Sametinget för att underlätta för fler samiska museer och kulturinstitutioner och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 49

Avslag

B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Giron Sámi Teáhter ett uppdrag som nationalscen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 50

Avslag

B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sametinget i uppdrag att samordna processer för repatriering och återbegravning av mänskliga kvarlevor och föremål och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 51

Avslag

B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att se över förutsättningar för att identifiera och återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 52

Avslag

B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 53

Avslag

B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa modellen för kostnadshyra för de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 54

Avslag

B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt och långsiktig finansiering för de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 55

Avslag

B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka Statens fastighetsverks ansvar över de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 56

Avslag

B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på att länsmuseer ska finnas i varje län bör skrivas in i museilagen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 57

Avslag

B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt stöd till kulturmiljövård och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 58

Avslag

B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen i Riksantikvarieämbetets utredning för att skydda det rörliga kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 59

Avslag

B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda forn- och kulturlämningar genom att ställa om till ett hållbart skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 60

Avslag

B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet natur- och kulturreservat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 61

Avslag

B62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen för att skydda skogslandskapets kulturvärden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 62

Avslag

B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera det aktiva kulturlivet i det lokala och nationella beredskapsarbetet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 63

Avslag

B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet, inklusive skydd mot hybrid- och cyberattacker, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 64

Avslag

B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civilsamhällets roll som bärande samhällskraft och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 65

Avslag

B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om stödsystemen till civilsamhälle och föreningsliv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 66

Avslag

B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta anslag till civilsamhället för att möjliggöra långsiktig planering och verksamhet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 67

Avslag

B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda förändringar av betaltjänstlagen för att underlätta för civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 68

Avslag

B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget från socialavgiftslagen ska gälla fler och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 69

Avslag

B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för dataspel och ett levande kulturliv kring gaming och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 70

Avslag

B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en filmfond och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 72

Avslag

B73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra produktionsincitamenten för film och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 73

Avslag

B74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka momsen på biografföreställningar och införa en biografavgift och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 74

Avslag

B75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en strömningsavgift och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 75

Avslag

B76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt mediestöd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 76

Avslag

B77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera effekterna av mediestödet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 77

Avslag

B78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till tidskrifter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 78

Avslag

B79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga public services oberoende och uppdragets bredd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 79

Avslag

B80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktigt hållbar och tillräcklig finansiering av public service och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 80

Avslag

Hela texten jämförs: A 16159 ord · B 14333 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att politiken bör skapa rätt förutsättningar för ett livslångt lärande för befolkningen att hantera de globala megatrenderna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för folkbildning genom ökat stöd till studieförbunden, fler platser på folkhögskolorna samt högre ersättning per plats och en större andel generella stöd, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en jämlik skola för alla och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skollagstiftningen skärps med krav på huvudmannen att lärmiljöer utformas enligt principen om universell utformning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anmälningsplikt avseende barn, elever och studenter som befinner sig i landet utan tillstånd inte ska genomföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om marknadsskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolpengssystemet görs om så att de kommunala skolorna kompenseras ekonomiskt för det lagstadgade ansvar de har, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att befintligt utbud ska väga tyngre vid beslut om etablering av nya skolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om etableringsstopp för nya vinstdrivande friskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa möjligheter för kommuner till återkrävande av skolpeng från misskötta fristående förskolor och skolor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en bemanningsnorm i förskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omedelbart återinföra offentlighetsprincipen för alla skolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot vinstutdelande aktiebolagsskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensamt skolval och förbud mot kötid som urvalsgrund och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett förbud mot konfessionella friskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skolinspektionen ska ta över prövningen och tillsynen av enskilda förskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att friskolor ska rapportera in frånvaro till kommunen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tilltro till lärarprofessionen och tillitsstyrning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om idéburna friskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildningens kvalitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskoleklass ska ingå i den anpassade skolans uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärare och rektorer tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling genom hela arbetslivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildningsväsendets resultat genom ett nationellt kvalitetssystem och kvalitetsdialoger och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett skolledarlönelyft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa betyget F i den obligatoriska skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en parlamentarisk utredning för ett långsiktigt hållbart betygssystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att första betyget ska ges tidigast i årskurs 7 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka skolsegregationen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka statens ansvar för skolans finansiering och likvärdighet genom ett sektorsbidrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på sikt införa kostnadsfri kollektivtrafik för elever och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera barns, ungas och familjers läsning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till punktskrift ska skrivas in i skollagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillräcklig finansiering för bemannade skolbibliotek och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell strategi för att stärka medie- och informationskunnigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skolans demokratiuppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beredskapskunskap bör inkluderas som en del i skolans demokratiuppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta nationella minoritetsspråk som ett nytt skolämne och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp tidigare reformer för språkrevitalisering i skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturens och kreativitetens utbildningskedja och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever ska ha tillgång till estetiska verksamheter och att alla gymnasieutbildningar ska innehålla estetisk verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för ansvarsfull digitalisering av skolväsendet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolans digitalisering ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet där staten har ansvar för strategiska beslut, och skolhuvudmän för det professionella genomförandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever ska ha tillgång till såväl analoga som digitala läromedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hjälp till långtidsfrånvarande elever och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all utbildning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om miljö, hållbarhet och biologisk mångfald i skolväsendet som helhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn och elever ska ha tillgång till Sveriges natur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara friluftslivet som en pedagogisk resurs i alla skolformer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att ansvara för det nationella målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att allemansrätten lärs ut genom att tillämpa den i praktiken i lärandet om hållbarhet, natur och friluftsliv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statistik över skolors utemiljöer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska stimulera fysisk aktivitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om likvärdighetsbidrag för förskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bemanningsnorm för minskade barngrupper i förskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunerna aktivt erbjuder förskoleplatser från två års ålder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja minimigränsen för rätten till allmän förskola från 15 till 30 timmar i veckan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskolan ska vara avgiftsfri för låginkomsttagare med barn i förskolan från två års ålder samt att förskolan liksom grundskolan på sikt ska vara avgiftsfri för alla, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kunskap om flerspråkighet ska ingå i utbildningarna till förskollärare och barnskötare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten till punktskrift skrivs in i skollagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn ska ha rätt till direktinskrivning i förskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barnskötare görs till en skyddad yrkestitel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla barn rätt till fritidshemmet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fritis ska vara avgiftsfritt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man ska kunna arbeta och samtidigt studera till lärare eller förskollärare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärare fler kollegor som skolbibliotekarier, speciallärare och skolsköterskor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska arbeta med att främja elevernas fysiska och psykiska hälsa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggd elevhälsa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elevhälsan genom att närma sig målen med en skolläkare per 7 000 elever samt en skolsköterska per 430 elever och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elevhälsan med ett maxtak på 300 elever per skolkurator samt ett maxtak på 500 elever per skolpsykolog och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla elever ska ha möjlighet att inom rimlig tid få tillgång till och kunna ta sig till kurator/psykolog och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kostnadsfri frukost och lunch i grundskolan och gymnasiet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kostnadsfri skollunch under loven och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på skolor i glesbygder och skärgårdar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka möjligheten till fjärrundervisning via länk i glesbygden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa förenklande åtgärder för elever i gränsregioner att kunna gå i skolan i Norge, Danmark eller Finland och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av vuxenutbildning och yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka det statliga ansvaret för vuxenutbildningens planering och dimensionering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den statliga finansieringen av vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av introduktionsprogrammen så att måluppfyllelsen ökar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ukrainska flyktingar bättre möjligheter till utbildning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla barn, oavsett kön och könsidentitet, ska mötas med höga förväntningar och erbjudas möjligheter att utvecklas i sina studier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn och elever ska möta förskollärare och lärare med genuspedagogisk kompetens och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka elevhälsans och lärarnas kunskap om genusfrågor och normkritik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda rekryteringen till högskola, vuxenutbildning och yrkesutbildning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgänglig barnomsorg även på kvällar, helger och nätter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör landets studie- och yrkesvägledning för både unga och vuxna mer jämställd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet för den akademiska friheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om högre utbildning som en kraft för omställningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade veckor för studiemedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett Students at Risk-program i samverkan med Utrikesdepartementet och svenska högskolor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studenters ekonomiska trygghet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mer lärarledd undervisning i högskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studenternas psykosociala hälsa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell kartläggning av studenters psykiska hälsa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studenthälsan bör inkludera även icke studierelaterade problem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om studenthälsan och suicidprevention och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda känsliga personuppgifter i studiesyfte ska säkerställas inom ramen för GDPR och etikprövningslagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra deltidssjukskrivning, inte endast vid undantagsfall, för studenter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omställningsstöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna grundforskningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka basanslagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den avgiftsfria utbildningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna tryggare anställningar för forskare och lärare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för utländska doktorander, lärare och forskare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka miljö- och klimatforskningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) under Utbildningsdepartementet, likt övriga högskolor i Sverige, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för att fasa ut plågsamma djurförsök och gå över till djurförsöksfri forskning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka de statliga anslagen för att utveckla djurförsöksfria forskningsmetoder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa produktivitetsavdraget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla etikprövningen för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Miljöpartiets politik har sin bas i den gröna ideologin som utgår från de tre solidariteterna. solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet solidaritet med kommande generationer solidaritet med världens alla människor Målet är social hållbarhet, ekonomin är ett verktyg och samhället byggs inom planetens ekologiska gränser. Utbildning och bildning är bärande delar av ett socialt hållbart sam ­ hälle och det fjärde av FN:s globala hållbarhetsmål. När hen ges rätt förutsättningar är människan kreativ och ansvarstagande. En god utbildning är avgörande för att skapa de förutsättningarna och se till så att alla får chansen till självförverkligande och själv ­ ständighet. Utbildning och bildningen spelar därför en väldigt viktig roll i att skapa förutsättningarna för att förverkliga individens frihet. Via skolan ska barn och ungdomar få viljan och redskapen att lära, kritiskt granska och utvecklas genom livet. I skolan ska varje barn lära sig att läsa, skriva och räkna, skapa, delta i samhällsdiskussionen, sam ­ arbeta och umgås med andra och påverka sin egen livssituation. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för en skola där vi kan lita till elevens nyfikenhet och lärarens kompetens. Att uppnå det kräver dock att skolan får tillräckligt med resurser för att alla som jobbar i skolan ska få en ärlig chans att ge alla elever det stöd som de behöver och har rätt till. Skolan ska ge alla elever möjligheter att växa och utvecklas utifrån var och ens förutsättningar, oavsett vem de är, var de kommer ifrån och vilka föräldrar de har. Livslångt lärande, utbildning, folkbildning och forskning är avgörande för att hitta svaren på de utmaningar vårt samhälle står inför. Vuxenutbildning, folkbildning och folkhögskolor erbjuder nya vägar till utbildning och bildning genom hela livet. Högre utbildning, forskarutbildning och forskning är drivande för Sverige som kunskaps ­ nation. Det livslånga lärandet och vår struktur för utbildning och bildning är som ett komplext ekosystem där alla delar behöver vara livskraftiga. Bildning, utbildning och livslångt lärande Bildning för alla - folkbildning som en del av en stark demokrati Folkbildningen är en arena för kunskap och bildning. Den ska vara fri och frivillig: den står fri från påverkan utifrån och bygger på frivillighet i deltagandet för alla inblandade. Folkbildningen är inkluderande, den attraherar olika människor och hämtar deltagare brett ur alla grupper i befolkningen. Folkbildningen har flera syften; det handlar om att enskilda individer ska kunna utvecklas med utbildning och bildning, och att stärka och utveckla demokratin i hela samhället. Miljöpartiet vill att förutsättningarna för folk ­ bildningen stärks och att den ska inkludera fler. Vi vill se ett ökat stöd till studie ­ förbunden, skapa fler platser på folkhögskolorna och öka ersättningen per plats, samt öka andelen generellt stöd i stället för projekt och riktade bidrag. En jämlik skola för alla Skolan, med alla skolformer från förskola till gymnasium, är en viktig plats för att ge alla barn likvärdiga möjligheter till bildning, kreativitet och kulturupplevelser. Skolan ska ge varje barn möjlighet att vara sig själv och växa till den hen vill vara. Genom skolan ska barn och ungdomar få lusten och redskapen att lära och utvecklas genom livet. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär att den ska jämna ut skillnader i barns och elevers bakgrund. Men likvärdigheten i skolan försämras och det skolsystem vi har förstärker skillnaderna. Miljöpartiet vill ge skolan mer resurser och se till att resurserna fördelas efter behov. Barn är olika och skolan måste därför kunna ta hänsyn till, och ta vara på, olikheter i intressen, styrkor och inlärningsmetoder. Därför vill vi göra ännu mer för att öka jämlik ­ heten och bryta segregationen – alla har rätt att utvecklas i skolan. Svensk skola är till för alla barn. Det innebär att barns och elevers rätt till utbildning kommer i första hand, och de ska kunna känna sig trygga på förskolan och i skolan. Det innebär bland annat att det är uteslutet för Miljöpartiet att ställa sig bakom förslag om att medarbetare i skolan ska anmäla om de misstänker att ett barn är i Sverige utan tillstånd. Avskaffa marknadsskolan Miljöpartiet anser att skolans syfte alltid ska vara utbildning – aldrig vinst. Därför hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan. Marknadsskolan har skapat en ny logik kring utbildningssektorn som inte bara ändrar villkoren för de skolor som är vinst ­ utdelande, utan också för andra fristående skolor och kommunala skolor. Om vi vill skapa ett samhälle som håller ihop måste skolan bli del av lösningen, och inte nu något som ökar skillnader mellan grupper i samhället. Marknadsskolan har försvårat arbetssituationen för rektorer och lärare eftersom den har gjort elever till intäkter och föräldrar till kunder. Dessutom har vi en utveckling mot större och större detaljreglering av skolan för att vissa skolbolag inte ska kunna skära ner på kvaliteten för mycket för att göra större vinst. Det drabbar lärarna eftersom det ökar på den administrativa bördan och krymper deras professionella utrymme till det som är lätt att mäta och jämföra. En del av marknadens logik är affärshemligheter. I konkurrenssituationer är det inte konstigt att man vill hemlighålla receptet på framgång. Men i ett offentligt finansierat utbildningssystem är det inte bara konstigt, utan skadligt och orättvist. Det finns inget skäl att inte omedelbart återinföra offentlighetsprincipen på alla skolor i Sverige. I Sverige har vi en lång tradition av öppenhet och transparens när det gäller myndighets ­ utövning. Skolor ägnar sig åt myndighetsutövning och förvaltar stora mängder skatte ­ pengar. Att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen är därför helt orimligt. Dagens system med skolpeng måste reformeras. Riksrevisionen har granskat skolpengen i sin nuvarande utformning och konstaterar att den motverkar en likvärdig skola och behöver förändras. Det nuvarande systemet gör det svårt att planera och fördela resurser effektivt. Kommuner fördelar skolpeng till fristående skolor på samma grunder som till sina egna skolor. Kommuner har dock ansvar och skyldigheter som friskolor inte har. Sammantaget innebär detta en betydande merkostnad för kommunala skolor som de bör kompenseras för. Olika uppdrag medför olika kostnader, därför blir inte lika villkor ett rättvist och effektivt sätt att fördela pengar. Det kan leda till absurda situationer som att elevers byte av skola leder till ökade kostnader för kommunens elever totalt. Eller att ökade kostnader som bara drabbar kommunen leder till att fristående huvudmän, utan ökade kostnader, får mer pengar. Skolpengssystemet måste göras om så att de kommunala skolorna kompenseras för det lagstadgade ansvar de har och så att större hänsyn tas till de kommunala skolornas fasta och trögrörliga kostnader. Miljöpartiet vill därför att kommunerna ska ersättas för kostnaden att alltid vara beredd att ta emot nya elever. Miljöpartiet anser att det är hög tid att förbjuda de vinstutdelande aktiebolagsskolorna och få bort marknadslogiken ur skolan. Tills dess att ett vinststopp har införts behöver ett omedelbart etableringsstopp införas. Friskolor ska dessutom behöva rapportera in frånvaro till kommunen, precis som kommunala skolor redan gör. Efter marknadsskolan I ett marknadsstyrt system krävs det kontroll, detaljerade regelverk och över ­ dokumentation för att motverka systemets värsta avarter. Vår vision är en tillitsstyrd skola där tillit och respekt för skolans professioner är ett bärande inslag. Det är lärare, rektorer, speciallärare och specialpedagoger som är experter på att utbilda elever – det måste också vara det de får ägna sin tid åt. Att politiken signalerar att man litar på skolans professioner är också en viktig del i att uppvärdera professionen. Miljöpartiet har hög tilltro till lärarnas kompetens och erfarenhet. Vi vill tillbaka till ett samhälle som har hög tillit till skolan och de som jobbar där . Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för en skola där vi kan lita till elevens nyfikenhet och lärarens kompetens. Som ger dem förutsättningar och mandat att göra ett bra jobb och möta varje elev utifrån deras naturliga lust att lära, även när eleven har stora behov av särskilt stöd. Politikens uppgift är inte att detaljstyra och kontrollera pedagogen i det dagliga arbetet i klassrummet, utan att ge förutsättningarna för att skolans medarbetare ska kunna använda sin fulla kompetens. Gör skillnad på idéburna och vinstutdelande friskolor De idéburna skolorna har bidragit till en mångfald av pedagogiker och arbetssätt och många gånger även till att den lilla skolan utanför huvudorten kan finnas kvar. Den mångfalden och valfriheten vill vi värna. Miljöpartiet bejakar pedagogisk mångfald i skolan, vare sig skolans huvudman är offentlig eller enskild. Mångfalden ger elever och föräldrar möjlighet att välja en utbildning vars pedagogiska inriktning passar eleven. Miljöpartiet har alltid välkomnat fristående skolor som drivs utan vinstsyfte, utifrån alternativ pedagogik eller som lokala, mindre skolor. Förväntningarna på att all utbildning bedrivs på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, av utbildade lärare som har tillräcklig tid med sina elever, gäller på samma sätt för alla skolor. Det är stor skillnad på att driva en skola med elevens bästa i fokus, och att driva den i syfte att dela ut vinst. Sverige har hundratals idéburna skolor som har helt andra förutsättningar för sin verksamhet än vad vinstutdelande skolor har. Aktörer som inte försöker att bli av med elever som är dyrare att undervisa, eller att runda hörn för att spara pengar. Det är skillnad på att driva skola för elevernas skull eller för aktieägarnas skull. Utbildningens kvalitet Samhällets förväntningar på skolväsendet är höga. Utbildning i en snabbt föränderlig omvärld är komplext och måste ges de bästa förutsättningarna. Det innebär ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete på varje förskola och skola som bidrar till ökad kvalitet och likvärdighet, samt höga kunskapsresultat. Ett sätt för staten att ta större ansvar för likvärdig utbildning i hela landet är att se till att skolhuvudmännen får stöd för det. Skolverket är den myndighet som stödjer skolhuvudmännen i kvalitets ­ arbetet och behöver ge ett aktivt stöd för skolor att arbeta med att utveckla sin verksam ­ het. Alla skolor ska vara bra skolor, och det kräver ett systematiskt kvalitetsarbete, till exempel med kvalitetsdialoger och särskilda insatser som ”Samverkan för bästa skola” . Kunskap, betyg och bedömning Det svenska betygssystemet har idag flera olika syften. Dels förväntas betyg ge information och återkoppling på elevens kunskapsutveckling till elever och vårdnads ­ havare, dels syftar de till motivation och incitament för elever att lära sig mer och utvecklas. I viss mån används betygen också som ett mått på skolans kvalitet, och som argument vid resurstilldelning. Det vetenskapliga stödet för att betyg fyller de syftena är svagt. Slutligen fungerar betygen som urvalsinstrument vid antagning till vidare studier på gymnasial och eftergymnasial nivå. Miljöpartiet oroas av det ensidiga fokuset på betyg och kontroller i utbildningen. Betyg ska användas när det finns skäl för det, till exempel som ett av flera urvals ­ instrument för fortsatta studier. Det finns inte vetenskapligt stöd för att betyg bidrar positivt till elevernas kunskapsutveckling, och vi motsätter oss betyg på mellanstadiet men accepterar betyg från årskurs sju, trots att det huvudsakligen fyller en funktion som urvalsinstrument. Dagens system gör att unga tidigt hindras från att etablera sig i samhället. Varje år är det omkring var sjätte elev som lämnar grundskolan utan att ha godkända betyg i till ­ räckligt många ämnen för att kunna läsa vidare på gymnasiet. Den elevgruppen är också överrepresenterad bland de ungdomar som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, eftersom det idag är i princip nödvändigt att ha en gymnasieutbildning för att få en anställning. Dagens system innebär med andra ord att vi i praktiken har en skola som slår ut barn redan i tidig ålder. Alla elever har rätt till en rättvis bedömning av sina kunskaper som på riktigt ger information om kunskapsutvecklingen, motiverar eleverna att lära sig mer och stödjer en positiv personlig utveckling. Bedömningen ligger till grund för att eleven får rätt stöd i rätt tid. Nu har vi ett betygssystem som slår ut elever och där varning för underkänt beskrivs som ett sätt för att skolan ska ge det stöd eleven redan har rätt till. Dagens skarpa godkändgräns orsakar ohälsa genom att underkända betyg riskerar att rasera elevernas självkänsla och motivation i skolan. Vi vill avskaffa betyget F (underkänt) i den obligatoriska skolan. Regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning för ett långsiktigt hållbart betygsystem. Den behöver ge svar på hur ett betygssystem utan underkända betyg kan fungera när det gäller antagning till gymnasiet och högskolan. Utredningen behöver också ge förslag kring den ökande rättsosäkerheten när det gäller betyg, som används i marknads ­ föringssyfte och där lärare utsätts för påtryckningar för att sätta högre betyg på felaktig grund. Den parlamentariska utredningen kan utgå ifrån, men behöver inte vara begränsad till, pågående utredning U 2023:02 Likvärdiga betyg och meritvärden. Motverka skolsegregationen En av den svenska skolans största utmaningar enligt den internationella Pisamätningen och OECD:s analyser är skolsegregationen. Den största orsaken till segregerade skolor är boendesegregationen. Men svenska skolor är också segregerade på så vis att elever med föräldrar med olika utbildningsbakgrund väljer olika skolor, och pedagogiskt segregerade genom att de bästa lärarna tenderar att oftare arbeta på skolor med elever som har goda förutsättningar att klara skolan. Skolsegregationen leder till att alla barn inte får samma chans till en bra utbildning, och skolmarknaden som den är utformad idag förstärker skolsegregationen. Eleverna ska kunna välja skola, men skolor ska inte få välja elever. Vi vill därför förbjuda kötid som urvalsgrund och införa ett gemensamt skolval till förskoleklass och grundskola, där alla elever och alla skolor, kommunala som fristående, deltar. Miljö ­ partiet vill inrätta ett gemensamt antagningssystem för skolan där ingen ska kunna paxa plats på förhand. Skolhuvudmännen och hemkommunerna ska ha ett ansvar för att verka för en allsidig social sammansättning. I antagningen till skolor ska man även beakta syskonförtur, närhetsprincipen och skolkedjor, vilket innebär att det ska finnas en plan för vilken skola eleven ska gå på under hela sin grundskoletid. Både hel- och halv ­ syskon ska gälla för syskonförtur, i enlighet med betänkande 2021/22:UbU33 Ett mer likvärdigt skolval, som tyvärr röstades ner i riksdagen. Alla barn ska få samma chans att gå i önskad skola, oavsett föräldrar och bakgrund. Öka statens andel i finansieringen av skolan med sektorsbidrag Politikens uppgift är att ge rektorer och lärare rätt förutsättningar att göra sitt jobb – rätt förutsättningar att bygga en jämlik skola där alla elever får en ärlig chans. En under ­ finansierad skola leder till höga kostnader för hela samhället och för eleverna i synnerhet. Samtidigt skiljer de ekonomiska och socioekonomiska förutsättningarna sig åt mellan kommuner. För att skolan ska bli jämlik behöver finansieringen säkras. Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen av skolan och förskolan. Vi vill därför förstärka det befintliga statliga likvärdighetsbidraget för grundskola, fritidsverksamhet och förskoleklass. Vi vill också stärka likvärdigheten i förskolan genom att öka statens andel av förskolans finansiering. En förutsättning för att staten effektivt ska kunna ta ett större ansvar för skolans finansiering och utjämna socioekonomiska skillnader mellan olika kommuner är att de riktade statsbidragen blir färre och enklare, och att sektorsbidrag till förskola och skola utvecklas. Utjämningskommitténs rapport Nätt och jämnt (SOU 2024:50) har ett förslag på sektorsbidrag, och utredningens förslag är ute på remiss. Med utgångspunkt i Utjämningskommitténs förslag om ett sektorsbidrag skulle ett sektorsbidrag kunna uppgå till drygt 12 miljarder kronor genom sammanslagning av olika statsbidrag och anslag. Miljöpartiet följer noga remissvaren och tar del av synpunkter på utredningen för att fortsätta utveckla ett sektorsbidrag som stärker statens ansvar för förskolans och skolans finansiering. För att underlätta för elever att resa själva till sin skola på ett klimatsmart sätt vill vi på sikt införa avgiftsfri kollektivtrafik för skolelever. Skolor i glesbygder och skärgårdar Miljöpartiet är beredda att undersöka möjligheten att införa ett statligt bidrag för mindre skolor där detta skulle behövas, till exempel i glesbygd och skärgårdskommuner. Samma gäller bemanningen med studie- och yrkesvägledare. Denna satsning ska finansieras inom ramen för ett utbyggt likvärdighetsbidrag från staten. Lärarbristen är särskilt stor i glesare bebodda områden i vårt land. Här måste vi se till att möjligheten till fjärrundervisning utökas till stöd för såväl elever som lärare. För yngre elever är det viktigt att det finns en lärare eller en annan lämplig handledare på plats vid fjärrundervisning. Skolmyndigheterna behöver erbjuda stöd och genomföra tillsyn för att säkerställa att undervisningen är av god kvalitet. Vi vill även se förenklande åtgärder för elever i gränsregioner att kunna gå i skolan i Norge, Danmark eller Finland. En bättre arbetsmiljö i skolan för alla Skolan är en arbetsplats för både barn och elever och många olika yrkesgrupper, från lärare till kockar. Vi måste därför ta såväl elevers som medarbetares arbetsmiljö på allvar. Idag är många elever otrygga på den plats där de spenderar sin vardag, och medarbetare ger liknande beskrivningar. Vi behöver därför säkra tryggheten i skolan. Eleverna har den bästa kunskapen om hur deras egen vardag ser ut, och det är viktigt att elevernas lagstadgade inflytande på utbildningen verkställs, t.ex. att skolan stödjer elevernas organisering, arbetar strukturerat med elevskyddsombud och skyddsronder. Barn och elever har en lagstadgad rätt till inflytande över sin utbildning. Läraryrket har gått från ett friskyrke till ett riskyrke, med sjukskrivningstal som sticker ut i jämförelse med liknande yrken. Grunden för att kunna ge barn och elever den utbildning de har rätt till är en god arbetsmiljö. Skolans medarbetare måste få en bättre arbetsmiljö och förutsättningar att känna att man räcker till och kan göra ett bra jobb. Lärares arbetsbelastning är hög, och det är ett misstag att spara på skolan genom att ta bort andra yrkeskategorier. Lärare behöver fler kollegor i form av bland andra skolbibliotekarier, administratörer, speciallärare, elevassistenter och skolsköterskor. Att lärare och rektorer får tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling genom hela arbetslivet är avgörande för en hög och likvärdig kvalitet i undervisningen. Det är också viktigt för att säkerställa forskningsförankringen i undervisningen och inte minst för att öka attraktiviteten i skolprofessionerna, där vi har stor brist idag. Rätt lön är viktigt för att fler ska vilja bli lärare och stanna i yrket. Miljöpartiet har arbetat för att öka läraryrkets attraktionskraft och för att öka antalet utbildade lärare. Medellönen för en grundskollärare ökade med 23 procent under Miljöpartiets tid i regering, från 29 300 kr 2014 till 36 200 kr 2020. Antalet lärare i skolan och vuxen ­ utbildningen ökade dessutom med nästan 20 000 heltidstjänster under samma tid. På landsbygderna och i skärgårdarna är lärarbristen ibland svår att möta. Fler än var fjärde biträdande rektor tjänar samma eller lägre än sin högst betalda lärare. Det är ett resultat av lärarlönelyftet och karriärstegsreformen. Det är viktigt med höga löner för lärare, men skolledarna är också helt centrala för utbildningskvaliteten. Att personer med hög och rätt kompetens väljer att ta ett ledaransvar över utbildnings ­ verksamheten på Sveriges skolor är avgörande för kvaliteten på skolgången för våra barn. Miljöpartiet ser därför anledning att införa ett skolledarlönelyft. Fjärrundervisning, som interaktiv undervisning där elever och lärare är på olika platser, kan göra det möjligt för elever att undervisas av behöriga lärare i sitt klassrum med andra vuxna som kan ge stöd under lektionen. Det är ett sätt att hantera lärarbristen och försäkra att också elever i hela landet kan undervisas av behöriga lärare i alla ämnen. För vissa elever som har en sjukdom, funktionsnedsättning eller svår social situation bör distansundervisning tillåtas, där eleven och läraren har kontinuerlig kontakt. Det kan vara ett verktyg som ökar tillgängligheten till utbildning med behöriga lärare för den som av olika skäl inte kan befinna sig i skolan just då. För elever med problematisk skolfrånvaro är distansundervisning ett sätt att tillgodogöra sig utbildning trots frånvaro. Det är viktigt att elevernas rätt till utbildning är i fokus. Närundervisning, med skickliga lärare som har tid tillsammans med sina elever i fysiska klassrum, är grundförutsättningen. Möjligheten till fjärr- och distansundervisning i vissa moment i vissa ämnen behövs också för att underlätta för i synnerhet mindre skolor att erbjuda en utbildning av god kvalitet och för elever som har särskilda behov. Kontinuerlig utveckling i yrket och en god löneutveckling för de lärare som tar sig an de svåraste utmaningarna har betydelse, men för att långsiktigt locka de skickligaste lärarna till de skolor som har störst utmaningar krävs även insatser för lärarnas arbets ­ miljö. Det kan handla om mindre klasser och mer tid för planering, uppföljning och möten med varje enskild elev. Vi vill också att skollagstiftningen skärps med krav på huvudmannen att skol- och lärmiljöer utformas enligt principen om universell utformning. Universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början, för att inkludera fler. På så sätt behöver man göra färre individuella anpassningar, och skapar en bättre lärmiljö för fler. En starkare skola med fler lärare En skola av hög kvalitet behöver välutbildade och engagerade lärare. Fler ska vilja bli lärare och stanna i läraryrket. Fram till år 2035 visar prognosen att det behöver rekryteras förskollärare och lärare motsvarande 131 000 heltidstjänster. Om man antar att examinationstakten är oförändrad innebär det att det saknas ca 12 000 förskollärare och lärare 2035. Lärarbristen kräver innovativa, kraftfulla insatser och nära samverkan mellan stat, huvudmän och de universitet och högskolor som anordnar lärarutbildningar. En nöd ­ vändig åtgärd är att fortsätta bygga ut antalet utbildningsplatser, öka genomströmningen och se till att man kan utbilda sig till lärare i hela landet. Det ska vara enkelt för den som vill komplettera sin tidigare utbildning och yrkes ­ erfarenhet med den pedagogiska utbildning som krävs för att bli en bra lärare, inte minst för dem som redan har ämneskompetens. Därför är det viktigt att fortsätta arbeta med fler vägar in i läraryrket som korta kompletterande utbildningar och validering av reell kompetens. Det är viktigt att dessa vägar utvärderas och att vi fortsätter hitta nya vägar som ger tillräckligt med pedagogisk kompetens till dem som vill kliva in i skolans värld. Miljöpartiet vill att modellen med arbetsintegrerad lärarutbildning fortsätter att utvecklas. Arbetsintegrerad lärarutbildning innebär att studenter kombinerar studier med anställning som läraraspiranter. Det innebär att det blir fler vuxna i klassrummen direkt, men att det tar längre tid till examen. Kunskap från de senaste åren behöver tas tillvara för att fortsätta göra utbildningen tillgänglig för fler huvudmän och studenter. Skolledare Rektorer och skolledare behöver ha förutsättningar att utföra sitt omfattande och komplexa uppdrag att vara pedagogiska ledare och chefer för alla skolans medarbetare. Det måste finnas tillit och mandat från huvudmannen att utföra uppdraget enligt skollagen och tillräckliga resurser. Rektorerna har en avgörande roll för skolans utveckling och fler behöver lockas att ta steget till ledar- och chefsroller i skolan, samtidigt som villkoren att utföra uppdraget är sådana att man kan, vill och orkar stanna kvar. Attraktiviteten i yrket måste öka, vilket också handlar om arbetsmiljö, lön och kompetensutveckling. Ett professions ­ program för rektorer införs och blir en del i kontinuerlig kompetensutveckling och forskningsförankring. Villkoren för Sveriges viktigaste ledare måste bli bättre, så att man stannar i sina uppdrag längre. Den höga omsättningen på rektorer och skolledare är en stor riskfaktor för utbildningens kvalitet. Utbildning som arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete Förskola, grundskola och gymnasium är den självklara arenan för hälsofrämjande och förebyggande arbete eftersom de allra flesta unga finns där, och i grundskolan med skolplikt som grund. Elever som går i förskolan och sedan går ut grundskolan och gymnasiet med till ­ räckliga kunskaper kommer att ha ett bättre liv än de som inte gör det. Samhällets uppgift är att ge förutsättningar för var och en att ha den möjligheten. Den som vill bygga ett starkt samhälle investerar i ett utbildningssystem som stärker barn, elever och studenter och ser till att de har de kunskaper de behöver för att leva ett gott liv. Det är stort fokus på de akademiska kunskaperna, ofta med frasen ”läsa, skriva, räkna” och det är en självklarhet. Däremot saknas fokus på övriga kunskaper om hur man kan leva ett gott liv. Idag vet svenska ungdomar mer om psykisk ohälsa, men det är inte självklart att skolan ger kunskaper om hur man hanterar sin psykiska hälsa. Det borde det vara. Arbetet med hälsofrämjande och förebyggande arbete är dock inte enbart skolans uppgift, utan behöver ske i nära samverkan med andra delar av samhället. Skolans huvuduppgift är utbildning av hög kvalité, och när skolan lyckas med den uppgiften är det en stark skyddsfaktor för individer, grupper och samhälle. För att skolan ska lyckas med sitt otroligt viktiga uppdrag behöver den få vara en främjande, trygg och säker miljö där barn skyddas från våld, insocialisering i kriminalitet och andra risker eller negativ påverkan. Det kräver både relevant kapacitet i den egna organisationen och nära samverkan med främst socialtjänst, polis, fritidsverksamhet och hälso- och sjukvård. På samma sätt är skolans verksamhet central för att de aktörer som möter och hanterar barn och unga ska lyckas med sitt arbete. Det ska därför i alla kommuner finnas tillgång till operativa lokala samverkansstrukturer. Dessa ska både kunna hantera förebyggande samverkan som säkerställer att barn får rätt insatser i rätt tid, och bredare frågor som tryggheten i och kring skolorna. Skolan har förutsättningar att vara ett nav i lokalsamhället, kring vilket man kan bygga social sammanhållning, hållbarhet och gemenskap. Skolan ska ges förutsättningar att stötta föreningsliv och civilsamhälle med exempelvis tillgång till lokaler. Elevhälsa En av de viktigaste investeringarna handlar om elevers hälsa. Elever som far illa eller mår dåligt riskerar att detta blir ett hinder också för lärandet och skolgången. Därför måste alla elever få rätt hjälp i rätt tid, och mobbning och annan utsatthet bekämpas. En bra elevhälsa ska vara tillgänglig för eleverna och ska kunna hjälpa lärarna att vara en motor i arbetet för trygghet och studiero på skolan. Det kräver en förstärkt elevhälsa som också sätter stödet till den enskilda eleven i centrum. Det kräver också en utvecklad samverkan mellan elevhälsan, socialtjänsten och den allmänna hälso- och sjukvården. Ingen elev ska falla mellan stolarna. Miljöpartiet vill att bedömningar av psykisk och psykosocial hälsa ska inkluderas i de hälsobesök inom elevhälsan som innefattar allmänna hälsokontroller. Detta för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa i tid. Alla elever ska ha möjlighet att inom rimlig tid få tillgång till och kunna ta sig till kurator eller psykolog. Vi behöver en utbyggd elevhälsa på våra skolor. Den psykiska ohälsan bland unga ökar och det behövs en utvecklad samverkan mellan elevhälsan, socialtjänsten och den allmänna hälso- och sjukvården. Miljöpartiet vill införa ett system med en basbemanning för elevhälsan på alla skolor utifrån en socioekonomisk viktning av eleverna på skolan, där skolor med sämre förutsättningar i mer utsatta områden måste ha en mer utbyggd elevhälsa. I den statliga utredningen ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven” (SOU 2021:11) föreslås regleringar för elevhälsan. Utredningen föreslår att det minst ska vara en skolläkare per 7 000 elever, en skolpsykolog per 1 000 elever, en skolsköterska per 430 elever och en kurator per 400 elever. Det skulle innebära färre elever per yrkeskategori för alla kategorier inom elevhälsan, t.ex. har idag skolläkare ansvaret för i snitt cirka 10 000 elever och 1 500 för psykologer. Miljöpartiet vill att det ska bli fler skolläkare, skolpsykologer, skolsköterskor och kuratorer i den svenska skolan för att närma sig målen i utredningen. För skolkuratorer och skolpsykologer anser vi att det är särskilt viktigt att möta de växande behov som finns bland eleverna i landets skolor. Vi vill gå längre än utredningens förslag och säkerställa finansieringen med ett maxtak på 300 elever per skolkurator samt ett maxtak på 500 elever per skolpsykolog. Rätt stöd i rätt tid Fortfarande kommer stödet till elever som behöver det alltför sent under skolgången. Istället för att sätta in insatser i de tidiga årskurserna, sätts det in först på högstadiet när eleven har kämpat i många år och det är svårare att komma ifatt. Den här utvecklingen måste vändas och resurserna sättas in så snart behovet har identifierats. I regering drev Miljöpartiet därför igenom en läsa-skriva-räkna-garanti som innebär en stärkt rätt för elever att få de stödinsatser de har behov av tidigt i sin skolgång. Skolinspektionens uppföljningar visar att garantin har haft en positiv effekt, men att mycket återstår att göra innan alla barn får rätt stöd i rätt tid. Elever ska ha rätt till extra stödundervisning om så behövs. Lärare ska ha en avgörande roll i den bedömningen, och tillsammans med skolans professioner ge det stöd som behövs i rätt tid. Vi ska sätta in tidigt stöd till de elever som har behov av det. Det gäller elever i behov av särskilt stöd i de tidiga åren, elever med problematisk frånvaro och nyanlända. Det gäller elever som har behov av långsiktigt stöd och de som behöver extra stöd under en viss tid eller i vissa situationer. Sparar vi in på stödet tidigt i livet blir det många gånger så dyrt för samhället senare. Stödet måste starta redan i förskolan, även omfatta fritidsverksamhet och ske i samverkan med alla berörda aktörer i samhället, t.ex. sjuk ­ vård och socialtjänst. Det är viktigt att det även på gymnasiet och komvux finns resurser för att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de har rätt till och behöver för att nå målen. Kunskapen från tidigare utbildning behöver tas tillvara även i nästa steg. Miljöpartiet vill att långtidsfrånvarande elever ska kunna få hemundervisning i sam ­ råd med ansvarig lärare i kortare perioder i taget tills de kan återgå till undervisning i skola och ingå i en skolgrupp. Barns läsning behöver fortsatt prioriteras Vi har en längre tid kunnat följa hur ungas läsande minskat och hur barns läsförmåga blivit allt sämre. Det är djupt oroväckande. Läsningen är en grund för lärande och bildning, den stimulerar fantasin och ger möjlighet till nya perspektiv och världar. Att kunna tillgodogöra sig texter är en grundpelare för deltagande i samhället och samhälls ­ debatten. Läsningens betydelse för vår demokrati och för vår framtid kan därför inte överskattas. Miljöpartiet har under åren i regering drivit på hårt för att stärka barns läsning. Vi införde en läsa-skriva-räkna-garanti för att säkra att inget barn går igenom lågstadiet utan att skolan vidtagit åtgärder om problem med läsningen finns. Vi har genomfört ett stort paket för läsfrämjande med tidiga läsinsatser för små barn och deras föräldrar och böcker till förskolan. Vi har inrättat ett läsråd och stärkt folkbiblioteken runt om i landet. Lärare, bibliotekarier, föreningar och föräldrar har ansträngt sig för att vända trenden med att unga läser allt mindre och vi har kunnat se positiva tecken. Under 2021 ökade läsningen av tryckta böcker med sex procentenheter inom gruppen 16–29-åringar jämfört med året innan. Det är glädjande, men vi har långt kvar tills vi kan tala om vi har lyckats. En negativ signal i samma undersökning är att andelen föräldrar som läser högt för sina barn minskar. Under 2022 ökar den dagliga läsningen hos ungdomar jämfört med 2020, och har inte minskat i någon åldersgrupp. Fortsatt politiskt fokus på det läsfrämjande arbetet krävs och att reformen med bemannade skolbibliotek implementeras fullt ut är ett av de viktigaste nästa stegen. Läromedel Miljöpartiet vill att skolan ska vara jämlik. Då måste alla lärare och elever ha en god tillgång till läromedel av jämn och hög kvalitet. Det är viktigt inte minst med tanke på att lärarbristen leder till att många elever idag undervisas av obehöriga lärare. Läromedel är både ett viktigt stöd i undervisningssituationen och för elever att läsa själva. Därmed är de ett viktigt verktyg för att öka jämlikheten både mellan skolor och mellan elever med olika hemförhållanden. Läromedel, både tryckta och digitala, utgör en bas som läraren kan arbeta utifrån och ger en bottenplatta för både lärare och elever. Tillsammans med bra lärarhandledningar avlastar de dessutom lärarna som får mer tid till undervisning istället för att uppfinna hjulet på nytt eller lägga tid vid kopiatorn. Lärare och elever ska alltid ha tillgång till bra, objektiva och högkvalitativa läro ­ medel. Läromedelstillgången måste säkras och lärare och elever ska inte vara beroende av gratismaterial från partiska bolag och andra samhällsaktörer. Därför behöver finansieringen av skolan vara tillräcklig så att skolor inte tvingas avstå läromedel av ekonomiska skäl. Vidare ska rätten till punktskrift skrivas in i skollagen. Miljöpartiet vill att lärare ska ha kompetens att värdera vilka läromedel som behövs, inflytande över vilka läromedel som används i klassrummet och resurser att välja läromedel grundat på elevernas behov. Bemannade skolbibliotek bidrar till läsning och lärande Vi vet att det krävs mer läsning än vad som idag är möjligt i klassrummen för att träna upp läskondition nog för att kunna läsa för att lära. Därför är skolbiblioteken och dess bibliotekarier så viktiga. Idag ser tillgången till bemannade skolbibliotek dessvärre mycket olika ut för Sveriges elever. Skolinspektionens granskning av i vilken utsträckning skolor använder skolbiblioteken som en pedagogisk resurs för att främja elevers lärande har visat att en majoritet av de granskade skolorna inte i tillräcklig omfattning tar vara på de möjligheter ett välfungerande skolbibliotek kan utgöra. Ett bibliotek är så mycket mer än bara hyllor med böcker. En bibliotekarie har med sin kompetens helt andra möjligheter att stimulera till läsning och kan dessutom vara en tillgång för hela skolverksamheten. Regeringen har aviserat att man går vidare med förslagen från utredningen Skol ­ bibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) och det är nu viktigt att reformen leder till verklig förändring, så att fler barn och elever får vägledas i läsning och lärande av en bibliotekarie i ett bibliotek fyllt att faktaböckernas kunskap och skönlitteraturens upplevelser. Vad barnen ska läsa anser vi ska växa fram mellan bibliotekarier och lärare med barnen i fokus. Miljöpartiet i regering var starkt pådrivande bakom att en utredning om bemannade skolbibliotek tillsattes. Den färdiga utredningen SOU 2021:3 Skolbibliotek för bildning och utbildning har remitterats, och efter lång väntan har nu regeringen aviserat att det kommer ändringar i skollagen som innebär att elever ska få tillgång till bemannade skolbibliotek. Vi i Miljöpartiet anser att säkerställa en likvärdig tillgång till bemannade skolbibliotek är en av såväl kultur- som utbildningspolitikens viktigaste uppgifter, och det är viktigt att säkerställa att resurserna är tillräckliga. Miljöpartiet vill särskilt lyfta fram några viktiga förslag i skolbiblioteksutredningen. Det behöver regleras vad som är ett skolbibliotek. Det ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande. Idag saknas reglering i skollagen av syftet med skolbibliotek. Utredningen föreslår att skollagen ska tydliggöra att syftet med skolbiblioteket är att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet. Vidare ska det framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informations ­ vetenskap. Skolbiblioteksverksamheten behöver integreras i undervisningen och det behöver tydliggöras i läroplanerna att rektor har ansvar för att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare. Målet med förslaget är att skapa goda förutsättningar för skolbiblioteksverksamheten, med god samverkan och förståelse mellan skol ­ bibliotekarier och lärare och deras olika kompetenser. Utredningen slår fast att när skolbibliotekarier samarbetar med lärare för att främja läsandet och medie- och informationskunnigheten kan skolbiblioteksverksamheten få särskilt stor betydelse för elevers bildning och utbildning. Flexibilitet bör finnas för mindre skolenheter eller om en skola ligger i direkt närhet av ett folkbibliotek. Skolor i landsbygder och skärgårdar ska ges möjligheter till bemannade skolbibliotek. Skolbiblioteket ska i första hand finnas på den egna skol ­ enheten. Enligt skolbiblioteksutredningen kan skolbiblioteksverksamheten, om det finns särskilda skäl, istället organiseras genom att skolan samverkar med ett folkbibliotek eller med ett skolbibliotek på en annan skolenhet. Det gäller om biblioteket ligger i skolans direkta närhet eller om skolan har få elever. För Miljöpartiet är det viktigt att denna undantagsskrivning finns och att den utformas så att den uppnår sitt syfte. I glesbygd, där avstånden är en stor faktor, behöver tillräckliga resurser skjutas till för att lagstiftningen ska kunna tillämpas. Det råder idag brist på utbildade skolbibliotekarier. Kompetensen inom skol ­ biblioteken behöver stärkas och skolbiblioteksutredningen föreslår att regeringen ska utöka antalet utbildningsplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap. Tillsammans med övriga förslag i utredningen som syftar till att stärka skolbiblioteken samt skolbibliotekariernas roll är vi övertygade om att även bibliotekarieyrkets attraktivitet kommer att stärkas, vilket också är en faktor för kompetensförsörjningen. Stärk medie- och informationskunnigheten I en tid där de flesta människor, inte minst unga, tillbringar mycket tid i den digitala miljön och där exponeras för en flod av olika budskap är förmågan att kritiskt analysera information och olika källor viktigare än någonsin tidigare. Utan en sådan förmåga ökar sårbarheten för propaganda, felaktigheter och förvanskade budskap av olika slag. Den som saknar förmåga att särskilja sant från falskt, eller inte kan sätta information i rätt sammanhang, får svårare att bygga solid kunskap. Det ökar också risken för att antidemokratiska budskap får genomslag. Därför har det som brukar kallas för medie- och informationskunnighet (MIK) en självklar plats i skolan. Miljöpartiet vill att uppdraget att undervisa i medie- och informationskunnighet ska stärkas i grund- och gymnasieskolans läroplaner och examensmål. Vi vill också att samordningen av MIK-frågor ska förbättras mellan samhällets olika sektorer. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en nationell strategi för MIK bör tas fram. Ett sådant arbete bör ske i nära samarbete med de aktörer som påverkas i störst mån. MIK kan underlätta det demokratiska samtalet i en alltmer digital tid. Samtidigt måste vi vara medvetna om att det i grunden handlar om tillit – eller bristen på tillit – till samhällets kunskapsproducerande institutioner, som massmedia, skolor, bibliotek, högskolor och andra myndigheter. Därför bör skolan inte enbart förmedla kunskaper och färdigheter i MIK utan även bygga tillit till kunskapsproducerande och kunskapsförmedlande institutioner. Då biblioteken är en institution som många människor känner tillit till kan folkbiblioteken bidra till en levande dialog om MIK och stötta andra yrkesgrupper i lokalsamhället. Förtydliga skolans demokratiuppdrag Miljöpartiet står också bakom kommittén Demokratin 100 års förslag om att skolans demokratiuppdrag bör förtydligas genom att Skolverket ges i uppdrag att utforma rekommendationer, allmänna råd och inspirationsmaterial. Redan idag spelar skolan en central roll i det demokratiska systemet genom sitt uppdrag att förmedla och förankra kunskap och demokratiska värden. Det finns dock oklarheter i synen på hur skolans demokrati ska tolkas och omsättas i praktiken. På sikt kan detta innebära att alla barn och unga inte ges samma möjlighet att utbildas till medvetna och kompetenta samhällsmedborgare. Eftersom demokrati ­ uppdraget är centralt för att bygga våra demokratiska medborgare behöver denna fråga tas på stort allvar. Vi delar dessutom kommitténs bedömning att Skolverket bör utvärdera konsekvenserna av att politiska företrädare numera allt mer sällan bjuds in till skolorna. Miljöpartiet anser därutöver att beredskapskunskap bör inkluderas som en del i skolans demokratiuppdrag. Kunskap om totalförsvaret och ansvarsfördelningen i hur demokratin i praktiken skyddas mot yttre hot har blivit mer aktuellt i och med demokratins globala tillbakagång och det mer allvarliga säkerhetsläget. Minoritetsspråk och modersmål Både modersmål och minoritetsspråk är var för sig även en viktig fråga när det gäller att utveckla och behålla den egna identiteten. Att kunna fler språk ska ses som fördel och som en resurs för elevens lärande. Skolan behöver erbjuda ett tillräckligt antal timmar för att eleverna ska ha möjlighet att tillägna sig språket för att kunna använda det vidare i studier och arbete. Det ökar också möjligheten att attrahera kompetenta språklärare. Undervisningen måste införlivas i den ordinarie skoldagen för att attrahera fler elever att läsa modersmål eller nationella minoritetsspråk. Miljöpartiet värnar alla elevers rätt till modersmålsundervisning och studiehand ­ ledning på modersmål. I dag finns ofta erfarenheter från hela världen i klassrummet, och det är en av skolans tillgångar. Ämnesundervisning på modersmålet ger alla elever en chans att utveckla de kunskaper och förmågor som läroplanen uttrycker. Forskningen är entydig med att kunskap om sitt modersmål underlättar när man ska lära sig andra språk, till exempel svenska . Miljöpartiet vill stärka utbildningen i de nationella minoritetsspråken genom att inrätta ett eget ämne, med cirka tre timmars undervisning per vecka under ordinarie skoltid. Genom en egen beteckning kan ämnets status stärkas. Det är viktigt att minoritetsspråken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen. Sverige bör också utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska. Förbjud religiösa friskolor För Miljöpartiet är det en självklarhet att inget barn i någon svensk skola ska utsättas för direkt eller indirekt tvång att delta i en religiös aktivitet. Utbildningen ska vara helt fri från religiös påverkan och att barns och elevers religionsfrihet respekteras. Vi vill därför utreda om det är möjligt, med hänsyn till Europakonventionen och till nationella minoriteters rättigheter, att införa ett förbud mot konfessionella friskolor, och hur ett sådant förbud i så fall kan utformas. Det handlar om varje barns rätt till en saklig och allsidig utbildning av hög kvalitet i en miljö där människor med olika bakgrunder möts. Kulturens och kreativitetens utbildningskedja Miljöpartiet har under många år arbetat för att kulturen ska få en stark roll i skolan. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Det är viktigt att även elever som kommer från studieovana hem får tillfälle att lära känna estetiska ämnen, därför är det nödvändigt att detta ämne är obligatoriskt. Undervisning i estetiska ämnen kan även bidra till att elever mår bättre, minskar stress och att de får en mer positiv inställning till skola och lärande. Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar för att förstå världen, att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort. Vi vill ge estetiska kunskaper större plats i utbildningen, från förskola till folkbildning, från kulturskola till konstnärliga högre utbildningar och forskning. Det är en av förutsättningarna för det svenska musikundret. Miljöpartiet står fast vid att estetiska ämnen ska återinföras som obligatoriskt ämne på samtliga nationella gymnasieprogram. Ansvarsfull digitalisering inom utbildningsområdet Den snabba digitala omvandlingen i samhället är såväl en utmaning som en möjlighet. Digitalisering i utbildning och forskning handlar om allt från när och hur mycket det är lämpligt att använda digitala läromedel till att förbereda barn, elever och studenter för ett arbetsliv och samhällsliv som inte kommer att likna något vi tidigare har varit med om, till att använda digitaliseringens möjligheter för samhällsutvecklingens bästa. Förändringarna går mycket fort och påverkar oundvikligen alla samhällssektorer. Vi behöver agera både snabbt och eftertänksamt. Att digitaliseringen ofrånkomligen kommer att vara en del i den värld vi lever i innebär dock inte att andra kunskaper blir oviktiga, till exempel vanan att läsa böcker och att skriva för hand men också hantverk och estetiska praktiker. Förskollärare och lärare är experter på barns och ungas lärande. En av de viktigaste förmågorna i arbetslivet är förmågan att lära sig nytt genom hela yrkeslivet. Elever behöver tillsammans med sina lärare fylla sin verktygslåda med olika strategier för lärande som baseras både på analoga och digitala sätt att ta in, organisera och fördjupa sin kunskap. Digitaliseringen omfattar också administration av utbildning och forskning samt barns, elevers och studenters kunskapsutveckling dels i att faktiskt vara en fullvärdig medborgare i ett digitalt samhälle, dels hur digitaliseringen påverkar kunskapsinhämtning. Det är av yttersta vikt att digitaliseringen är baserad på forskning och beprövad erfarenhet och att beslut om det pedagogiska arbetet fattas av kompetenta medarbetare. Digitaliseringen lägger ett nytt raster över samhället och utbildningen, men vi ska inte tappa grunden i den pedagogiska verksamheten och kunskapen som redan finns om barns utveckling och inlärning, när vi samtidigt tar oss an framtidens kunskapsutveckling med de förutsättningarna. Sverige som land behöver en strategi för hur vi tar oss an digitaliseringen på ett ansvarsfullt sätt som stärker Sverige och oss som lever här nu och i framtiden. Lärande för hållbar utveckling I ljuset av de globala megatrenderna och det världens länder kommit överens om med Agenda 2030 är det tydligt att de som idag är barn, elever och studenter behöver utveckla en handlingskompetens för hållbar utveckling. Skolväsendets uppdrag är tydligt och arbetet med att öka kännedom om generationsmålet – att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta – är av yttersta vikt för att barn och elever ska stå starkt rustade för att leva i och leda ett samhälle som ska nå det övergripande generationsmålet. Miljöperspektivet är tydligt i skolans styrdokument, och i praktiken arbetar man redan med det bredare begreppet hållbarhet som perspektiv. Miljöpartiet vill att det ska framgå tydligare i skolväsendets uppdrag, vilket innebär att alla skolformer för både elever och vuxna, att utbildningen ska ha hållbar utveckling med dimensionerna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som ett grundläggande perspektiv, som det nu finns för barnen i förskolan. Sverige och världens länder har åtagit sig att uppfylla målen i Agenda 2030, som innebär att alla barn, elever och studenter ska få de kunskaper och färdigheter som de behöver för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap, samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till en hållbar utveckling (delmål 4.7). Socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Ett av förskolans, förskoleklassens, grundskolans och gymnasiets viktiga uppdrag är att ge barn och elever förståelse för vad som menas med en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utbildningen ska också ge eleverna redskap för att själva kunna leva och arbeta på ett hållbart sätt och bidra till ett hållbart samhälle. Vi behöver helt enkelt rusta våra barn och ungdomar med förmågor, kunskaper och kompetenser inför samtidens och framtidens hållbarhetsutmaningar. Den svenska skolan berörs i allra högsta grad av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och för att nå dem måste hållbarhetsfrågorna ha en central plats i undervisningen. Miljö och hållbar utveckling är inte ett eget ämne i vare sig grund- eller gymnasieskolan, men de är inskrivna i såväl läroplaner som i kurs- och ämnesplaner. Tanken är att miljö- och hållbarhetsperspektiven ska genomsyra all undervisning, oberoende av kurs eller ämne. Även om styrdokumenten redan idag är tydliga med att skolan har en skyldighet att ge eleverna verktyg för att kunna förstå hur miljö, ekonomi, hälsa och rättvisa hänger ihop, vill vi i Miljöpartiet att såväl läroplaner som kurs- och ämnesplaner ses över för att stärka inslaget av miljö-, klimat- och omställningsfrågor. Det bör också övervägas att öka inslaget av dessa frågor i lärarutbildningen. Även artkunskap och artskydd bör vara en naturlig del av undervisningen i skolan från förskola till gymnasiet. Barn och ungdomar måste få möjligheten att lära sig de vanligaste fåglarna, träden och blommorna i vårt land. Kunskapen om naturen är en viktig del i läroplanen från förskolan till grundskolan och vi ser ett stort värde i att kunskap om natur och om biologisk mångfald finns med och utökas i läroplanerna för alla skolformer. Kärleken till naturen börjar i mötet med den Alla barn ska ha tillgång till Sveriges natur. Det finns evidens för att utomhus ­ undervisning med regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt både direkt och indirekt kan ha positiva och meningsfulla effekter på lärande, skolprestationer, hälsa och välbefinnande samt på elevernas personliga och sociala utveckling. Kunskaper om naturen och möjligheten att vistas i den ger förutsättningar för ett livslångt positivt välbefinnande. Naturens starkaste skydd är också människorna som älskar den. Barn i Sverige har olika tillgång till naturupplevelser idag. Skolan är den arena där alla barn, oavsett hemförhållanden, ska få tillgång till de kunskaper och den bildning som är centralt för varje människa. Kunskapen om naturen och erfarenheter från att vara i naturen tillhör dessa. Skolan har genom sitt kompensatoriska uppdrag en viktig uppgift att se till att alla barn kommer ut i och möter naturen. I många kommuner erbjuds redan idag i olika utsträckning tillgång till pedagogik utomhus i naturen. Vi vill att alla skolhuvudmän i samverkan med rektorer ska se till att tillgången och kompetensen för att bedriva utomhuspedagogik i naturen tillgodoses för att uppfylla syftet och målen i den nya läroplanen för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet (Lgr 22). Huvudmannen ska se till att alla elever, oavsett var i landet de bor eller vilken skola de går i, får lära sig mer om naturen utomhus – i naturen. Rektor ska i sin tur se till så att medarbetarna får den kompetensutveckling och fortbildning som krävs för att nå syftet och målen i den nya läroplanen. Vi vill också att lärar ­ studenter och yrkesverksamma ska ges möjligheter att fördjupa sig i utomhuspedagogik. Naturskolor runt om i Sveriges kommuner ger skolan ett stöd i att främja natur ­ pedagogik och ordnar också aktiviteter som kompletterar lärarnas undervisning om naturen. Även myndigheter och organisationer, t.ex. länsstyrelsen och naturskydds ­ föreningar, anordnar temadagar och fortbildning för pedagoger kring friluftsliv. Regeringen bör säkerställa att det finns naturskoleverksamhet eller annan liknande verksamhet så att alla barn kan ta del av det. Friluftsliv i skolan Det är viktigt att ta tillvara friluftslivet som en pedagogisk resurs. Friluftsliv i skolan erbjuder utmaningar och möjligheter där elever kan träna kreativitet, samarbete och problemlösningsförmåga. Det är också en ingång till att diskutera och lära mer om naturen och om hur vi använder jorden och dess resurser. Rörelse och motion är dessutom bra för både hälsan och lärandet. Att skolan ger alla elever erfarenhet av att vara ute i skog och mark är också avgörande för att ge alla barn och ungdomar kunskaper och erfarenheter för att självständigt kunna röra sig i naturen och ta del av friluftslivets möjligheter. I dagsläget finns friluftsliv enbart med som mål i läroplanen inom ämnet idrott och hälsa, men ett kollegialt ämnesövergripande samarbete inom området vore lämpligt. Friluftsliv har en tydlig koppling till bland annat miljöfrågor, hållbar utveckling, biologisk mångfald och klimat, som alla finns med som mål inom andra ämnen. Ett kollegialt samarbete ger möjlighet till ökad måluppfyllelse och förbättrar elevernas lärande. Skolan ska stimulera till rörelse Rörelse och motion är bra för både hälsan och elevers lärande. Vi vet att det finns elever som skulle klara skolan mycket bättre om deras raster fungerade bättre. Sambandet mellan fysisk aktivitet och barns välbefinnande är också väl beskrivet, liksom att barn rör sig mindre än rekommendationerna och att utvecklingen går åt fel håll. Vi vet hur viktigt det är för barns och ungas både lärande och hälsa med variationsrika och inspirerande miljöer som stimulerar till rörelse och fysisk aktivitet. Miljöpartiet verkar för att stärka fysisk aktivitet i skolan under hela skoldagen och hela skolgången. Miljöpartiet har länge drivit på för att alla förskolor och skolor ska utformas så att de lockar till fysisk aktivitet på rasterna, både ute och inne. Idag har många förskolor och skolor tyvärr en ytterst liten utemiljö för sina barn och elever, och en del saknar helt skolgård. Miljöpartiet verkar för att underlätta och stödja fler grönskande skolgårdar bland annat i form av skolträdgårdar. Tyvärr saknas det idag statistik över elevernas tillgång till goda utemiljöer. Miljöpartiet vill att statistik förs över tillgång till goda utemiljöer. Vi behöver också stärka tillgången till friluftslivet i skolan. Genom skolan kan alla barn i Sverige ges en likvärdig möjlighet att pröva på trygga friluftsaktiviteter och skapa sig en livslång relation till naturen och till den kravlösa vistelse som många upplever där. Det är viktigt att ta tillvara friluftslivet som en pedagogisk resurs. Friluftsliv i skolan erbjuder utmaningar och möjligheter där elever kan träna kreativitet, samarbete och problemlösningsförmåga. Det är också en ingång till att diskutera och lära mer om naturen och om hur vi använder jorden och dess resurser. Att skolan ger alla elever erfarenhet av att vara ute i skog och mark är också avgörande för att ge alla barn och ungdomar kunskaper och erfarenheter för att självständigt kunna röra sig i naturen och ta del av friluftslivets möjligheter. Allemansrätten Alla barn och elever i Sverige får lära sig om allemansrätten i skolan. Det är en grund ­ förutsättning för friluftslivet; allemansrätten finns inskriven i regeringsformen och är en nationalsymbol för Sverige. Allemansrätten ger oss kunskap om både rättigheter och skyldigheter i vårt umgänge med naturen. För Miljöpartiet är det viktigt att alla barn och elever i alla skolformer lär sig vad allemansrätten är genom att använda sig av den i lärandet om hållbarhet, natur och friluftsliv. Förskolan Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet Förskolan lägger grunden för det lärande som fortsätter resten av livet. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Barnen ska få möjlighet att lära och utvecklas genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna i en samvaro som ger barnen omsorg och trygghet, vilket är en viktig uppgift för förskolan. Förskolan i Sverige behöver mindre barngrupper och mer personal. Införandet av en bemanningsnorm i förskolan skulle minska antalet barn per förskollärare och därmed öka kvaliteten i förskolan. Likvärdighetsmiljarder till förskolan Miljöpartiet vill stärka likvärdigheten i förskolan genom att öka statens andel av förskolans finansiering. För att det ska vara möjligt i hela landet och bli rättvist vill Miljöpartiet att dessa pengar ska fördelas utifrån socioekonomiska faktorer, vilket innebär att förskolor i politiskt eftersatta områden stärks. Alla barn behöver bli sedda i förskolan, varje dag. Vi behöver fler vuxna i förskolan för att detta ska bli möjligt. Dessa likvärdighetshetsmiljarder som krävs för att förskolan ska kunna utföra sitt uppdrag kan användas till att både anställa fler pedagoger, höja lönerna, erbjuda personalen bättre kompetensutveckling och öka tillgången på specialpedagoger, allt utifrån de lokala behoven. Förskolan har en viktig roll i att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Vi vet att deltagande i förskola har betydelse för barnets framtida skolresultat. I Sverige går idag nästan alla barn i förskola, men bland de barn som inte deltar kommer en större andel från familjer bosatta i områden med större socioekonomiska utmaningar. Ofta finns det också fler barn med annat modersmål än svenska i dessa områden, samtidigt som det arbetar färre legitimerade förskollärare och utbildade barnskötare här. Det är allvarligt, inte minst med tanke på att förskolans kompensatoriska uppdrag har stor betydelse för att ge alla barn likvärdiga livschanser. Miljöpartiet vill att fler barn ska gå i förskolan. I dag deltar barn med utländsk bakgrund i förskolan i betydligt lägre utsträckning än barn med svensk bakgrund. Det är viktigt att förskolan kommer alla barn till del, inte minst eftersom den har stor betydelse för barns utveckling och framtida skolresultat. Vi anser att förskolan är en rättighet för barnen snarare än ett stöd till föräldrarna. Vi vill att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats varje år från två års ålder och att kommunerna ska följa upp de barn mellan två och fem år som inte tar del av förskolan. Vi vill också att den allmänna förskolan utökas från 15 till 30 timmar. Vi vill även att förskolan ska vara avgiftsfri för låginkomsttagare med barn i förskolan från två års ålder. På sikt vill vi att förskolan liksom grundskolan ska vara avgiftsfri för alla. Fristående förskolor står idag under tillsyn av kommunen. Skolinspektionen har ansvaret att kontrollera att kommunerna uppfyller sitt tillsynsansvar gällande de enskilda förskolorna. Skolinspektionen har vid ett flertal tillfällen anmärkt på att många kommuner, särskilt mellanstora och mindre, inte mäktar med att sköta detta tillsyns ­ uppdrag. Miljöpartiet vill därför att de fristående förskolorna, på samma sätt som friskolorna, ställs under Skolinspektionens tillsyn för att säkerställa att barnen får en verksamhet som garanterat utgår från läroplan samt vetenskap och beprövad erfarenhet. Miljöpartiet följer forskningen om fördelarna med flerspråkighet med stort intresse. Det finns mycket vetenskapliga bevis för fördelarna med bland annat inlärnings ­ förmågan vid flerspråkighet, inte minst vid moderspråksundervisning parallellt med undervisning i svenska språket. Det är därför av vikt att dessa vetenskapligt bevisade perspektiv systematiskt tas hänsyn till i utbildningen av förskollärare och barnskötare. Alla barn ska ha rätt till direktinskrivning i förskolan. Direktinskrivning innebär att kommunerna, utan att vårdnadshavarna har ansökt om det, ska erbjuda barn plats vid en förskola inför höstterminen det kalenderår då barnet fyller 3 år. Att ge alla familjer samma chans att skriva in sitt barn i förskola skulle öka jämlikheten i Sverige. Om platsen inte tas i anspråk, bör en ny plats på en specifik förskola (ej pedagogisk omsorg) erbjudas varje år. Barnskötare är den största yrkesgruppen i förskolan och spelar en central roll för barnens trygghet, omsorg och sociala utveckling. Utbildningarna till barnskötare varierar i hög grad i Sverige idag. Miljöpartiet ser behov av att utbildningarna renodlas och anpassas bättre till det arbete som väntar efter utbildningen. Genom en mer ren ­ odlad barnskötarutbildning kan och bör barnskötare göras till en skyddad yrkestitel. Det skulle även kunna resultera i att fler söker sig till yrket, som idag lider av brist på kompetens. Tillkalla en förskolekommission Förskolan är första steget i det svenska utbildningssystemet och behöver lägga en stabil grund för alla barns utbildning. Samtidigt ser vi att likvärdigheten brister. De senaste mandatperioderna har Sverige gjort en stor översyn av skolan med hjälp av en skol ­ kommission som bestod av forskare, professioner och elevrörelsen. Vi ser behov av det även för förskolan. Alla barn ska ha rätt till fritids Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det ger barnet stöd i lärandet och både social och språklig träning. Det är en plats för läsning och kulturupplevelser, för rörelse och friluftsliv, men också för vila och rekreation. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barn som har tuffast förutsättningar att klara skolan. Men de barn som har störst nytta av fritids saknar ofta rätten att gå där. Ett barn med långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd eftersom det i dag enbart är barn vars föräldrar arbetar som har rätt att gå där. Miljöpartiet vill ge alla barn rätt till fritids och samtidigt stärka kvaliteten och likvärdigheten för fritidshemmet. Elevhälsa En av de viktigaste investeringarna handlar om elevers hälsa. Elever som far illa eller mår dåligt riskerar att detta blir ett hinder också för lärandet och skolgången. Därför måste alla elever få rätt hjälp i rätt tid, och mobbning och annan utsatthet bekämpas. En bra elevhälsa ska vara tillgänglig för eleverna och ska kunna hjälpa lärarna att vara en motor i arbetet för trygghet och studiero på skolan. Det kräver en förstärkt elevhälsa som också sätter stödet till den enskilda eleven i centrum. Det kräver också en utvecklad samverkan mellan elevhälsan, socialtjänsten och den allmänna hälso- och sjukvården. Ingen elev ska falla mellan stolarna. Miljöpartiet vill att bedömningar av psykisk och psykosocial hälsa ska inkluderas i de hälsobesök inom elevhälsan som innefattar allmänna hälsokontroller. Detta för att upptäcka och behandla psykisk ohälsa i tid. Vi behöver en utbyggd elevhälsa på våra skolor. Den psykiska ohälsan bland unga ökar och det behövs en utvecklad samverkan mellan elevhälsan, socialtjänsten och den allmänna hälso- och sjukvården. I den statliga utredningen SOU 2021:11 Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven föreslås regleringar för elevhälsan. Man föreslår att det minst ska vara en skolläkare per 7 000 elever, en skolpsykolog per 1 000 elever, en skolsköterska per 430 elever och en kurator per 400 elever. Det skulle innebära färre elever per yrkeskategori för alla yrkeskategorier inom elevhälsan. I dag har skolläkare ansvar för cirka 10 000 elever i genomsnitt och psykologer för 1 500 elever i genomsnitt. Miljöpartiet vill att det ska bli fler skolläkare, skolpsykologer, skolsköterskor och kuratorer i den svenska skolan för att närma sig målen i nämnda utredning. Miljöpartiet vill införa ett system med en basbemanning för elevhälsan på alla skolor utifrån en socioekonomisk viktning av eleverna på skolan, där skolor med sämre förut ­ sättningar i mer utsatta områden måste ha en mer utbyggd elevhälsa. Frukost och lunch i skolan Alla elever inom grund- och gymnasieskolan ska serveras god, näringsriktig, miljö ­ vänlig, ekologisk och helst närodlad skolmat. Det gäller även de som har en kosthållning baserad på etiska, religiösa eller medicinska skäl. Skolmaten ska vara avgiftsfri. Vi vill införa att frukost serveras i grund- och gymnasieskolan. Det är viktigt att alla eleverna får frukost på morgonen, oavsett hemförhållanden, för att de ska ta sig an skoldagen på lika villkor. Hungriga magar försvårar inlärningen och ökar oron i klassrummet. Frukost på morgonen ger både elever och lärare bättre skoldag. Vi vill verka för att alla kommuner i Sverige, med stöd av statlig finansiering, skall erbjuda gratis skollunch i grundskolan under loven. Resursskolor Miljöpartiet oroar sig över de elever som har behov av särskilt stöd och som inte får det inom ramen för den ordinarie utbildningen. En del elever behöver på grund av t.ex. en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utbildning på ett sätt som den ordinarie skolan inte kan erbjuda. Här är etableringen av resursskolor en del av lösningen. Det är tydligt att det krävs nya medel och metoder för att möta dessa elever så att de får den lagstadgade undervisningen som de har rätt till under former som är anpassade till deras behov och förmågor. Elevernas behov kan vara under lång tid, eller förändras över tid. Det är av yttersta vikt att elevens behov av stöd står i centrum, det får aldrig vara skolpengsmodeller eller resursbrist som står i vägen för elevers rätt till utbildning. Miljöpartiet vill säkerställa att de tilläggsbelopp som krävs för finansieringen av resursskolorna ger den långsiktighet och förutsägbarhet som behövs för verksam ­ heternas kvalitet och utveckling, samt för elevernas trygghet. Anpassad skola Anpassad skola ger utbildning till elever med en intellektuell funktionsnedsättning och ska ge kunskaper, bidra till personlig utveckling och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Vidare vill vi att även förskoleklass ska ingå i den anpassade skolans uppdrag. Det är av stor vikt att även personer med intellektuell funktionsnedsättning, precis som alla andra, erbjuds en bred palett av både utbildningar och arbetsmarknadsinsatser som är anpassade efter deras behov och förutsättningar. Att så många elever saknar sysselsättning efter gymnasiesärskolan är en stor förlust för både individen och sam ­ hället. Ett nära samarbete mellan anpassad gymnasieskola och det lokala näringslivet är helt avgörande, både för att utbildningen ska innehålla det som arbetsgivarna efterfrågar och för att elever och arbetsgivare ska mötas och lära känna varandra redan under utbildningen. Här finns det framgångsrika exempel som kan utvecklas och skalas upp. Det måste också finnas goda möjligheter att läsa kurser i gymnasieskolan och att ta del av t.ex. yrkespaketen i komvux när det är möjligt. Stöd till vuxenutbildning och yrkeshögskolan Alla behövs på svensk arbetsmarknad. Med hög arbetslöshet och branscher som inte hittar sökande till sina tjänster behövs alla möjligheter att byta yrke eller öka sin kompetens. Vuxenutbildningen och yrkeshögskolan är bärande komponenter för det livslånga lärandet. Komvux erbjuder SFI samt grund- och gymnasieutbildningar till den som behöver stärka sin position på arbetsmarknaden. Särskilt viktiga är de olika yrkespaketen som leder till branschcertifieringar. Komvux är också en utbildningsform som öppnar dörren till högre studier. Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasiala utbildningar över hela landet med nära anknytning till arbetsmarknadens behov och där studenterna i hög grad får jobb direkt efter avslutade studier. Det är en viktig utbildnings ­ form för att motverka kompetensbrist inom viktiga yrkesområden, och det finns potential för utbyggnad som behöver ske i så hög takt som möjligt med bibehållen hög kvalitet. Miljöpartiet vill att alla människor ska ges möjligheten att bidra till omställningen. Bygget av framtidens Sverige kommer att skapa tusentals och åter tusentals arbets ­ tillfällen. För att den mångfald av kompetens och erfarenhet som många redan besitter ska förvaltas på bästa sätt måste människor erbjudas möjligheten att om- och vidare ­ utbilda sig under hela yrkeslivet. När fossila verksamheter fasas ut bör staten skapa goda förutsättningar för investeringar i grön industri och gröna innovationer i hela landet för att genom klimatomställningen skapa nya gröna jobb. Staten bör ta ett särskilt ansvar för trygghetssystem och skyddsnät under omställningen. Därför bör regeringen lansera ett grönt kunskapslyft med syftet att underlätta teknik- och kompetensskifte och omställning till en hållbar arbetsmarknad. Kunskapslyftet bör genomföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom vuxenutbildningen, YH-utbildningar samt gymnasieskola och högskola i syfte att motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga. I solidaritet med Ukraina Ukrainska flyktingar har rätt att arbeta i Sverige, men många har fortfarande svårt att komma in på arbetsmarknaden på grund av att de inte kan tillräckligt bra svenska. Sedan sommaren 2023 är det möjligt för kommunerna att erbjuda de som har flytt från Ukraina kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, SFI. För Miljöpartiet är det däremot tydligt att denna åtgärd inte är tillräcklig. Det är bra att många kommuner erbjuder SFI och att de får ersättning för det, men möjligheten för ukrainare att lära sig svenska och därmed förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden ska inte vara beroende av vilken kommun man bor i. Medel för SFI ska heller inte dras från kommunersättningar för flyktingmottagande, som regeringen föreslår. Till skillnad från regeringen vill vi i Miljöpartiet att ukrainska flyktingar ska ha rätt till SFI, det ska inte bara vara något som kommunerna kan erbjuda. Många ukrainska flyktingar har värdefull kompetens som efterfrågas på den svenska arbetsmarknaden och viljan att arbeta är stark – ändå saknar många arbete. Vi vet att språkbarriärer är ett hinder in till arbetsmarknaden, därför måste kommunerna bli skyldiga att erbjuda svenskundervisning. Det är bra för att stärka den svenska arbets ­ marknaden men också för att ge ukrainare möjligheter att leva och trivas i Sverige. På lång sikt är det dessutom värdefullt att de som senare återvänder till ett fritt och fredligt Ukraina behärskar svenska och har positiva erfarenheter från sin tid i Sverige. Det kan i synnerhet underlätta genomförandet av svenska hjälpinsatser i återuppbyggandet av det krigsskadade Ukraina. I massflyktsdirektivet anges att ukrainska flyktingar ska tillåtas delta i utbildnings ­ möjligheter för vuxna, yrkesutbildning och praktisk arbetsplatsorientering. Massflykts ­ direktivets krav är EU:s minimikrav, men det finns ingenting som hindrar Sverige från att gå längre. Ukrainska flyktingar ska ges bättre möjligheter till utbildning som gör det möjligt för dem att få arbete i Sverige. Miljöpartiet står i solidaritet med det ukrainska folket. Jämställdhet och jämlikhet Alla barn och unga har rätt att utvecklas till den de är och vill vara, oavsett könsidentitet och bakgrund. Förskola och skola har ett kompensatoriskt uppdrag som är fastställt i lag och ska utföras. Vi ser att den starkaste bestämningsfaktorn för resultat i skolan är föräldrarnas utbildningsbakgrund och vi ser att ojämlikheten ökar i svensk skola. Den utvecklingen måste vändas. Även jämställdheten i skolan måste stärkas. I dag får pojkar lägre betyg, blir inte lika ofta behöriga till gymnasieskolan och går heller inte ut gymnasiet med examen i samma utsträckning som flickor. Könsskillnaderna i skolresultat har funnits så länge att de ibland tas för givna, trots att erfarenheten visar att det går att minska skillnaderna. Vi behöver möta pojkar med samma höga förväntningar som flickor i skolan och erbjuda likvärdiga möjligheter att utvecklas och lyckas med sina studier. Det är självklart för oss att barn och elever ska möta förskollärare och lärare med genuspedagogisk kompetens. De strukturer som finns i samhället går igen just i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar, flickor utsätts oftare för trakasserier och flickor mår oftare sämre. Samtidigt finns normer kring vad som anses manligt och maskulint, något som många pojkar inte känner sig hemma i. Detta är en utveckling vi kan vända genom att stärka elevhälsan och lärarnas kunskap om genusfrågor och normkritik. Miljöpartiet vill inrätta ett nationellt centrum för normkritisk pedagogik, så att framgångsrika modeller kan spridas till kommuner och andra huvudmän. Det ska också kunna fungera som ett resurs ­ centrum där kompetens kring normkritisk pedagogik kan samlas så att den blir lättillgänglig för kommuner och enskilda skolor. Centrumet kan även få i uppdrag att granska läromedel, läroplaner och andra dokument ur ett normkritiskt perspektiv. Vad gäller universitet och högskola, vuxenutbildningen och yrkesutbildningen har dessa en viktig uppgift i att förmedla kunskap och bildning och på så vis skapa välstånd och ett öppet, demokratiskt samhälle. Tillgången på kunskap är en demokratisk rättighet och det är därför viktigt att bredda rekryteringen till dessa utbildningar. Den sociala, könsmässiga och etniska snedrekryteringen har visserligen minskat under de senaste decennierna, men den högre utbildningen behöver i större utsträckning använda alternativa antagningsmetoder eftersom betygsintagning konserverar de sociala skillnaderna från grund- och gymnasieskola. Högskolan ska aktivt motverka alla former av diskriminering. Den ska främja jämställdhet och motverka könsstereotypa utbildningsval, till exempel genom ett integrerat genusperspektiv i högre utbildningar. Kunskapen och kompetensen i hbtqi-frågor behöver förbättras. Tillgänglig barnomsorg För en jämställd arbetsmarknad krävs en bra barnomsorg. Idag ser tillgången till barn ­ omsorg på obekväm arbetstid olika ut mellan landets kommuner. Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväma tider, vilket orsakar stora problem för de föräldrar som arbetar kvällar, nätter, helger eller mycket tidigt på morgonen. Miljö ­ partiet vill att barnomsorgen ska vara tillgänglig även på kvällar, helger och nätter. Ungas val lägger grunden Ungas val av utbildning och yrken lägger grunden till deras framtida inkomster. Unga väljer olika, tror olika om sig själva och sin förmåga och givetvis spelar samhällets förväntningar in. Att från början välja olika riskerar att cementera ojämställdheten framöver. Frågan lyfts av Kommissionen för jämställda livsinkomster som även hänvisar till SOU 2019:4 Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning som poängterar att det är avgörande att elever har kunskaper om vilka konsekvenser utbildnings- och yrkesval kan ha för bland annat karriärs- och löneutveckling för att nå målen med en jämställd utbildning, och i förlängningen ett jämställt arbetsliv. Utöver det kan det finnas djupare skäl till varför man väljer olika som kan behöva analyseras. Miljöpartiet anser att regeringen bör återkomma med förslag som gör landets studie- och yrkesvägledning för både unga och vuxna mer jämställd. Akademisk frihet – en stark och bred högre utbildning och forskning Sverige ska vara ett land där alla har möjlighet till livslångt lärande. Vår ställning som kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning och på forskning av hög kvalitet. Kunskap bidrar till förståelse för omvärlden oavsett om den är av kommersiellt intresse eller inte. Humaniora, konst och tvärvetenskapliga ämnen stärker och utvecklas i samklang med utbildningar i teknik och natur- och samhällsvetenskap. Grundforskning och forskningsfinansiering som inte är öronmärkt är nödvändiga förutsättningar för framtida kommersiella genombrott och en framgångsrik spetsforskning. En stark och levande demokrati bygger på grundläggande principer om fri akademi, fria domstolar, fri press och fri kultur. Politiskt inflytande och kortsiktiga intressen får inte definiera vilka ämnen som får forskas på eller undervisas om inom våra lärosäten. Akademisk frihet är mer än enbart den nu grundlagsskyddade friheten att fritt välja forskningsfrågor, forskningsmetod och publicering av resultatet. Akademisk frihet omfattar också högre utbildning och lärosätenas organisering, finansiering och utnämningar av styrelse och rektorer. Det behöver förtydligas och skyddet för den akademiska friheten bör stärkas i grundlag. Forskningen ska vara fri. Oberoende grundforskning är viktig för Sveriges och hela världens utveckling. Samtidigt är det rimligt att en del av de pengar som samhället satsar kan vara föremål för politiska prioriteringar och strategiska satsningar. Vi vill särskilt satsa på forskning som hjälper oss att hantera klimat- och miljökrisen. Detta får dock inte gå ut över grundforskningen. Basanslagen behöver användas till att stärka anställningstryggheter för lärare och forskare. Det ska också ge universitet och högskolor förutsättningar att fatta långsiktiga beslut om sin forskning och att värna lärosätets integritet gentemot sina samarbetspartners. Ett lärosäte ska aldrig hamna i en situation där bristande forskningsfinansiering gör att man inte avstår finansiering med villkor som riskerar lärosätets självständighet, den öppna och fria forskningen eller tar säkerhetspolitiska risker. Högre utbildning och forskning som kraft för omställningen Den samhällsomvandling som krävs för att bromsa och hantera konsekvenserna av klimatförändringarna utgör en delvis oöverblickbar utmaning. Högre utbildning och forskning har en nyckelroll att spela för att möjliggöra omställningen till ett hållbart samhälle. I såväl grundlagen som högskolelagen finns redan mandat att aktivt arbeta för att främja hållbar utveckling, och genom mångvetenskapligt angreppssätt får samhället en bred bild av klimatförändringarnas orsaker, utveckling och konsekvenser. Lärosätena har en enorm potential att utgöra en stark kraft i omställningen – genom utbildning, forskning, samverkan och omställning av den egna verksamheten – men liksom andra aktörer behöver lärosätenas arbete med att främja hållbar utveckling intensifieras, uppdragen förtydligas och resurser tillsättas. Förståelsen för den globala uppvärmningen, dess orsaker och konsekvenser, får vi från forskningen. Den samlade vetenskapens besked om vad som krävs för att undvika de värsta följderna av klimatförändringarna är ”en snabb och genomgripande om ­ ställning vars motstycke saknas i historien”. Samtidigt är behovet av nya kunskaper om hur vi anpassar oss till det förändrande klimatet akut, och mer forskning behövs. Det är med andra ord ingen liten uppgift som åsyftas i högskolelagen, som anger att lärosätena i sin verksamhet ska främja en utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. För att lärosätena ska uppfylla sitt uppdrag att främja hållbar utveckling krävs att de genom utbildning, forskning och samverkan bidrar till en snabb och genom ­ gripande förändring vars motstycke saknas i historien. För Miljöpartiet är vetenskaplig grund ett fundament i allt vi gör. Vi tar allvarligt på politikens roll att ge förutsättningar för den fria akademin att ge oss kunskaperna vi behöver för att kunna genomföra en rättvis omställning till ett hållbart samhälle, med bibehållen respekt för akademins frihet och oberoende. Utvecklingsforskning Miljöpartiet vill säkerställa finansiering för svensk utvecklingsforskning och underlätta för forskningssamarbeten med forskare i låginkomstländer. För att bygga en robust värld fri från fattigdom och förtryck krävs kunskap om vad som behöver göras och kompetens nog för att göra det på bästa sätt. Därför oroas vi när viktiga områden där Sverige bidragit till det internationella vetenskapssamhället prioriteras bort av regeringen. Svensk utvecklingsforskning omfattar vitt skilda områden som skuld ­ hållbarhet, energiomställning, epidemier och jordbruksutveckling, men också sådant som rör kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Den ger värdefull kunskap som är viktig även för oss i Sverige. Satsa på forskning utan försöksdjur Miljöpartiet är rösten för de som inte har en. Miljöpartiet vill att Sverige tar fram en handlingsplan för att så långt möjligt gå över till forskning fri från djurförsök. Vi vill också öka de statliga anslagen till forskning fri från djurförsök och förbättra möjligheten för validering av alternativa metoder. Organisationer som företräder djurskyddsintressen ska få rätt att överklaga beslut i de djurförsöksetiska nämnderna. Forskningens etikprövning Forskning måste vara etisk. Akademiska discipliner behöver ha tydliga etiska standarder och rutiner och det måste finnas möjligheter att anmäla etiska övertramp. Detta kan regleras effektivt i lagstiftning, som i den norska etikprövningslagen. Sveriges nuvarande etikprövningssystem fungerar otillfredsställande för i synnerhet humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Etikprövningssystemet sätter upp hinder för forskning i viktiga frågor samtidigt som det skapar onödigt stora administrativa bördor och höga kostnader. Ett exempel är att det med dagens system krävs etikprövnings ­ tillstånd för att bedriva forskning på politiska partiföreträdares tal och debattinlägg, detta då de kan anses innehålla ”känsliga personuppgifter” i form av politiska åsikter. Miljöpartiet ser därför anledning att förtydliga etikprövningen för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning i syfte att minimera onödiga administrativa hinder och möjliggöra för ytterligare forskning inom disciplinerna. Sveriges lantbruksuniversitet under Utbildningsdepartementet Idag lyder samtliga av Sveriges högskolor och universitet under Utbildningsdepartementet, förutom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Även övriga myndigheter inom utbildningsområdet lyder under Utbildningsdepartementet. Det finns ingen tydlig anledning till att just SLU bör undantas detta. För att säkra en likgiltig utbildningsförvaltning i hela Sverige bör SLU, likt resten av högskolorna i landet, lyda under Utbildningsdepartementet. Säkra ULF och den utbildningsvetenskapliga forskningen ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning, och akronymen är en blinkning åt det så kallade ALF-avtalet, det vill säga det avtal som staten har med regionerna om sam ­ verkan inom forskning och utbildning för att främja hälso- och sjukvårdens utveckling. Syftet är att främja en långsiktig utveckling av svensk skola genom samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten kring praktiknära forskning. Försöksverksamheten startade 2017 och övergår till permanent verksamhet från och med den 1 januari 2025. Den breda utbildningen i Sverige gynnas av ett utvecklat samverkansarbete och inte minst praktiknära forskning. Miljöpartiet är mycket positivt inställd till satsningen och understryker vikten av att säkra en långsiktig finansiering till verksamheten. Studentlivet Studenters ekonomiska trygghet Man ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. När Miljöpartiet satt i regeringen drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor i månaden och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid (2019). Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de yrkesarbetande har. Studenter behöver ha rätt till sjukskrivning och rehabilitering på villkor som är likvärdiga arbetstagare. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som drabbas värst av den höga inflationen. Därför vill vi höja studiebidraget med ytterligare 300 kronor i månaden och vi vill se över regelverket för fribeloppet till att enbart gälla under terminstiderna. En höjning av studiemedlet och större möjligheter att ha inkomster mellan terminerna skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för de som väljer att göra det att klara sig ekonomiskt. Miljöpartiet vill dessutom utöka antalet veckor som en kan ta ut studiemedel från CSN. För att ytterligare undanröja att den egna ekonomin blir ett hinder för vidare ­ utbildning, har omställningsstudiestödet introducerats som ett studiemedel för personer mitt i arbetslivet. Genom omställningsstudiestödet ges människor en chans att fortbilda sig inom sitt yrke, eller att välja en ny väg i livet genom att utbilda sig inom ett nytt område. Att anställda ges en möjlighet till omställningsstudiestöd stärker deras position på arbetsmarknaden, samtidigt som rörligheten och matchningen främjas genom att en ersättare anställs under utbildningstiden. Men det är mycket viktigt att det tillförs medel för omställningsstudiestödet, då efterfrågan är så mycket större än det finns medel avsatta och många har blivit utan på grund av administrativa kapacitetsbrister hos CSN. Miljöpartiet vill vidare att det ska vara möjligt att efter en tid återkvalificera sig för att få möjlighet att söka ytterligare perioder med omställningsstöd för att möjliggöra omställning flera gånger under arbetslivet. Mer lärarledd undervisning i högskolan Det finns inga genvägar till högre kvalitet i undervisningen i högskolan. Lärarledd tid är avgörande för studenternas möjlighet att tillgodogöra sig kurslitteratur och för att höja undervisningens kvalitet. Universitetskanslersämbetet har kartlagt hur mycket studenterna i högskolan träffar sina lärare. Av deras rapport Lärarledd tid i den svenska högskolan (rapport 2018:15) framgår att en svensk student i genomsnitt träffar sina lärare elva timmar per vecka under sin första termin på högskolan. Variationerna är dock mycket stora. Studerande inom ämnesområdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik har igenom ­ snitt endast åtta timmars lärarledd undervisning per vecka. Minst lärarledd tid har studenter som läser sociologi, litteraturvetenskap och historia som bara erbjuds mellan sex och sju timmar lärarledd tid per vecka. Enligt Universitetskanslersämbetet är det alltför lite tid för att skapa en utbildning av hög kvalitet. Hur den lärarledda under ­ visningstiden på högskolan kan öka, i synnerhet på de utbildningar där den är som lägst, behöver ses över för att målet om likvärdighet i utbildningen ska nås. Genom att ändra resursfördelningssystemet och ta bort ersättningsbeloppen kan resurser riktas till de utbildningar som idag erbjuder minst lärarledd undervisning. Därigenom skapas möjligheter att höja status och kvalitet på dessa utbildningar. Miljöpartiet vill på sikt avveckla det så kallade produktivitetsavdraget som i praktiken urholkar finansieringen av högre utbildning och forskning. Stärk studenternas psykosociala hälsa Den psykiska ohälsan är i dag alltför utbredd bland studenter vid Sveriges lärosäten. Folkhälsomyndighetens enkätundersökningar visar att högskolestudenter mellan 18 och 29 år oftare lider av ett nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med yrkesarbetande i samma åldersgrupp. Miljöpartiet ser att det behövs en genomgripande nationell kartläggning av studenters psykiska hälsa och de olika vårdaktörernas ansvarsområden, med förslag till åtgärder. Idag slussas studenter mellan studenthälsan och primärvården helt i onödan. I kartläggningen behöver dessutom studenters möjligheter till sjukskrivning och rehabili ­ tering på samma villkor som anställda belysas. Studenthälsan på landets lärosäten bör inkludera även icke-studierelaterade problem för att komma till bukt med problemen, suicidprevention i synnerhet. Studenthälsan bör även få rätten att remittera vidare studenter om behovet anses så pass stort att det är befogat. Studentinflytande Studenternas påverkan på svensk högre utbildning är lagstadgad och utförs genom studentkårer på landets lärosäten och genom Sveriges förenade studentkårer (SFS). Majoriteten av deras verksamheter finansieras av statliga bidrag, och en mindre del genom medlemsavgifter. Detta system infördes 2010 som en kompensation för minskade medlemsantal i samband med att det slutade vara obligatoriskt att vara med i en studentkår. Miljöpartiet vidhåller vikten av säkrad finansiering till landets studentkårer och avser långsiktigt säkra studenternas demokratiska inflytande på högskolorna. Amanda Lind (MP) Daniel Helldén (MP) Camilla Hansén (MP) Leila Ali Elmi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Emma Berginger (MP) Mats Berglund (MP) Annika Hirvonen (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Rasmus Ling (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Märta Stenevi (MP) Elin Söderberg (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3775 av Amanda Lind m.fl. (MP) Kultur och bildning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Kulturen är samhällets gemensamma grund Konstnärlig frihet och armlängds avstånd Folkbildning Folkhögskolor Studieförbund Kompetensförsörjning inom kultur En sammanhållen kompetensförsörjning för kultursektorn Konstnärlig högre utbildning Omställningsstudiestöd för kultursektorn Kultur i skolan Kultur och musik i förskolan Estetisk verksamhet på gymnasiet Kulturskolan Kulturarbetares förutsättningar Stipendier och trygghetssystem måste samspela Anpassa sjukförsäkringen till fler arbetsvillkor Stärk anställningstryggheten inom kulturen Strategi för kulturella och kreativa branscher Avsaknad av riktning och resurser Kulturens och kreativitetens värde måste lyftas fram Ett stärkt konstnärligt perspektiv Upphovsrätten måste stärkas Samverkan med branschen är avgörande AI – arbetstillfällen och upphovsrätt Kultur för alla – i hela landet Finansiering för hela landet Möjliggör breddad finansiering av kulturen Förbjud andrahandsförsäljning av evenemangsbiljetter till överpriser Gestaltad livsmiljö Kultursamverkansmodellen Ideell kultur Hållbara villkor för statliga kulturinstitutioner Säkra långsiktiga förutsättningar för de statliga scenkonst- och museibyggnaderna Armlängds avstånd – en grundpelare Språk, litteratur och läsning Tidiga och systematiska insatser för läsfrämjande En modern litteraturpolitik Modersmål och minoritetsspråk – en rättighet och en resurs Nationella minoriteters kultur och språk De nationella minoritetsspråken Älvdalska De nationella minoriteternas kultur Öka romers inkludering Stärkt judiskt liv Satsningar på Sverigefinländarnas språk och kultur Synliggör tornedalingar, kväner och lantalaiset Det samiska folkets egenmakt Kulturarv Ett levande kulturarv – fysiska museer i hela landet Det moderna och rörliga kulturarvet Skydda forn- och kulturlämningar Stärkta resurser till kulturarvsinstitutioner och digitalisering Kulturens roll i beredskapsarbetet Stärk medie- och informationskunnigheten Civilsamhället Förenkla byråkratin för eldsjälar Gaming Filmpolitik Produktionsincitamenten Biografsektorn Strömningsavgift Mediepolitik Mediestödet Tidskrifter Public service Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kulturens ekosystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om principen om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Kulturrådet i uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser om armlängds avstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka principen om armlängds avstånd i bibliotekslagen och kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för folkbildningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vidare slutsatserna från utredningen om folkbildning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anslagen till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkhögskolornas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studieförbunden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka hela kedjan av kompetensförsörjning för kultursektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om konstnärlig högre utbildning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en skolkulturutredning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en statlig kulturgaranti och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur och musik i förskolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra estetisk verksamhet på gymnasiet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturskolelag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta och förstärka kulturskolebidraget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om insatser för att värna och stärka det svenska språket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om läsfrämjande satsningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att utveckla litteraturpolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modersmålsundervisning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda älvdalskans status och se över möjligheten att erkänna älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdraget att undervisa i medie- och informationskunnighet ska stärkas i grund- och gymnasieskolans läroplaner och examensmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kulturarbetares arbetslivstrygghet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tid med konstnärsstipendium bör ses som överhoppningsbar vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa sjukförsäkringen efter personer med oregelbunden inkomst och för företagare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka konstnärsallianserna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en revidering av strategi för företag i kulturella och kreativa branscher och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka upphovsrättsmakares rättigheter i relation till AI-utvecklingen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att höja kunskapen om AI som en del i arbetet med medie- och informationskunnighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den fria kulturen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att stärka livemusiken, den fria kulturen och den ideella kulturens förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en stärkt och långsiktig finansiering av kulturen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om breddad finansiering av kulturen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda andrahandsförsäljning till ett högre pris än ursprungspriset eller erbjudande om andrahandsförsäljning till ett högre pris än ursprungspriset och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en stödfunktion för kommuner och regioner för att utöka användningen av enprocentsregeln och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den statliga finansieringen av kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge kulturrådet i uppdrag att se över infrastrukturen för bild- och formkonsten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga effekterna som neddragningen av studieförbunden haft på ideell kultur och åtgärda de problem som uppstått och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Myndigheten för kulturanalys utökat uppdrag att även kartlägga den ideella kulturens effekter utifrån kulturpolitikens mål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa nya bestämmelser om undervisning i nationella minoritetsspråk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka nationella språkcentrum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkra finansiering av resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett permanent center för tornedalsk historia och kultur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till Sametinget för att underlätta för fler samiska museer och kulturinstitutioner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Giron Sámi Teáhter ett uppdrag som nationalscen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sametinget i uppdrag att samordna processer för repatriering och återbegravning av mänskliga kvarlevor och föremål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att se över förutsättningar för att identifiera och återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa modellen för kostnadshyra för de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt och långsiktig finansiering för de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att utöka Statens fastighetsverks ansvar över de statliga scenkonst- och museibyggnaderna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på att länsmuseer ska finnas i varje län bör skrivas in i museilagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt stöd till kulturmiljövård och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen i Riksantikvarieämbetets utredning för att skydda det rörliga kulturarvet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda forn- och kulturlämningar genom att ställa om till ett hållbart skogsbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet natur- och kulturreservat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen för att skydda skogslandskapets kulturvärden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera det aktiva kulturlivet i det lokala och nationella beredskapsarbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en storskalig satsning på digitalisering av kulturarvet, inklusive skydd mot hybrid- och cyberattacker, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om civilsamhällets roll som bärande samhällskraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om stödsystemen till civilsamhälle och föreningsliv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta anslag till civilsamhället för att möjliggöra långsiktig planering och verksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda förändringar av betaltjänstlagen för att underlätta för civilsamhället och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undantaget från socialavgiftslagen ska gälla fler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för dataspel och ett levande kulturliv kring gaming och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om långsiktigt hållbart mediestöd till tidskrifter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en filmfond och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra produktionsincitamenten för film och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sänka momsen på biografföreställningar och införa en biografavgift och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en strömningsavgift och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt mediestöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera effekterna av mediestödet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till tidskrifter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga public services oberoende och uppdragets bredd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en långsiktigt hållbar och tillräcklig finansiering av public service och tillkännager detta för regeringen. Kulturen är samhällets gemensamma grund Kulturen är samhällets gemensamma grund. Den bär våra olika berättelser, formar vår förståelse av världen och binder oss samman i ett gemensamt men mångfasetterat samtal. Kulturen måste tillåtas att vara både fri och föränderlig. Bildning gör oss fria, kritiskt tänkande och delaktiga. Tillsammans utgör kultur och bildning ett ekosystem som bär upp demokratin. När fler människor har tillgång till konst, litteratur, folkbildning och kulturarv stärks både yttrandefriheten och förmågan att förstå och värna demokratins grundvalar. I en tid av desinformation, polarisering, klimathot och säkerhetspolitiska hot blir kulturens och bildningens roll ännu mer central. Ett samhälle där människor kan tolka sin samtid, förstå sin historia och delta i det offentliga samtalet är också ett samhälle med motståndskraft. Därför måste kulturens ekosystem ses som en demokratisk infrastruktur – lika viktig för försvarsviljan som för samhällsutvecklingen. Konstnärlig frihet och armlängds avstånd Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form, och utan att misstänkliggöra dess avsikter. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och före ­ ställningar. För Miljöpartiet är det en självklarhet att på olika sätt verka för att öka det konstnärliga frihetsutrymmet, och principen om armlängds avstånd är grundläggande och ska värnas och stärkas. Kulturrådet bör ges i uppdrag att bidra med kunskapshöjande insatser och stöd till landets kulturaktörer, kommuner och regioner om principen om armlängds avstånd och hur den kan tillämpas i praktiken. Principen om armlängds avstånd bör även stärkas i bibliotekslagen och i kultursamverkansmodellen. Folkbildning Folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor har stor betydelse för bildningen, kulturen och demokratin i vårt land. Den ska vara fri och frivillig: den står fri från på ­ verkan utifrån och bygger på frivillighet i deltagandet för alla inblandade. Folkbildningen är inkluderande, den attraherar olika människor och hämtar deltagare brett ur alla grupper i befolkningen. Den ideella och den professionella folkbildningen når en miljon män ­ niskor i Sverige årligen och finns i varje svensk kommun. Folkbildningen är en grund ­ pelare i den demokratiska kulturpolitiken där människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme. Det livslånga lärandet och vår struktur för utbildning och bildning är som ett komplext ekosystem där alla delar behöver vara livskraftiga. Bildning är mer än att ha lång formell utbildning och mycket kunskap. Det handlar om ett förhållningssätt till kunskap, en förmåga att reflektera, tänka kritiskt och sätta in kunskaper i ett bredare sammanhang. För att värna bildningsidealet måste man ha ett bredare perspektiv på utbildning än att enbart styra mot lätt mätbara kunskapskrav. Bildning hjälper oss att förstå vilka vi är, vårt eget samhälle och vår plats i det – förmågor som är viktiga både för individen och för samhället. För att utveckla systemet med medelstilldelning, uppföljning och kontroll av folk ­ bildningens aktörer tillsatte den förra regeringen en folkbildningsutredning. I maj presen ­ terades slutbetänkandet Bildning, utbildning, delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid (SOU 2024:42) med en rad förslag. Miljöpartiet sympatiserar med utredningen och dess förslag och vill därför att självförvaltningsmodellen bibehålls genom att Folkbildnings ­ rådet finns kvar och fördelar medel till folkbildningens aktörer. I enlighet med utred ­ ningen vill vi vidare införa en ny målbild och nya mål och indikatorer samt införa en ny modell för uppföljning, revision och kontroll samt eventuellt återtagande av utbetalade medel. Vi anser även att anslagen bör stärkas och slås ihop. Även om folkhögskolor och studieförbund är vitt skilda verksamheter så bidrar de tillsammans till möjlighet för lärande hela livet och stärker samhällsgemenskapen och demokratin. Det borde vara folkbildningsrådet, inte politiken, som styr fördelningen för att säkra folkbildningens oberoende. Folkhögskolor Livslångt lärande, utbildning, folkbildning och forskning är avgörande för att hitta svar på de utmaningar vårt samhälle står inför. Folkbildning och folkhögskolor erbjuder nya vägar till utbildning och bildning genom hela livet och är en väg för att säkra möjlighet till livslångt lärande. Folkhögskolornas estetiska program erbjuder även stabila jobb ­ möjligheter för kulturutövare. Folkhögskolornas särskilda roll måste värnas. Miljöpartiet vill att förutsättningarna för folkbildningen stärks och att den ska inkludera fler, skapa fler platser på folkhög ­ skolorna och öka ersättningen per plats samt öka andelen generellt stöd i stället för projekt och riktade bidrag. Studieförbund Studieförbunden är en central del av kulturens infrastruktur och en viktig hörnsten för demokratin. På många orter är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats som finns. Genom studieförbunden får den ideella sektorn tillgång till lokaler, erfarenhet, kunskap och stöd i hela landet. Studieförbunden har på det sättet varit det lokala smörj ­ medlet för den ideellt organiserade kulturen och amatörkulturen. Det svenska musikundret hade omöjligt kunnat uppstå utan de över 260 musikhus, 4 000 replokaler och fem miljoner studietimmar som årligen ägnas åt repetitioner, spelningar och inspelningar av populärmusik inom ramen för studieförbunden. Regeringens kraftiga nedskärningar i medlen till studieförbunden har fått stora negativa konsekvenser över hela landet. Enligt Studieförbunden i samverkan kommer 20 000 svenskar att förlora sin replokal på grund av den förda politiken. Var femte anställd har sagts upp och vart femte kulturprogram försvunnit. Det är också den verksamhetsform som minskar mest. Det är också glesbygden som drabbas värst, i kommuner med 10 000 invånare eller färre är neddragningarna av verksamheten mer än 50 procent större än i de största kommunerna. När musikhus, lokaler och mötesplatser försvinner drabbas inte bara studieförbundens verksamhet, utan hela kultur- och föreningslivet på orten är ofta beroende av dessa lokaler. Regeringens nedskärningar på anslagen till studieförbunden är därför ett hårt slag mot kulturlivet, bildningen, integrationen, de kreativa näringarna och ytterst demokratin. Med Tidöregeringens politik blir Sverige ett fattigare land. Miljöpartiet vill istället återställa och stärka stödet till studieförbundens verksamhet. Kompetensförsörjning inom kultur Konst och kultur är grundläggande för ett demokratiskt och kreativt samhälle. Det handlar inte om förströelse, utan om människans förmåga att förstå sin omvärld, att gestalta det komplexa och att bidra till nyskapande inom alla samhällsområden. För att säkra allas tillgång till kultur måste vi möjliggöra för människor att hitta och fördjupa sitt kulturella och konstnärliga uttryck. En sammanhållen kompetensförsörjning för kultursektorn För att säkra kulturens framtid måste vi säkra hela kedjan av kompetensförsörjning. Det börjar i barndomen – barns tillgång till kultur är fortfarande ojämnt fördelad, ofta beroende på socioekonomiska faktorer. Därför vill Miljöpartiet ge estetiska kunskaper större plats genom hela utbildningssystemet – från förskolan och skolan, genom kulturskolan och folkbildningen, till de konstnärliga högskolorna och forskningen. Skolan måste garantera tillgång till kultur, slöjd och estetiska ämnen för alla elever. Kulturskolan ska stärkas som en språngbräda och utvecklingstrappa för barn och unga som vill fördjupa sig i sitt skapande och kanske satsa på en professionell framtid inom kulturen. Det är en nödvändig satsning för att långsiktigt säkerställa kvalitet, bredd och förnyelse inom Sveriges kultur ­ liv och säkra kompetensförsörjningen på sikt. Konstnärlig högre utbildning Det är också avgörande att våra konstnärliga högskolor får det stöd som krävs. Dessa utbildningar är viktiga för att Sverige ska fortsätta att vara ett land där konst och kultur ges hög status, kvaliteten är internationellt erkänd och nya generationer av kulturutövare kan växa fram. Omställningsstudiestöd för kultursektorn Miljöpartiet vill att det aldrig ska vara för sent att söka sig till kulturen som yrkesväg. Omställningsstudiestödet är en viktig pusselbit för att möjliggöra det livslånga lärandet och att kunna ställa om under arbetslivet. Därför vill vi se att stödet även aktivt riktas mot kultursektorn, där behovet av vidareutbildning och möjlighet till omställning är stort. Men för att det ska vara möjligt krävs också att stödet kan handläggas effektivt. Efterfrågan är långt större än tillgången – många nekas i dag möjligheten till utbildning, trots att viljan och behovet finns. Det är en missad chans både för individen och för samhället. Kultur i skolan Miljöpartiet har under många år arbetat för att kulturen ska få en stark roll i skolan. Vi ska stärka hela det kulturella ekosystemet runt barn, med särskilt fokus på skolan. Barnkonventionen är lag i Sverige och enligt barnkonventionen har barn och unga rätt att till fullo delta i konst- och kulturlivet. Kulturen sätter färg, ton och form på vår tillvaro och gör att vi förstår oss själva, livet och vår värld bättre. Kulturen, kreativiteten och de estetiska uttrycken behöver vara närvarande i hela utbildningskedjan. Kulturen i utbildningssystemet bidrar med nödvändighet både till att vi växer som människor och till den kompetens som krävs för att till exempel det svenska musikundret ska leva. Men idag är många barn i Sverige tyvärr en del av ett kulturlotteri. Barns tillgång till kultur skiljer sig åt beroende på bland annat socioekonomi och bostadsort. Det är viktigt att även elever som kommer från studieovana hem får tillfälle att lära känna estetiska ämnen. Undervisning med inslag av estetik och kreativitet kan förbättra inlärning och förmåga till kritiskt tänkande. Undervisning i estetiska ämnen kan även bidra till att elever mår bättre, minska stress och ge en mer positiv inställning till skola och lärande. Därför behövs en skolkulturutredning. Målet med utredningen är att säkra alla barns rättvisa tillgång till kulturupplevelser och eget skapande. Vi vill kartlägga nuläget vad gäller barn och ungas tillgång till kulturupplevelser såsom scenkonst och besök på museer ersätta Skapande skola med en statlig kulturgaranti återinföra estetisk verksamhet på alla gymnasieprogram stärka kultur och musik på förskollärarutbildningen ha en statlig kulturgaranti. Skapande skola når idag enbart fram till ungefär hälften av landets elever. Även om tanken är god är det inte gott nog. Vi anser att en skolkulturutredning bör utvärdera Skapande skola och föreslå hur den kan ersättas med en statlig kulturgaranti för varje barn på skoltid i grundskolan och gymnasieskolan, inklusive anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och anpassade gymnasieskolan. Som inspiration finns i Norge redan ett nationellt program, Den kulturelle skulesekken (DKS), som ska se till att alla skolelever i landet får möjlighet att uppleva, bekanta sig med och utveckla en förståelse för professionella konstnärliga och kulturella uttryck. DKS, som är ett samarbete mellan Kultur- och jämställdhetsdepartementet och Utbildningsdepartementet samt alla län och kommuner i landet, säkerställer att kultur ­ utbudet håller hög kvalitet och innehåller en bredd av kulturyttringar inom film, kultur ­ arv, litteratur, musik, scenkonst och bild. Kultur och musik i förskolan Den kulturella utbildningskedjan börjar redan i förskolan och kräver konstnärlig kompetens hos lärare i alla delar av skolan och i kulturskolan. För att stödja kompetensförsörjningen inom kulturskolan finns exempelvis satsningen Kulturskoleklivet sedan 2019, som är en långsiktig satsning på pedagogisk utbildning för att arbeta i kulturskolan. På landets förskolor sjungs och spelas det mycket mindre idag än tidigare. Vi vill vända den trenden genom stärkta inslag på förskollärarutbildningen kring kultur och musik, utredningen ska få i uppdrag att titta på hur detta kan stärkas. Estetisk verksamhet på gymnasiet Konst och kultur är inte en ytlig smyckning eller enkel förströelse. Det är vägar för att förstå världen, att kunna arbeta kreativt och nyskapande med avancerade processer. Det vi lär oss i de estetiska ämnena hjälper lärandet i stort. Vi vill ge estetiska kunskaper större plats i hela utbildningskedjan. Det är en av förutsättningarna för kompetensförsörjningen inom kultursektorn och inte minst för det svenska musikundret. Miljöpartiet står därför fast vid att estetiska ämnen ska återinföras som obligatoriskt ämne på samtliga nationella gymnasieprogram. Kulturskolan Till den kommunala kulturskolan går varje vecka tiotusentals barn och unga och får möjlighet att stå på scen, lära sig spela ett instrument eller ägna sig åt dans, teater, bild och form eller någon annan sorts kultur. Utöver att utveckla barn och ungas estetiska förmågor, bidrar utövandet av kultur till intellektuell och social utveckling genom exempelvis samarbete i ensemble och teatergrupper. Det har visat sig att deltagande i kulturskolans verksamhet starkt korrelerar med framgångar i den vanliga skolans undervisning. Att möjliggöra en tillgänglig kulturskola för barn i alla Sveriges kommuner är en fråga om jämlikhet och demokrati. Kulturskolan spelar även en avgörande roll för det svenska musikundret och dataspelsundret. Kulturskolan, som i många kommuner bär upp det lokala kulturlivet genom sin verksamhet, måste få stöd för att fortsatt kunna lägga grunden för hela Sveriges kulturliv. För Miljöpartiet är det viktigt med ett långsiktigt och förutsägbart skydd av den kom ­ munala kulturskolan. Vi vill inrätta en kulturskolelag för att säkra ökad kvalitet och breddat utbud i kulturskolan. En ramlag, i likhet med bibliotekslagen, skulle kunna tydlig ­ göra ett antal grundläggande krav som möjliggör nationell likvärdighet och utveckling men som låter kommunerna vara fria att utforma verksamheten med utgångspunkt i lokala förhållanden. En reglering skulle också kunna fastslå övergripande mål för kultur skolan, se över möjligheten att delta i kulturskolan på skoltid samt föreslå ett tak för deltagar ­ avgifter. Även behörighetsregler för lärarna skulle kunna formuleras, vilket skulle göra att musikhögskolorna åter kan ge utbildningar till musiklärare i instrument och ensemble, vilket i sin tur skulle öka tillgången på utbildade musiklärare även i grund- och gymnasie ­ skolan. Med andra ord kan en lagstadgad kulturskola bidra till att skapa mer attraktiva tjänster, men också skapa en bättre arbetssituation för kulturskolelärarna. Samverkan mellan kommuner skulle också kunna utvecklas. Vi ser också att det krävs utökade initiativ för att nå nya grupper som kanske inte annars skulle söka sig till kulturskolan samt satsningar på verksamheter i glesbygd. Även talangutveckling och samverkan mellan flera kommuner är områden som kan utvecklas ytterligare. Utöver en kulturskolelag bör därför kulturskolebidraget perma ­ nentas och förstärkas. Kulturarbetares förutsättningar Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kultur ­ skapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offentliga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort. Flera utredningar har belyst behoven – nu är det dags att gå från ord till handling. Det är hög tid att utredningarna om trygghetssystemen omvandlas till konkreta propositioner i syfte att stärka kulturarbetares arbetslivstrygghet. Stipendier och trygghetssystem måste samspela Konstnärers arbetsvillkor skiljer sig från många andra yrken och präglas ofta av en osäker inkomst. Ett avgörande verktyg för konstnärligt arbete är stipendier, som möjliggör friare skapande under en viss tid. Att inte våga söka stipendium av rädsla för konsekvenser i trygghetssystemet är mycket problematiskt. Därför bör tid med konstnärsstipendium ses som överhoppningsbar vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för a ‑ kassa och sjukförsäkring. Detta behov har lyfts i flera statliga utredningar – bland annat den konstnärspolitiska utredningen (SOU 2018:23) och utredningen Ett trygghetssystem för alla (SOU 2023:30), som båda tillsattes under Miljöpartiets tid i regering. Dessa pekar på behovet av att statliga konstnärsstipendier ska kunna räknas som SGI-grundande. Miljöpartiet anser att denna förändring är nödvändig för att ge konstnärer den trygghet de har rätt till. Anpassa sjukförsäkringen till fler arbetsvillkor Sjukförsäkringen måste också bli mer inkluderande och anpassad till de faktiska vill ­ koren för kulturarbetare, studenter, företagare och behovsanställda inom gigekonomin. Den nuvarande utformningen exkluderar många som inte har fasta anställningar, trots att deras arbete är både omfattande och samhällsbärande. Utredningen Ett trygghetssystem för alla föreslår att SGI ska kunna beräknas på historisk inkomst, vilket skulle göra systemet mer rättvist för anställda med oregel ­ bunden inkomst och för företagare – något som är särskilt viktigt för konstnärliga yrken där inkomster kan variera över tid. Det ska samtidigt finnas kvar en möjlighet att beräkna SGI utifrån förväntad inkomst. Utredningen föreslår även att vissa stipendier, till exempel statliga konstnärsstipendier, ska vara SGI-grundande. Miljöpartiet anser att regeringen skyndsamt bör gå vidare med att genomföra dessa förslag. Stärk anställningstryggheten inom kulturen Miljöpartiet vill också se ett tydligt mål att skapa fler trygga anställningar inom den offentligt finansierade kultur- och scenkonstverksamheten. Ett viktigt verktyg är de konstnärsallianser som ger frilansande kulturarbetare större trygghet och tillgång till kompetensutveckling och arbetsförmedling. Systemet har visat sig framgångsrikt; de statliga medlen till allianserna har under åren bidragit till att öka frilansares sociala och ekonomiska trygghet, avlasta arbetslöshetskassan, utveckla matchning och förmedling samt stimulera den konstnärliga utvecklingen. De statliga medlen till konstnärsallianserna bör därför säkras och utökas. Vi vill även se en översyn av om fler konstnärliga yrkesgrupper skulle kunna omfattas av systemet. Genom att bredda stödet kan fler kulturskapare få bättre möjligheter att verka och utvecklas – oavsett var i landet de bor eller vilken konstform de arbetar inom. Strategi för kulturella och kreativa branscher De kulturella och kreativa näringarna är centrala för vår livskvalitet, demokratin, näringslivsutvecklingen och svensk export. Sverige är ett framgångsrikt land med världsledande positioner inom musik, design, dataspel och mode. Här finns starka varumärken, hög innovationsförmåga och ett rikt kulturliv. Dessa näringar bidrar i hög grad till bilden av Sverige internationellt – en bild som stärker både vår konkurrenskraft och vår attraktionskraft. Miljöpartiet tillsatte under sin tid i regering den statliga utredningen Kreativa Sverige! (SOU 2022:44), med syftet att ta fram en nationell strategi för att främja långsiktig och hållbar utveckling av kulturella och kreativa branscher i hela landet. Vi hade gärna sett att den följdes upp med konkreta åtgärder, reformambitioner och ett tydligt konstnärligt perspektiv. Regeringens skrivelse Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher (2023/24:111) är tyvärr alltför vag och otillräcklig. Avsaknad av riktning och resurser Strategin brister i flera avseenden. Den saknar tydliga åtgärder för att adressera de hinder som tidigare identifierats och presenterar få svar på hur de uppsatta målen ska uppnås. Avsnittet om kompetensförsörjning beskriver främst dagens utbildningssystem snarare än att ange en framtidsinriktad väg. Det saknas dessutom nya resurser för att genomföra strategin. Vi ser en betydande risk att eventuella omprioriteringar kommer att ske inom den redan ansträngda kulturbudgeten. Vi hade även velat se att förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher utreddes. Kulturens och kreativitetens värde måste lyftas fram Miljöpartiet anser att de kulturella och kreativa näringarnas roll i att främja kreativitet, idéutveckling och innovation måste betonas – inte minst för att stimulera ett dynamiskt samhällsbygge. Konst och kultur är omistliga delar av människors liv, demokrati och självförståelse. Strategin bör därför tydligt visa på dessa värden – och hur de kulturella och kreativa branscherna bidrar till ekonomisk tillväxt, ökad export, regional utveckling och Sveriges attraktionskraft globalt. Ett stärkt konstnärligt perspektiv Strategin behöver också stärkas i sitt konstnärspolitiska innehåll. Begrepp som ”råvara” för att beskriva konstnärligt skapande förminskar det konstnärliga arbetets egenvärde och bör inte användas. Istället bör strategin innehålla tydliga skrivningar om vikten av konst ­ närlig frihet, långsiktig konstnärspolitik och ett erkännande av kulturskaparnas villkor. Vi efterlyser att konstnärsperspektivet genomsyrar strategin – med ett särskilt fokus på hur konstnärlig frihet och konstnärers rättigheter ska värnas. Den konstnärliga fri ­ heten är en hörnsten i de kulturpolitiska målen och bygger på en vidsträckt yttrandefrihet . Samtidigt måste det erkännas att denna frihet kan hotas – även av krav på kommersiell anpassning. Upphovsrätten måste stärkas Staten bör också ta ett tydligare ansvar för att skydda upphovspersoners och utövande konstnärers rättigheter. Vi föreslår därför att strategins avsnitt om upphovsrätt utvecklas, så att det tydligt framgår att regeringen ska stå redo att stärka upphovsrätten i takt med den digitala utvecklingen. Samverkan med branschen är avgörande Slutligen anser vi att strategins genomförande och uppföljning ska ske i nära samverkan med kulturskapare och branschorganisationer. Det är först när de själva är delaktiga som strategin kan bli relevant, förankrad och verkningsfull. AI – arbetstillfällen och upphovsrätt AI, artificiell intelligens, har utvecklats snabbt de senaste åren. En mångfald av nya webbtjänster har tillkommit som tillgängliggör AI-tekniken för var och en. Detta innebär och kommer att innebära enorma förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn. Texter, bilder och musik skapade av AI går ofta inte att skilja från mänskligt skapade verk, och utvecklingen lär fortsätta. Förutom olika slags frågor kring kulturens värde och funktion, konstnärlig kvalitet, etik och autenticitet, är frågor kring upphovsrättslagstiftningen helt centrala. AI tränas idag på stora mängder befintligt material och det är svårt för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar om författare, bildkonstnärer, kompo ­ sitörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de gett sitt medgivande och utan att de eventuella ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller dem. Kultursektorn har anpassat sig till teknisk utveckling förr och kan göra det igen – men politiken måste stötta upp i förändringen. Lagstiftning behövs nationellt och inter ­ nationellt för att säkra upphovsmakarnas rättigheter. AI-förordningen var ett steg i rätt riktning. De kreativa branscherna måste involveras i regeringens arbete framåt för att säkra upphovsrättsperspektivet i AI-arbetet. Dessutom behöver förståelsen för hur AI fungerar utvecklas. Falska bilder, desinforma ­ tion och fördomar riskerar att reproduceras. Mer kunskap behövs och det bör ske inom ramen för det samlade medie- och informationskunnighetsarbetet (MIK). Vi måste uppmärksamma och skydda det fundamentala värdet av det mänskliga skapandet och säkra förutsättningarna för bildkonstnärer, författare, musiker, skådespelare och filmskapare i Sverige och världen över. AI innebär många möjligheter, men utmaningarna måste tas på allvar. Sverige har inte råd att vänta och se, utan bör vara aktivt i att söka lösningar i en ny tid med utgångspunkt i upphovsrätten och värnandet av det kulturella skapandet. Kultur för alla – i hela landet För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Alla ska kunna uppleva evenemang live oavsett var i Sverige de bor. Här är anslagen till det fria kulturlivet en viktig fråga, men även lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna. Här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. Det är inte rimligt att den fria kulturen och livekulturen trycks allt längre bort från städernas centrum eller inte har några spelplatser alls på mindre orter runt om i landet. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens, den fria kulturens och den ideella kulturens förut ­ sättningar på såväl nationell och regional som lokal nivå. Kommuner och regioner behöver tydligare vägledning kring hur de kan stärka infrastrukturen och ekosystemen efter pandemin, lågkonjunkturen och Tidöneddragningarna. Finansiering för hela landet Kulturens finansiering måste tryggas i hela landet. Miljöpartiet vill permanenta flera av de återstartsstöd som infördes efter pandemin, men i dag är det inte längre bara en fråga om återhämtning från pandemin – vi står inför behovet av en återstart efter Tidöregeringens kulturpolitiska nedmontering. Under vår tid i regering tillsattes Återstartsutredningen (SOU 2021:77), som presenterade en rad förslag för en långsiktig och trygg återhämtning i hela kultursektorn. Trots att utredningen tydligt betonade vikten av långsiktigt stöd, valde den nya regeringen att i stort sett avsluta de tillfälliga satsningarna. I en tid präglad av lågkonjunktur behöver politiken snarare visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd – inte något som det skärs ned på. Vi vill därför se permanenta satsningar, bland annat till kultursamverkansmodellen, bild och form, kulturskolan och kulturmiljövård samt för att stärka arrangörsledet i hela landet. Möjliggör breddad finansiering av kulturen De tuffa villkoren för kulturen – till följd av pandemin, det ekonomiska läget och åt ­ stramningar från regeringen – understryker också behovet av en breddad finansiering för att stärka sektorns långsiktiga hållbarhet. Förutsättningarna för att minska hinder, öka stimulans och öppna för privat finansiering behöver ses över. Även Återstarts ­ utredningen innehåller flera relevanta förslag på området. Men denna breddning av finansieringsmöjligheter får aldrig användas som ursäkt för att dra tillbaka det offentliga stödet. En stark offentlig finansiering är och förblir avgörande för kulturens frihet, tillgänglighet och oberoende. Förbjud andrahandsförsäljning av evenemangsbiljetter till överpriser Idag finns det en rad sajter som köper upp och säljer biljetter till kulturevenemang till överpris. Sajterna ser officiella ut och sponsrar sina hemsidor på sökmotorer, vilket lurar konsumenter att köpa biljetter till överpris – även när evenemangen inte ens är slutsålda. 2022 förbjöds köp via botar i Sverige efter ett EU-beslut, vilket satt käppar i hjulet för bolagen men inte stoppat andrahandsförsäljningen på allvar. Direktivet fast ­ ställer minimikrav som medlemsstaterna måste uppfylla men ger utrymme för ytterligare nationella åtgärder för att stärka konsumentskyddet, såsom reglering av vidareförsäljnings ­ priser på biljetter. Trots att botar förbjudits fortsätter privata bolag att köpa upp ett stort antal biljetter till stora evenemang och sälja dem vidare till överpriser. Privatpersoner, artister och arrangörer är de som får betala priset för ett fåtal bolag som hittat ett kryphål. I en tid när stöden till kultursektorn utarmas av både inflation och Tidöregeringens politik blir detta kryphål en ytterligare sten på bördan för att hålla verksamheterna på fötter. Miljö ­ partiet anser att Sverige borde lagstifta om ett förbud mot andrahandsförsäljning till ett högre pris än ursprungspriset eller erbjudande om andrahandsförsäljning till ett högre pris än ursprungspriset. Ett par EU-länder har redan valt att gå längre än EU-direktivet för att stoppa de oseriösa aktörerna. I Belgien, Danmark och Norge finns lagstiftning som förbjuder vidareförsäljning av biljetter till kultur- och idrottsevenemang till ett högre pris än ursprungspriset. I Belgien och Danmark är det dessutom förbjudet att erbjuda försäljning av sådana biljetter. I Danmark och Belgien finns straffrättsliga sank ­ tioner, men inte i Norge. I Danmark, där också själva erbjudandet om försäljning är olagligt, motiverades det med att underlätta för polisen – de ska inte behöva jaga bekräftelse på att köp fullbordats för att lagföra. Därför förordar Miljöpartiet en sådan lagstiftning. Gestaltad livsmiljö Med Miljöpartiet i regering skapades en ny politik för gestaltad livsmiljö. Syftet var att säkerställa att arkitektur, form och design bidrar till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsätt ­ ningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Politiken om gestaltad livs ­ miljö ska värnas och stärkas. Enprocentsregeln anger att en procent av en byggbudget vid om-, ny- och tillbyggnad ska användas till konstnärlig gestaltning. Under Miljöpartiets tid i regering fick enprocents ­ regeln en tydligare roll i den statliga politiken för gestaltad livsmiljö. Det finns inte en given arbetsmodell, utan hur arbetet ser ut varierar över landet. Staten bör därför gå vidare för att förenkla och öka användningen av regeln i hela landet. En stödfunktion för kommuner och regioner bör utvecklas så att även privata aktörer på ett enklare sätt kan välja att delta. I Stockholm finns som exempel en beställarfunktion där kommunen bistår och leder enprocentsprojekt för både kommunala och privata aktörer och byggherrar genom hela processen. Syftet är dels mer konst i offentliga sammanhang, dels ett bra stöd till konstnärer, dels en breddad finansiering av konsten genom att den privata sektorn erbjuds att vara med. Statens konstråds roll och resurser för att förenkla arbetet med enprocentsregeln för offentliga aktörer måste också värnas, inte minst på grund av enprocentsregelns bidrag till att stärka konstnärernas arbetsmarknad. Likaså är Arkdes regionala nätverksnoder ett viktigt verktyg för att följa upp politiken för gestaltad livsmiljö. Regeringen har valt att gå vidare med ett förslag om sammanslagning av Statens konstråd, Arkdes och Moderna Museet – trots stark kritik från remissinstanserna. Förslaget är både bristfälligt och byggt på felaktigheter, och regeringen riskerar nu att skada tre centrala verksamheter genom att påtvinga dem en sammanslagning. Initiativet framstår som ett prestigeprojekt för kulturministern, tvunget att genomföras oavsett konsekvenserna. Regeringen borde istället stärka Moderna Museet, Arkdes och Statens konstråd var och en för sig – inte slå ihop dem till en centraliserad stormyndighet som riskerar att kväva deras unika uppdrag. Enligt barnkonventionen ska barn och unga ha rätt att till fullo delta i konst- och kulturlivet. Barn och unga ska också ha inflytande över frågor som berör dem. Det finns regioner och kommuner som har gått före och systematiskt arbetar med att öka barns delaktighet i utveckling av kulturupplevelser och deras livsmiljö. För att stärka barns likvärdiga rätt till inflytande bör en vägledning tas fram för hur fler kommuner och regioner kan arbeta med att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande över kulturutbud och gestaltad livsmiljö. Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen infördes för runt 15 år sedan som ett sätt att decentralisera fördelningen av de statliga stöden till den fria kulturen för att underlätta regionala prio ­ riteringar och variationer inom kulturlivet så att de nationella kulturpolitiska målen bättre kan uppnås på ett tryggt sätt. Medan flera delar av modellen har varit lyckosamma har en kontinuerlig kritik varit att medelstilldelningen varit för sparsam. Över tid har till ­ förseln av medel delvis urholkats samtidigt som kostnaderna har ökat. I regeringens budget för 2025 fortsatte tyvärr urholkningen då man för första gången minskade det statliga anslaget till regional kultur. Vi vill istället stärka den regionala kulturen samt kultursamverkansmodellen genom att tillföra mer medel att fördela. Vi tror att kultursamverkansmodellen som infrastruktur är ändamålsenlig, även om den inte löser alla problem. Den måste kompletteras med andra insatser. Men med mer medel tror vi att modellen kan fylla ett än mer ändamålsenligt syfte. Modellen har utvärderats vid ett flertal tillfällen, nu senast i utredningen Kultursamhället (SOU 2023:58). Flera remissinstanser lyfter att det inte borde vara aktuellt att utveckla modellen genom att inkludera fler aktörer eller kulturområden innan en stärkt finansi ­ ering kan säkras. Remissrundan ger också vid handen att det är tydligt att vissa delar behöver utredas vidare och att konsekvensanalysen är för rudimentär. Miljöpartiet anser att regeringen bör ta utredningen vidare i syfte att stärka kultur ­ samverkansmodellen så att syftena med modellen kan uppnås på ett bättre sätt. Utred ­ ningen visar exempelvis att bild- och formkonsten är eftersatt och missgynnas i nuvarande modell. Ett sätt att hantera detta missförhållande vore att ge Kulturrådet i uppdrag att se över infrastrukturen, exempelvis genom att skapa noder med regionalt ansvar för bild- och formkonsten och föreslå hur den kan stärkas. Ideell kultur Den ideella kulturen är central för kulturell utveckling för alla – oavsett bakgrund, hem ­ vist eller ekonomiska förutsättningar – i hela landet. Den ideella kulturen skapar sam ­ hörighet och mötesplatser och möjlighet för fler att delta i kulturlivet. Men den ideella kulturen är också hårt ansatt på grund av det ekonomiska läget och regeringens ned ­ dragningar. Det misstänkliggörande som civilsamhället möter av regeringen hjälper inte till. Flera organisationer larmar om risk för stora nedskärningar av personal, organisation och verksamhet. Vissa organisationers hela överlevnad är hotad. Detta kommer att på ­ verka hela landets kulturella ekosystem på såväl kort som lång sikt och kräver krafttag. Studieförbunden är och har varit det lokala smörjmedlet för ideell kultur. Effekterna av regeringens neddragningar av stöd till studieförbunden har varit stora, men de faktiska effekterna behöver kartläggas så att åtgärder skyndsamt kan vidtas. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen. Som tidigare nämnt vill vi också se en utredning för att stärka den ideella kulturen, den fria kulturen och livemusikens förutsättningar. För att få en övergripande bild över de värden som ideell kultur skapar behövs det också ordentlig statistik. Myndigheten för kulturanalys har som uppgift att analysera arbetet för att nå de kulturpolitiska målen, men uppdraget omfattar bara insatser i offentlig regi. För att stärka den ideella kulturen på längre sikt bör Myndigheten för kulturanalys få i utökat uppdrag att även kartlägga den ideella kulturens effekter utifrån kulturpolitikens mål. Hållbara villkor för statliga kulturinstitutioner Säkra långsiktiga förutsättningar för de statliga scenkonst- och museibyggnaderna Miljöpartiet vill se en bred satsning för att stödja de statliga scenkonst- och musei ­ byggnaderna i att hantera ökade kostnader kopplade till lokaler och hyror. Modellen med kostnadshyra, där vissa kulturinstitutioner får reducerad hyra men själva står för underhåll och renoveringskostnader, bör avskaffas. När utgifterna för underhåll stiger har det visat sig att byggnaderna far illa. Det krävs justeringar för att säkerställa att verksamheterna inte dräneras på resurser som istället borde gå till innehåll, personal och publikt tillgängliga aktiviteter. Målet måste vara att bibehålla och utveckla kvaliteten i de stora statliga kulturinstitutionerna, samtidigt som skattepengarna används effektivt. En särskild utredare (Ds 2024:32) har föreslagit en ny modell med en modifierad form av marknadshyra. Det skulle ge institutionerna en bättre förutsägbarhet och underlättar framtida planering. Oavsett modell måste dock hyran fortsatt kunna betalas – och ökade anslag är därför en förutsättning. Det är inte rimligt att konstnärlig verksamhet och publik tillgänglighet ska begränsas av en hyresmodell som inte tar höjd för det offentligfinansierade kulturuppdraget. Det är därför av största vikt att staten tar ansvar för att säkerställa långsiktig finansiering av hyreskostnaderna för de statliga kultur ­ institutionerna. Dramaten är exempelvis experter på scenkonst men har inte nödvändigtvis kompetensen eller resurserna att förvalta ett kulturarv som husen är. Miljöpartiet förordar att hela kostnaden läggs på Statens fastighetsverk, tillsammans med ett uppdrag att förse de fem institutionerna med ändamålsenliga lokaler. Detaljerna kring detta måste dock utredas vidare, exempelvis för att tydliggöra ansvar för att genomföra verksamhetsanpassningar. Ett särskilt fokus bör läggas på Kungliga Operan när hyran väntas öka dramatiskt efter den kommande renoveringen. Armlängds avstånd – en grundpelare En viktig princip i det svenska kulturpolitiska systemet är armlängds avstånd mellan politiken och det konstnärliga innehållet. Miljöpartiet är stolta över att denna princip nu är inskriven i museilagen. Det är ett avgörande steg för att stärka konstens och kulturens självständighet och garantera att offentligt finansierad kultur kan utövas fritt, utan detalj ­ styrning eller politisk påverkan på innehållet. Vi vill nu gå vidare och skriva in principen i till exempel bibliotekslagen och i kultursamverkansmodellen. Dessutom vill vi ge Kulturrådet i uppdrag att stärka kommuners och regioners kompetens kring armlängds avstånd, i linje med slutsatserna i Myndigheten för kulturanalys utredning Så fri är konsten. Detta måste fortsatt vara en ledstjärna i utvecklingen av statens relation till de nationella kulturinstitutionerna – även när det gäller frågor om lokaler och finansieringsmodeller. Språk, litteratur och läsning Svenskan är ett litet språk i en globaliserad värld, och dess ställning kan inte tas för given. För att värna och stärka det svenska språket krävs aktiva och långsiktiga insatser. Läs ­ främjande arbete är avgörande för att utveckla ordförråd, språkförståelse och en levande språkkultur i hela befolkningen. Public service spelar en central roll – dess uppdrag att främja det svenska språket och bidra till språklig sammanhållning i samhället måste värnas och utvecklas. Samtidigt behöver den svenska språkutvecklingen stödjas även inom den privata sektorn. Det är viktigt att främja investeringar i film, tv-serier och annan kulturproduktion på svenska. Språket är bäraren av berättelser, identitet och demokratiskt deltagande – och därför måste vi också säkra dess plats i framtidens teknologier. Miljöpartiet vill se stärkta satsningar på projekt som utvecklar AI och annan teknik så att den fungera på svenska, såsom det arbete som idag bedrivs vid Kungliga biblioteket. Sådana satsningar på AI-utveckling och stora språkmodeller bör garantera framtida mekanismer för ersättning till rättighetshavare. Politiken måste också satsa på svensk litteratur och läsfrämjande, vilket vi utvecklar nedan. Tidiga och systematiska insatser för läsfrämjande Sverige har under en längre tid sett en oroande nedgång i barns och ungas läsförmåga. Läsningen har minskat, och allt fler barn har svårt att ta till sig texter. Det är en allvarlig utveckling – inte bara för det enskilda barnets lärande, utan för demokratin i stort. En försämrad läsförmåga speglar de växande klyftorna i skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund får ett allt större genomslag i skolresultaten. Det gör satsningar på likvärdig undervisning, tillgång till böcker och strukturerat läsfrämjande arbete avgörande. Att läsa är grunden för lärande, bildning och delaktighet. Läsningen stimulerar fantasin, ger tillgång till nya perspektiv och skapar förståelse för andra människor och världar. Förmågan att tillgodogöra sig texter är också en förutsättning för att kunna delta i sam ­ hällsdebatten och forma framtidens samhälle. Läsningens betydelse kan därför inte överskattas. Miljöpartiet har tidigare genomfört ett omfattande paket för att främja läsning. Vi har infört tidiga läsinsatser för små barn och deras föräldrar, tilldelat böcker till förskolor, inrättat ett nationellt läsråd och förstärkt folkbiblioteken i hela landet. Läsfrämjandet har också fått ett symboliskt men viktigt inslag genom etableringen av läslovet. Vi införde också läsa-skriva-räkna-garantin – en viktig reform för att säkerställa att inget barn lämnar lågstadiet utan att ha fått det stöd som krävs. Skolverket har nu i uppdrag att utveckla bedömningsstöden i förskoleklassen och årskurs 1, med syftet att skapa mer träffsäkra och användarvänliga verktyg för lärarna. Ett nytt material testas i pilotform redan hösten 2025. Men garantin kräver mer än bara bättre verktyg – den kräver resurser. Utan tillräckliga medel kan inte alla elever med behov få det stöd de har rätt till. Många aktörer har tagit ansvar i arbetet för att vända utvecklingen – lärare, biblio ­ tekarier, föreningar och föräldrar. Men vi har långt kvar innan vi kan tala om en vändning. Oroväckande är att allt färre föräldrar läser högt för sina barn – en utveckling som måste brytas. Det krävs fortsatt politiskt fokus på läsfrämjandet. Nästa avgörande steg är att säker ­ ställa att reformen med bemannade skolbibliotek implementeras fullt ut i hela landet. Men det räcker inte. Vi måste också bygga ett hållbart ekosystem för litteraturen, där författare, förlag, översättare, bokhandlare och bibliotek har goda villkor att verka. Barn behöver läsande förebilder. Därför måste läsning vara en naturlig och synlig del av hela samhället. Vi vill även ta vidare det framgångsrika arbete som gjorts efter Läsdelegationens förslag. Bemannade skolbibliotek, ett långsiktigt förstärkt läsfrämjandearbete inklusive satsning på Läsfrämjandeinstitutets modell och mer läsning i skolan. Vi behöver inte symboliska åtgärder utan ett läsfrämjande lyft med reformer som gör skillnad. En modern litteraturpolitik Sverige behöver en utvecklad litteraturpolitik. En utredning som ser över bokens hela kedja är ett första steg, med särskilt fokus på att stärka författares villkor. I dag är ersättningarna låga och den digitala utvecklingen innebär nya utmaningar för såväl författare som bokbranschen. Norge har nyligen infört en boklag, och den utvecklingen är viktig att följa. I en översyn måste även översättarnas situation beaktas. De är en ofta osynlig men avgörande länk i litteraturens kedja. Deras status och villkor behöver förbättras för att säkra den mångspråkiga litteraturen och tillgången till världens berättelser. Modersmål och minoritetsspråk – en rättighet och en resurs Rätten till modersmål och undervisning i nationella minoritetsspråk är central för varje elevs identitet, lärande och framtid. Både modersmål och minoritetsspråk är en viktig fråga när det gäller att utveckla och behålla den egna identiteten. Att kunna fler språk ska ses som en fördel och som en resurs för elevens lärande. Forskningen är tydlig: goda kunskaper i modersmål underlättar även inlärningen i svenska och andra språk. Skolan ska erbjuda tillräckligt med undervisningstimmar och språkundervisningen ska vara en integrerad del av skoldagen – inte något som sker vid sidan av. Det gör undervisningen mer tillgänglig och stärker språkens status. Det ökar också möjligheten att attrahera kompetenta språklärare. Miljöpartiet vill stärka utbildningen i de nationella minoritetsspråken; mer om detta finns under rubriken Nationella minoriteters kultur och språk. Vi värnar också alla elevers rätt till modersmålsundervisning och studiehandledning. Ämnesundervisning på modersmålet ger alla elever en chans att utveckla de kunskaper och förmågor som läro ­ planen uttrycker. Forskningen är entydig med att kunskap om sitt modersmål underlättar när man ska lära sig andra språk, till exempel svenska. Nationella minoriteters kultur och språk Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är erkända som nationella mino ­ riteter i Sverige och därmed har individer som tillhör dessa grupper särskilda rättigheter som rör språk och kultur. Sverige har ett ansvar att tillförsäkra minoriteters möjlighet att bevara och utveckla sin kultur, sin religion, sitt språk, sina traditioner och sitt kulturarv. De nationella minoritetsspråken I Europarådets granskningar har Sverige fått återkommande kritik för att inte i tillräckligt hög utsträckning erbjuda språkutbildning på minoritetsspråken. Miljöpartiet vill införa nya bestämmelser om undervisning i nationella minoritetsspråk för alla de obligatoriska skolformerna, för gymnasieskolan och för gymnasiesärskolan. Det är viktigt att minoritets ­ språken garanteras en större undervisningstid inom ramen för skoldagen. Sverige bör också utöka den tvåspråkiga undervisningen för samiska. Det är också viktigt att undervisningen införlivas i den ordinarie skoldagen för att attrahera fler elever att läsa nationella minoritetsspråk. Nationella språkcentrum ska ge stöd och kunskap som underlättar för språkbärare i hela landet att behålla, ta tillbaka och utveckla sitt språk – så att de nationella minoritetsspråken kan leva vidare. Språkcentrum är också viktiga då utbildningsområdet inte ensamt kan trygga minoritetsspråkens utveckling. De nationella minoriteternas kulturer och språk måste stödjas brett och som en del av svenskt kulturarv och mångfald. Finansieringen för minoritetsspråkens språkcentrum – samt övriga resurser för språkrevitalisering – måste permanentas. I regering gav Miljöpartiet Kungliga biblioteket i uppdrag att inrätta resursbibliotek för de nationella minoritetsspråken. Detta innebär att flera av de nationella minoriteternas bibliotek kan ges ett ansvar som statligt finansierade resursbibliotek för sina respektive språkområden. Sådana särskilt utpekade resursbibliotek har till uppgift att stödja och bidra med kompetensutveckling, konsultativ verksamhet och medieförsörjning till biblioteken. Miljöpartiet anser att det är viktigt att säkra att resursbiblioteken får en tillräcklig och permanent finansiering för att kunna genomföra sina uppgifter. Älvdalska Älvdalska bär uråldriga särdrag som nästan inte längre går att återfinna i någon annan del av det nordiska språkområdet. Älvdalskan bär spår från fornnordiskan och är en levande del av vår språkhistoria och vår språkliga och kulturella mångfald. Älvdalskan talas i dag av uppemot 3 000 personer, framför allt i Älvdalens socken i norra Dalarna. Repre ­ sentanter för Ulum Dalska och Älvdalens kommun har under lång tid framfört att älv ­ dalskan bör erkännas som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige. Vidare är det flera experter som uttalat att älvdalskan är att betrakta som ett eget språk, och Europarådets expertkommitté har uppmanat den svenska regeringen att se över älvdalskans status. Regeringen bör därför få i uppdrag att utreda älvdalskans status och se över möjligheten att erkänna älvdalskan som minoritets- eller landsdelsspråk i Sverige. De nationella minoriteternas kultur Det är av yttersta vikt att tillförsäkra de nationella minoriteterna lika möjligheter att bevara och utveckla sina kulturer, traditioner och kulturarv, liksom rätten till inflytande och delaktighet i att utforma sina respektive kulturer. Miljöpartiet har länge drivit på för högre ambitioner i minoritetspolitiken och gör det fortsatt. Vi måste göra mer för att synliggöra och främja den särskilda kultur som tillhör romer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och samer och stärka deras egenmakt. Öka romers inkludering Den långsiktiga strategin för romsk inkludering antogs 2012 med det övergripande målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Strategin innehåller flera viktiga delar och Miljöpartiet vill betona vikten av att strategin ges goda och långsiktiga resurser för att få avsedd effekt. Romer har under en lång tid varit utsatta för omfattande och strukturell diskriminering. Än idag drabbas romer av antiziganism och många lever fortfarande i utanförskap och det finns en stor förtroendeklyfta mellan romer och samhällets institutioner. Att stärka den romska kul ­ turen och språket är en del för att öka romers inkludering, men samhället måste genom ­ föra kraftfulla insatser för att ge romer likvärdiga möjligheter och rättigheter som icke-romer. För att öka romers inkludering är främjandet av romskt föreningsliv en viktig del. I Sverige finns ett stort antal organisationer och föreningar som på olika sätt representerar romer och romers intressen, till exempel för att motverka antiziganism och stärka romers sociala och politiska rättigheter. Samtidigt saknas en central struktur och resursbristen är stor. Vi vill stärka romsk organisering, och en fortsatt dialog med det romska förenings ­ livet bör ske för att diskutera formerna för detta. Miljöpartiet anser också att det skulle vara värdefullt att samla arbetet med romska frågor vid en myndighet eller ett nationellt center, vilket även Kommissionen mot antiziganism föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 2016:44). Ett romskt centrum skulle kunna stärka arbetet med att främja och stödja romers egenmakt och inflytande. Stärkt judiskt liv För att säkra fortlevnaden och utvecklingen av judiskt liv i Sverige och kartlägga de hinder och möjligheter som finns för den judiska minoriteten tog Miljöpartiet i regering initiativ till framtagandet av en strategi för judiskt liv. I januari 2024 överlämnade utredningen betänkandet (SOU 2024:3) med förslag till en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige. Miljöpartiet välkomnar att regeringen nu antagit strategin för perioden 2025 till 2034, för att bland annat stärka den judiska kulturen i hela samhället. Det är nu viktigt att strategin ges långsiktiga och tillräckliga medel för att kunna genomföras. Idag är dessvärre allmänhetens kunskap om judisk kultur, traditioner och historia låg, vilket påverkar den judiska minoritetens upplevelse av att inkluderas i samhället och möjlighet att leva öppet med sin judiska identitet. Det försvårar i sin tur kunskapsöver ­ föringen till yngre generationer. För att synliggöra judisk kultur är det bland annat viktigt att skapa goda förutsättningar för judisk organisering. Det är en framtidsfråga för att bibehålla och stärka möjligheterna till judiskt liv. Församlingar, föreningar och skolor spelar en central roll i det judiska vardagslivet genom att erbjuda religiösa tjänster, kultur- och fritidsaktiviteter, utbildningar, barn- och ungdomsverksamhet samt sociala tillställningar. De har dessutom fått en allt viktigare roll som kanal för att föra över judisk identitet, kunskap och kultur, i synnerhet till barn och unga. För att åstadkomma detta behövs bland annat goda ekonomiska förutsättningar och långsiktighet i det offentligas åtagande. Satsningar på Sverigefinländarnas språk och kultur Något som drabbat den sverigefinska minoriteten är att många har förlorat sina finska språkkunskaper och har istället svenska som sitt förstaspråk. Detta är en följd av språk ­ bytesprocessen. Det svenska majoritetsspråket dominerar och finskan tenderar att vara ett språk som endast talas i hemmen och familjer emellan. Många sverigefinnar har aldrig eller bara bristfälligt fått lära sig att skriva och läsa på sitt modersmål i skolan. Det har förekommit en språkdiskriminering som stigmatiserat användandet av det finska språket. Den största utmaningen för det finska språkets revitalisering i Sverige är att få fler unga sverigefinnar att använda, utveckla eller lära sig språket samt att bidra till att ge möjligheten och viljan att i sin tur föra vidare det till sina barn. För att skydda och stärka det finska språkets användning i Sverige och den sverigefinska kulturella identiteten och bidra till barns utveckling av en flerkulturell identitet har Finlandsinstitutets resursbibliotek en viktig roll. I regering gav Miljöpartiet Kungliga biblioteket i uppdrag att inrätta resurs ­ bibliotek för de nationella minoritetsspråken, vilket gett goda resultat. Vi vill däremot säkra att resursbiblioteken får en stärkt och permanent finansiering, vilket även Finlands ­ institutets resursbibliotek har efterlyst. För att åstadkomma en ökad medvetenhet och kunskap om den sverigefinska mino ­ riteten har public service en överlägset viktig roll i att bidra till språkets och kulturens överlevnad och utveckling, vilket även de sverigefinska organisationerna uppmärksammat. Miljöpartiet vill att public services programutbud på alla de nationella minoritetsspråken ska öka; de finskspråkiga programmen är en viktig spegling av minoritetens språk, kultur och förutsättningar. Synliggör tornedalingar, kväner och lantalaiset Det behövs en sammanhållande kraft för den tornedalska kulturen. Idag får bara en institution inom den tornedalska genren statligt bidrag för sin verksamhet och det är Tornedalsteatern. Därmed saknas en institution som på bred front samlar kunskap om de tornedalska frågorna. Miljöpartiet vill därför inrätta ett permanent center för tornedalsk historia och kultur. Region Norrbotten presenterade förra året slutrapporten från projektet Kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Arbetet har skett i dialog med minoritetsgruppen och i rapporten presenteras förslag på prioriteringar och steg för att stärka tornedalsk kultur, bland annat genom att inrätta en kulturinstitution för tornedalingar, kväner och lantalaiset som innefattar informationscentrum, ett huvudmuseum och forskning. Vi anser att rapportens förslag är mycket intressanta och att det bör inledas ett arbete med att förverkliga förslagen. En annan viktig fråga för den tornedalska gruppen är återbördandet av mänskliga kvarlevor. Att säkerställa återbegravning är ett viktigt steg för upprättelse och försoning. Diskussionerna om återbördande av mänskliga kvarlevor har intensifierats de senaste åren och ett antal återbegravningar, främst av samiska kvarlevor, har genomförts. Det råder dock stor osäkerhet kring hur återbördandet av kvarlevor från andra grupper än urfolk ska genomföras och samordnas. Det är därför angeläget att även kvarlevor från tornedalingar, kväner och lantalaiset kan repatrieras och återbegravas på ett värdigt sätt. Miljöpartiet vill att Riksantikvarieämbetet ges i uppdrag att analysera och beskriva juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar för att identifiera och återbörda kvarlevor och föremål från tornedalingar, kväner och lantalaiset, på samma sätt som Riksantikvarieämbetet utrett frågan om återbördande av samiska kvarlevor. Uppdraget bör överväga en samordnande funktion samt långsiktig finansiering för att kunna hantera processerna med repatriering. Det samiska folkets egenmakt Även samiska kulturinstitutioner behöver en tryggare ekonomisk grund och en större självständighet, flera behöver bidra till möjligheter att använda språken och det allmänna måste tillhandahålla relevant och korrekt information om de språkliga rättigheter som gäller de minoriteterna. Vi vill verka för fler samiska museer och kulturinstitutioner genom att stärka stödet till Sametinget. Ett gott exempel på viktig kulturell verksamhet som fortsatt behöver stöd är Giron Sámi Teáhter, en arena för scenkonst som vänder sig till alla samer. Teatern bör få ett uppdrag som nationalscen. Samiska kvarlevor och offergåvor finns i olika samlingar och på museer runt om i landet. Processen för återbegravning och repatriering är komplicerad och kostsam. Sam ­ tidigt är det mycket viktigt att arbetet påskyndas. Att säkerställa repatriering och åter ­ begravning är ett viktigt steg för upprättelse och försoning, men det saknas resurser och samordning för att så ska ske. Våren 2024 presenterade Riksantikvarieämbetet en ut ­ redning med förslag för att underlätta återlämnande av samiska föremål och kvarlevor. I enlighet med utredningens förslag vill vi att Sametinget snarast får i uppdrag att inrätta en samordnande funktion – både som en motpart för museerna och som en rådgivare för kravställare som vill begära tillbaka föremål och kvarlevor. Sametinget måste också få särskilt avsatta resurser för detta uppdrag – i vår budgetmotion tillför vi ytterligare 2,5 miljoner kronor till Sametinget för att inrätta en samordnande funktion och kunna hantera processerna med repatriering. Stödet måste vara kraftigt och långsiktigt; det är inte rimligt att Sametinget ska ansöka årsvis om tillfälliga bidrag. Kulturarv Vårt kulturarv är en resurs som behöver tillvaratas, utvecklas och värnas. Kulturarvet är en allmän resurs som har möjlighet att vara en angelägenhet för alla människor. Begreppet kan förstås som spår och uttryck från det förflutna som tillskrivs värde och som används i samtiden. Kulturarvet kan bidra till gemenskap och skapa förståelse för samhällets utveckling, vår kultur och vår historia men kan också vara en utgångspunkt för kritik av olika samhällsskeenden. Hur kulturarvet definieras är inte en fråga för politiker. Det definieras i stället av hur det uppfattas och används. Det är institutionernas samlingar, våra gemensamma kultur ­ skatter, enskilda människors språk och levnadssätt, det civila samhället och dess tradi ­ tioner, samt mycket annat, som tillsammans utgör kulturarvet. I den mån det behöver definieras och avgränsas ska det göras av professionen och forskningen. Politiken ska skapa organisatoriska ramar och finansiera kulturarvsinstitutionerna, medan expertisen ska ansvara för förvaltningen av kulturarvet. Armlängds avstånd är ett helt centralt begrepp här. Museiinstitutionerna ska stå fria från politisk innehållspåverkan. Ett levande kulturarv – fysiska museer i hela landet Även om digitalisering innebär stora fördelar för tillgängligheten bör de fysiska museerna finnas nära varje medborgare över hela landet. Miljöpartiet vill därför att det ska finnas länsmuseer i varje län och att regeringen ska verka för att detta skrivs in i museilagen. Den statliga finansieringen av länsmuseerna sker huvudsakligen inom ramen för kultur ­ samverkansmodellen. Regeringens neddragningar har därför slagit hårt mot museisektorn över hela landet. Museernas samlingar och verksamhet, exempelvis magasin och pro ­ duktion av egna utställningar, är centrala för att bevara och hålla kulturarvet levande. Många museer och hembygds- och bygdegårdar har äldre hus och byggnader inom samlingarna som kräver kontinuerligt underhåll. De statliga bidraget till kulturmiljövård via Riksantikvarieämbetet och Boverket behöver därför värnas. Det moderna och rörliga kulturarvet Kulturarvet brukar definieras utifrån det som tidigare generationer skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare. Men det gäller även arvet från vår egen och våra närmaste äldre släktingars generationer. Det moderna kulturarvet, med industriminnen, motor- eller segeldrivna fordon och farkoster eller storstadens arkitektur och mycket annat behöver också värnas, vårdas och tillgängliggöras. Det rörliga kulturarvet är till stora delar ett levande arv som hålls rullande, flytande eller flygande genom ideella krafter men som idag saknar lagskydd. Miljöpartiet anser att vi behöver gå vidare med förslagen i Riksantikvarieämbetets utredning (2018) om bland annat en hänsynsregel i kulturmiljölagen. Skydda forn- och kulturlämningar En ofta förbisedd del av vårt kulturarv är de olika typer av forn- och kulturlämningar som ryms i våra skogar. Det traditionella kalhyggesbruket har inte bara stor påverkan på miljön och förmågan att minska koldioxiden i atmosfären, utan har också orsakat om ­ fattande skador på dessa typer av forn- och kulturlämningsområden. Den sammanlagda ytan av kända forn- och kulturlämningar i skogen är drygt 500 000 hektar, men minst hälften av alla lämningar bedöms vara okända. Närmare 80 procent av skogsytan är ännu inte inventerad på kulturvärden. De senaste åren har andelen skador och grova skador på fornlämningsområden legat på 30–40 procent för hela landet. Den enskilt största skadeorsaken är markberedning, enligt Skogsstyrelsen. Därför vill Miljöpartiet ställa om till ett hållbart skogsbruk, med skonsamma, naturnära och hyggesfria metoder. Vi vill också öka antalet natur- och kulturreservat. Den pågående förstörelsen av skogs ­ landskapets kulturvärden måste få kännbara konsekvenser genom skärpt lagstiftning. Stärkta resurser till kulturarvsinstitutioner och digitalisering Kulturarvsinstitutionerna har, likt resten av kulturlivet, drabbats hårt av pandemin, låg ­ konjunkturen och den nuvarande regeringens åtstramningar. Miljöpartiet ser därför ett stort behov av att stärka dessa institutioner. Återstartsutredningen föreslog en storskalig digitaliseringssatsning som vi vill ta vidare. Digitalisering skapar nya möjligheter att tillgängliggöra museers och arkivs samlingar, både för allmänheten och för forskning. Samtidigt bidrar digitalisering till ökad bevarandesäkerhet. Men Sverige ligger efter internationellt sett. Därför behövs en tydlig samordning och en långsiktig, offensiv planering och finansiering för digitalisering av kulturarvet. Skydd mot hybrid- och cyberattacker mot digitala samlingar och kulturarvsinformation behöver vara en central del av arbetet. Regeringen bör därför starta upp ett långsiktigt brett projekt kring digitalisering av vårt kulturarv. Kulturens roll i beredskapsarbetet Beredskapen för skydd av kulturarvet har aktualiserats inte minst med Rysslands anfalls ­ krig mot Ukraina. Kulturlivet har på ett mycket tydligt sätt visat sig vara en motstånds ­ kraft i sig. Ett livaktigt och fritt kulturliv är en kraft för sammanhållning och därmed viktigt för försvarsviljan. Det gäller såväl det historiska kulturarvet som den samtida kulturen, inklusive digital information. Kulturen bidrar också till att skapa normalitet i vardagen i händelse av kris eller krig, hantera trauman och erbjuda underhållning och förströelse. Det aktiva kulturlivet bör därför inkluderas i det lokala och nationella beredskaps ­ arbetet, så att det kan fungera även under kris och ytterst under krig. Centralmuseerna och andra kulturarvsmyndigheter behöver ges förutsättningar i budget för att fördjupa sitt arbete med beredskapsplaner, evakueringslokaler och andra säkerhetsfrågor. Det nyligen inrättade Kulturskyddsrådet är ett viktigt steg. Av rådets delrapport från februari 2025 framgår att kulturarvsaktörer efterfrågar tydligare roller, ansvar och mandat inom beredskapsarbetet. Samverkan och fortsatt stabil finansiering framåt är också avgörande. Även minnesvårdande institutioner som lokala museer och arkiv måste omfattas av detta arbete. Stärk medie- och informationskunnigheten I en tid där de flesta människor, inte minst unga, tillbringar mycket tid i den digitala miljön och där exponeras för en flod av olika budskap är förmågan att kritiskt analysera information och olika källor viktigare än någonsin tidigare. Utan en sådan förmåga ökar sårbarheten för propaganda, felaktigheter och förvanskade budskap av olika slag. Den som saknar förmåga att särskilja sant från falskt, eller inte kan sätta information i rätt sammanhang, får svårare att bygga solid kunskap. Det ökar också risken för att anti ­ demokratiska budskap får genomslag. Därför har det som brukar kallas för medie- och informationskunnighet (MIK) en självklar plats i skolan. Vi behöver stärka medie- och informationskunnigheten (MIK) i befolkningen, vilket inkluderar både text- och bildanalys. Det är en viktig satsning för att stärka Sveriges psykologiska försvar. Miljöpartiet vill att uppdraget att undervisa i medie- och informa ­ tionskunnighet ska stärkas i grund- och gymnasieskolans läroplaner och examensmål. MIK kan underlätta det demokratiska samtalet i en alltmer digital tid. Samtidigt måste vi vara medvetna om att det i grunden handlar om tillit – eller bristen på tillit – till sam ­ hällets kunskapsproducerande institutioner, som massmedia, skolor, bibliotek, högskolor och andra myndigheter. Därför bör skolan inte enbart förmedla kunskaper och färdig ­ heter i MIK utan även bygga tillit till kunskapsproducerande och kunskapsförmedlande institutioner. Då biblioteken är en institution som många människor känner tillit till kan folkbiblioteken bidra till en levande dialog om MIK och stötta andra yrkesgrupper i lokalsamhället. Vi vill också att samordningen av MIK-frågor ska förbättras mellan samhällets olika sektorer. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en eller flera relevanta myndigheter ska få i uppdrag att ta fram en nationell strategi för stärkt motståndskraft mot desinformation och propaganda så att medie- och informationskunnigheten kan stärkas. Civilsamhället Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Inom föreningslivet träffas människor från olika bakgrunder, vilket bygger samhörighet och stärker både demokratin och försvars ­ viljan. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet måste vara långsiktiga och tydliga. Tyvärr ser vi att regeringens politik även på det här området går i motsatt riktning. Civilsamhällesorganisationer vittnar om att regeringen genomför stora förändringar i snabb takt utan ordentlig dialog och med otydliga mål. Det gäller inte minst bistånds ­ organisationerna. I linje med detta fick Sverige en varning av EU-kommissionen under sommaren 2024 i deras årliga granskning av hur väl medlemsländerna efterföljer rättsstatens principer. Kommissionen konstaterar att nedskärningar i finansiering och snabbare remisstider påverkar vissa delar av civilsamhället, och varnar för att inte låta reformer av civilsamhället påverka det i orimlig utsträckning. Förenkla byråkratin för eldsjälar Vi behöver förenkla byråkratin och satsa långsiktigt. För civilsamhället innebär en tung ­ rodd administration att många drar sig för att axla viktiga förtroendeuppdrag och att resurser läggs på en ineffektiv organisation. Vi behöver därför övergå till mer långsiktiga verksamhetsstöd istället för korta projektstöd som kräver årliga eller upprepade ansök ­ ningar för att få medel till verksamheten. En omläggning av stödsystemen mot fleråriga stöd måste dock ske utan att tumma på kontroll och uppföljning. Frågan kring stöd till föreningsliv och civilsamhället bör därför utredas. Miljöpartiet vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med vår satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, att stötta föreningslivets infrastruktur, att underlätta för landets alla eldsjälar att nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt att möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa och barn och ungas fritid. Många organisationer vittnar även om hur tillgången till bankkonton försvårats. En civilsamhällesorganisation utan bankkonto kan i princip inte verka, och kan heller inte ta emot statligt stöd. Staten ställer höga krav på bankerna att stoppa penningtvätt och terrorfinansiering. Det är viktigt att stoppa organiserad brottslighet, men regleringen gör också att vissa delar av civilsamhället drabbas på sätt som inte är avsedda. Särskilt utsatta är små föreningar utan anställda samt ungdomsföreningar. Det är ett demokratiskt pro ­ blem. I Danmark har man beslutat att ge lagstadgad rätt till ett grundläggande betalkonto (basal betalingskonto) för föreningar och mindre verksamheter. Sverige bör inspireras av Danmark och snabbutreda förändringar av betaltjänstlagen för att underlätta för civil ­ samhället. Vi vill också jämna ut skillnaderna mellan idrotten och det övriga ledarledda civil ­ samhället när det gäller sociala avgifter. Idag finns ett undantag i socialavgiftslagen som innebär att organisationer som är medlemmar i Riksidrottsförbundet kan engagera ledare upp till ett halvt basbelopp utan att behöva betala sociala avgifter för ledarens ersättning. Detta undantag gäller varken för de friluftsorganisationer som inte är medlemmar i Riksidrottsförbundet eller för ungdomsorganisationerna, som samordnar och genomför likvärdiga ledarledda aktiviteter. Detta bör omgående åtgärdas då det skulle underlätta för det föreningslivet och skapa bättre möjlighet till fritidsaktiviteter, inte minst för barn och unga, och det till en mindre kostnad. Gaming Den svenska spelbranschen är internationellt erkänd och har vuxit snabbt på kort tid. Orsaker bakom ”det svenska spelundret” har antagits vara ett gynnsamt näringslivs ­ klimat med lågt skattetryck för snabbt växande företag, en tidigt utbyggd digital infrastruktur med bredband och hemdatorer men också en tradition av stark kulturell infrastruktur med tidig introduktion till kultur och kreativitet, en stark kulturskola och ett utbrett finmaskigt nät av studieförbund. Någon uttalad nationell strategi för dataspelsbranschen har dock inte funnits. I våra grannländer har gamingpolitiken ridit på en framgångsrik filmpolitik, men både Norge och Danmark har nyligen separerat kulturområdena och har en uttalad politik för gaming och dataspel. Av ett större internationellt perspektiv framgår också att många länder har en strategi för statliga stöd till den växande spelbranschen. För att Sverige ska behålla sin ställning och stärka branschen, spelkulturen och inno ­ vation och kreativitet kring spelutveckling krävs en nationell samling och strategi. I en rapport från forskningsinstitutet Rise (2023) identifieras fem utmaningar för branschen: kompetensbrist, forskningsluckor, resurser för utveckling, systematiska utmaningar såsom hinder för arbetskraftsinvandring och investerings- och exportstöd samt bristande förståelse och acceptans för dataspelsbranschen. Flera av utmaningarna har börjat mötas med åtgärder medan andra behöver offensiva politiska beslut. Rise har själva initierat ett arbete med en nationell strategi och presen ­ terade under hösten 2024 ytterligare en rapport med 17 konkreta rekommendationer. Viktigast är att fortsätta arbetet för att skapa acceptans och förståelse. Fördomarna om spelbranschen är fortfarande många och hämmar utvecklingen. Dataspel behöver därför tydligt skrivas in i de offentliga styrdokumenten kring både kulturen, näringsliv och forskning. Bland de 17 rekommendationerna finns bland annat stöd för finansiering och infrastruktur för klusterbildningar, inkubatorer och en nationell investeringsfond och dataspelsinstitut och centrumbildning för utvecklare, långsiktig kompetensförsörjning där internationell arbetskraft måste ha lättare att verka i Sverige, satsning på forskning och utbildning och innovation kring gaming och dataspel. Forskningen har stor potential att växa. Resurstilldelning bör kunna underlättas genom lokal samverkan men också genom mer riktade utlysningar där små utvecklare idag har svårt att hitta ingångar. Kompetensbristen kan möjligen mötas med utökade utbildnings ­ platser, men viktigare enligt såväl Rise som Dataspelsbranschen är att öppna för gene ­ rösare regler för arbetskraftsinvandring. Idag har mellan en tredjedel och hälften av de anställda i den svenska dataspelsbranschen valt att flytta till Sverige för att arbeta med spelutveckling. En stor del av dessa kommer från länder utanför EU. Det finns en stor potential i en fortsatt utveckling, men det strama svenska regelverket kring migration utgör idag det sannolikt största hindret för branschen att växa. Slutligen finns ett behov hos såväl branschen som dess utövare att få acceptans och stärka sin ställning som en kulturyttring. Här kan den nationella kulturpolitiken bidra med kunskapsspridning bland annat till kommuner och regioner. Regeringens nyantagna KKB-strategi är för tunn och urvattnad. Miljöpartiet menar att regeringen borde ta initiativ till samordning kring framtagandet av en nationell strategi för dataspel för en växande bransch och ett levande kulturliv kring gaming och datorspel. Förslagsvis kan en sådan strategi utgå från Rises rapporter och tas fram i samråd med dataspelsbranschens aktörer, kulturrepresentanter och stödorganisationer på regional nivå samt utbildningsaktörer. Den bör innefatta de delar kring kompetensförsörjning, en liberalare migrationspolitik, resursfördelning och ett stärkande av spelutvecklingens ställning som kulturyttring som nämnts ovan. Filmpolitik Sverige har en lång tradition som framstående filmnation. Historien kan visa upp en mängd namnkunniga svenska regissörer, manusförfattare och skådespelare men också banbrytande filmer. Trots det ligger Sverige på bottennivå i Norden och Europa vad gäller offentlig finansiering av film- och tv-produktion. Film är ett brett kulturmedium som en stor del av befolkningen tar del av på olika vis, och samtidigt är det en konst ­ form som kräver mycket specialkunnande och tillräckliga medel för produktion. Under de senaste regeringarna där Miljöpartiet har ingått har flera steg tagits för att stärka svensk films förutsättningar. Övergången till en ny, statlig filmpolitik, de omfattande kris- och återstartsstöden under och efter pandemin samt det efterlängtade införandet av produktionsincitament för film är några av de åtgärder som vidtagits. Men omvärlden är stadd i snabb förändring och mer behöver göras för att svensk film ska stå stark i en tid med delvis nya förutsättningar. Det gäller såväl finansiering och produktion som distri ­ bution. Filmutredningen som presenterades våren 2025 var därför efterlängtad. Miljöpartiet står i stort bakom utredningens förslag och ser fram emot propositionen. Regeringen har inte tid att dra benen efter sig utan bör agera skyndsamt. Utredningen föreslår en ny filmfond med en årlig budget på cirka 300 miljoner kronor. Denna ska finansieras till lika delar av staten, biografägarna och strömningstjänster som vänder sig till en svensk publik. En sådan fond har Miljöpartiet avsatt medel för i vårt förslag till kulturbudget. Utredningen understryker också vikten av att värna Svenska filminstitutets oberoende som stiftelse och föreslår att Filminstitutet ges ett bredare utrednings- och analysuppdrag än i dag och möjlighet att fördela produktionsincitament även till serier, även om film ska vara fortsatt prioriterat. Produktionsincitamenten Produktionsincitamenten är en nyckel för att jämna ut konkurrensförutsättningarna för svensk film gentemot andra länder i Europa. Men det finns flera skäl att reflektera över införandet och tillämpningen, och Miljöpartiet välkomnar därför utredningens förslag om att utöka produktionsincitamenten och avskaffa först-till-kvarn-principen. Biografsektorn I den digitala omställningen har det skett en snabb framväxt av strömningstjänster för rörlig bild. Biografens roll i tittamönstret har minskat men den utgör fortsatt ändå en betydelsefull del av den kulturella infrastrukturen som möjliggör möten och gemenskap i hela landet. Att uppleva en film på stor duk på en biograf är en annan kulturupplevelse än framför en tv eller skärm. Men när publiken avtar riskerar biografer runt om i landet att behöva stänga. När filmpolitiken gjordes om senast höjdes momsen på biobesök för att motsvara nivån på dvd-filmer. Men mycket har hänt inom branschen sedan dess och Miljöpartiet är öppna för att systemet måste ses över igen. Utredningen föreslår att momsen på biografföreställningar sänks från 25 till 6 procent, men samtidigt införs en biografavgift som beräknas som 10 procent av bruttobiljettintäkterna. Miljöpartiet står bakom utredningens förslag. Strömningsavgift 2018 beslutade EU om en lagstiftning för audiovisuella tjänster, som bland annat inne ­ håller kvoter för strömningstjänster som Netflix för andelen europeiskt innehåll. Lagen möjliggör även för EU:s medlemsländer att införa krav på strömningstjänsterna att bidra till nationell film- och tv-produktion. Allt fler länder i Europa har infört eller kommer att införa en sådan avgift, exempelvis Frankrike, Danmark och Belgien. Länderna har lagt sig på olika nivåer för avgiften och exakt hur den är utformad, men gemensamt är att man ser det som rimligt att dessa tjänster – på samma sätt som inhemska aktörer via skattsedeln – är med och bidrar till svensk filmproduktion. Miljöpartiet ser att en motsvarande avgift bör införas i Sverige och välkomnar Filmutredningens förslag. Mediepolitik Mediestödet Fria medier och fri journalistik är en hörnsten i demokratin. Alla människor, oavsett var i landet de bor, ska ha tillgång till allsidig nyhetsförmedling av hög kvalitet. Miljöpartiet vill ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende, granskande journalistik och fortsätta att bygga bort så kallade vita fläckar, områden med svag journalistisk bevakning. Det nya mediestöd som beslutades i november 2023 har – precis som Miljöpartiet varnade för – medfört en försvagad mediemångfald. Regeringen har inte gjort tillräckligt för att värna stödet till de rikstäckande små och medelstora tidningar som har stor betydelse för mediemångfalden. För att säkerställa att det ska finnas en mångfald av nyhetsmedier över hela landet behöver det nya stödet utvärderas och uppdateras samt tillföras mer resurser så att målen uppnås. Tidskrifter Även tidskrifter som bedriver fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik, idéburna tidskrifter och facktidskrifter har ett stort värde för bildningen och upprätthållandet av demokratin. Tidskriftsbranschen omfattar 4 000 tidningar och 3 900 anställda. Sverige är ett litet språkområde och kräver offentliga stöd för exempelvis kulturtidskrifter, idé ­ burna tidskrifter och tidskrifter med fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik. Branschen har, liksom övriga samhället, genomgått en grundläggande omställning till ökad digital distribution. För att möta de digitala utmaningarna tillsattes en utredning (Ds 2024:4) som föreslog ett tidsbegränsat digitalt utvecklingsstöd. Remissinstanserna uttryckte ett behov av ett permanent stöd snarare än ett utvecklingsstöd, att stödet skulle omfatta fler tidskrifter och att de föreslagna kriterierna skulle revideras. Regeringen har därför meddelat att man inte tar vidare utredningens slutsatser – men har inte presenterat någon alternativ plan för att stärka tidskrifterna. Tidskrifterna spelar en avgörande roll för demokratin och bildningen; de behöver ett starkt och långsiktigt stöd. Miljöpartiet anser att staten bör agera på den utmaning tid ­ skrifterna står inför och inte, som nuvarande regering, lägga frågan åt sidan. Miljöpartiet bedömer att departementspromemorian som presenterades 2024 inte förmådde att nå hela vägen vad gäller utformning av ett långsiktigt och förutsägbart system. En ny utredning behöver tillsättas med ändamålsenliga direktiv och resurser. Därefter kan en långsiktigt hållbar lösning implementeras. Public service Miljöpartiet vill understryka vikten av brett och oberoende public service och dess demo ­ kratiska betydelse. För att public service fortsatt ska kunna bidra till demokratiutveck ­ lingen är ett brett utbud för hela befolkningen, hög tillgänglighet och ett fortsatt högt förtroende centralt. I tider av globalisering av det svenska medielandskapet, där stora internationella platt ­ formsföretag har haft stor inverkan på såväl reklammarknaden som publiken, och med långtgående digitalisering och förändrade medievanor, är public services roll central för saklig och opartisk information, professionell journalistik och faktagranskning, för att värna det svenska språket och den svenska produktionsmarknaden, för de nationella minoritetsspråken, för ett mångsidigt och brett programutbud och även för att bidra till gemensamma referensramar och kunna fungera som lägereld för den svenska befolk ­ ningen. Public service har också en särställning i totalförsvaret genom sitt höga för ­ troende hos befolkningen, sina breda och allsidiga uppdrag i allmänhetens tjänst och kraven på oberoende. I Sverige har det länge funnits en bred politisk enighet kring betydelsen av ett starkt och oberoende public service. Denna tradition av blocköverskridande överenskommelse r bör värnas eftersom den möjliggör långsiktig utveckling av verksamheten och stärker public services oberoende från kortsiktiga politiska influenser. Under den parlamentariska utredningen om public service valde regeringsunderlaget dessvärre att göra upp separat utanför kommittén i slutskedet, istället för att söka enighet inom kommittén. Detta har påverkat flera avgörande delar av förslaget. Miljöpartiet anslöt sig därför inte till majoritetens linje i alla delar, utan lade fram särskilda synpunkter och reservationer i likhet med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Regeringens proposition om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033 följer i stort kommitténs betänkande, trots att flera remissinstanser lyft sin oro över vissa av betänkandets delar, inte minst finansieringsfrågan. Vi delar inte Tidöpartiernas bild av att det finns stora möjligheter till effektivisering och samverkan som kan spara pengar samtidigt som kraven kvarstår på att ha ett brett nyskapande utbud med hög kvalitet, folkbildande ambitioner och lokal närvaro. Den ekvationen går inte ihop. I den nya digitala samtiden är det avgörande att public service-företagen är trovärdiga och finns där publiken är. Det är därför viktigt att uppdragen, exempelvis kring informa ­ tionssäkerhet och digital närvaro, kan uppfyllas och att text, ljud och rörlig bild fortsatt kan publiceras på externa plattformar. Lika viktigt är det att public service speglar hela Sverige och variationen i befolkningen. Public service har ett centralt uppdrag för både vår demokrati och totalförsvaret. Public services särställning för Sveriges beredskap framhävs även av Försvarsberedningen. Det säkerhetspolitiska läget för Sverige har förvärrats ytterligare sedan kommitténs betänkande presenterades i fjol – och behovet av resurser för att public service ska kunna leva upp till sitt beredskapsuppdrag har därmed ökat. En rimlig politisk respons för att möta vår osäkra omvärld hade därför varit att stärka public service genom att tillföra mer resurser. Detta framhävs även av Försvarsmakten i deras remissvar, där man konstaterar att medelstilldelningen är otillräcklig för att täcka kostnadsökningar och behov kopplade till beredskapsfrågor och teknikutveckling. Sammantaget anser Miljöpartiet, i likhet med övriga oppositionspartier, att riksdagen bör säkerställa en finansiering som täcker kostnadsutvecklingen så att public service kan behålla sitt breda uppdrag och sin kvalitet. Att inte fullt ut kompensera för exempelvis höga inflationstal innebär att public service på sikt måste minska sitt utbud, vilket varken gagnar publiken eller mediemångfalden. Public service bör ses som en demokratisk kollektiv nyttighet som alla medborgare finansierar, och resurstilldelningen måste spegla detta ansvar. Vi föreslår att regeringen får i uppdrag att återkomma med en justerad finansieringsmodell som garanterar public service-bolagen tillräckliga och hållbara ekonomiska förutsättningar under hela uppdragsperioden. En fråga som förblir olöst i regeringens proposition är hur kostnaden för marknätet ska hanteras framöver. Det har blivit än mer akut efter att TV4 meddelat att de lämnar marknätet från och med årsskiftet. En utredning ska presenteras hösten 2025 och kulturministern har aviserat att hon avser att återkomma i frågan, men vi vill uttrycka vår oro inför vilka konsekvenser detta kan få om regeringen inte tar sitt ansvar. Kom ­ mittén konstaterar i sitt betänkande att marknätet för radio och tv har stor betydelse för beredskapen och att radio- och tv-kanaler med hänsyn till den robusthet som finns i marknätet lämpar sig särskilt väl för sändning av VMA. Försvarsmakten delar den bedömningen i sitt remissvar. Det är alltså av yttersta vikt att regeringen går fram med ett förslag för hur marknätskostnaderna ska finansieras. Under förra mandatperioden stärktes strukturerna för att öka public services oberoende, bland annat med längre sändningsperioder och utökade begränsningar avseende vilka som får sitta i förvaltningsstiftelsen. Miljöpartiet vill stärka oberoendet ytterligare, bland annat genom ett grundlagsskydd av public service. Amanda Lind (MP) Daniel Helldén (MP) Mats Berglund (MP) Leila Ali Elmi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Emma Berginger (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Amanda Palmstierna (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Nils Seye Larsen (MP) Malte Tängmark Roos (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag