RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap

2023/24 · HB02507 · Alexandra Anstrell (M); Mats Green (M)

Original hos Riksdagen

B · Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap

2025/26 · HD023291 · Alexandra Anstrell (M); Mats Green (M)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp.

Ordlikhet 0.604 · ämneslikhet 0.987. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till hundra procent och därför bör nuvarande lagstiftning ändras så att detta möjliggörs och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att bestämma själv över sin kvarlåtenskap till 100 procent och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 334 ord · B 327 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:507 av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M) Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till hundra procent och därför bör nuvarande lagstiftning ändras så att detta möjliggörs och tillkännager detta för regeringen. Motivering Om någon dör utan att efterlämna någon make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvda ­ balken. Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna. Om en arvlåtare avlider utan att efterlämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. syskon och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i andra arvsklassen ärver arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Om en testator genom ett testamente har förfogat över sin kvarlåtenskap på ett sådant sätt att en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ÄB). En vårdnadshavare är försörjningsskyldig tills barnet är 18 år. Om barnet studerar på gymnasienivå eller motsvarande kvarstår försörjningsplikten upp till 21-årsdagen. Undertecknare tycker att det ska finnas frihet att testamentera sin kvarlåtenskap till den eller de man vill efter att ens bröstarvingar fyllt 21 år. Det måste finnas en frihet och rätt till att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 % En förändring och/eller tillägg i lag ­ stiftningen måste komma till stånd för att möjliggöra detta. Vi står för frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 procent varpå vi vill att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nuvarande lagstiftning ändras så att detta möjliggörs och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M) Mats Green (M)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3291 av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M) Rätten att själv bestämma över sin kvarlåtenskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna att bestämma själv över sin kvarlåtenskap till 100 procent och tillkännager detta för regeringen. Motivering Om någon dör utan att efterlämna någon make, maka eller registrerad partner är det den avlidnas närmaste släktingar som är berättigade till arv enligt arvsordningen i ärvda ­ balken. Den avlidnas arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser. Arvsklasserna står i tur till arv efter varandra. De närmaste arvingarna på grund av släktskap är arv ­ låtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna. Om en arvlåtare avlider utan att efter ­ lämna några barn eller andra avkomlingar går arvet till arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. syskon och deras avkomlingar. Om det inte finns några arvingar i andra arvsklassen ärver arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arv ­ låtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Om en testator genom ett testamente har förfogat över sin kvarlåtenskap på ett sådant sätt att en bröstarvinge inte kan få ut sin laglott, kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet (7 kap. 3 § första stycket ÄB). En vårdnadshavare är försörjningsskyldig till barnet är 18 år. Om barnet studerar på gymnasienivå eller motsvarande kvarstår försörjningsplikten upp till 21-årsdagen. Undertecknade tycker att det bör finnas frihet att testamentera sin kvarlåtenskap till den eller de man vill efter att ens bröstarvingar fyllt 21 år. Det bör finnas en frihet och rätt till att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 %. En förändring och/eller tillägg i lagstiftning bör komma till stånd för att möjliggöra detta. Vi står för frihet och rätt att själv kunna bestämma över sin kvarlåtenskap till 100 procent varpå riksdagen bör ställa sig bakom det som anförs i motionen om möjligheterna att nuvarande lagstiftning ses över så att detta möjliggörs och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M) Mats Green (M)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag