Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:130 av Anna Wallentheim (S) Idrott för alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler barn, unga och vuxna bör komma i rörelse och få utöva idrott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Under alltför lång tid har idrottsrörelsen varit hårt ansatt. Anläggningsbristen och behovet av renoveringar och moderniseringar av befintliga anläggningar är ett faktum över hela vårt land. Bristen på ideella ledare och utbildade tränare har under lång tid varit uppenbar. Och bristen på grön- och idrottsytor när nya samhällen och bostads ­ områden byggs är ett växande problem. Extra uppenbart blev också alla dessa brister under pandemin som påverkade både samhället och idrottsrörelsen stort. Redan innan pandemin fanns det en stor oro för barn s och ungas hälsa, där allt färre unga väljer att delta i organiserad idrott och stillasittandet bakom skärmar ökar. Detta är en nedgång vi sett sedan 2008 och där trenden varit att det främst rört flickor och äldre ungdomar. Sedan 2014 har dock en ny fas inlett s och just nu är minskningen störst bland de som förut varit idrottens starkaste företrädare , nämligen pojkar i åldrarna 7 – 12 och 13 – 16. Dessutom har vi en klassituation och en ojämlikhet vi inte kan ignorera, både i samhället och i idrotten. Forskningens budskap är tydligt; människors hälsa och livs ­ chanser är ojämlikt fördelade i samhället – och denna ojämlikhet följer tydliga socio ­ ekonomiska mönster. I Sverige har vi t . ex . påtagliga skillnader i hälsa och dödlighet mellan olika samhällsgrupper , och hälsogapet har snarare ökat än minskat under de senaste 30 åren. Studier visar att bland unga med både låg utbildning och sämre ekonomi var endast en knapp tredjedel medlemmar i en idrottsförening. Detta kan jämföras med gruppen unga med hög utbildning och god ekonomi, där hela 80 procent var medlemmar i en idrottsförening. Dessa studier går såklart emot hela målsättningen om ”idrott för alla”, det vill säga att föreningsidrotten ska vara lika öppen, tillgänglig och välkomnande för alla oavsett ekonomiska eller andra förutsättningar. Men det visar också på ett samhällsproblem eftersom ojämlikhet inom idrotten pekar på att människors möjligheter och förutsätt ­ ningar är orättvist fördelade. De utmaningar vi sedan tidigare sett för idrotten tillsammans med stigande priser som på sikt riskerar att utestänga barn och unga från idrott på grund av ökade medlems ­ avgifter och kostnader gör nu att en kraftsamling på idrottsområdet måste ske. Den ökande hälsoklyftan är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Individen mår sämre och samhället får ökade kostnader för hälso- och sjukvård. Vi vet alla att tidiga positiva upplevelser av motion och idrott har stor betydelse för individens vilja att vara fysiskt aktiv senare i livet. Alltså är satsningar på barn och unga också en satsning på deras och vuxnas framtida hälsa och mående. Förutom mer glädje och ökad gemenskap vet vi också att idrotten bidrar till bättre folkhälsa, bättre studieresultat, ökat självförtroende, bättre prestationer i arbetslivet, högre inkomst och ett mer självständigt liv. I ett allt mer stillasittande samhälle behöver vi därför få fler i rörelse. För samhället. Och för individen. Anna Wallentheim (S)

Motion till riksdagen 2024/25:173 av Anna Wallentheim (S) Idrott rättighet för alla barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan få fler barn att idrotta, med extra fokus på barn i särskilt utsatta områden, och tillkännager detta för regeringen. Motivering För några veckor sedan drabbades Sverige av OS-feber, där många av våra idrotts ­ stjärnor verkligen levererade. Tara Babulfath inledde med ett imponerande brons i judo, Truls Möregårdh fångade våra hjärtan med ett silver i bordtennis, Sarah Sjöström simmade hem två guld och Armand Duplantis satte pricken över i med ett världsrekord i stavhopp och en guldmedalj för att nämna några av våra OS-framgångar. Men det finns en oroande framtid för svensk idrott. Idrottandet bland svenska barn och ungdomar minskar nämligen kraftigt. Idrott har i dagens Sverige kommit att bli en klassfråga. I utsatta områden idrottar mindre än 25 procent av barnen, medan 60–70 procent av barnen i välbärgade områden ägnar sig åt idrott, enligt statistik från Riksidrottsförbundet. Den ekonomiska krisen har gjort det svårt för många familjer att ha råd med barnens idrottsaktiviteter och undersökningar bland barnfamiljer visar att just barnens idrottsaktiviteter har fått stå tillbaka för att få familjens ekonomi att gå ihop. Alla vet att fysisk aktivitet är viktig för barn och ungdomar. Den bidrar inte bara till bättre hälsa, utan också till gemenskap och en meningsfull fritid, särskilt i områden med hög arbetslöshet och låga inkomster. Trots detta är det just i dessa områden som idrottandet är lägst, och skillnaderna mellan olika bostadsområden har aldrig varit större. Mindre än vart fjärde barn idrottar i ekonomiskt utsatta bostadsområden, medan mer än hälften av barnen i välbärgade områden är aktiva inom idrotten. I vissa områden saknas det till och med föreningar för barnen att ansluta sig till. I grunden handlar det om mer än bara idrott. Om föreningslivet försvinner, förlorar vi en viktig del av samhällets sociala väv. Idrottsrörelsen ger barn och ungdomar mer än bara motion. Den erbjuder vänskap, samhörighet och trygga vuxna förebilder, som kan vara en stark motkraft till gängkriminalitet. Det är därför politiken tillsammans med idrottsrörelsen måste föreslå åtgärder för att få fler barn och ungdomar att börja idrotta, särskilt i utsatta områden. Vi behöver investera i idrottsföreningar, sänka avgifterna och skapa fler möjligheter för alla barn att delta. Det är inte bara en investering i framtida OS-medaljer utan framförallt i barnens och samhällets framtid. Anna Wallentheim (S)