Jämförelse 3ed73aa827b5606e583b24b6 Underlagets kontrollsumma: a61ebdf887c8983ad702c89d7f9b77878ea97c512e88d80df64e7e467b669c62 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021656: Punktskatt === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021656 Motion till riksdagen 2023/24:1656 av Per Söderlund m.fl. (SD) Punktskatt Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Punktskatt Energi 1. Konkurrenskraftig energibeskattning Transport 2. Flygskatt 3. Fordonsbeskattning Bränsleskatteindexering 4. Trängselskatt 5. Stämpelskatt för sjöfarten Jordbruk Bränsleskatter i jord- och skogsbruk Miljö och klimat 6. Kemikalieskatt Avfallsförbränningsskatt Tonnageskatt 7. Tonnageskatt Socialt 8. Flerbostadshus hyresrätter Kultur 9. Kulturhistoriska byggnader Kapital Personaloptioner Avkastningsskatten Ränteavdrag Fastigheter 10. Schablonavdrag vid andrahandsuthyrning Näringsfastigheter 11. Bostadshus vid jordbruk 12. Industri- och energifastigheter 13. Fastighetsskatt på vindkraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn för rättvisa skattevillkor på energimarknaden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en avskaffad flygskatt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en avveckling av bonus malus-systemet i sin helhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en utfasning av trängselskatterna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en förändring av punktbeskattningen för svenskflaggade fartyg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en avveckling av kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättring av skattevillkoren för renovering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättring av skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att höja schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen av bostadshus i anslutning till jordbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att regionalisera beskattningen av industri- och energifastigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde öka skattetransparensen på lönebesked och konsumentkvitton och tillkännager detta för regeringen. Punktskatt Energi 1. Konkurrenskraftig energibeskattning Sverige är ett nordligt beläget land med ett kallt klimat stora delar av året. Det innebär att vi är beroende av energi för uppvärmning. Svensk industri och energisektor behöver också villkor som är jämlika och gynnsamma. Därför förespråkar vi att energibeskatt ­ ningen ses över ur ett internationellt perspektiv så att svensk industri kan ges optimala förutsättningar och verka på en konkurrensutsatt marknad. För att energimarknaden ska fungera behöver rättvisa villkor gälla. Det innebär att sådana inslag som särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden, eller särskilda straffskatter för andra aktörer, skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Det innebär att vissa aktörer kan erbjuda andra prisnivåer och det sätter mark ­ nads ­ mekanismen ur spel. Sverigedemokraterna förespråkar därför en översyn av subventioner och reduktioner på energimarknaden för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet. Transport 2. Flygskatt Många företagare och privatpersoner är beroende av att kunna flyga inom Sverige och utomlands. De svenska företagen har också stor nytta av de mindre flygplatserna i Sverige. Flygskatten innebär dock att mindre flygplatser kan få problem med sin över ­ levnad om antalet flygresor minskar. Skatten kan också missgynna svenska flyg ­ platser till förmån för utländska. Detta kan innebära att viktiga företagsetableringar i gles- och landsbygd inte blir av utan går till andra länder i stället. Därför är flygskatten ett hinder för näringslivet, särskilt småföretagandet. Flygskatten är därutöver felriktad då den träffar flygkonsumenten och inte de negativa miljöeffekter som den avser att motverka. Flyget har liksom alla andra trafikslag en viss miljöpåverkan och målet är att minska denna. Nyttan med flygskatten står inte i proportion till de negativa konsekvenserna. Flygsektorn ingår även i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms därmed maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Därtill är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD. Flygskatten är negativ för svensk ekonomi och behöver avvecklas. 3. Fordonsbeskattning Under 2022 togs bonusdelen bort i bonus malus-systemet. Att ”malus” fortfarande tas ut på nya fossilmedelsdrivna fordon under de tre första åren efter bilen nyregistrerats leder, förutom stigande priser på begagnatmarknaden, till att de individer och familjer som inte har möjlighet att köpa eller använda en elbil i högre utsträckning kommer att vänta med att byta ut sitt gamla fossilmedelsdrivna fordon. Då nya fossilmedelsdrivna fordon är renare än äldre, kommer detta att leda till uteblivna utsläppsminskningar. Maluseffekten på såväl lätta lastbilar som husbilar blir dessutom extra påtaglig, då det många gånger för dessa fordonstyper saknas en variant som är kvalificerad för att vara mer normalbeskattad. Detta slår hårt mot såväl klimatsmarta semestrande svenskar som småföretag inom Sverige. Bonus malus har på många sätt haft mycket negativa följdverkningar och behöver därför avvecklas i sin helhet. Bränsleskatteindexering Sverige är ett avlångt och till delar glesbebyggt land, jämfört med vissa andra länder. Införandet av indexering av skatten på bränslen har drabbat landsbygden. Vi menar att detta blir kontraproduktivt sett till att Sverige tillämpar ett reseavdrag. Ställer man indexering emot reseavdrag blir det två system med motverkande logik. Vi behöver snarare ha ett helhetligt glesbygdsperspektiv i denna fråga, att se till att punktskatter och avdrag verkligen ger bästa möjliga förutsättningar för småföretag och hushåll utanför de större städerna. Vi kan inte se att överindexeringen av bränslebeskattningen påtagligt har bidragit till de miljöpolitiska målsättningarna om minskade koldioxidutsläpp eftersom de som behöver köra sin bil i vardagen kommer att göra det ändå. Det innebär att över ­ indexeringen i praktiken inte leder till att uppfylla de förväntade målsättningarna utan enbart blir en överbeskattning av människor i gles- och landsbygd som arbetar och driver småföretag, samt hushåll som också är helt beroende av sina fordon för att få sin vardag att gå ihop. Boende i gles- och landsbygd, jord- och skogsbrukare, småföretagare och transporter för vårt näringsliv i allmänhet, är uppenbara förlorare på regeringens politik. Redan i dag är de svenska bränsleskatterna höga, vilket har kommit till av både höga nominella skattebelopp och till detta även överindexering. Sverige har i en internationell jämförelse höga skatter på drivmedel, samtidigt som Sverige är ett land med stora avstånd. De höga drivmedelsskatterna har en negativ inverkan på svensk konkurrenskraft såväl internationellt som inhemskt. Att tillämpa en automatisk upp ­ räkning av skatter utan att det föregås av ett riksdagsbeslut är inte rätt beslutsordning. Vi behöver se till att bränsleskatterna ligger på en rimlig nivå, och ett led i detta vore att påbörja en omvändning av skattepolitiken på detta område. För att ge bättre förut ­ sättningar för hushåll och företag, för fler jobb och en ekonomisk utveckling i hela Sverige, menar vi att skatten på bensin och diesel därför behöver sänkas. Vi förespråkar därför ett avskaffande av BNP-indexeringen och KPI-indexeringen på bränsle. 4. Trängselskatt Höjda trängselskatter har begränsad effekt på trängseln eftersom att de som verkligen behöver sitt fordon och ser det som enda alternativet kommer att köra oavsett trängsel ­ skatt eller inte. Effekten är även negativ ur fördelningspolitisk synvinkel då den drabbar bilister med lägre inkomster förhållandevis hårt. Skattens införande är därför att ifråga ­ sätta. Den har dessutom införts på sträckor som ursprungligen var befriade, och i vissa fall införs de där de inte påverkar trängseln över huvud taget. Vid tunneln i Marieholm nära Göteborg betalas trängselskatt, trots att trafikledens funktion är att undvika trängsel. Folkomröstning om trängselskatten i Göteborg har också visat att det folkliga stödet är lågt. Höjda avgifter för trängselskatten i Stockholm har också bidragit till att det folk ­ liga stödet har minskat för trängselskatten. Vi menar därför att skatten bör fasas ut. 5. Stämpelskatt för sjöfarten Transporter sjövägen är ett miljövänligt alternativ. Svenska rederier ligger redan i dag långt framme avseende användandet av miljöteknik. Men investeringar i miljöteknik på fartyg är ofta kostsamma. När finansieringen sker med lån krävs en säkerhet vilken medför upptagande av pantbrev. På pantbrevet utfaller dock en särskild stämpelskatt på inteckningsbeloppet. Sverige beskattar dessa investeringar högre än många konkurrer ­ ande länder. På pantbrevet utfaller en stämpelskatt på 0,4 procent på intecknings ­ beloppet. Det behövs en översyn över punktbeskattningen på investeringar i sjöfarten, förslagsvis genom att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift. Jordbruk Sverige är ett nordligt beläget land med sämre förutsättningar för jordbruk jämfört med andra länder söderut. Dessvärre är våra skatter på jordbruket i jämförelse med andra länders skatter till nackdel i konkurrensen med dem. Det handlar bland annat om bränsle för maskiner och fordon som används i det svenska jord- och skogsbruket. Vi menar att det är en av flera metoder för att utarma vårt eget jordbruk när vi låter andra länders jordbrukare konkurrera med våra jordbrukare på bättre villkor än de vi har. I dag är Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel lägre än 50 procent, till skillnad från närmare 100 procent under 1980-talet. Detta innebär att våra livsmedelsbehov är beroende av fungerande handel över gränserna. Coronapandemin har påmint om hur sårbart Sverige är i händelse av utebliven handel med omvärlden. Sverige behöver därför en stärkt beredskap för kommande kriser, pandemier, oroligheter eller andra stora samhällspåverkande faktorer som kan innebära störningar i den gränsöverskridande handeln. Med anledning av detta behövs återupprättade beredskapslager av bland annat livsmedel samt en betydligt höjd självförsörjningsgrad. Skattepolitiken måste därför utformas så att svensk livsmedelsförsörjning blir mer livskraftig igen. Bränsleskatter i jord- och skogsbruk Det svenska jord-, skogs- och vattenbruket har små vinstmarginaler och får det allt tuffare att konkurrera på den internationella marknaden. Dieselpriserna i Sverige är bland de högsta i världen. Regeringen har tillfälligt minskat skatten för dessa näringar så att vi har den lägsta tillåtna skattenivån enligt EU-regelverket. Detta tycker vi borde permanentas. Detta är en relativt billig, men viktig, reform som kommer att leda till att fler svenska lantbruk kan fortsätta vara verksamma och utvecklas. I förlängningen behövs också en utvärdering av skattenivåerna som påverkar jord- och skogsbruket i Sverige. Vi behöver se över på vilken nivå skattesatser behöver ligga för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga i förhållande till jämförbara länder. Lägre bränsle ­ kostnad under ­ lättar även övergång från användning av kemiska preparat till mekaniska jordbruks ­ åtgärder, till exempel vid ogräsbekämpning och blastdödning i potatisodlingar. Miljö och klimat 6. Kemikalieskatt Grundläggande för ekonomiska styrmedel är att de måste utformas på ett sådant sätt att de medför en tydlig miljönytta och inte på ett orimligt sätt slår mot svenska företag eller svenska konsumenter. Kemikalieskatten är exempel på en skatt som är svår att motivera utifrån ett miljöperspektiv och fungerar framför allt som en straffskatt på hemelektronik, utan att i någon större utsträckning bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier. Den svenska marknaden är i ett globalt perspektiv en liten marknad för elektronik ­ jättarna, vilket gör att en isolerad svensk straffbeskattning på elektronikprodukter har en begränsad inverkan på deras sortiment. Kemikalieskatten uppfyller därmed inte sitt syfte och behöver därför avvecklas. Det behöver utredas hur förekomsten av farliga kemikalier i människans närmiljö i stället bättre kan reduceras genom lagstiftning eller genom teknisk utveckling. Avfallsförbränningsskatt Sverigedemokraterna motsätter sig regeringens införda skatt på avfallsförbränning, främst eftersom den inte utgör ett styrmedel mot bättre avfallshantering utan i första hand leder till överföring av pengar till staten. I tidigare offentliga utredningar (2009:12 och 2017:83) anses ”att skatter som styr ­ medel styr emot de mål som motiverar dess införande” och ”att miljöpolitiska styrmedel bör sättas in så nära källan som möjligt”. En skatt på förbränning av avfall innebär att en skatt införs i slutet av avfallsströmmen, långt ifrån de aktörer som skapar problemen, dvs. de som tillför farliga kemikalier som riskerar att hamna i naturen och som bidrar till förbrukningen av naturresurser. En skatt på förbränning av avfall skulle därför inte påverka beslut om produktdesign eller materialval för att underlätta material ­ återvinning, ansträngningar för att sortera ut vissa material etc. Ett annat problem är att allt avfall skulle beskattas lika hårt oavsett avfallets miljöpåverkan och möjlighet till annan behandling än förbränning där det är lämpligare. Nettoresultatet av den föreslagna skatten blir en omfördelning av pengar från kommunalt ägda eller kommunalt upphandlade verksamheter till statens kassa, vilket knappast är i samklang med strävan att stödja kommunerna. En skatt på avfallsförbränning kommer att resultera i dyrare fjärrvärme, höjda mottagningsavgifter för leverans av avfall till svenska anläggningar eller sämre netto ­ resultat för de företag som sköter avfallsförbränning. Högre avgifter på fjärrvärme skulle drabba konsumenterna men kan även innebära att fjärrvärmen tappar marknadsandelar. Höjda mottagningsavgifter kan innebära att färre utländska kunder väljer att exportera avfall till Sverige, vilket kan medföra högre andel deponi. Ett sämre nettoresultat för företagen innebär ett mer begränsat utrymme för att exempelvis investera i miljövänlig teknik. Sverigedemokraterna vill därför avveckla skatten på avfallsförbränning. Tonnageskatt 7. Tonnageskatt Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i och med den införda tonnageskatten. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer. Skattelättnaderna avser att behålla fartyg under svensk flagg och öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till ökad sysselsättning, utan ger även Sverige transportresurser i tider av kris och ofred. Detta då svensk ­ flaggade fartyg, till skillnad från utlandsflaggade, kan ställas till förfogande för transporter som är nödvändiga för exempelvis försvaret eller annan transport som är viktig för Sverige. Den svenskflaggade fartygsflottan skulle därmed kunna anses vara en del av det svenska totalförsvaret och det blir då ett större nationellt intresse att få fler fartyg som är svensk ­ flaggade. Vi ser därför ett behov av att en utredning tillsätts för att utreda hur ytterligare svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten. S ocialt 8. Flerbostadshus hyresrätter Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är i dag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns ett stort behov av att kunna erbjuda hyreslägenheter med rimliga hyror. Skattevillkoren för att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över där ett rotavdrag bör ingå i översynen. Kultur 9. Kulturhistoriska byggnader Det svenska kulturarvet utgörs bland annat till stor del av de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. Det har betydelse att äldre byggnader inte förfaller och tvingas rivas utan i stället underhålls så att deras tidstypiska identitet bevaras. Därför förespråkar vi att tillsätta en utredning av ett särskilt rotavdrag för renoveringsarbeten på och underhåll av byggnader av kulturhistoriskt värde. Kapital Personaloptioner Personaloptioner har under en tid beskattats mycket högt, inte sällan med de högsta marginalskattesatserna eftersom att de beskattats inom ramen för inkomst av tjänst. Nya villkor för personaloptioner har dock utvecklats de senaste åren, men det finns olika typer av personaloptioner som leder till olika beskattningsvillkor. Detta behöver utredas för att se över hur systemet kan harmoniseras, förenklas och optimeras ur ett skatte ­ perspektiv. Syftet vore att stärka företagens möjligheter till utveckling. Avkastningsskatten När kapitalförsäkringar infördes gjordes detta med en modell för långsiktig schablon ­ mässig avkastningsskatt utifrån schablonintäkt och kapitalskatt vilken belastar kontots totala värde. Senare har även investeringssparkonton tillkommit med beskattningen av kapitalförsäkringar som förebild. Skattereglerna för dessa har dock förändrats där man gjort avsteg från marknadsräntorna som grund för skatten. Med högre räntor innebär det i genomsnitt över tid en högre beskattning än normal kapitalskatt. Det kan betraktas som en indirekt höjning av kapitalskatten eller som ett fördolt sätt att återinföra förmögenhets ­ beskattning . Men det är också en extra straffskatt på sparande i allmänhet som också kommer drabba människor som sparar extra till exempelvis pensionen. Därför ska höjningen av avkastningsskatten som genomförts reverseras. Ränteavdrag Ränteavdragen är problematiska då staten subventionerar lånande samtidigt som man höjt beskattningen av sparande i två steg. Samtidigt bidrar ränteavdragen till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Ränte ­ avdragen behöver därför successivt avvecklas. För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som sätts upp bör en utfasning ske oerhört långsamt med en procentenhet per år under fem års tid. Fastighet er 10. Schablonavdrag vid andrahandsuthyrning När stor bostadsbrist råder tenderar informella andrahandsmarknader och mer eller mindre tvivelaktiga överenskommelser uppstå, vilka myndigheterna inte har insyn i. Laglig andrahandsuthyrning är då att föredra, vilket kan stimuleras genom att göra det skattemässigt mer attraktivt. Ersättningar vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder eller delar av sådana beskattas som inkomst av kapital. Den som hyr ut har rätt att göra ett schablon ­ avdrag. Sverigedemokraterna föreslår att det schablonavdraget ökas från 40 000 kronor per år till 60 000 kronor per år för att stärka utbudet av tillgängliga lägenheter. Näringsfastigheter 11. Bostadshus vid jordbruk Många jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll det behöver. I andra situationer kan det vara så att den som äger lantbruksfastigheten bor på annat ställe och arrenderar ut marken till annan person och därmed står bostadsbyggnaden tom. Dessa byggnader kan i vissa fall stå och förfalla till följd av detta. Därför vill vi utreda ett införande av ett avdrag för repara ­ tio ­ ner av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruksenheter och före detta lantbruksenheter. Detta för att vackra svenska lantliga bostadsmiljöer ska kunna upprätt ­ hållas som en del av kulturarvet och dessutom möjliggöra att outnyttjade bostäder blir tillgängliga som del i bostadsutbudet. 12. Industri- och energifastigheter Sveriges regioner har de senaste åren dragits med allt tuffare ekonomiskt läge. Det har inte minst visat sig under coronapandemin och det innebär att staten kan behöva skjuta till medel. I stället för att kommunsektorn har behov och får tillskjutna medel från staten så bör de kunna behålla en del av de värden de själva förfogar över inte minst inom det lokala näringslivet. Vi föreslår därför en reform av fastighetsbeskattningen i form av att skatteintäkterna från industri- och energifastigheter i stället för att gå in till staten till ­ faller den region i vilken fastigheten är belägen. Fastighetsskattesatserna på industri- och energifastigheter ska dock fortsättningsvis bestämmas om på nationell nivå så att en harmoniserad nivå gäller över hela landet och därmed inte skapar snedvridande skatte ­ effekter för samhällsekonomin. Förslaget förväntas ge regionsektorn, inte minst de mer glesbefolkade regionerna, bättre förutsättningar att kunna hantera den rådande ekonomiska situationen och dess möjlighet att ge likvärdiga förutsättningar oavsett i vilken del av landet man bor. 13. Fastighetsskatt på vindkraft Vindkraft har en viktig del i energimixen. För fastigheter där vindkraftverk står gäller en reducerad fastighetsskatt jämfört med vanliga industrienheter. Sverige behöver en neutral och rättvis industri- och energibeskattning för att skapa en stabil marknad. Sverige har valt fel väg i fråga om att bygga ut antalet vindkraftverk eftersom att de inte ger stabil energi dygnets alla timmar. Kärnkraft och vattenkraft tenderar i stället att vara de stabila energikällorna men de har missgynnats av skattepolitiken. Därför behöver den särskilt sänkta fastighetsskatten på vindkraftverk återställas till en nivå som harmonierar med de övriga energislagen. Per Söderlund (SD) Eric Westroth (SD) David Lång (SD) Bo Broman (SD) Erik Hellsborn (SD) === HC021350: Skatteförfarande och folkbokföring === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021350 Motion till riksdagen 2024/25:1350 av Per Söderlund m.fl. (SD) Skatteförfarande och folkbokföring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att öka skattetransparensen på lönebesked, slutskattebesked och konsumentkvitton och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda systemet för personalliggare med dess effektivitet när det gäller att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en total översyn av folkbokföringen för att minimera folkbokföringsfel och effektivare kunna stävja brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en total översyn av systemet med samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över regelverket för skyddade folkbokföringsuppgifter för att förhindra brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över regelverket för skattemål så att rättegångskostnader betalas in efter att en dom blivit klarlagd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda om enskilda firmor ska ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer i syfte att motverka id-kapning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta arbetet med förenklad digital deklaration för företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda skattevillkoren för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utreda skattesystemet och föreslå åtgärder avseende de för företagen hämmande och obsoleta skattereglerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor för att förhindra brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en möjlighet för företag att kvitta förluster mot tidigare vinster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör förstärka arbetet med de bilaterala skatteavtalen och tillkännager detta för regeringen. Skatteförfarande och folkbokföring Skattetransparens I en årligen återkommande skrivelse redogör regeringen för skatteutgifterna, det vill säga de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregler i skattelagstift ­ ningen. Redovisningen syftar till att ge ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att redo ­ visningen av skatteutgifterna även ska lämna utrymme för analyser av skatteutgifternas effekter och ändamål. Vi menar att redovisningen kan förbättras avseende samhälls ­ ekonomiska effekter, exempelvis vad gäller skattesubventionerade anställningar, men även för inkomst- och mervärdesbeskattning. Sammantaget vill Sverigedemokraterna se att redovisningen av skatteutgifter utvecklas så att de kompletteras med fullständiga uppgifter avseende arbetsmarknadsåtgärder och inkomst- och mervärdesskatt i syfte att skapa maximal transparens. De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, alltså vilka offentliga resurser som de är delaktiga i att bidra till. Sverigedemokraterna ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på löne ­ beskeden månadsvis, inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in på det årliga slutskatte ­ beskedet. Varje medborgare bör känna till vad som betalas in och hur pengarna årligen har fördelats mellan exempelvis kommun, region och stat. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som en del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta avseende punktskatters del av slutpriset. Skatterätt Personalliggare Personalliggare infördes för att motverka illegala anställningar, men också som ett verk ­ tyg mot lönedumpning. De har införts i många branscher såsom bygg, fordonsservice, frisör, kropps- och skönhetsvård, livsmedel och tobaksgrossister, restaurang och tvätteri. Alla som arbetar i dessa lokaler ska registreras när de kommer och när de går. Skatte ­ verket gör oannonserade kontroller och kan kräva avgifter vid upptäckt av felaktigheter i personalliggaren. Reglerna uppfattas dock av många företag som stelbenta, delvis på grund av bristande distinktion mellan uppsåtliga brister och uppenbart oavsiktliga fel. Många i de berörda branscherna upplever dessutom systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid i anspråk. Nya arbetstillfällen och skatteintäkter uppstår huvudsakligen i växande små- och medelstora företag och politiken prioritera åtgärder som banar väg för denna tillväxt. Därför bör systemet med personalliggare ses över så att man kommer åt fusk samtidigt som de administrativa bördorna minimeras. Folkbokföring och folkräkning Det råder idag stor oklarhet om hur många människor som faktiskt uppehåller sig i Sverige. Ett betydande antal individer, det förefaller handla om tiotusentals personer, uppehåller sig i Sverige utan att ha folkbokfört sig. Det ligger i sakens natur att det exakta antalet är svårt att fastställa, men det är högst sannolikt att det rör sig om tio ­ tusentals personer. Skatteverkets uppskattning från 2022 angav att ungefär 200 000 var folkbokförda på fel adress, vilket ger en uppfattning om problemets magnitud. Dessa missförhållanden går hand i hand med illegal migration, människohandel, bidragsfusk och andra olagliga verksamheter. Detta föranleder systematiska och långtgående åt ­ gärder från samhällets sida, allt för att undvika felaktiga utbetalningar och bevara allmänhetens förtroende för samhällets institutioner. På grund av sekretesslagstiftning och andra administrativa hinder kan man inte dela relevant information om individer mellan myndigheter, vilket försvårar upptäckt av felaktig information. Med rimlig hänsyn till integritetsaspekter bör myndigheter därför tillåtas och även instrueras att samla in, lagra och i vissa fall utbyta information om biometriska data. Och på ett övergripande plan ska myndigheterna målmedvetet full ­ följa arbetet med att ta reda på vem som bor var i Sverige och eftersträva att lagar och regler efterföljs. Samordningsnummer De senaste decenniernas migrationspolitisk har inneburit en stor oreda i fråga om vilka som uppehåller sig i Sverige. Därtill råder administrativ oordning vad gäller utgivande av samordningsnummer för personer som kommit till Sverige, bland annat eftersom flera myndigheter har haft möjlighet att ge ut samordningsnummer. Sverigedemokra ­ terna är kritiska till det kaos som har uppstått genom detta förfarande och menar att samordningsnummer endast ska kunna erhållas vid personlig inställelse hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och mot uppvisande av godkänd legitima ­ tion och registrering av vederbörandes biometriska uppgifter. Detta för att förhindra att en person kan ha flera samordningsnummer eller att annan oordning i systemet uppstår, t ex att personer som fått ett samordningsnummer försvinner ur databasen. Samverkan med andra myndigheter och informationsutbyte mellan olika avdelningar på Skatte ­ verket är en förutsättning för att få ordning på samordningsnumren. För att beivra skatte- och bidragsbrott är det av väsentlig vikt att myndigheten kan samarbeta och dela relevant information både inom Skatteverkets egna avdelningar och med andra myndig ­ heter. Ett mer intensivt informationsutbyte mellan dessa hade på ett effektivt sätt i högre grad kunnat säkerställa att de resurser som utbetalas från våra välfärdssystem används på rätt sätt. Det behövs därför en total översyn av systemet med samordningsnummer. Skatterättsliga processer Rättssäkerheten i skattebrottsmål gällande skattetillägg har ibland en tendens att inte vara fullgod. Detta kan drabba enskilda näringsidkare på ett orimligt sätt. För att upp ­ rätthålla förtroendet för rättsstaten är det viktigt att hitta vägar för att sådana situationer inte ska behöva uppstå, vilket ytterst handlar om gränsdragning i lagstiftningen. De villkor som gäller ska också uppfattas som legitima av medborgare och företagare. Sverigedemokraterna vill tillsätta en utredning för att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras. I detta ska inkluderas en utvärdering av om det skatterättsliga företrädaransvaret fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utvärderingen behöver också belysa om gränsdragningen i lagstiftningen är rätt avvägd mellan seriösa och oseriösa företagare. Skydd av offentliganställdas folkbokföringsuppgifter Folkbokföringsuppgifter har blivit en alltmer känslig fråga för anställda på vissa myndigheter. Det handlar om myndigheter som exempelvis sjukvården, polisen, Skatte ­ verket, socialtjänsten och Migrationsverket. Inte sällan uttalas hot mot kommunernas socialsekreterare eller handläggare på Migrationsverket. Andra personer som lever under hot från en tidigare partner eller från ett hedersförtryck lever ofta i riskzonen att bli utsatta för våldsamma handlingar. Alla dessa personkategorier och situationer kräver en ökad grad av skydd för individens identitet. Regelverket för skyddade folkbok ­ föringsuppgifter bör ses över för att förbättra dess förutsättningar att förhindra brott och otrygghet. Ersättningsreglerna i skattemål I samband med skattemål åläggs vanligen företag att betala rättegångskostnader för de skattemål de är delaktiga i, vilket initialt sker i väntan på dom. Detta kan vara betung ­ ande och ibland förödande för ett företag och följden kan bli att anställda förlorar sina arbeten. Sverigedemokraterna menar att regelverket behöver ses över så att ersättning kan utges för dessa rättegångskostnader under en tillfällig tidsperiod tills dom för ­ kunnas, eller omvänt att rättegångskostnaderna betalas in efter att dom blivit klarlagd. En utredning bör få i uppdrag att ta fram ett väl avvägt förslag om ersättningens storlek och lämplig tidslängd samt hur regelverket ska utformas för att systemet inte ska kunna missbrukas. Id-kapning av bolag Kapning av identiteter är ett samhällsproblem som vuxit sig allt större. När företagare driver företag inom ramen för bolagsformen enskild firma så syns deras personnummer i bolagets organisationsnummer enligt hur regelverket ser ut i dag, vilket i sin tur exponerar företagaren för ID-kapningar som kan får långtgående följder. Därför bör enskilda firmor ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer, utan som påminner om organisationsnummer för aktiebolag. Detta i syfte att skydda företagare från identitetsstölder. Näringsliv Deklaration Många företagare är fullt fokuserade på sitt företags kärnverksamhet. Enskild firma är en lämplig form för ensam företagare, men bolagsformen är förknippad med en hel del administrativa sysslor som tar tid i anspråk ifrån kärnverksamheten i företaget. Därför vill vi se att Skatteverket erbjuder förnyade, förenklade och automatiserade digitala tjänster för enskilda företagares redovisning och deklaration av skatter. Delningsekonomi Delningsekonomin är en företeelse som har fått en helt ny innebörd under det senaste decenniet. Den digitala utvecklingen i samhället har möjliggjort nya former av handel och utbyten, som tidigare inte togs i beaktande när skattesystemen utformades. Det kan därför finnas hål i lagstiftningen, som leder till att skatt inte betalas in på ett korrekt sätt. Ibland kan också regelverket som berör delningssituationer uppfattas som att det har bristfällig anpassning till de nya förutsättningarna. För att möta utvecklingen behöver en utredning ta fasta på hur skattereglerna för delningsekonomin ska kunna förbättras med ledord som förtydligande och förenkling. Se över regelverket för importrestriktioner Mycket av brottsligheten i Sverige är relaterad till bruk av alkohol och narkotika. En annan aspekt av grov brottslighet är användande av vapen. Import av denna typ av varor, vilket även inkluderar tobak och läkemedel, omgärdas av så kallade import ­ restriktioner, vilket innebär att det krävs licenser och tillstånd för införsel. Därutöver finns också en rad produkter som omfattas av tullfrihet, exempelvis dokument, farma ­ ceutiska produkter, gåvor, skyddshjälpmedel, särskilda jordbruksprodukter, kapital ­ varor, litteratur, luftfartsutrustning, trycksaker, gödningsmedel, varuprover med mera. Det finns en uppenbar risk att import av dessa tullfria varor utnyttjas av kriminella som paketerar in exempelvis vapendelar och narkotika i till synes vanliga legala varor. Sverigedemokraterna vill se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor så att det inte finns luckor som kriminella kan utnyttja för smuggling. Kvitta förluster mot tidigare vinster Sveriges konkurrenskraft har tappat mark under de senaste decennierna. I arbetet med att stärka näringslivets konkurrenskraft får det inte finnas några heliga kor, utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion. Ett förslag som torde vara av intresse att se över i det sammanhanget är en förändring av dagens system för ett bolags resultatut ­ jämning över åren. I nuläget kan ett bolag som gör förlust endast kvitta detta mot even ­ tuella vinster kommande år. Detta trots att framtiden är osäker, varför systemet är mer spekulativt jämfört med om bolaget fått kvitta förlusten mot tidigare års reella vinster. Det sistnämnda systemet, som kallas för (tax) carryback, används idag i flertalet länder som en komponent i respektive bolagsskattesystem, däribland USA, Storbritannien och Kanada. I praktiken innebär ett sådant system att företag som har beskattats för vinster tidigare år men som sedan visar förlust under ett år ges möjligheten att få återbetalning av tidigare inbetald skatt, detta redan året efter förluståret. Skillnaden jämfört med dagens system blir därför att bolagets soliditet och likviditet kan stärkas tidigare än ifall man bara kan kvitta förlusten mot potentiella, men osäkra, framtida vinster. Samtidigt är det bolag som redan bevisat sig vara lönsamma som gynnats av det. Tax carryback ska inte förväxlas med den redan existerande möjligheten i dagens svenska skattesystem att genom en periodiseringsfond sätta av delar av vinsten för att sedan lösa upp den under ett förlustår. Detta då endast 25 procent av årets vinst kan sättas av till periodiseringsfonden, samt att den måste lösas upp inom sex år, dessutom räntebeläggs avsättningarna vid beskattningen. Det är angeläget att skyndsamt utreda möjligheten för ett företag att kvitta förluster mot tidigare årsvinster och på så sätt ta ett steg mot ett carryback system som återfinns i andra länder. Handel Bilaterala skatteavtal Skatteavtal tecknas multilateralt eller bilateralt. Löpande har Sverige tecknat skatteavtal med många länder och OECD har tagit fram multilaterala skatteavtal för skatteundan ­ dragande som Sverige är delaktigt i. De internationella skatteavtalen behöver kontinuer ­ ligt uppdateras, en kontinuerlig process som innebär att om Sverige blir passivt i den här frågan kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att återigen genomföra en översyn av de skatteavtal som Sverige tecknat för att se vilka behov som finns av förnyelse. Sverige har under flera decennier arbetat med genomförandet av globala partnerskap i syfte att stärka utvecklingsländers skattekapacitet. Sverige har lagt resurser på att bygga upp utvecklingsländers möjligheter att beskatta den egna ekonomin. När det nu gått en tid kan det vara lämpligt att utvärdera hur arbetet med skattekapacitet har ut ­ vecklats. Vilka länder är i dag självständiga med en fungerande marknadsekonomi och egen offentlig sektor som finansieras av skatter som landet självt klarar av att driva in? Med utgångspunkt ifrån detta behöver Sverige i framtiden lägga en större vikt vid förhandlingar i internationella skatteavtal med utvecklingsländer i syfte att undvika dubbelbeskattning, där vi tydligare ställer krav på en viss standard på skattemyndig ­ hetens funktionsduglighet i fråga om indrivande av skatter för att avtalet ska under ­ tecknas. Sveriges politik för skatteavtal behöver både stärka exportindustrins konkurrenskraft och ställa krav på att utvecklingsländer ökar sin självständighet i fråga om den egna beskattningskapaciteten. Per Söderlund (SD) Erik Hellsborn (SD) Eric Westroth (SD) Bo Broman (SD) Markus Wiechel (SD)