Jämförelse 3e3621bfe697faa36f7e0906
Underlagets kontrollsumma: 641a5f6793f6f593240f67963b5cd2caa1f78e8109c03f0c0255796d580db32a

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HC022165: Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022165

Motion till riksdagen
2024/25:2165
av Jonny Cato m.fl. (C)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabellen i motionen.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Jämställdhet
Jämställdhet är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030. En jämställd
fördelning av resurser, makt och inflytande samt den mänskliga rättigheten att leva ett liv fritt från diskriminering och våld är en förutsättning för en hållbar utveckling. Det handlar om att riva de hinder som begränsar såväl flickors och pojkars som kvinnors och mäns frihet. För att det ska bli verklighet måste vi både som individ och gemensamt som samhälle, arbeta för en jämställd och hållbar utveckling. Centerpartiets mål för jämställdhetspolitiken är övergripande att:
Stoppa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Stärka kvinnors ekonomiska egenmakt
Säkra en jämställd och jämlik vård
Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Våldet förekommer i hela landet, inom alla åldrar och i olika typer av relationer, men drabbar på ett helt överskuggande sätt flickor och kvinnor. År 2022 anmäldes över 20
000 fall av misshandel på en kvinna över 18 år där den utsatta var bekant med gärningspersonen. Mörkertalet är stort. Det
behövs krafttag som stoppar den akuta våldsspiralen och långsiktigt skyddar våldsutsatta
kvinnor. Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Våld i ungas partner
­
relationer måste motverkas. Det finns ett behov att utveckla det preventiva våldsföre
­
byggande arbetet. Centerpartiet bedömer att det behövs särskilda resurser till aktörer som riktar sig till unga som utövar våld och kontroll i sina partnerrelationer och/eller utsätts för våld i sin partnerrelation. Det är av största betydelse att personer som utsatts för våld i nära relationer får stöd av samhället genom ökad tillgång till kvinnojourer, skyddat boende och andra livsviktiga verksamheter. De ideella jourerna har en unik erfarenhet och stor kompetens och är en viktig resurs i kampen mot våldet, men det är det offentligas skyldighet att trygga en långsiktig och mer stabil finansiering. För Centerpartiet är det centralt att verka för en mer långsiktig och stabil finansiering av kvinnojourernas verksamhet.
Kvinnors ekonomiska egenmakt
Centerpartiet vill uppnå ett samhälle där kvinnor och män har lika möjligheter till makt och inflytande över sin egen situation. Ett samhälle som bidrar till att kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och inte vara ekonomiskt beroende av en partner. Vi måste därför komma åt löneskillnader, den ojämlika fördelningen av föräldraledighet, deltids
­
arbete och de strukturer som begränsar kvinnor från att starta och driva företag. Det får långtgående negativa ekonomiska effekter för kvinnor. Att föda barn ska inte stå i vägen för karriären och föräldraskap ska inte vara en ekonomisk fälla för kvinnor. Därför vill
vi reformera föräldraförsäkringen för en mer jämställd, enkel och tydlig föräldraförsäkring
anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv. Vi vill också höja statusen på kvinno
­
dominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Även kvinnors företagande behöver främjas, med trygghetssystem anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet.
En jämställd och jämlik vård
Den ojämställda vården är ett av våra stora samhällsproblem. Din hälsa, din möjlighet att överleva svår sjukdom eller få behandling ska inte bero på vilket kön du har. Studier visar att det finns skillnader mellan den vård som kvinnor och män får. Kvinnor under
­
behandlas jämfört med män vid hjärtsjukdom, stroke, diabetes och benskörhet och det saknas kunskap om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. För en jämställd vård och
omsorg vill vi stärka vårdutbildningarna, satsa på forskning och följa upp könsskillnaderna
i vården årligen. Vi vill också inrätta ett nationellt forskningsprogram som ska förbättra kunskapsläget om sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor.
Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndigheten har en central roll i att leda jämställdhetsarbetet och synlig
­
göra ojämställda strukturer i vårt samhälle. Det är därför av vikt att myndighetens upp
­
drag är tydligt formulerat och avgränsat, och att myndigheten ges förutsättningar för att aktivt arbeta för att samhället i stort ska nå de jämställdhetspolitiska målen. Sverige har under lång tid genomfört flera reformer som stärkt kvinnors ekonomiska egenmakt, men
den ekonomiska jämställdheten har stagnerat den senaste tiden, där utrikesfödda kvinnor
drar det kortaste strået. Kommissionen för jämställda livsinkomster konstaterar att myndigheterna inte redovisar könsuppdelad statistik i den grad de ska och att analyser därmed uteblir. Det är viktigt att myndigheterna, utifrån det uppdrag de har, själva prioriterar och driver sitt eget jämställdhetsarbete, men den ekonomiska jämställdheten behöver följas upp än mer noggrant på övergripande nivå.
Centerpartiet vill särskilt poängtera vikten av Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag rörande prostitution och människohandel. Som nationellt samordningsansvarig har Jämställdhetsmyndigheten möjlighet att driva på samverkan inom arbetet mot pro
­
stitution och människohandel, där regionkoordinatorerna har en nyckelroll i det före
­
byggande arbetet. I arbetet mot prostitution och människohandel spelar landets region
­
koordinatorer en viktig funktion. Centerpartiet bedömer att särskilda insatser behövs för att förhindra att barn och unga utnyttjas i prostitution och människohandel.
Arbetet mot att barn och unga utnyttjas genom sexuell exploatering och människohandel
behöver förstärkas. Centerpartiet bedömer att det behövs en generell kompetensutveckling
bland yrkesverksamma som möter barn som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för
kommersiell sexuell exploatering, till exempel inom elevhälsan, socialtjänst, bup och Sis.
Nationellt centrum för kvinnofrid
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala
universitet som arbetar för att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor samt för att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.
NCK bör få långsiktiga förutsättningar och ett nytt utvecklat nationellt kunskapsuppdrag.
Det är en viktig del i att säkerställa att alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med våldsutsatta personer får en grundläggande förståelse för bland annat normaliserings
­
processen och våldsutsatthet. NCK driver även Kvinnofridslinjen, en nationell stöd
­
telefon för våldsutsatta kvinnor för de som är utsatta för hot eller fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Antalet samtal har ökat stort de senaste åren och det är viktigt att NCK får långsiktiga och erforderliga ekonomiska förutsättningar så att de kan möta det stora
be
­
hovet av stöd. Det ska aldrig vara upptaget när en våldsutsatt kvinna tar modet och ringa.
Myndigheternas arbete för jämställdhet
För att de jämställdhetspolitiska målen ska nås behöver vi arbeta strukturerat med jäm
­
ställdhetsintegrering, så kallad gender budgeting och könsuppdelad statistik. Om vi inte synliggör skillnader, kan vi heller inte åtgärda dem. Jämställdhetsintegrering säkrar att resursfördelning, beslut och bemötande utgår från individen, utan att snedvridas av förutbestämda stereotyper, fördomar och okunskap. Gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Det synliggör hur de offentliga resurserna fördelas mellan könen, hur det möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och vilka effekter det ger. Budgetprocesser inom stat, regioner och kommuner
kan lämpligen utformas så att metoder för gender budgeting tillämpas. Jämställdhetsinte
­
grering
i myndigheter bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen och behöver stärkas. Därför vill Centerpartiet att det arbetet ska fortlöpa.
Integration
För att Sverige ska stå starkt, nu och i framtiden, behövs effektiva reformer som förbättrar
vår mottagning av nyanlända, med ett tydligt jobbfokus. I dag kommer många människor
som fått asyl i Sverige inte in i samhället, utan hamnar i stället i ett permanent utanför
­
skap. Vi måste se till att de som hamnat i utanförskap integreras och får ett arbete, på samma gång behöver vi få till en fungerande integration för dem som kommer som nya till Sverige. Segregationen bland nyanlända måste minska genom att begränsa möjlig
­
heterna att bo i eget boende under asyltiden. På så sätt kommer fler nyanlända bosätta sig över hela landet efter beviljat uppehållstillstånd. Det finns också ett stort värde i att nyanlända tidigt får ta del av det svenska samhället och kunskap om hur det fungerar. Därför har Centerpartiet bidragit till att alla som söker asyl ska genomgå samhällsintro
­
duktion för att tidigt lära sig om hur det svenska samhället fungerar.
Vi behöver också genomföra strukturreformer för att skapa förutsättningar för minskad
tudelning på svensk arbetsmarknad. En arbetsmarknad som samtidigt har ett stort kompe
­
tensförsörjningsbehov
med demografiska utmaningar och med snabbare utvecklingstakt och omställningsbehov.
Förbättra sfi och utökad språkundervisning för de som flytt från Ukraina
En viktig nyckel för integrationen är språket. Kvaliteten i svenska för invandrare (sfi) är otillräcklig, samtidigt som vissa privata och ideella utbildningsanordnare visat sig framgångsrika i att lära ut språk. Därför har Centerpartiet varit drivande för att förbättra
sfi-undervisningen och att utreda en sfi-peng. Sfi-pengen innebär att utbildningsanordnaren
får betalt genom en typ av skolpeng som baserar sig på uppnådda resultat i form av språkutveckling. Vi anser att det förslag som utredningen presenterat bör tas vidare och att en sfi-peng bör införas.
Personer som har flytt från Ukraina och beviljas uppehållstillstånd enligt massflykts
­
direktivet omfattas inte av de integrationsinsatser som nyanlända som beviljats asyl. De ukrainska flyktingarna som kommer hit bör dock snabbt få möjligheter att komma in i samhället. En viktig del är språket och flera olika åtgärder behöver vidtas för att kunna skala upp språkinlärningen så snabbt som det krävs. Även ersättningen till denna grupp behöver höjas.
Etablering
Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för nyanländas etablering i Sverige från kommunerna till Arbetsförmedlingen, har inte lett till de förbättringar som var syftet. Därför vill Centerpartiet att kommunerna åter ska ansvara för etableringen. Vi behöver även se över hur nyanlända i högre grad kan bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning, exempelvis genom att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige.
Införandet av intensivåret, som kombinerar insatser för språk och praktik med riktiga jobb och mentorskap, var en viktig reform för att förstärka integrationen och möjliggöra för fler nyanlända att snabbare komma i arbete. Reformen måste dock förvaltas och ut
­
vecklas. Ytterligare insatser behövs för att göra intensivåret till det effektiva verktyget
för integration som det ska vara. Uppföljningar behöver göras, och ambitionsnivån höjas.
Jobb och företagande
Det finns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande för att integrationen ska förbättras. Bland utrikesfödda är andelen som vill starta företag hög, men andelen företagare i exempelvis utanförskapsområden är lägre än i andra delar av landet.
Det behöver bli enklare att starta företag, billigare att anställa och löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Nationella regler och skatter behöver reformeras för att skapa en bättre, mindre tudelad och en mer välfungerande arbetsmarknad. Vi behöver också bredda etableringsjobben som möjliggör för företag att anställa nyanlända.
Fokus på jobb för utrikesfödda kvinnor
Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda, finns också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet.
Särskilt kvinnor som är utrikesfödda och som har flytt från sitt hemland har haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan arbetar i hemmet, vilket kraftigt minskar chansen att komma ut på arbetsmark
­
naden. Tiden i föräldraförsäkring bör därför begränsas och språkutbildning påbörjas
parallellt med eventuell föräldraledighet, till exempel med hjälp av Centerpartiets förslag
om införande av integrationsförskolor.
Det är viktigt med en tydlighet från samhällets sida när det gäller grundläggande vär
­
deringar om människors lika rätt och värde. Ekonomiska ersättningar till hushåll, som till exempel ekonomiskt bistånd, bör som regel betalas ut jämnt mellan makar. Rätten till tolk måste också upprätthållas bättre än den gör i dag. Barns möjligheter att agera tolk till sina föräldrar bör kraftigt begränsas. Bemötandet från myndigheter måste också i högre grad spegla att samhället har samma förväntningar på kvinnor och män att inte
­
greras och komma i arbete.
Civilsamhällets roll för integration
En viktig och underskattad roll i mottagandet av nyanlända spelas av civilsamhället. I
civilsamhället finns nätverk som förmår koppla de nyanlända till arbetsliv och jobbmöjlig
­
heter,
och erbjuder kunskaper om det svenska samhället. Centerpartiet anser att man måste se över hur man kan stärka civilsamhällets roll i integrationsprocessen. I detta arbete bör vi utreda hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan allokeras
för att skapa långsiktiga partnerskap och därmed frångå dagens projektfinansieringsmodell.
Genom att öka långsiktigheten i detta arbete, och låta föreningar och organisationer få en tydligare roll kan en större del av integrationsprocessen ske i samverkan med civil
­
samhället.
Diskriminering
I ett ojämlikt samhälle begränsas allas frihet. Det måste vi förändra. Alla människor i Sverige ska kunna vara fria och trygga oavsett vem man är. Därför vill vi stärka arbetet mot diskriminering och ojämlikhet i hela samhället. Diskriminering är ett allvarligt pro
­
blem som skadar både samhället som individen. Individen som inte får ett jobb eller sämre lön på grund av sitt kön, eller som inte släpps in på krogen på grund av sin hudfärg,
be
­
gränsas. Den liberala demokratin undermineras när tilltron till statens förmåga att skydda
och behandla alla människor på ett likvärdigt sätt sjunker. Rasism i samhället behöver uppmärksammas och bekämpas. Våra offentliga instanser behöver kunskapshöjande åtgärder och förstå hur rasism leder till diskriminering. Offentliga insatser mot
diskrimi
­
nering ska göras med effektiva. Vi vill reformera Diskrimineringsombudsmannens
upp
­
drag så att myndigheten mer aktivt upptäcker, undersöker och agerar mot diskriminering
. Centerpartiet vill dessutom ge mer resurser till polisens hatbrotts- och demokratienheter runtom i landet och ge civilsamhället bättre möjligheter att stötta brottsoffer. Vi vill också att myndigheter i större utsträckning ska införa anonyma ansökningsförfaranden vid anställningar.
Centerpartiets överväganden
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Integrationsåtgärder
98 925
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
4 964 625
560 000
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
142 746
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
105 919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
571 039
20 000
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
166 350
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48 163
±0
4:1
Åtgärder mot utanförskap
168 000
±0
Summa
6 265 767
580 000
Anslag 1:2 föreslås öka med 510 miljoner kronor år 2025 till följd av att Centerpartiet vill återställa antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot till 5
000 per år. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 1
530 miljoner kronor år 2026 och med 2 060 miljoner kronor år 2027. Rätten för ukrainska flyktingar att folkbokföra sig välkomnas
av Centerpartiet, men det finns brister i det nya regelverket och inte minst finns ett glapp
mellan olika kohorter av ukrainska flyktingar, som bör rättas till och därför anslås 50 miljoner kronor årligen under anslag 1:2.
För att åstadkomma ett exitprogram för unga i prostitution anslås 10 miljoner kronor 2025 under anslag 3:1, som ökar till 15 miljoner kronor 2026 och 20 miljoner kronor 2027. Vidare föreslås anslaget 3:1 ökas med 10 miljoner kronor årligen från 2025 för att varaktigt stärka stödlinje för ungas relationer.
Jonny Cato (C)
Helena Vilhelmsson (C)
Christofer Bergenblock (C)

=== HD023190: Migration och integration ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023190

Motion till riksdagen
2025/26:3190
av Jonny Cato m.fl. (C)
Migration och integration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vara drivande i att EU ska ta emot fler kvotflyktingar och att det tas fram en strategi för att uppmuntra och stärka incitamenten för EU-länder att ta emot kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att öka antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot och prioritera de kvotflyktingar som har störst skyddsbehov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagliga sätt som är långsiktigt hållbara för att ge skyddsbehövande skydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska ta fram en strategi för sök- och räddningsinsatser på Medelhavet med utgångspunkt i att människor i första hand ska få skydd genom säkra och lagliga vägar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att hanteringen av asylansökningar vid EU:s yttre gräns är rättssäker och att Sverige och EU-kommissionen säkerställer detta genom kontinuerlig uppföljning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla EU-länder ska ta gemensamt ansvar för asylsökande som söker skydd i unionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i de fall avtal eller överenskommelser mellan EU och tredjeland för att kontrollera migration sluts, bör demokratiska principer, grundläggande mänskliga rättigheter, principen om non-refoulement, asylrätten och ett värdigt mottagande värnas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilt ömmande omständigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten i asylprocessen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s asylbyrå ska få i uppdrag att se över hur EU-ländernas bedömningar av säkerhetsläget i konfliktdrabbade länder ska bli mer likvärdiga för att säkerställa att asylsökande får samma beslut oavsett i vilket land asylansökan lämnas in, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten för asylsökande att bo i eget boende under asyltiden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återvändandet av personer som fått avslag ska vara effektivt, sammanhållet och humant och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn med stark anknytning till Sverige och personer som inte kan återvända till sitt hemland på grund av skäl de inte själva kan påverka återigen ska få möjlighet till uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en informationsplikt, utan straffansvar, mellan vissa statliga myndigheter i fråga om personer som inte har rätt att vistas i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med att identifiera personer som är en risk för rikets säkerhet i migrationsärenden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över vilka rättigheter den som omfattas av massflyktsdirektivet ska ha om direktivet aktiveras igen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att höja dagersättningen för massflyktingar som flytt från Ukraina, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de personer som beviljats uppehållstillstånd som massflykting ska ges en möjlighet att stanna kvar i Sverige permanent och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som har ett uppehållstillstånd som massflykting och som arbetar i Sverige ska kunna byta spår och bli arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alternativt skyddsbehövande ska undantas försörjningskravet för familjeåterförening under de tre första månaderna efter beviljat uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den som tjänat 500
000 kronor på fem år ska kunna bli medborgare snabbare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska driva på för att EU vidtar åtgärder för att lösa problematiken med att unionens medlemsländer säljer medborgarskap till tredjelandsmedborgare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort lönekravet för arbetskraftsinvandrare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att problemen med fusk och utnyttjande inom arbetskraftsinvandring ska lösas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska ta fram en nationell strategi i syfte att skapa bättre förutsättningar för svenska företag att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna till ökad självförsörjning för nyanlända genom att införa ett etableringslån i stället för etableringsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till kvalificering in i delar av socialförsäkringssystemen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att större hänsyn ska tas till individuella kriterier såsom tidigare arbetslivserfarenhet när beslut fattas om vilken kommun en nyanländ ska hänvisas till inom ramen för bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sfi bör göras om och bli jobbsvenska med fokus på att komma in på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur nätbaserade kurser, appbaserade och AI-understödda läromedel samt andra digitala hjälpmedel ska bli en större del av integrationsarbetet, som en del av en förstärkt sfi-undervisning, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utrikes född person som fått asyl eller dess anhöriga som inte pratar svenska efter ett år ska läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att se över effekterna av integrationsinsatser ur ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett obligatoriskt nystartsår för personer som stått utanför arbetsmarknaden under tre år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större del av integrationsprocessen bör ske i samverkan med civilsamhället och om att utreda hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan allokeras för att skapa långsiktiga partnerskap och tillkännager detta för regeringen.
Migration
Människor har i alla tider migrerat. Många lever en kortare eller längre tid under sitt liv i ett annat land än sitt hemland. Orsaken kan vara studier, arbete eller kärlek, eller att man tvingas på flykt på grund av krig och konflikt. I en globaliserad värld går migra
­
tionen inte att stoppa, den är en naturlig del av den värld vi lever i.
Vi tycker att människor som vill flytta till ett annat land ska kunna göra det. Samtidig
t är det viktigt att ställa krav och att utgångspunkten fortfarande är att invandringen ska vara reglerad. Det innebär till exempel att den som flyttar till en anhörig i Sverige ska kunna bli försörjd av anknytningspersonen och den som kommer hit för att arbeta ska ha en lön som är i linje med kollektivavtal eller vad som är praxis i branschen.
Vi i Centerpartiet anser att Sverige måste ta sin del av ansvaret och hjälpa människor på flykt. Vi tycker också att den som får skydd här ska kvalificera sig in i välfärden och på så sätt gradvis få tillgång till välfärdssystemen. Migrationspolitiken ska helt enkelt både fungera för de som vill flytta till Sverige och vara hållbar för Sverige som land.
Människor som flyr från krig och konflikt
Mer än 122 miljoner människor är på flykt i världen. Ännu fler människor lever i odemo
­
kratiska samhällen och är utsatta för förtryck. En viktig del i att förebygga konflikter och hjälpa människor på flykt är biståndet. Majoriteten av alla människor som flyr från sitt hemland, flyr antingen till en annan, säkrare del av landet eller till grannländer. Därför är det viktigt att både hjälpa människor i närheten av där konflikterna sker och hjälpa på andra sätt, exempelvis genom att erbjuda de mest utsatta flyktingarna en varaktig och permanent lösning genom att ta emot kvotflyktingar.
Människor på flykt utanför EU – kvotflyktingar
Många på flykt flyr till närliggande flyktingläger. I flyktingläger identifierar UNHCR de människor som har absolut störst skyddsbehov och som har svårt att få sina skydds
­
behov tillgodosedda i lägret. UNHCR bedömer att cirka 2,9 miljoner människor kommer
ha behov av vidarebosättning – alltså få skydd i ett säkert land i exempelvis EU – under 2025. Under 2024 åtog sig EU att ta emot 15
000 personer, vilket innebär 0,5 procent av de människor i världen som har störst behov av skydd. Viljan och kapaciteten för EU att hjälpa är således betydligt mindre än det behov av skydd som finns i världen. Vi anser därför att EU ska prioritera att ta emot kvotflyktingar och att det tas fram en strategi för att uppmuntra och stärka incitamenten för EU-länder att ta emot kvotflyktingar.
Vi i Centerpartiet tycker att vidarebosättning av kvotflyktingar är det bästa sättet att hjälpa människor i behov av skydd. Sverige måste ta sitt ansvar för människor på flykt, och vi anser att Sverige återigen ska ta emot minst 5
000 kvotflyktingar per år istället för 900 som den nuvarande regeringen beslutat. Kvotflyktingar är de absolut mest utsatta flyktingarna och får genom vidarebosättning skydd på ett säkert och lagligt sätt. Skyddsskälen prövas på plats innan inresa till Sverige och möjlighet finns också att neka uppehållstillstånd om en person skulle visa sig vara en säkerhetsrisk. Det är bättre för den skyddsbehövande att på ett säkert och lagligt sätt kunna resa till Sverige med uppehållstillstånd, och ger bättre förutsättningar för att ta emot flyktingarna på ett bra sätt i Sverige.
Människor på flykt utanför EU – asylrätten
Den som på egen hand vill söka skydd kan söka asyl. Asylrätten ger alla, oavsett var man kommer ifrån, möjlighet att söka skydd på plats i ett säkert land – förutsatt att man tar sig fysiskt till det land man vill söka skydd i. Asylrätten gäller inom hela EU. Den som bedöms ha skyddsskäl får uppehållstillstånd och rätt att stanna i landet. Eftersom det inte finns säkra och lagliga sätt att söka asyl på måste den skyddssökande ofta ta sig in på farliga vägar med risk för sitt liv, till exempel över Medelhavet genom smugglare, in till EU. Det sätter asylsökande i en svår situation samtidigt som det innebär att migra
­
tionen blir svårare att hantera för EU.
Under flera års tid har ett antal olika lösningar diskuterats på EU-nivå för att människor
som på egen hand väljer att söka skydd inte ska behöva ta sig på farliga vägar in till unionen. Ett förslag är att ge människor möjlighet att söka asyl utanför EU, exempelvis på Afrikas norra kust varifrån många asylsökande påbörjar sin resa till EU. En orsak till att förslaget inte blivit verklighet är att det är osannolikt att EU:s medlemsländer skulle komma överens om att i nästa steg ta emot alla de personer som bedöms ha asylskäl. Skulle det istället bli frivilligt att ta emot skulle det i praktiken innebära att det skapas
ett parallellt system till kvotflyktingsystemet med ännu fler människor med skyddsbehov
men samma begränsade vilja och kapacitet att ta emot i EU. Om systemet inte leder till att personer som söker asyl utanför EU ges skydd i EU kommer incitamentet att ta sig in i EU finnas kvar. Det finns helt enkelt både för- och nackdelar oavsett hur ett nytt asyl
­
sökningsförfarande utformas.
Ett annat förslag som ofta lyfts i migrationsdebatten för att minska incitamenten för asylsökande att ta sig till EU är mottagandeavtal mellan EU-länder och tredje land. Ett antal medlemsländer har redan ingått bilaterala avtal med länder utanför unionen för att kunna skicka asylsökande till det land utanför EU som man ingår avtal med. Precis som
det förstnämnda förslaget prövas asylansökan i avtalslandet, d.v.s. utanför EU. Skillnaden
är att asylsökande ändå måste ta sig till EU för att få sin ansökan behandlad. I vilken ut
­
sträckning den som bedöms ha asylskäl ges uppehållstillstånd i EU och får återvända till det ursprungliga asylansökningslandet är oklart. Storbritannien har slutit ett sådant avtal med Rwanda. I slutet av 2023 skulle de första asylsökande skickas från Storbritannien till Rwanda men stoppades av Europadomstolen med motiveringen att det inte är säkert för asylsökande i Rwanda då de riskerar att skickas tillbaka till sina hemländer. Italien har ingått ett liknande avtal med Albanien.
En fungerande migrationspolitik på EU-nivå förutsätter att människor inte längre riskerar sina liv för att ta sig hit och söka asyl. Därför behöver fler lagliga sätt att söka asyl komma
på plats. Vi ser stora risker med de olika förslag som diskuterats och i vissa fall även genomförts av enskilda medlemsländer, men är öppna för att under den kommande mandatperioden fortsätta väga olika alternativ för att ge skyddsbehövande skydd som är hållbara och långsiktiga, värnar mänskliga rättigheter och garanterar rättssäkra skydds
­
prövningar. För att hantera situationen på kort sikt vill vi att det på EU-nivå tas fram en strategi för sök- och räddningsinsatser på Medelhavet – men med utgångspunkt i att människor i första hand ska få skydd genom säkra och lagliga vägar.
Människor som flytt till EU
Den som flytt från krig och förtryck och inte blivit uttagen som kvotflykting kan ta sig till EU och söka asyl. Under 2015 ansökte 168
000 personer om asyl i Sverige, och runt
en miljon sökte skydd i EU. Det stora antalet människor på flykt och den ojämna ansvars
­
fördelningen som följde visade behovet av en ny gemensam migrationsuppgörelse på
EU-nivå. Efter många år av förhandling lyckades EU-länderna under våren 2024 komma
överens om en ny migrationspolitik – den så kallade migrationspakten.
Migrationspakten innehåller många olika delar. Målet är att mottagandet av människor
som söker asyl ska bli mer effektivt och att länderna ska ta ett större gemensamt ansvar.
Därför är migrationspakten ett viktigt steg framåt och något vi i Centerpartiet välkomnat.
Rättssäkerheten i asylprocessen måste vara hög och barns rättigheter värnas. Det är frågo
r
som vi drivit på hårt för i förhandlingarna och också fått igenom i pakten. Vi anser därför att det framåt är viktigt att EU-kommissionen och EU:s asylbyrå övervakar att bedömning
­
arna blir rättssäkra.
Samtidigt innebär politiska uppgörelser att man måste kompromissa, därför är pakten inte i alla delar så som vi hade velat. Vi vill att alla länder ska ta ett ännu större delat ansvar för flyktingar, inte att länder ska kunna köpa sig fria från ansvar. Att rösta nej till pakten som vissa svenska partier gjort är dock inte ett alternativ. Ett nej innebär att man de facto röstar ja till kaos och att man frånsäger sig ansvar. Eventuella justeringar kan behöva komma att göras längre fram.
En del av en gemensam lösning är fortsättningsvis migrationsavtal med tredjeländer. I de fall sådana avtal sluts, är det viktigt att de negativa effekterna minimeras och att mänskliga rättigheter värnas.
Människor som flytt till Sverige
En förutsättning för att EU:s migrationspolitik ska fungera är att alla länder har en lik
­
värdig migrationslagstiftning. I juli 2021 trädde en ny svensk migrationslagstiftning i kraft. Centerpartiet stod bakom många av förändringarna som byggde på en politik i linje med andra EU-länder samtidigt som det fanns en balans mellan medmänsklighet och ordning och reda. Förändringarna innebar bland annat tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel och försörjnings- och vandelskrav vid permanent uppehållstillstånd men att kvotflyktingar ska prioriteras genom att få permanent uppehållstillstånd direkt. Vi tryckte redan då på att det finns ett stort behov av att få på plats en långsiktigt hållbar migrationspolitik efter många år av lappande och lagande i migrationspolitiken. Vi beklagar därför att den nya regeringen rivit upp många delar av lagstiftningen från 2021 med målsättningen att få på plats en så stram lagstiftning som möjligt utifrån EU-rätten.
Centerpartiet vill återgå till den tidigare lagstiftningen som innebär att kraven för barn att beviljas uppehållstillstånd enligt den humanitära grunden ska vara lägre än för vuxna. Vi vill att barn ska kunna beviljas uppehållstillstånd om det finns särskilda ömmande omständigheter, och vuxna på samma grund, om det finns en särskild anknytning till Sverige.
En rättssäker asylprocess
För att kunna vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asylbeslut som fattas vara
korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Därför är det centralt att rättssäkerheten under asylprocessen är hög och att lagstiftningen håller över tid så att den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige vet vad som gäller. Den nuvarande regeringen gav
stats
­
kontoret i uppdrag att se över rättssäkerheten i asylprocessen. Den samlade analysen
visar flera tydliga tecken på att Migrationsverket har svårt att upprätthålla enhetligheten och rättssäkerheten i asylprövningen. Vi anser därför att regeringen bör säkerställa att Migrationsverket vidtar lämpliga åtgärder för att stärka rättssäkerheten.
Det finns även anledning att se över hur de asylbeslut som fattas i medlemsstaterna i EU kan bli mer enhetliga. Trots att medlemsländerna i stor utsträckning utgår från samma landinformation om säkerhetsläget i olika länder skiljer sig bedömningarna åt. Det innebär att en asylsökande kan ha olika möjlighet att få uppehållstillstånd beroende på vilket land en asylansökan lämnas in i. Därför anser vi att EU:s asylbyrå ska få i uppdrag att se över hur EU-ländernas bedömning av säkerhetsläget i konfliktdrabbade länder ska bli mer likvärdig för att säkerställa att asylsökande får samma beslut oavsett vilket land asylansökan lämnas in i.
Ett sammanhållet mottagande
Ett fungerande mottagande är en viktig grundsten i en sammanhållen asylprocess. Att asylprocessen är så kort som möjligt innebär att den som får uppehållstillstånd snabbt kan påbörja en integrationsprocess och att den som får avslag får bättre förutsättningar att återvända. En kort handläggningstid hos både Migrationsverket och domstolarna är därför viktig. Migrationsverkets handläggningstider har under de senaste åren kortats väsentligt men behöver bli ännu kortare. Det är också viktigt att alla som kommer till Sverige tidigt får information om Sverige, asylprocessen och de lagar och regler som gäller. Centerpartiet har därför drivit igenom en utökning av den samhällsinformation som ges under asyltiden. Det finns dock behov av att ytterligare se över hur ett samman
­
hållet mottagande ska utformas.
Regeringen har i närtid begränsat möjligheten för asylsökande att bo i eget boende under asyltiden. Centerpartiet står bakom dessa förändringar. Utredningen En ny
ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64) har visat att ett eget boende under asyl
­
tiden bidrar till utanförskap och ökar segregationen. Ofta bor den asylsökande inneboende
hos någon annan, vilket kan leda till trångboddhet. Det är också vanligt att den asyl
­
sökande, efter uppehållstillstånd beviljats, bor kvar i samma område utan eget hyreskontrakt
istället för att erbjudas boende enligt bosättningslagen. Trångboddhet och utanförskap blir således en utgångspunkt redan från första tiden i Sverige.
Dessutom får de som bor i eget boende generellt mindre information och färre insatser under asyltiden, vilket
försvårar förutsättningarna för lyckad integration Det försvårar även för ett eventuellt återvändande om den asylsökande får avslag eftersom personen inte på samma sätt är tillgänglig fysiskt i återvändandearbetet. Med tanke på att Migrationsverkets hand
­
läggningstid idag är relativt kort anser vi att möjligheten till eget boende bör begränsas
och endast tillåtas i undantagsfall. Exempelvis om den asylsökande har mycket nära familj
i Sverige så som ett minderårigt barn eller partner, eller om väldigt många skydds
­
behövande kommer till Sverige under kort tid och det inte går att skala upp Migrations
­
verkets boendeplatser tillräckligt snabbt. Att begränsa möjligheten till eget boende under asyltiden är bättre både för den asylsökande och för att motverka segregation.
Ett sammanhållet och effektivt återvändande
En migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning och reda förutsätter att den som fått avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. Idag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats.
Vi har sedan ett antal år tillbaka varit öppna för att förlänga preskriptionstiden, det vill säga den tid som ska passera för att en asylsökande ska kunna ansöka om asyl igen efter ett avslagsbeslut. Tyvärr har den nya regeringen gått längre och istället tagit bort preskriptionstiden helt och för alla. Detta gör att barn som bott hela sina liv i Sverige inte längre kommer kunna få uppehållstillstånd. Det drabbar också personer som fått avslag på sin asylansökan, men som inte kan återvända till sitt hemland av praktiska skäl de inte kan påverka. Vi vill därför att möjligheten för dessa personer att återigen få uppehållstillstånd ses över.
Mer behöver också göras för att fler frivilligt ska återvända. Frivillighet i återvändandet
ska vara utgångspunkten, men tvångsåtgärder för att se till att en person återvänder är nödvändiga i vissa fall. Ett sådant sätt kan vara att genom bilaterala avtal med tredje länder stärka incitamenten för dessa att ta emot sina medborgare, när dessa har sökt asyl i Sverige men fått avslag på sin ansökan. I många fall vägrar dessa länder att ta emot sina medborgare om de exempelvis saknar id-handlingar.
En utredning har sett över frågan om myndigheter som möter papperslösa ska omfattas
av anmälningsplikt. Utredningen föreslog att vissa myndigheter bör omfattas av
anmälningsplikten. Centerpartiet anser att det är rimligt att vissa myndigheter, exempelvis
Skatteverket, kan lämna information till Migrationsverket om de påträffar en person som vistas i landet utan uppehållstillstånd. Utgångspunkten bör vara att myndigheter samverkar och kan dela information i de fall det är relevant. Det finns däremot yrkes
­
grupper som aldrig bör omfattas av anmälningsplikt, exempelvis lärare och läkare. Vi anser också att en anmälningsplikt aldrig ska omfattas av straffansvar.
Det är också viktigt att personer som kommer till Sverige, exempelvis för att söka asyl, som kan utgöra en risk mot rikets säkerhet upptäcks. Det är viktigt att Migrationsverkets och Säpos arbete med detta prioriteras.
Massflyktsdirektivet
När Ryssland invaderade Ukraina aktiverade EU den så kallade massflyktingsmekanismen
för första gången för att på ett snabbt sätt kunna ta emot de som flyr. Vi tycker att aktiv
­
erandet av massflyktingsmekanismen var bra, samtidigt har det blivit uppenbart att de villkor som massflyktingarna levt under varit otillräckliga. Den som omfattas av mass
­
flyktingsmekanismen beviljas tillfälligt uppehållstillstånd. En massflykting är inte i juridisk bemärkelse flykting eftersom en asylprövning inte görs, men är heller inte asyl
­
sökande eftersom uppehållstillstånd beviljats. Massflyktingar hamnar istället i ett tredje parallellt spår med mycket begränsade rättigheter. Därför anser att vi att en generell översyn bör göras för att se över vilka rättigheter som behöver utökas om massflykts
­
direktivet aktiveras igen. När detta ses över bör man väga förutsättningarna för att främja integrationen för de som flytt mot möjligheten att skyddet som erbjuds endast kommer vara tillfälligt.
På kort sikt behöver situationen för de som flytt från Ukraina och nu bott i Sverige ett
antal år hanteras. Massflyktsdirektivet har förlängts ett flertal gånger. Den senaste förläng
­
ningen innebär att den som haft ett uppehållstillstånd under två års tid och förväntas stanna
i Sverige ytterligare ett år kan folkbokföras. Centerpartiet är positiva till detta. Det innebär
en stor förbättring för många. Samtidigt är det inte alla massflyktingar som bott här i två år och som når upp till kravet. De som inte kan folkbokföras behöver även fortsättnings
­
vis leva på den mycket låga dagersättningen. Därför anser vi att dagersättningen för mass
­
flyktingar behöver höjas till 131 kronor om dagen. Regeringen har också lagt fram ett förslag om att de massflyktingar som inte bott i Sverige i 2 år ska kunna folkbokföras efter en kortare tid i Sverige, men med begränsade rättigheter. Centerpartiet tycker att det är bra att dessa personer ges möjlighet till folkbokföring tidigare. Vi anser dock att de bör ha samma rättigheter som övriga personer som folkbokförs. Vi anser också att massflyktingarna behöver ges en permanent möjlighet att stanna kvar i Sverige då mass
­
flyktsdirektivet inte ger rätt till permanent uppehållstillstånd exempelvis genom arbets
­
tillstånd. Ungefär hälften har idag ett arbete. Vi anser därför att den som har ett arbete ska kunna byta spår och bli arbetskraftsinvandrare. Det skulle skapa möjlighet för mass
­
flyktingarna att stanna i Sverige permanent.
Anhöriginvandring
Centerpartiet anser att utgångspunkten vid anhöriginvandring ska vara att den som är make/maka/sambo eller barn under 18 år till en person som är svensk medborgare eller har uppehållstillstånd i Sverige (referensperson) ska kunna vara anhöriginvandrare. Detta i enlighet med dagens regelverk. Huvudregeln ska vara att referenspersonen i Sverige kan försörja den anhöriga, dock med vissa undantag. För att undvika att familjer
splittras ska den som bildat familj utomlands och vill flytta hem med sin familj till Sverige
och den som fått asyl och vill återförenas med sin familj undantas från försörjningskravet.
Alternativt skyddsbehövande bör därför undantas från försörjningskravet för familje
­
återförening under de tre första månaderna. Även kvotflyktingar bör undantas på samma
sätt som personer som fått asyl under de tre första månaderna från att man rest in i Sverige.
Vi anser också att uppskjuten invandrarprövning även fortsättningsvis ska vara ut
­
gångspunkten om en person kommer till Sverige från ett tredje land för att leva med en partner som man inte tidigare haft en relation med. Huvudregeln är, i likhet med andra tillståndsgrunder, att ett sådant uppehållstillstånd är tillfälligt och att uppehållstillståndet kan förlängas i det fall förhållandet består. Att uppehållstillståndet är knutet till
anknyt
­
ningspersonen i Sverige är en nödvändighet och en förutsättning för att uppehålls
tillstånd ska beviljas.
Medborgarskap
Krav för medborgarskap
För många utrikesfödda är misslyckad integration en grundorsak till att man inte lyckas skapa ett bättre liv för sig själv och sin familj. Det är också en viktig förklaring till den höga arbetslösheten. Därför behöver det bli tydligare att man kan och uppmuntras att arbeta sig till en plats i det svenska samhället. För Centerpartiet är det viktigt att både ställa krav och skapa möjlighet att uppnå kraven.
Ett sätt att ställa högre krav är att förlänga tiden från att man kommer till Sverige tills man kan ansöka om medborgarskap. Vi är öppna för att generellt förlänga tiden, men vill samtidigt att den som under 5 år tjänat 500
000 kronor ska vänta kortare tid på att bli medborgare. Tiden ska kortas genom att förkorta handläggningstiden. Idag är det inte ovanligt att man får vänta mer än fem år på beslut. För att understryka att det inte handlar om att ”köpa sig till medborgarskap” utan ”arbeta sig till medborgarskap” ska minst 100
000 skatt betalas in under vardera av fem år, motsvarande åtminstone skatte
­
intäkterna från ett vanligt arbete med ingångslön. I skattesumman räknas både inkomst
­
skatt och allmän löneskatt på arbetsgivaravgifterna. 100
000 kr i årlig skatt, inklusive allmän löneavgift från arbetsgivaren, motsvarar idag ett heltidsarbete med en månadslön på drygt 27
000 kr. Dessa uppgifter finns på Skatteverket.
Förbjuda handel med medborgarskap i EU
Ett medborgarskap ska inte vara en handelsvara. Trots detta erbjuder vissa EU-länder
möjligheten för tredjelandsmedborgare att köpa medborgarskap. Det handlar till exempel
om Malta, Bulgarien och Cypern. Systemet kallas för ”medborgarskap genom investering”
och innebär stora intäkter till statskassan för dessa länder. Samtidigt utnyttjas systemet av kriminella som köper medborgarskap och sedan får tillgång till hela EU. Syftet kan vara att gömma sig och undgå straff i hemlandet eller penningtvätt. Medborgarskaps
­
försäljningen är en uppenbar säkerhetsrisk i unionen. Vi vill därför att regeringen driver på för att EU sätter stopp för försäljningen.
Arbetskraftsinvandring
Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för sam
­
hällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. En analys från IKEM visar att arbets
­
kraftsinvandringen bidrog med 45 miljarder kronor till Sveriges BNP och 15 miljarder kronor i skatteintäkter år 2022. Tyvärr har den nuvarande regeringen försvårat för arbetskraftsinvandrare genom att riva upp dagens regelverk och införa ett lönekrav. Det
har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Svenskt näringsliv
uppskattar dessutom att lönegolvet innebär en förlust för Sverige på 30 miljarder per år. Nu har regeringens nya utredning föreslagit ett ytterligare höjt lönegolv och ett antal
undantag från lönekravet. Centerpartiet är mycket kritiskt till lönegolvet och de ytterligare
begränsningar av arbetskraftsinvandring som föreslås i utredningen. Vi anser istället att det fortsättningsvis ska vara företagen själva som får bestämma vilken arbetskraft de är i
behov av och att lönen ska vara i linje med kollektivavtal och branschpraxis. Regeringens förslag går helt i motsatt riktning och kommer att leda till stora problem för många företag
som är beroende av arbetskraftsinvandring för att kunna rekrytera rätt spetskompetens. Det handlar till exempel om industrier i norra Sverige som har behov av bland annat processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker vars löner inte alltid ligger över lönekravet. I ett läge där behovet av spetskompetens är stort och många sektorer skriker efter arbetskraft är åtgärder som försvårar för arbetskraftsinvandring varken bra för kompetensförsörjningen eller tillväxten.
Det finns problem med missbruk av arbetstillstånd vilket har uppmärksammats av flera myndigheter de senaste åren. Det har framkommit att arbetskraftsinvandrare ut
­
nyttjas av organiserade kriminella nätverk, men också att arbetstillstånd används som ett sätt att utnyttja välfärdssystemet (se ex. Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2019). Det är viktigt att få bukt med denna problematik. Ett antal reformer för att förhindra problemen har redan genomförts, men mer behöver göras. Det är dock viktigt att de reformer som genomförs är ändamålsenliga och leder till att fusket faktiskt minskar och inte slår hål på hela systemet. Att exempelvis ställa betydligt högre krav än
i dag på lönenivå kommer inte minska fusket som oftast innebär att arbetskraftsinvandraren
betalar tillbaka en del av sin lön till sin arbetsgivare.
Sverige behöver arbetskraft från andra länder och måste därför kunna locka och attra
­
hera talanger från andra länder hit. En faktor som påverkar viljan att flytta hit är Sverige
­
bilden. Tyvärr genomför regeringen alla reformer som passar in i narrativet om att
migrationen är ett problem, oavsett om reformerna är ändamålsenliga. Regeringens inter
­
nationella informationskampanjer i syfte att minska asylmigrationen till Sverige i kom
­
bination med en polariserande migrationspolitik bidrar dessutom till en bild av Sverige som ett land där människor från andra länder pekas ut som ett problem. Ingen vill leva och bo i ett land där man inte känner sig välkommen.
I ett läge där Sverige på alla sätt skulle behöva stärka sin attraktionskraft för att locka arbetskraftsinvandrare får regeringens politik motsatt effekt och påverkar Sverigebilden negativt. Regeringens polariserande politik är oerhört allvarlig av många olika skäl men riskerar dessutom att leda till att människor med nyckelkompetens väljer att arbeta i ett annat land än i Sverige.
Därför behöver regeringen, nu mer än någonsin, få människor som kan välja att bo var som helst i världen att välja att arbeta i just Sverige. Därför bör regeringen ta fram en nationell strategi i syfte att skapa bättre förutsättningar för svenska företag att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens.
Integration
För att Sverige ska stå starkt, nu och i framtiden, behövs effektiva reformer som förbättrar vår mottagning av nyanlända, med ett tydligt jobbfokus. I dag kommer många människor
som fått asyl i Sverige inte in i samhället, utan hamnar i stället i ett permanent utanför
­
skap. Vi måste både se till att de som hamnat i utanförskap integreras och får ett arbete och få till en fungerande integration för de som kommer som nya till Sverige. För att integrationen ska fungera behövs ett antal åtgärder för att skärpa incitamenten att lämna bidrag och börja jobba, för att stärka de individer som idag står utanför och för att se till att fler jobb skapas i växande företag. Samhället måste både ställa tydliga krav, på självförsörjning och ansträngning, och erbjuda tydliga möjligheter, till intensiv språk
­
undervisning, utbildning, praktik och jobb i växande företag.
Mottagande av nyanlända
Etablering av nyanlända
Efter uppehållstillstånd och bosättning i en kommun ska den nyanlända integreras och snabbt påbörja etableringsprogrammet samt få personnummer och folkbokföras.
Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för nyanländas etablering i Sverige från kommunerna till Arbetsförmedlingen, har inte lett till de förbättringar som var syftet. Därför vill Centerpartiet att kommunerna ska ansvara för etableringen. Vi behöver även se över hur nyanlända i högre grad kan bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning, exempelvis genom att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige.
En grundläggande princip är att människor som tar del av våra gemensamma trygghets
­
system behandlas lika. Samma möjligheter och skyldigheter ska gälla alla. Därför är det
rimligt att nyanlända också får arbeta för att nå högre ersättningsnivåer i socialförsäkringen
, så att man kvalificerar sig in i det svenska socialförsäkringssystemet. Det ökar driv
­
krafterna att komma i arbete, sänker kostnaderna och tydliggör att asylrätten handlar om
att erbjuda skydd, inte förmåner. Ersättning i transfereringssystem bör därför utgå baserat
på inkomst, och därmed inbetald skatt, snarare än dagens framåtblickande mått: sjukpenninggrundande inkomst.
Bosättningslagen
Bosättningslagen som trädde i kraft 2016 innebär att alla kommuner ska ta emot ny
­
anlända. Antalet bestäms utifrån hur många nyanlända som självmant bosatt sig i kom
­
munen och anpassas bland annat efter om personer som bott i eget boende under asyltiden
bor kvar i kommunen efter uppehållstillstånd. Hänsyn tas även till arbetsmarknadsförut
­
sättningarna i kommunen. Intentionen med lagen är ett snabbare och jämnare fördelat
mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden
. Riksrevisionen har i en rapport från 2022 granskat lagen och kommit fram till att den
huvudsakligen lever upp till sitt syfte. Samtidigt bedömer Riksrevisionen att matchningen
mellan den nyanlända och kommunen baserat på arbetslivserfarenheter eller familjerela
­
tioner kan bli bättre. Vi anser därför att matchningen behöver förbättras. Kommunerna gör även olika bedömningar av hur länge de ska ta ansvar för den nyanlända. Under
våren 2024 tillsatte regeringen en utredning, SOU 2024:22 Ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända. Utredningen föreslår att kommunerna ska kunna ”önska” hur många
nyanlända som ska tas emot. Under förutsättning att det finns kommuner som vill ta emot både fler och färre och att mottagandet totalt sett går ihop, kan kommunerna få som de vill. I annat fall kommer kommunerna, precis som tidigare, vara bundna att ta emot ett visst antal personer. Centerpartiet kommer invänta beredningsprocessen och ta ställning till förslaget när det läggs på riksdagens bord.
Svenska för invandrare
En viktig nyckel för integrationen är språket. Samtidigt leder sfi idag inte i tillräckligt hög utsträckning till att ge människor rätt förutsättningar att komma i arbete.
Vi vill att sfi görs om till jobbsvenska med två tydliga spår – ett för personer med kortare utbildningsbak
­
grund där syftet med utbildningen är att snabbt komma ut i arbete, och ett med fokus på akademisk svenska för dem med längre utbildningsbakgrund. De som har kortare utbildningsbakgrund ska i sin undervisning förberedas för arbetslivet och efter avslutad utbildning kunna kommunicera på en arbetsplats. Resultatet ska vara ett jobbsvenska
­
certifikat. Ett krav ska vara att utbildningen kombinerar språkundervisningen med yrkes
­
förberedelser och alla som anordnar språkundervisningen ska ha nära samarbete med arbetsgivare inklusive platser för arbetsplatsförlagt lärande. Det andra spåret med aka
­
demisk svenska kommer fokusera på en fördjupad språkundervisning, men med tydligare
inriktning på förberedelser för arbetslivet än idag, och kunna leda till fortsatta studier eller arbete inom högkvalificerade yrken efter avslutad utbildning. Slutförd utbildning leder till ett certifikat för akademiska studier.
I dag finns dessutom tillgång till bra och välfungerande digitala hjälpmedel för under
­
visning. Därför vill vi att man även ska utreda hur nätkurser, appbaserade och AI-under
­
stödda läromedel samt andra digitala hjälpmedel ska bli en större del av sfi-undervisningen
och integrationsarbetet.
Motverka segregation och utanförskap
Integration och utrikesfödda kvinnor
Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda, finns också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet. Särskilt utrikesfödda kvinnor som har flytt från sitt hemland har i
genomsnitt haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras
alltför ofta av att kvinnan gör det obetalda hem- och omsorgsarbetet, vilket kraftigt
minskar chansen att komma ut på arbetsmarknaden. Tiden i föräldraförsäkring bör därför
bli mycket mer jämställd och begränsas och språkutbildning påbörjas parallellt med eventuell föräldraledighet. Därför anser Centerpartiet att en utrikesfödd person som fått asyl eller dess anhöriga som inte pratar svenska efter ett år ska läsa svenska (vår refor
­
mering av sfi – jobbsvenska) två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. När föräldern läser svenska ska barnet gå i förskola för att också lära sig svenska. Vi vill även halvera antalet dagar med föräldrapenning för den som kommer till Sverige med barn som fyllt ett år.
Lång föräldraledighet är dock endast en del av problembilden. Vi anser därför att reger
­
ingen bör ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att se över effekterna av integrations
­
insatser
ur ett jämställdhetsperspektiv.
Ett obligatoriskt nystartsår för personer i utanförskap
En relativt stor andel av de som kommit till Sverige under de senaste decennierna har
kommit i arbete, men samtidigt lever alltför många fortfarande i utanförskap. Potentialen
hos människor som kommit till vårt land har inte tagits till vara. Samtidigt har Sverige stora kompetensbrister inom en rad yrken.
En hel del reformer har genomförts de senaste åren för att nyanlända ska integreras snabbare. Bland annat har vi i Centerpartiet drivit igenom införandet av ett intensivår för personer som precis fått uppehållstillstånd och ingår i etableringen. Det innebär en möjlighet att i högt tempo under ett år studera eller praktisera på en arbetsplats på heltid och på fritiden. De personer som bor här och redan genomgått integrationsinsatser, men
fortfarande inte kommit i arbete, omfattas inte idag av det som var tänkt att bli intensivåret. Därför anser vi att alla som inte haft ett jobb i Sverige på lång tid ska genomgå ett riktigt intensivår – där man under ett års tid utbildar sig till ett yrke kombinerat med språkstudier –
ett nystartsår. Alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige, som idag inte har ett jobb eller heltidsstudier och som bedöms ha eller bör kunna ha arbetsförmåga ska ta del av ett nystartsår med kombinerade studier på heltid i svenska och yrkeskunskaper för den kortaste vägen till jobb. Efter avslutade studier ges automatiskt rätt till etableringsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande i nystartsår ska vara ett krav för alla som idag får sin försörjning från det offentliga.
Civilsamhällets roll för integrationen
En viktig och underskattad roll i mottagandet av nyanlända spelas av civilsamhället. I
civilsamhället finns nätverk som förmår koppla de nyanlända till arbetsliv och jobbmöjlig
­
heter, och erbjuder kunskaper om det svenska samhället. Ofta är en insats via civil
­
samhället mer effektiv för jobb än Arbetsförmedlingens program.
Centerpartiet anser att man måste se över hur man kan stärka civilsamhällets roll i integrationsprocessen. I detta arbete bör vi utreda hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan allokeras för att skapa långsiktiga partnerskap och därmed frångå dagens projektfinansieringsmodell. Genom att öka långsiktigheten i detta arbete, och låta föreningar och organisationer spela en tydligare roll, kan en större del av integrationsprocessen ske i samverkan med civilsamhället.
Jonny Cato (C)
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Alireza Akhondi (C)
Anne-Li Sjölund (C)
Catarina Deremar (C)
Christofer Bergenblock (C)
Niels Paarup-Petersen (C)