Jämför sakliga förslag
A · Ryssland
2022/23 · HA02612 · Nooshi Dadgostar (V); Andrea Andersson Tay (V); Ida Gabrielsson (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Tony Haddou (V); Vasiliki Tsouplaki (V); Jessica Wetterling (V); Håkan Svenneling (V)
Original hos RiksdagenB · Säkerhetspolitik för en fredligare värld
2025/26 · HD022368 · Nooshi Dadgostar (V); Andrea Andersson Tay (V); Samuel Gonzalez Westling (V); Hanna Gunnarsson (V); Tony Haddou (V); Lotta Johnsson Fornarve (V); Andreas Lennkvist Manriquez (V); Isabell Mixter (V); Vasiliki Tsouplaki (V); Håkan Svenneling (V)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.796. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 24 yrkanden i A · 16 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A10 och B11 · textlikhet 0.619A: Avslag · B: Avslag
A10
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakter med den ryska regeringen tydligt bör markera mot de ryska trollfabrikerna och spridandet av propaganda och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
B11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakter med länder som finansierar trollfabriker, såsom t.ex. Ryssland, Turkiet och Kina, tydligt bör markera mot sådana metoder och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
23 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka respekten för demokrati och rättsstatens principer i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka respekten för kvinnors rättigheter i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka respekten för hbtqi-personers rättigheter i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska kräva ett omedelbart stopp på de tjetjenska myndigheternas övergrepp mot hbtqi-personer och verka för att hbtqi-personers rättigheter respekteras fullt ut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i högre grad bör inkludera värnandet av fackliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i resultatstrategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge svenska ambassaden i Moskva i uppdrag att bevaka politiskt motiverade rättsprocesser och närvara vid rättegångar mot forskare och aktivister som t.ex. Jurij Dmitrijev och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka förenings- och mötesfriheten samt civilsamhällets förutsättningar i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligare bör prioritera värnandet av press- och yttrandefrihet i resultatstrategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka friheten på internet i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka religions- och trosfriheten i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör verka för att Ryssland respekterar rättigheterna för landets urfolk och nationella, etniska och språkliga minoriteter och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska stå upp för Ukrainas suveränitet och folkrättens principer och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att de krigsförbrytelser som har begåtts under kriget i Syrien utreds av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), eller en annan lämplig rättskipningsprocess, oavsett vilken gruppering som misstänks ha begått övergreppen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att de stridande parterna ska respektera folkrätten, upphöra med attacker på civila aktörer och tillåta införsel av humanitär hjälp till civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande uppdatering av strategin som rör reformsamarbetet med västra Balkan bör prioritera mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, ökad jämlikhet samt klimat- och miljöfrågor och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i sina ansträngningar bör stödja Moldavien i att säkra sin territoriella integritet och demokratiska utveckling samt i att minska klyftorna och fattigdomen i landet och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för samarbetet inom Östersjöregionen bör främja förbättrade relationer mellan baltiska folkgrupper och ryska minoriteter i Baltikum och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för samarbeten inom Östersjöregionen bör verka för att stärka de baltiska staternas motståndskraft mot ryska påverkansoperationer och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska stå upp för Georgiens suveränitet och folkrättens principer och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att handlingsfriheten för rysk opposition och fria medier värnas inom landet såväl som i exil och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen i varje form av kontakt med sin ryska motsvarighet ska ta upp landets demokratiska brister, folkrättsbrott och kränkningar av mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN konsekvent ska försvara människorättsförsvarares rättigheter att söka och få finansiering enligt internationella konventioner och tillkännager detta för regeringen.
A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatpolitiska aspekter ska lyftas fram och ses som en del av Sveriges politik och sanktionsregimer gentemot Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
15 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska försvara folkrätt och mänskliga rättigheter och tydligt markera mot länder som bryter mot dessa och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning på global nivå, särskilt kärnvapennedrustning, och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska agera aktivt för att stödja rysk och belarusisk opposition, inom landet såväl som i exil, och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sveriges säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i högre utsträckning bör prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla beslut inom försvars-, säkerhets- och biståndspolitiken ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering bör intensifiera arbetet med att främja en jämställd fördelning av makt i världen och att kvinnor aktivt uppmuntras och stärks i sin strävan att nå politisk makt på olika nivåer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka inom FN för att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får genomslag i samtliga resolutioner som säkerhetsrådet behandlar och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakt med berörda myndigheter bör säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten oavsett arbetsplats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 samt kontinuerlig utbildning om densamma och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående ska signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för kärnvapenfria zoner i Norden och i vårt närområde och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ingå i Nuclear Planning Group inom Nato och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 11458 ord · B 8067 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:612
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Ryssland
1
Innehåll
sförteckning
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
3 Inledning
4 Mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland
4.1 Demokrati och rättsstatens principer
4.2 Kvinnors rättigheter
4.3 Hbtqi-personers rättigheter
4.4 Fackliga rättigheter
4.5 Civilsamhällets utrymme och MR-försvarares rättigheter
4.6 Press- och yttrandefrihet
4.7 Propaganda och trollfabriker
4.8 Religions- och trosfriheten
4.9 Urfolk och nationella, etniska och språkliga minoriteter
5 Rysslands roll i världspolitiken
5.1 Rysslands krig mot Ukraina
5.1.1 Bakgrund
5.1.2 Anfallskriget mot Ukraina 2022
5.2 Syrien
5.3 Västra Balkan
5.4 Moldavien
5.5 Baltikum
5.6 Georgien
5.7 Belarus
5.8 Ryska kärnvapen
6 Sveriges relationer med Ryssland
6.1 Politiska relationer
6.2 Mellanfolkligt utbyte
6.3 Klimat och miljö
2
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka respekten för demokrati och rättsstatens principer i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka respekten för kvinnors rättigheter i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka respekten för hbtqi-personers rättigheter i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska kräva ett omedelbart stopp på de tjetjenska myndigheternas övergrepp mot hbtqi-personer och verka för att hbtqi-personers rättigheter respekteras fullt ut, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i högre grad bör inkludera värnandet av fackliga rättigheter och arbetstagares rättigheter i resultatstrategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge svenska ambassaden i Moskva i uppdrag att bevaka politiskt motiverade rättsprocesser och närvara vid rättegångar mot forskare och aktivister som t.ex. Jurij
Dmitrijev
och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka förenings- och mötesfriheten samt civilsamhällets förutsättningar i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligare bör prioritera värnandet av press- och yttrandefrihet i resultatstrategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka friheten på internet i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakter med den ryska regeringen tydligt bör markera mot de ryska trollfabrikerna och spridandet av propaganda och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att stärka religions- och trosfriheten i Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen som enskilt land såväl som medlem i EU och FN bör verka för att Ryssland respekterar rättigheterna för landets urfolk och nationella, etniska och språkliga minoriteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska stå upp för Ukrainas suveränitet och folkrättens principer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att de krigsförbrytelser som har begåtts under kriget i Syrien utreds av Internationella brottmålsdomstolen (ICC), eller en annan lämplig rättskipningsprocess, oavsett vilken gruppering som misstänks ha begått övergreppen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att de stridande parterna ska respektera folkrätten, upphöra med attacker på civila aktörer och tillåta införsel av humanitär hjälp till civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande uppdatering av strategin som rör reformsamarbetet med västra Balkan bör prioritera mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, ökad jämlikhet samt klimat- och miljöfrågor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i sina ansträngningar bör stödja Moldavien i att säkra sin territoriella integritet och demokratiska utveckling samt i att minska klyftorna och fattigdomen i landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för samarbetet inom Östersjöregionen bör främja förbättrade relationer mellan baltiska folkgrupper och ryska minoriteter i Baltikum och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom ramen för samarbeten inom Östersjöregionen bör verka för att stärka de baltiska staternas motståndskraft mot ryska påverkansoperationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska stå upp för Georgiens suveränitet och folkrättens principer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att handlingsfriheten för rysk opposition och fria medier värnas inom landet såväl som i exil och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen i varje form av kontakt med sin ryska motsvarighet ska ta upp landets demokratiska brister, folkrättsbrott och kränkningar av mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN konsekvent ska försvara människorättsförsvarares rättigheter att söka och få finansiering enligt internationella konventioner och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatpolitiska aspekter ska lyftas fram och ses som en del av Sveriges politik och sanktionsregimer gentemot Ryssland och tillkännager detta för regeringen.
3
Inledning
Vladimir Putin har nu styrt Ryssland i över 20
år. Under hans tid vid makten har landet blivit allt
mer odemokratiskt. Under åren efter Sovjetunionens fall fanns ett hopp om ett annat Ryssland men i dag ser vi ett reaktionärt, konservativt och patriarkalt styre som förtrycker oppositionella och människorättsförsvarare samt agerar aggressivt mot sina grannländer och spelar en destabiliserande roll i världspolitiken.
Den auktoritära u
tveck
lingen har kulminerat i Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina.
I strid med folkrätten valde Putin den 24
februari
2022
att anfalla Ukraina militärt. Experter hade varnat för riskerna under en längre tid,
även om
Rysslands oförutsägbarhet gjorde det svårt att förutse när och hur ett anfall skulle komma att se ut.
Ryssland har
därmed
visat att man är ett
reellt
säkerhetspolitiskt hot för sin omgiv
ning.
Länder som Ukraina, Georgien, Moldavien och länderna i Centralasien har länge tvingats
att
förhålla sig till den ryska imperialistiska politiken
och
risken för ryska aggressioner. Men Putins regim är även ett hot mot alla de invånare
som motsätter sig
styret
eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq
i
‑
personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot.
I denna motion lyfter Vänsterpartiet upp några av de frågor
som
vi anser vara viktigast i relationen mellan Sverige och Ryssland. Vi vill se
tydliga markeringar mot Rysslands krig mot Ukraina, ökade sanktioner och ett stopp för rysk gas och olja i Europa.
Samtidigt är det viktigt att se att det inte är den ryska befolkningen som är ansvarig för Putins krig. Vi vill understryka vikten av att alla modiga människorättsförsvarare och ryska oppositionella ges stöd i sitt arbete
– o
ch om det finns behov, ges en fristad i Sverige.
Sverige behöver vara en tydlig och konsekvent röst för demokrati, folkrätten och de mänskliga rättigheterna i relationen med Ryssland.
4
Mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland
Sedan Putin återtog presidentmakten 2012 har regimen fört en politik som allt tydligare främjar konservativa värden, den rysk-ortodoxa tron, bevarandet av viss rysk kultur och patriotism. Det märks inte minst tydligt i den ryska krigspropagandan.
Kriget mot Ukraina framställs som ett krig mot ”Väst” och västliga värderingar. I
det narrativet
är Ryssland hotat, inte bara militärt utan också som kultur och civilisation.
En rad lagar som syftar till att stärka konservativa, patriarkala och patriotiska värderingar samt begränsa vad regimen ser som skadligt inflytande har antagits. Det är exempelvis numera förbjudet att kränka någons religiösa känslor och att propagera för homosexualitet (de begrepp som används i lagstiftningen). Flera statliga program för patriotisk fostran av medborgarna har återigen väckts till liv med påkostade militär
parader i Moskva.
Putins konservativa linje får stöd av högerextrema krafter som är på frammarsch. Samtidigt som oppositionen tystas har extrema religiöst-patriotiska grupperingar fått ökat inflytande. Med återkommande angrepp mot oppositionella och människorätts
försvarare fungerar dessa grupper som Putins stödtrupper. Även om de går längre i sina anspråk och krav än regimen, förhåller sig myndigheterna passiva till deras aktioner och ser oftast mellan fingrarna. Under Putins tid vid makten har också representanter för
säkerhetstjänsten och militären fått större inflytande över beslutsfattandet medan reformförespråkare kraftigt har trängts tillbaka
.
4.1
Demokrati och rättsstatens principer
Formellt sett är det fritt fram att bilda politiska partier i Ryssland, men framstående oppositionella politiker får ständigt avslag på sina registreringsansökningar. De ryska valen är oftast fredliga, men
omfattande
valfusk förekommer.
Vid
det
senaste valet tilläts inga
utomstående
valövervakare.
Det är särskilt vanligt i de fall då regimens kandidat har en svag ställning. Det finns inga formella hinder för kvinnor och minori
teter att delta i det politiska livet. Kvinnor är dock kraftigt underrepresenterade i politiken, och knappt 16
procent av ledamöterna i Duman är kvinnor.
Även om domstolarnas oberoende garanteras i den ryska konstitutionen
är det
vanligt
att domstolar fattar politiskt motiverade beslut i känsliga ärenden.
T
ill exempel
har
o
ppositionspolitikern
Aleksej
Navalny
j
flera gånger dömts i vad han själv menar är pol
it
iskt motiverade rättsprocesser.
Ett påstående som har fått stöd från
bl.a.
Europa
domstolen för mänskliga rättigheter.
Den 20
augusti 2020 fördes
Navalnyj
till sjukhus efter att ha förgiftats med nervgiftet
Novitjok
. Han var väldigt nära att avlida
,
me
n
lyckades flygas till Berlin där han fick vård och återställdes. Kreml har förnekat attacken
men få andra aktörer än den ryska staten har tillgång till nervgiftet
,
som
dessutom
använ
t
s vid liknande attacker mot andra oppositionella personer. När han tillfrisknat valde Aleksej
Navalnyj
själv att återvända till Ryssland där han greps och åtalades
, vilket ledde till att han dömdes till arbetsläger i 3,5
år. Han har därefter dömts ytter
ligare en gång, nu för
grovt bedrägeri, penningtvätt och domstolstrots
,
och ytterligare nio år har lagts till hans befintliga straff.
Rättssäkerheten är låg i vad som betraktas som politiskt motiverade mål. Försvaret får sällan lägga fram sina argument och domstolen dömer enkom baserat på den bevis
ning som åklagaren lägger fram. Även förundersökningarna kantas av stora rättssäker
hetsbrister. I de övriga rättsprocesserna är rättssäkerheten högre, men ekonomiskt starkare parter har generellt bättre förutsättningar till följd av utbredd korruption.
Dessa brister i demokratin och rättsstatens principer utgör grundläggande hinder för en fungerande opposition och kampen för ett rättvisare och jämlikare Ryssland där mänskliga rättigheter respekteras. Det handlar i första hand om säkerheten och levnads
villkoren för ryska medborgare, men också för grannländerna och omvärlden. Vänster
partiet menar att Sverige bör värna dessa principer i alla delar av vår utrikespolitik.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att stärka respekten för demokrati och rättsstatens principer i Ryssland. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.2
Kvinnors rättigheter
Jämställdhet mellan kvinnor och män finns inskrivet i den ryska konstitutionen. Diskrimi
neringen
av kvinnor är dock utbredd och stereotypa könsroller är djupt rotade. Enligt människorättsorganisationen Center Anna dör uppskattningsvis 7
000–9
000 kvinnor varje år till följd av våld i en nära relation. Vissa organisationer menar att det kan handla om så många som 14
000 kvinnor. Officiella siffror saknas.
Enligt Center Anna polisanmäler endast
10
procent av de kvinnor som söker skydd hos organisationer misshandeln. Endast tre procent av alla anmälda fall av våld i nära relationer leder till rättegång. Ryssland saknar lagstiftning om kontakt- eller besöks
förbud.
Till följd av bristande kunskap om och förståelse för kvinnors rättigheter samt avsaknaden av ett effektivt system för att hantera kränkningar råder utbredd straffrihet för brott mot kvinnor.
2017 genomfördes försämringar gällande lagstiftning om våld i hemmet, vilket i praktiken har inneburit en avkriminalisering
.
Rysslands abortlagstiftning är relativt liberal, men Barnombudsmannen och den rysk-ortodoxa kyrkan vill se ett abortförbud. Något som saknar stöd hos folket.
Kvinnor har generellt sett högre utbildning än män men har i genomsnitt omkring 70
procent av männens lön. Landet utmärker sig för en hög andel kvinnor på ledande företagsbefattningar, medan det fortfarande är få kvinnliga bolagschefer. Inom
100
yrken är kvinnor förbjudna att verka, eftersom dessa anses alltför farliga eller skadliga
och
k
un
n
a
skada kvinnornas reproduktiva hälsa
.
Kränkningar av kvinnors rättigheter är det vanligaste och mest omfattande brottet mot de mänskliga rättigheterna. Sverige är känt som förespråkare för kvinnors rättig
heter. Vänsterpartiet menar att vår röst behöver bli ännu starkare i dessa tider när reaktionära och patriarkala krafter är på frammarsch.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att stärka respekten för kvinnors rättigheter i Ryssland. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.3
Hbtq
i
-personers rättigheter
Rättigheterna för hbtq
i
-personer har varit på tillbakagång i Ryssland under en längre tid. Det viktigaste och mest uppmärksammade exemplet är den lag som förbjuder ”propa
ganda för icketraditionella sexuella umgängen” som president Vladimir Putin under
tecknade 2013.
Till en början gällde lagen ”propaganda” som rikta
de
sig mot minder
åriga, men efter att Duman skärpte lagstiftningen i oktober i år är mottagarens ålder
nu
oväsentlig.
Lagen motiveras med att den ska ”skydda traditionella familjevärderingar” och den har lett till en ännu värre stigmatisering och diskriminering av sexuella minoriteter, enligt en dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter
redan
2017. Lagen har också lett till ett ökat antal hatbrott mot hbtq
i
-personer, enligt en rapport från Human
Rights
Watch. Hur många som utsätts i dag är svårt att avgöra, eftersom det finns
en
osäkerhet kring statistiken då många inte vågar anmäla av rädsla för att tvingas
att
komma ut eller för att de inte tror att det kommer att leda till någonting.
Rysk lag
stiftning gör också organisering av hbtqi-personer svårt
, i
nte minst genom att myndig
heterna stänger ner organisation
er
med hänvisning till att de är utländska agenter.
Organisationen
Transgender
Europ
e
(
TGEU
)
vittnar
om hur Rysslands krig
mot Ukraina
lett till ökat våld och brutalitet mot utsatta grupper såsom hbtqi-personer.
Den ukrainska hbtqi-organisation
en
LIGA har vädjat till alla hbtqi-personer i landet att dölja
sin läggning av rädsla för vad Ryssland kan komma att göra för att skada och förödmjuka
dem
under
det pågående kriget
.
För Vänsterpartiet är rätten att uttrycka sin sexualitet och sin könsidentitet på sina egna villkor
en
grundläggande mänsklig rättighet oavsett var i världen man bor.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att stärka respekten för hbtq
i
-personers rättigheter i Ryssland. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Våren 2017 uppmärksammade den ryska dagstidningen
Novaja
Gazeta
att myndig
heterna i den ryska delrepubliken Tjetjenien godtyckligt gripit över
100
män på grund av misstankar om att de var homosexuella. Många av de gripna hade också utsatts för tortyr och åtminstone tre personer hade dödats. Uppgifterna har senare bekräftats av bl
.a.
OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) särskilt tillsatta rapportör som också slog fast att de federala ryska myndigheterna inte hade utrett händelserna tillräckligt och att ingen enskild individ hade avkrävts ansvar för delaktig
het i övergreppen.
Våldet och förföljelserna har fortsatt sedan dess. Enligt o
rganisa
tionen
European
Center for
Constitutional
and Human
Rights
fängsla
de
s och tortera
de
s
över 150 personer, i huvudsak homo- och bisexuella män, mellan 2017 och 2020.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN kräva ett omedelbart stopp på de tjetjenska myndigheternas övergrepp mot hbtq
i
-personer och verka för att hbtq
i
-personers rättigheter respekteras fullt ut. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiets politik angående hbtqi-personers rättigheter finns närmare beskriven i motionen Hbtqi-frågor i världen (2022/23:
5
3).
4.4
Fackliga rättigheter
Världsfacket ITUC rankar i Global
Rights
Index
(2020)
14
4
av världens länder utifrån graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. Länder rankas på en skala där
ett
är bäst och
fem
sämst. Ryssland graderas till en trea, vilket betyder att det sker regelbundna kränkningar av fackliga rättigheter.
Ryssland har stora problem med osäkra arbetsvillkor samt ojämlik och
ojämställd
lönesättning. Andra utmaningar är arbetsvillkor och avskedanden som inte sker i enlighet med arbets- och hälsolagstiftningen. Det finns också en utbredd uppfattning bland civilsamhällesorganisationer att fackföreningarna i allt större utsträckning till
godoser arbetsgivarnas behov.
De svaga juridiska fackliga rättigheterna utgör en annan svårighet för den samlade ryska fackföreningsrörelsen. Det är i princip omöjligt att organisera en laglig strejk, vilket gör det svårt att sätta press på arbetsgivarna i förhandlingarna. Det har i sin tur gjort att täckningen av kollektivavtal sjunkit. Det saknas dock för närvarande officiell statistik över hur stor täckningsgraden är.
De inskränkningar av mötesfriheten, föreningsfriheten och friheten på internet som gäller i landet drabbar de fackliga organisationerna på samma sätt som andra delar av civilsamhället och försvårar möjligheterna till facklig organisering.
Vid flera internationella sportevenemang har bristen på
drägliga
arbetsvillkor upp
märksammats.
Under förberedelserna inför vinter-OS i Sotji 2014 dog 70 byggnads
arbetare. Normalt har Sotji 10
000 byggnadsarbetare. Under åren före OS ökade antalet till närmare 100
000. Migranter från Centralasien och Balkan lockades av löften om löner som i många fall aldrig infriades. Vittnesmål om bluffkontrakt, uteblivna löner och bestraffningar mot dem som vågat protestera var vanliga.
Inför fotbolls-VM för herrar 2018 som också hölls i Ryssland omkom minst 21 byggarbetare under byggnadsarbeten inför mästerskapet, enligt det globala byggfacket
BWI. Av en rapport från Human
Rights
Watch – som undersökt villkoren för de arbetare som har byggt de stora sportanläggningarna och hotellen – framgår att migrant
arbetare i flera fall inte har fått ut sina löner i tid och har arbetat under mycket dåliga arbetsvillkor. De löner som har betalats ut har dessutom varit mycket låga.
Vänsterpartiet står upp för fackliga rättigheter överallt i världen. Att få organisera sig i fria och oberoende fackföreningar är en grundläggande mänsklig rättighet. I den nuvarande resultatstrategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 20
20
–20
24
nämns
bara
fackliga
och
arbetstagares rättigheter
mycket kort
.
Regeringen bör
i högre grad
inkludera värnandet av fackliga och arbetstagares rättigheter i resultatstrategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.5
Civilsamhällets utrymme och MR-försvarares rättigheter
Sedan Vladimir Putin återtog presidentposten 2012, efter fyra år som premiärminister, har flera lagar som inskränker föreningars möjligheter att verka fritt antagits. Det mest kända exemplet är troligtvis den s
.k.
agentlagen som tvingar opinionsbildande organisa
tioner med finansiering från utlandet att registrera sig som ”utländska agenter”. Det innebär att de får en officiell stämpel med mycket negativ klang
;
i praktiken likställs de med spioner. Hittills har agentlagen i första hand tillämpats mot organisationer som verkar för mänskliga rättigheter (MR). 2015 registrerades Nordiska ministerrådet i St.
Petersburg som utländsk agent av de ryska myndigheterna. Senare samma år följdes registreringen upp med böter. Till följd av händelserna begränsade Nordiska minister
rådet sin verksamhet i St. Petersburg.
Genom en lagändring som genomfördes vid ungefär samma tid breddades också omfattningen av begreppet landsförräderi. Det ledde till att all verksamhet som av myndigheterna bedöms vara ”riktad mot Rysslands säkerhet” kan utgöra grund för åtal. Ytterligare ett exempel på den ökande repressionen mot civilsamhället är den kraftiga inskränkningen av mötesfriheten. Demonstrationer nekas ofta tillstånd och nya lagar med extremt höga böter för deltagande i demonstrationer har antagits. De demonstra
tioner som hålls slås ned brutalt och möten upplöses.
Det är också straffbart att kritisera kriget mot Ukraina, eller ens att benämna det som ett krig.
Amnesty rapporterade den 26
september att sedan Putin gav order om att mobilisera ytterligare 300
000 soldater till striderna mot Ukraina har fler än 1
386 fredliga demonstranter gripits. Polisen har också använt onödigt och överdrivet våld. De ska också ha delat ut
inkallningsordrar
till flera av de gripna männen.
För att skapa en illusion av föreningsfrihet och mångfald inom det civila samhället har flera s
.k.
GONGO (statligt styrda civilsamhällesorganisationer
– från
Government-operated
non-
governmental
organization
) bildats av den ryska regimen. Staten har stärkt sitt stöd till dessa organisationer samt organisationer som bedöms som politiskt ofarliga och endast fokuserar på sociala frågor, för att ytterligare ge sken av välvilja och öppenhet.
En strategi som den ryska regimen använder i försöken att kväva oppositionen och människorättsförsvararnas kamp är falska anklagelser. En av de mest uppmärksammade politiska fångarna är den tjetjenske människorättsaktivisten
Oyub
Titijev
. Han greps 2018 och dömdes till fyra års fängelse för påstått narkotikainnehav. Själv menar han att
narkotikan hade planterats hos honom av polisen. Han släpptes dock i förtid sommaren 2019. Ett annat exempel på denna strategi är den ryske historikern, forskaren och MR
‑
aktivisten Jurij
Dmitrijev
som under 30 års tid har kartlagt offren för Stalins terror i Karelen. Många svenska familjer har genom hans verksamhet fått klarhet i försvunna släktingars öden.
Dmitrijev
har under ett tjugotal år varit verksam i den ansedda MR
‑
organisationen Memorial, som jobbar med forskning kring och publicering av material om Sovjetunionens totalitära historia samt med att övervaka mänskliga rättigheter i dagens Ryssland och i före detta Sovjetstater. Verksamheten som inleddes på 1990-talet har sedan några år tillbaka mött kraftigt motstånd från myndigheterna
,
och Memorial har tillsammans med en lång rad andra organisationer stämplats som utländsk agent. Den 16
december 2016 arresterades
Dmitrijev
, formellt anklagad för spridande av barnpornografi. Flera experter bedömer anklagelsen som helt politiskt motiverad. De forskare som arbetar med att synliggöra och avslöja stalinismens brott lever under ständigt hot från den ryska statsmakten.
Förra året beslutade den ryska Högsta domstolen att Memorial skulle läggas ner eftersom man menade att de ägnat sig åt extremism och att ”rättfärdiga terrorism”. Organisationen fick Nobels fredspris 2022.
Regimens användning av falska anklagelser och propaganda, riktat mot enskilda forskare och aktivister som betraktas som ett hot mot regimen, behöver synliggöras och motarbetas. Genom att följa och uppmärksamma dessa fall kan omvärlden minska effekterna av denna strategi. Här kan närvaro och uppmärksamhet från utländska ambassader spela en viktig roll. Vänsterpartiet menar att
den
svenska ambassaden bör bevaka politiskt motiverade rättsprocesser mot forskare och aktivister.
Det behöver dock ske i dialog med de som anklagas, då en del aktivister upplever att de straffas hårt på grund av sina kontakter med utländska ambassader.
Regeringen bör ge
den
svenska ambassaden i Moskva i uppdrag att bevaka politiskt motiverade rättsprocesser och närvara vid rättegångar mot forskare och aktivister som t.ex. Jurij
Dmitrijev
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I
Östgruppens
rapport I Kremls skugga: mord som politisk metod beskrivs hur både Putin och den tjetjenske ledaren
Ramzan
Kadyrov
använder mord på politiska motstån
dare – både i
nom
och utanför landets gränser – för att behålla och stärka sin makt samt för att skrämma oppositionella. Morden på
Litvinenko
,
Politovskaja
och
Magnitskij
är de mest kända och uppmärksammade. Flera av de mördade var delaktiga i den utredning som följde på ett antal bombdåd 1999. Den ryska staten har anklagat tjetjenska terroris
ter för bombdåden, men det finns de som menar att regimen själv har ett ansvar. Det ska också tilläggas att det i flera av de mord som beskrivs inte är helt klarlagt vem som är ansvarig, av förklarliga skäl.
I september 2022 hölls val på kommun- och regionnivå. Valet innebar inga större förändringar. Internationella medier rapporterar om att urvalet av oppositionskandidater minskat kraftigt sedan förra gången lokala val hölls i Ryssland. Endast partier och kandidater som godkänts av myndigheter tilläts
att
delta
.
Inga internationella val
observa
törer
tilläts
att
bevaka valet.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att stärka förenings- och mötesfriheten samt civilsamhällets förutsättningar i Ryssland. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna
.
4.6
Press- och yttrandefrihet
Massmedier med stor räckvidd är i dag hårt kontrollerade av regimen. Regimens effek
tiva propagandaarbete förser därmed medborgarna med information och budskap som har anpassats efter regimens intressen. Kritiska röster censureras från det offentliga samtalet och oberoende journalister som försöker förmedla en objektiv bild riskerar repressalier. I det pressfrihetsindex som Reportrar utan gränser presenterar årligen hamnade Ryssland på plats 155 av 180 undersökta länder 2022.
Press- och yttrandefriheten har inskränkts kraftigt de senaste 15
åren, men utveck
lingen har eskalerat ytterligare i och med kriget mot Ukraina. Den 5
september drog ryska myndigheter tillbaka utgivningstillståndet för den oberoende tidningen
Novaja
Gazeta
. Utgivningen har legat på is sedan mars på grund av press från myndigheterna
efter invasionen av Ukraina.
Tidningen
Novaja
Gazeta
har länge varit ett av få andnings
hål
som kunna
t
vara mer oberoende än statskontrollerad
e
medi
er
. Tidningens chef
redaktör Dmitrij
Muratov
tilldelades Nobels fredspris 2021 för sitt arbete för det fria ordet.
Att utgivningstillståndet dragits tillbaka
innebär att alla större oberoende medier n
u
antingen
har
stängts ner eller
har
flyttat utomlands.
Sedan de stora demonstrationerna mot Putin under 2011 och 2012 har den ryska regimen stiftat flera nya lagar som inskränker invånarnas frihet på nätet. Internet
operatörer måste numera lagra sina användares internettrafik och tvingas
att
samarbeta med säkerhetstjänsten. Mängder av hemsidor har blockerats, och det har blivit olagligt att i sociala medier uppmana till deltagande i en demonstration som ännu inte har fått tillstånd.
Våren 2018 kom ett domstolsbeslut som innebar att den i landet populära chattjänsten Telegram skulle blockeras. Beslutet ledde till stora protester och myndigheterna lyckades
aldrig blockera tjänsten. Ett annat misslyckat försök att begränsa friheten på internet från regimens sida var den lag som förbjuder VPN-tunnlar – mjukvara som gör det möjligt att kringgå censuren – då många ryssar fortsätter att använda VPN för att komma åt blockerade hemsidor.
I mars 2019 kom två nya lagar som ger myndigheterna möjlighet att blockera och straffa hemsidor som publicerar falska nyheter eller uppgifter som förolämpar staten, statssymboler eller det ryska samhället. Under våren 2019 dömdes en man till böter för att ha förolämpat presidenten i ett inlägg i sociala medier.
I september i år dömdes den ryske journalisten Ivan
Safronov
till ett rekordlångt fängelsestraff på 22
år.
Safr
o
nov
bevakade rysk vapenexport och anklagades för att ha sålt militära hemligheter.
Vänsterpartiet
menar att situationen i Ryssland är mycket allvarlig och
att den kräver ett tydligt agerande från Sveriges sida. Fria medier är en förutsättning för ett demokra
tiskt samtal där både den politiska och den ekonomiska makten granskas på sakliga grunder.
Regeringen bör tydligare prioritera värnandet av press- och yttrandefrihet i resultat
strategin för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Under våren 2019 togs ytterligare steg mot att inskränka friheten på internet genom att ”lagen om ett suveränt internet” antogs. Lagen, som ger myndigheterna ännu större möjlighet att totalt begränsa ryska användares möjlighet till ett fritt internet, ses som ett
försök till ett system liknande Kinas slutna internet, men experter menar att den kommer
att bli svår att implementera.
Lagen motiveras av
D
uman – det ryska parlamentet – som ett svar på USA:s strategi om cybersäkerhet där Ryssland anklagas för att ligga bakom cyberattacker. Enligt orga
nisationen
Roskomsvoboda
, som tillvaratar ryssarnas digitala rättigheter, är säkerheten bara en förevändning för att ytterligare öka kontrollen över
den
ryska befolkningens kommunikation och inhämtning av information.
Roskomsvoboda
säger samtidigt att det i praktiken är omöjligt för den ryska regimen att skapa ett system likt det kinesiska då det är mycket svårare att sluta ett öppet system än att som Kina bygga sitt internet som ett slutet system från början. Den nya lagstiftningen har mött kraftig kritik från interna
tionella människorätts- och demokratiorganisationer. Utöver konsekvenserna för det ryska samhället ser man stora risker för att praktiken sprider sig till andra länder som ofta tar efter Rysslands repressiva agerande.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att stärka friheten på internet i Ryssland. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.7
Propaganda och trollfabriker
I sina försök att sprida den ryska världsbilden till andra länder har Ryssland etablerat flera statliga medier – exempelvis Sputnik och RT (tidigare
Russia
Today
) – som sänder nyheter till utlandet på flera språk. Dessa medier försöker
att
sprida den ryska regimens officiella syn på händelserna i världen. Den ryska regimen har även upprepade gånger anklagats för försök att påverka opinion
en
och valresultat i flera västländer.
I sina påverkansoperationer använder sig regimen av en s
.k.
trollfabrik under namnet Internet Research Agency (IRA). IRA sprider information med budskap som gynnar den ryska ledningen i sociala medier. Mueller-rapporten konstaterade 2019 att den ryska regeringen genom hackerattacker och påverkansoperationer försökte lägga sig i det amerikanska presidentvalet 2016. 28 ryska medborgare har åtalats för brott som fram
kommit i rapporten.
Sommaren 2018 rapporterade Dagens Nyheter om hur ryska trollfabriker sprider lögner och propaganda om Sverige. Rapporteringen baserades på ett material bestående av tre miljoner Twitterinlägg, kopplade till över 2
800 trollkonton som sedan stängts av från Twitter. Materialet hade samlats in av forskare vid
Clemson
University i USA. Bland dem fanns 330 engelskspråkiga användarkonton som hade publicerat omkring 1
920 meddelanden om Sverige. Majoriteten av inläggen handla
de
om brottslighet, invandring och muslimer. Exempelvis spred över 20 olika trollkonton ett blogginlägg som påstod att en svensk man hade fått böter för att ha ätit bacon framför några kvinnor i slöja. Sanningen var att mannen dömdes för ofredande eftersom han hade följt efter kvinnorna, viftat med bacon framför deras ansikten och sagt att han hata
de
muslimer.
Den ryska regimens reaktionära och rasistiska agenda är tydlig även i spridningen av propaganda internationellt.
Kriget mot Ukraina har föranlett en omfattande krigspropa
ganda där falska
nyheter blandas med AI-genererade klipp och vilseledande bilder.
I mars dök
t.ex.
ett klipp på Ukrainas president
Volodymyr
Zelenskyj
upp där han
upp
manade sina landsmän att lägga ner vapnen.
Även om klippet snart avslöjades som falskt
är det ett bra exempel på hybridkrigföring, där militära och civila metoder kombineras för att uppnå mål.
Vänsterpartiet menar att denna utveckling måste motarbetas. Den ryska regimens användning av dessa metoder behöver fördömas och lyftas i Sveriges diplomatiska kontakter med den ryska regeringen.
Regeringen bör i kontakter med den ryska regeringen tydligt markera mot de ryska trollfabrikerna och spridandet av propaganda och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.8
Religions- och trosfriheten
Trots att Ryssland garanterar religionsfrihet i konstitutionen finns
det
omfattande inskränkningar av den. Religiösa minoriteter trakasseras, förbjuds och beskrivs som extremister samtidigt som lagen om samvetsfrihet och frihet för religiösa föreningar från 1997 ger den rysk-ortodoxa kyrkan en särskild roll. De senaste åren har den rysk-ortodoxa kyrkan fått en allt starkare ställning i landet genom ett nära förhållande till statsmakten. Kyrkan spelar
,
genom sitt ideologiska stöd för att definiera s
.k.
traditio
nella värden som framhåller kärnfamiljen och kvinnors roll som mödrar och hustrur
,
en viktig roll i Putins politiska projekt.
Flera lagändringar har begränsat religions- och trosfriheten. Anti-extremism
lagstiftningen är ett exempel. Jehovas
v
ittnen, med sina 395 lokalorganisationer och över 170
000 medlemmar i landet, är särskilt utsatta. 2017 förklarades de vara en extremistisk organisation och förbjöds av
h
ögsta domstolen att verka i Ryssland. Den som fortsätter att utöva sin tro riskerar upp till 12 års fängelse. Även vissa muslimska grupper
,
såsom
Hizb
ut-Tahrir
,
har drabbats av denna lagstiftning.
En annan lagändring som har haft stor effekt är skärpningen av terroristlagstift
ningen 2016 som begränsar missionärers verksamhet i Ryssland. Predikan får endast ske inom officiellt registrerade religiösa organisationer och på godkända religiösa platser. Lagstiftningen har fått långtgående konsekvenser genom en väldigt extensiv tolkning. Bland annat har en yogainstruktör i St. Petersburg hotats med åtal efter att ha givit en offentlig föreläsning
,
och ett exemplar av Frälsningsarméns bibel konfiskerades i Vladivostok då den inte var märkt på rätt sätt. Dessutom fick en bloggare en
villkorlig dom
på
två år och tre månader efter att
ha
lagt upp en film där han spelade Pokémon Go i en katedral, vilket ansågs ha uppmanat till hat och kränkt troendes känslor.
Vänsterpartiet menar att religions- och trosfriheten, som centrala delar av de mänskliga rättigheterna, måste värnas i fria samhällen.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att stärka religions- och trosfriheten i Ryssland. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4.9
Urfolk och nationella, etniska och språkliga minoriteter
Omkring en femtedel av befolkningen i Ryssland tillhör olika nationella och etniska
minoriteter
. Enligt lag skyddas totalt 40 etniska grupper om sammanlagt 244
000 personer som urfolk. Skyddet för urfolk begränsas dock ofta av regeringsbeslut som rör utvinning av naturresurser i norra Ryssland. 2009 lanserades en handlingsplan för hållbar utveckling för urfolken. Grupperna har alltjämt begränsad tillgång till sociala tjänster, utbildning och vård.
Myndigheter tvistar ofta med urfolksgrupperna angående nyttjanderätt
för
mark och fiske. De ryska urfolkens paraplyorganisation RAIPON knöts 2013 närmare stats
mak
t
en
. RAIPON har bl.a. fått internationell kritik för att ha uttalat sitt stöd för kriget mot Ukraina. Andra
viktiga organisationer som främjar urfolkens rättigheter har stämplats som ”utländska agenter”. Under 2017 dödades sex personer och ett 60-tal skadades i attacker med rasistiska förtecken, enligt statistik från
Sovacentret
.
Vänsterpartiet anser att rättigheter för urfolk och nationella, etniska och språkliga minoriteter i Ryssland behöver stärkas.
Regeringen bör som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att Ryssland respekterar rättigheterna för landets urfolk och nationella, etniska och språk
liga minoriteter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5
Rysslands roll i världspolitiken
Rysslands angreppskrig mot Ukraina och annekteringen av Krim 2014 har varit defini
erande för landets relationer med omvärlden under de senaste åren och lett till en direkt kris när det gäller relationerna med EU och övriga västvärlden. Ryssland har utestängts från en rad internationella sammanhang och
FN:s generalförsamling har fördömt kriget och krävt ett omedelbart tillbakadragande av ryska styrkor från Ukraina.
EU har infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland
som
då
har svarat med att stoppa livsmedels
import från EU- och Natoländer, öka sin import från andra länder samt satsa på själv
försörjning. Förhandlingarna med EU om en förlängning av samarbetsavtalet som skulle leda till visumfrihet har avbrutits.
I samband med Ukrainakriget och annekteringen av Krim 2014 inledde Ryssland en intensifiering av sitt propagandakrig mot flera västländer som därefter eskalerat ytter
ligare. Nyhetsbyrån Sputnik och tv-kanalen RT (tidigare
Russia
Today
) är numera verksamma i en rad länder och på flera språk. Med cyberkrigföring och s
.k.
trollfabriker i sociala medier har Ryssland också försökt påverka opinionsbildning och valprocesser i väst, såväl i mindre grannstater som Estland som i USA.
Ryssland har också aktivt försökt
att
öka splittringen inom Europa genom att utveckla
kontakter med högerradikala regeringar och partier (som i Ungern
,
Frankrike
och Italien
). Putin ger också stöd till ett flertal odemokratiska regimer runtom i världen. De nära banden med Lukasjenko i grannlandet
Belarus
hämmar möjligheten till en demo
kratisk utveckling.
5.1
Rysslands krig mot Ukraina
Den 24 februari i år invaderade Ryssland Ukraina. Anfallet var kulmen på en längre tids utveckling och skedde bara tre dagar efter att Ryssland erkänt de ockuperade områdena Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Ryssland kallade till en början angreppet för en militär specialoperation, men det har i själva verket hela tiden varit tydligt att det handlat om aktiv krigföring.
5.1.1
Bakgrund
Rysslands relationer med Ukraina, efter Sovjetunionens upplösning, reglerades 1997 genom ett vänskapsavtal och ett avtal som gav Ryssland rätt att fortsätta att arrendera en del av den tidigare sovjetiska flottbasen i Sevastopol på Krim. Krimhalvön hade 1954 överförts från den ryska till den ukrainska sovjetrepubliken. Hösten 2013 inleddes en omfattande proteströrelse som reaktion på att Ukrainas Rysslandsvänlige president Viktor
Janukovytj
avvisade ett associationsavtal med EU och ingick ett avtal med Ryssland. Protesterna möttes med brutalt våld och ledde till blodiga sammandrabb
ningar. I februari 2014 lämnade
Janukovytj
presidentposten och flydde till Ryssland. När en västvänlig regering tog över kallade Ryssland det för en fascistisk kupp och varnade för att det skulle leda till att Nato övertog flottbasen i Sevastopol och att rysktalande i Ukraina skulle förtryckas. Under denna förevändning ockuperade ryska styrkor tillsammans med lokala separatister hela Krim, där ca 60
procent av befolk
ningen är rysk
talande
. I en hastigt arrangerad folkomröstning, som genomfördes under vapenhot och fördömdes som illegal av omvärlden, röstade 97
procent för självständig
het. Därefter anslöts Krim och Sevastopol till ryska federationen. All ukrainsk egen
dom, inklusive militärbaser, beslagtogs.
2018 byggdes en bro som förbinder Krim med det ryska fastlandet. Därmed skärpte Ryssland också kontrollen över Kertjsundet och den innanför liggande Azovska sjön, och i november 2018 beslagtog Ryssland tre ukrainska fartyg som försökt segla in i
Azovska sjön vid Kertjsundet. Ryssland hävdade att fartygen hade kränkt dess territorial
vatten
och besättningarna fängslades. I samband med erövringen av Krim 2014 utbröt ett uppror i de ryskdominerade provinserna Donetsk och Lu
h
ansk i östra Ukraina. Precis som på Krim fick lokala separatister ryskt stöd.
Rysslands annektering av Krim och aktiva stöd till separatisterna i östra Ukraina var ett tydligt brott mot folkrätten. För första gången sedan andra världskriget hade en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Reaktionen från omvärlden blev stark och Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och en rad internationella avtal. USA och EU införde stegvist skärpta ekonomiska sanktioner mot ryska makthavare och personer på Krim.
5.1.2
Anfallskriget
mot Ukraina
2022
Ryssland har sedan slutet av februari med brutalt våld tagit kontroll över stora delar av Ukraina. Redan dagen efter invasionen nådde man
utkanterna av
huvudstaden Kiev och sedan dess har striderna pågått intensivt i framför allt de
östra och
sydöstra delarna av landet. Sedan början av hösten har Ryssland tvingats tillbaka från viktiga områden men har fortfarande kontroll över stora delar av landet, inklusive Europas största kärnkraft
verk i Zaporizjzja. I slutet av september hölls s.k. folkomröstningar i de ryskockuperade delarna av Ukraina, Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och
Cherson
. Omröstningarna handlade om huruvida områdena skulle ingå i
Ryska
federationen.
Folkomröstningar i en sådan situation kan naturligtvis aldrig betraktas som lagliga, utan är en del av Rysslands propagandakrig.
Resultatet används av Ryssland för att hävda legitimitet för sina militära åtgärder. FN:s generalförsamling har också fördömt omröstningarna.
Situationen i Ukraina förändras ständigt. I skrivande stund har 40
procent av landets elproduktion slagits ut och många människor är fångade i strider utan möjlighet att ta sig därifrån. Omkring 7
miljoner människor är internflyktingar i landet och ännu fler har
lyckats ta sig över gränsen.
Av dem som är på flykt är, enligt UNHCR, så många som 90
procent ensamma kvinnor med barn.
Detta då Ukraina förbjudit sin manliga befolk
ning att lämna landet.
Ryssland har infört krigslagar i de fyra annekterade områdena och man förflyttar tiotusentals civila ut ur
Cherson
. I oktober beslutade Putin att mobilisera ytterligare 300
000 ryska medborgare för kriget, vilket förorsakade en ström av människor som försökte ta sig ut ur Ryssland för att slippa ge sig in i kriget.
Våldet är brutalt och förödelsen stor. Den FN-kommission som utrett krigsbrott i Ukraina konstaterar att man funnit bevis för bombningar av civila områden, avrätt
ningar, tortyr och sexuellt våld mot både barn och vuxna. Kommissionen menar att mellan 900
000 och 1,6 miljoner ukrainare deporterats med våld. Flera massgravar har
hittat
s och mycket tyder på att det handlar om civila offer som utsatts för hänsynslöst våld. Även Internationella brottmålsdomstolen ICC har öppnat en utredning gällande krigsbrott, även om varken Ryssland eller Ukraina är anslutna till ICC. Inom FN har ett förslag till specialdomstol utarbetats, där Ryssland skulle kunna prövas under brotts
rubriceringen aggression i enlighet med FN-stadgan.
Rysslands anfallskrig strider mot folkrätten. Människors rätt att leva i fred och trygghet är ovillkorlig, och varje lands möjlighet att självt få styra över sin framtid måste försvaras. Rysslands stormaktsaggression är ett flagrant brott mot de principer om fred, avspänning och internationellt samarbete som bör råda.
Ukrainas folk kan inte lämnas ensamma mot den ryska militära övermakten. Med stöd i folkrätten och FN-stadgan står Vänsterpartiet bakom Sveriges militära
,
ekono
miska
och humanitära
stöd till Ukraina.
Folkrättsbrott måste få konsekvenser. Vänsterpartiet står bakom sanktionerna mot Ryssland och har gjort det ända sedan annekteringen av Krim 2014.
Ukraina är en del av Europa.
Vi stödjer Ukrainas suveränitet och därför d
es
s rätt att självständigt ta ställning till om man vill närma sig EU
eller Nato
, söka medlemskap eller ingå associeringsavtal.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN stå upp för Ukrainas suveränitet och folkrättens principer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5.2
Syrien
Protesterna mot den syriska regimen inleddes i januari 2011. I mitten av mars hade protesterna spridit sig över stora delar av landet, och i de större städerna samlades hundratusentals människor med krav på president
Bashar
al-Assads avgång, demokra
tiska reformer och social rättvisa. Protesterna var breda, folkliga och fredliga men bemöttes med våld och grova övergrepp från regimens sida.
I slutet av 2011 utbröt väpnade strider mellan regimen och beväpnade grupper inom oppositionen. Striderna har därefter eskalerat och spridit sig till stora delar av landet. Motståndet mot regimen i Damaskus är brett och brokigt. Övergrepp har begåtts av flera av de stridande parterna. USA, Ryssland, Iran, Saudiarabien och Turkiet har alla bidragit till att förvärra konflikten genom att pumpa in stöd till sina respektive allierade i Syrien. Huvudansvaret för det upptrappade våldet vilar dock på regimen genom dess förtryck och brutala svar på oppositionens inledande demonstrationer.
Relationen mellan Ryssland och Syrien sträcker sig tillbaka till sovjettiden. Ryssland har fortfarande en flottbas i Syrien, landets enda i Medelhavet, och Syrien är
att betrakta som Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern. När inbördeskriget i Syrien bröt ut stödde Ryssland den sittande presidenten
Bashar
al-Assad.
Vid fem tillfällen har Ryssland använt sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd för att blockera resolutioner som riktats mot den syriska regimen. Det har bl.a. handlat om resolutioner om sanktioner avseende produktion och användande av kemiska vapen, fördömanden av den rapporterade användningen av kemiska vapen i staden Khan
Shaykhun
och krav om att tillåta inspektioner av kemiska vapen.
När de sunnitiska rebellerna inklusive
Daeshs
styrkor 2015 verkade hota att inta Damaskus, trädde Ryssland in för att rädda Assad med vapenmakt. Det var första gången sedan 1980-talets krig i Afghanistan som Ryssland agerade utanför det då
varande Sovjetunionens territorium. Ryssland sände krigsfartyg till flottbasen, upp
rättade en flygbas nära
Latakia
vid kusten och bombade närliggande rebellfästen utan större hänsyn till civila offer i sjukhus och hjälpkonvojer. Däremot gjordes få insatser i östra Syrien mot IS, som framhållits som det främsta terrorhotet. Det ryska flyget i samverkan med iranska markstyrkor har varit avgörande i al-Assadregimens ambitioner att krossa allt motstånd i landet.
Sverige ska verka för att de krigsförbrytelser som har begåtts under kriget i Syrien utreds av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) eller en annan lämplig rättskipnings
process oavsett vilken gruppering som misstänks ha begått övergreppen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Den 3
maj 2016 antog FN:s
säkerhetsråd resolution
2286 om vikten av att skydda hälso- och sjukvård i konflikter, som även explicit nämner vikten av oberoende och opartiska utredningar av eventuella attacker. Vänsterpartiet menar att omvärlden måste göra mer för att skydda hälso- och sjukvård i konflikter.
Sverige bör som enskilt land såväl som medlem i EU och FN verka för att de stridande parterna ska respektera folkrätten, upphöra med attacker på civila aktörer och tillåta införsel av humanitär hjälp till civilbefolkningen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5.3
Västra Balkan
Västra Balkan befinner sig i dag i en dragkamp mellan Ryssland å ena sidan och EU och Nato å andra sidan. Vi har sett och ser liknande situationer i flera av de länder som var en del av antingen Sovjetunionen eller dess intressesfär, ofta med destruktiva förlopp och olyckliga utgångar. Där är Ukraina det allra tydligaste exemplet.
Av de sju länder som var del av Jugoslavien är Slovenien och Kroatien i dag medlemmar i både EU och Nato. Montenegro
och
Nordmakedonien
är medlem
mar
i Nato
,
och Bosnien-Hercegovina har inlett
en
process för att bli medlem. Bosnien-Hercegovina,
Nordmakedonien
, Serbien, Montenegro och Kosovo har ansökt om medlemskap i EU. Grannlandet Albanien är medlem i Nato och har ansökt om medlem
skap i EU.
Ryssland vill hålla såväl EU som Nato borta från regionen, till förmån för en egen starkare närvaro genom långsiktiga energiavtal och direktinvesteringar. På senare år har man ökat sitt inflytande på västra Balkan. Genom att skicka korrespondenter för den statliga nyhetsbyrån Sputniks räkning, som servar nyhetsredaktionerna i exempelvis Serbien och Montenegro, försöker man påverka opinionen i länderna. Ländernas styrande eliter har utnyttjat såväl EU som USA och Ryssland för att få olika typer av
stöd. Genom denna dragkamp – som används som politiskt slagträ i de inhemska debatterna – osynliggörs och underblåses de grundläggande problemen i regionen,
så
som fattigdom, stora inkomstklyftor och organiserad brottslighet. I slutändan är det befolkningen i länderna på västra Balkan som drabbas.
Vänsterpartiet menar att EU bör fokusera på att stärka den demokratiska utveck
lingen, respekten för mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, ökad jämlikhet samt klimat- och miljöfrågor på västra Balkan framför att motverka ryskt inflytande. Civil
samhället bör spela en framträdande roll i detta arbete.
Regeringen bör i
den
kommande uppdatering
en
av strategin som rör reformsamarbe
tet med västra Balkan prioritera mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, ökad jämlikhet samt klimat- och miljöfrågor. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5.4
Moldavien
Moldavien är ett av Europas fattigaste länder och
för många invånare är levnadsvill
koren svåra
, i synnerhet på landsbygden
. Många
unga väljer
i
stället
att emigrera.
Problemen med korruption är stora och landet har skakats av flera skandaler på politisk toppnivå. Det förekommer även stora brister vad gäller grundläggande mänskliga rättigheter och pressfrihet.
Moldavien präglas
internt
av motsättningar mellan en mer EU-vänlig linje och pro
-
ryska strömningar.
De ökade spänningarna mellan Ryssland och EU i och med annekteringen av Krim
påverkade
även
det politiska läget i landet och
konflikten
med
den
icke erkända
utbrytarrepubliken Transnistrien. 2014 ingick Moldavien ett associationsavtal med EU
,
vilket fick Ryssland att uttala politiska såväl som ekonomiska hot om landet fortsatte närmandet till EU.
Efter valet 2021 tillträdde en ny regering med tydliga ambitioner att närma sig EU
och i mars i år skrev man under en formell ansökan om medlemskap
. I juni gav EU Moldavien status som kandidatland för medlemskap i unionen. Därmed påbörjas arbetet för att bl.a. anpassa lagar så att de ska överensstämma med EU-rätten.
Vänsterpartiet
har stött
at
att Moldavien blivit kandidatland till EU.
Moldavien är starkt beroende av ryska gasleveranser men kopplade bort sig från det ryska elnätet i samband med invasionen av Ukraina. I mars anslöts man till det europeiska nätet, vilket innebär en ökad energisäkerhet.
Konflikten kring
Transnistrien har ökat farhågorna
om
att Moldavien ska dras in i Rysslands krig mot Ukraina.
Antydningar från en rysk generalmajor under våren om att Rysslands mål i förlängningen var att ockupera hela södra Ukraina och därmed kunna nå Transnistrien
spädde på
oron. Uttalandet följdes av flera explosioner mot viktiga byggnader i Transnistrien. Vem som låg bakom attentaten var oklart. Ryssland pekade ut Ukraina som i sin tur menade att det hela var ett försök från ryskt håll att skapa anledning för militär intervention i syfte att skydda den ryska befolkningen, i likhet med vad man gjorde 2014 i östra Ukraina.
Sverige bör i sina ansträngningar stödja Moldavien i
fråga om
att säkra sin territori
ella integritet
och
demokratiska utveckling samt minska klyftorna och fattigdomen i landet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
5.5
Baltikum
Efter Sovjetunionens fall stöttade Ryssland de ryska minoriteterna i de stater som motsatte sig rysk kontroll, t
.ex.
de baltiska staterna
. Stödet kom i form av pengar, ryska pass och propagandamedel. Gränsdragningen mellan
de baltiska staterna
och Ryssland löstes i stort sett på 1990-talet. Estlands och Lettlands vägran att automatiskt ge sina rysktalande invånare medborgarskap komplicerar dock fortfarande relationerna. Sam
tidigt kritiserar
de baltiska staterna
Rysslands vägran att erkänna att de ockuperades av Sovjetunionen under och efter andra världskriget.
Regeringen bör inom ramen för samarbetet inom Östersjöregionen främja för
bättrade
relationer
mellan baltiska folkgrupper och ryska minoriteter i Baltikum. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
De baltiska staterna
gick med i både EU och Nato 2004. Deras ekonomiska beroende av Ryssland är numera obetydligt. Ryssland försöker samtidigt minska sitt beroende av transporter genom Baltikum. Även i Baltikum är ryska påverkans
operationer ett problem och relationerna mellan Ryssland och
de baltiska staterna
är fortsatt ansträngda.
Vänsterpartiet anser att Sverige i
samarbeten
inom Östersjöregionen spelar en viktig roll för utvecklingen i regionen och att Sverige utöver de redan prioriterade områdena demokratisk utveckling, respekt för mänskliga rättigheter samt miljö- och klimatfrågor även bör verka för att stärka ländernas motståndskraft mot ryska påverkansoperationer. Detta kan exempelvis ske genom kunskapsutbyten, som även stärker den svenska förmågan på området.
Regeringen bör inom ramen för
samarbeten
inom Östersjöregionen verka för att stärka de baltiska staternas motståndskraft mot ryska påverkansoperationer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom
och ge regeringen till känna
.
5.6
Georgien
Efter den s
.k.
Rosenrevolutionen 2004 i Georgien fick landet en ny ledning som strävade efter medlemskap i EU och Nato. Detta oroade Ryssland som svarade med att öka stödet för de grupper som kämpade för att de georgiska regionerna Sydossetien och Abchazien skulle bli självständiga. Syftet med stödet var att förstärka de interna konflikterna i landet och på så vis försvaga Georgiens chanser till medlemskap i EU och Nato.
Efter utbrytningsförsök på 1990-talet hade ryska styrkor placerats ut i Abchazien och Sydossetien. Invånarna där hade också erbjudits ryskt medborgarskap. När Georgien i augusti 2008 försökte ta militär kontroll över Sydossetien, slog Ryssland genast tillbaka med motiveringen att ryska landsmän hotades av folkmord. Ryssland ockuperade både Sydossetien och Abchazien och andra delar av Georgien tills kriget kunde avslutas fem dagar senare genom medling av EU.
Efter kriget erkände Moskva Abchazien och Sydossetien som självständiga stater, vilket inga väststater eller ens några andra
OSS-stater
(de tidigare sovjetrepublikerna, förutom
de baltiska staterna
) gjorde. Ryssland ingick militära allianser med utbrytar
republikerna. Ryska militärbaser upprättades och ryska soldater övertog gränsbevak
ningen mot Georgien. Ryssland kontroller helt dessa utbrytarstater, och befolkningen på båda sidor om gränsen lever under mycket svåra förhållanden på grund av den ryska ockupationen
Vänsterpartiet ser med stor oro på Rysslands agerande gentemot flera av sina grann
länder. Särskilt utsatta är de forna sovjetstaterna då den ryska nationalismen är på fram
marsch.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har
ställt
situationen på sin spets. Det är tydligt att den ryska
regimen inte drar sig för att använda militära medel om det kan gynna de egna intressena.
Som en konsekvens av kriget i Ukraina har Georgien ansökt om EU-medlemskap. Vänsterpartiet har stött
at
att Georgien blivit kandidatland till EU.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN stå upp för Georgiens suveränitet och folkrättens principer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
På grund av den stora migrationen från Ryssland på grund av förtrycket av opposi
tionella och den omfattande militära mobiliseringen har Georgien blivit ett av flera starka fäste
n
för den ryska oppositionen. Det är därför viktigt att Sverige i sitt arbete ser att flera viktiga samarbetspartners för en demokratisk utveckling i Ryssland numera finns i grannländer såsom Georgien.
5.7
Belarus
Belarus har under lång tid haft en nära relation till Ryssland med omfattande ekono
miskt utbyte och viktiga leveranser av gas från Ryssland till Belarus.
Regimen i Minsk har tidigare velat närma sig Europa och USA i syfte att minska beroendet av Ryssland.
Men
bl.a.
p
rotesterna mot Aleksandr Lukasjenko och fusket i samband med president
valet
i augusti
2020
har förändrat dynamiken i landet
. E
fter en tid av försämrade rela
tioner har Ryssland
nu i
stället
knutit Belarus allt närmare sig. Den 4
november 2021 bekräftades ett
s.k. unionsstatsprogram som syftar till att fördjupa ländernas samarbete.
Lukasjenkos regim har även på andra sätt inspirerats av de
t
ryska förtrycket mot oppositionella
,
vilket
har
tvingat hundratusentals på flykt och i praktiken stängt ner hela det
belarusiska
civilsamhället efter att liknande ”utländska agentlagar” som finns i Ryssland har antagits.
Rysslands krig mot Ukraina har inneburit mycket konkreta militära samarbeten i form av att man börjat bilda en gemensam regional styrka. Landet används som logistisk bas av rysk militär vid anfall mot Ukraina. Putin har meddelat att robotar för kärnstridsspetsar kommer att placeras i Belarus
,
och
belarusiska
stridsflygplan har byggts om för att kunna bära kärnvapen.
Vänsterpartiet ser med oro på hur Belarus alltmer dras in i Rysslands krig mot Ukraina och på den eskalering
som
det skulle kunna innebära. För en demokratisk utveckling i Belarus såväl som i hela regionen måste Sverige arbeta för att stödja Belarus demokratiska opposition och för att diktatorn Lukasjenko ska tvingas
att
avgå
.
Sverige har en viktig roll i att stödja
belarusisk
opposition – både underjordisk verksam
het inom landet och organisationer i exil.
Stöd till
belarusiska
folkambassader och oberoende medier är bara några exempel.
5.8
Ryska kärnvapen
Den allvarliga situationen till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina
och den
spända relationen mellan Ryssland och Nato riskerar att bidra till en ökad tilltro till kärnvapnens avskräckande förmåga med upprustning och terrorbalans som följd. I sin
årsbok för 2022 konstaterar fredsforskningsinstitutet Sipri att även om antalet kärnvapen
minskar något i världen så fortsätter alla stater som innehar kärnvapen att modernisera sina vapenarsenaler. Att USA och Ryssland som tillsammans innehar 90
procent av alla kärnvapen fortsätter att modernisera sina stridsspetsar skapar osäkerhet i omvärlden. 2018 rapporterades att Ryssland placerat ett permanent förband med kärnvapensystemet
Iskander
‑M i Kaliningrad. Det innebär att kärnvapen finns 30
mil från Sveriges territorium. En fortsatt upprustning vore förödande för förutsättningarna att bygga fred och säkerhet i vårt absoluta närområde.
En del av Rysslands krigföring
mot Ukraina
har varit att mer eller mindre indirek
t hota med möjligheten att använda kärnvapen. Under året har man tränat med
ryska kärnvapenförband och
genomfört flera stora kärnvapenövningar i Barents hav, utanför Kolahalvön.
Enligt den ryska kärnvapendoktrinen kan man komma att använda kärn
vapen om landets territoriella integritet hotas. Putin har också upprepade gånger upp
repat att så är fallet.
I ljuset av den säkerhetspolitiska utvecklingen i världen blir FN:s avtal om förbud mot kärnvapen särskilt viktigt. Genom Sveriges historia av militär alliansfrihet finns en unik röst som bör användas än tydligare för en global kärnvapennedrustning. Den svenska ansökan om medlemskap i kärnvapenalliansen gör det särskilt viktigt att markera mot kärnvapen. Sverige ska inte stå bakom varken avskräckning med eller användning av kärnvapen. Det gäller oavsett om vi är medlemmar i militära allianser eller inte. Vänsterpartiet kräver att Sverige omgående ska signera FN:s avtal om förbud mot kärnvapen.
Läs mer i vår motion
En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik (mot. 2021/22:449).
6
Sveriges relationer med Ryssland
Ryssland är en stormakt och ett grannland. Landets politik och agerande har konsekven
ser för Sverige
. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har försämrat det säkerhetspolitiska läget i Europa.
Det
påverkar oss och
även
våra diplomatiska relationer
med Ryssland
. Sverige ska i alla lägen vara tydlig
t
med att folkrätten gäller. Självständiga staters suveränitet måste respekteras. Rysslands agerande måste få konsekvenser och Vänster
partiet efterfrågar ytterligare sanktioner mot de ryska oligarkerna
och ett stopp för rysk gas och olja i Europa
.
Den ryska propagandamaskinen är omfattande
.
Enligt en opinionsundersökning från det oberoende ryska opinionsinstitutet
Levada
Center
var det i september 2022
något fler av ryssarna som vill
e
att man
skulle
upphör
a
med militära handlingar och inled
a
fredsförhandlingar
–
45
procent jämfört med 43
procent som vill
e
fortsätta.
I samma undersökning stödde
72
procent av ryssarna arméns agerande i Ukraina.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte är vanliga ryssar som startat krig. Många är tvärtom oroade över vad kriget kommer att få för konsekvenser och Putins order om att kalla in ytterligare 300
000 man resulterade i att
många män
lämnade landet för att slippa behöva delta i kriget.
I ett sådant läge är det
särskilt
viktigt att stödja kritiska röster. Sverige ska vara en fristad för de ryska
oppositionella som tvingas fly men också
möjliggöra för dissidenter att
fortsätta
att
verka inom landet.
Regeringen bör verka för att Sverige som enskilt land såväl som medlem i EU och FN ska verka för att handlingsfrihet
en för rysk opposition och fria medier värnas inom
landet såväl som i exil
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiets mål är att Sverige ska ha
fungerande diplomatiska relationer med Ryssland.
En sådan relation måste bygga på uppriktighet, konsekvens och tydlighet. Det innebär kritik när det är befogat.
Det förutsätter dock ett rysk
t
agerande som möjliggör att samarbete kan återupptas, vilket inte kan ske förrän Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina helt har upphört.
Vänsterpartiet vill se ett starkare och tydligare fokus på det mellanfolkliga utbytet med Ryssland. Trots vår geografiska närhet till Ryssland är det mellanfolkliga utbytet förhållandevis litet. Det är inom det ryska civilsamhället som vi kan se hopp om en förändring av den ryska politiken. Stöd till civilsamhället är den mest framkomliga vägen för att nå en förändring.
I en svår tid som denna behöver Sverige se över hur vi på bästa sätt kan stödja det ryska civilsamhället som finns i och utanför Ryssland.
6.1
Politiska relationer
Folkrätten utgör ett fundament för Sveriges säkerhet. Börjar folkrätten urholkas för
svåras våra möjligheter att värna vårt lands territorium och säkerhet. Vänsterpartiet är glasklart
:
Sverige måste vara en konsekvent försvarare av folkrätten – oavsett var
man
har brutit
mot
folkrätten, oavsett vem som har brutit mot den och oavsett med vilka motiv som
man
har brutit
mot den
. Folkrättsbrott måste få konsekvenser.
Vi ser hur respekten för folkrätten nu undergrävs i Europa genom Rysslands agerande. Rysslands annektering av Krim och
anfallskriget mot
Ukraina strider tydligt mot folkrätten. För detta finns
det
inga ursäkter eller förmildrande omständigheter.
Värnande av demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna utgör på samma sätt fundament för alla människors säkerhet. Därför måste vi vara konsekventa i våra fördömanden av de inskränkningar av demokratin och kränkningar av de mänsk
liga rättigheterna samt de brott mot folkrätten som den ryska regimen återkommande gör sig skyldig till, oavsett om det sker i
nom
eller utanför landets gränser.
Vänsterpartiet menar att Sveriges regering i samtliga relationer med Ryssland tydligt och konsekvent bör adressera landets brister avseende demokrati, folkrätt och mänskliga rättigheter, såväl som landets aggressiva utrikespolitik.
Den svenska regeringen ska i varje form av kontakt med sin ryska motsvarighet ta upp landets demokratiska brister, folkrättsbrott och kränkningar av mänskliga rättig
heter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Arktis spelar en central roll i den pågående klimatförändringen. De smältande isarna är en konsekvens av klimatförändringen och kan få förödande effekter för miljön och klimatet på jorden. Klimatförändringen öppnar samtidigt för utökad utvinning av de naturresurser som gömmer sig under isarna, och det skulle leda till ännu snabbare klimat
f
örändringar om utvinning av dem tillåts. Sverige är tillsammans med de övriga nordiska länderna, Kanada, USA och Ryssland medlemmar i Arktiska rådet. I Arktiska rådet är urfolken i regionen också representerade.
Som en konsekvens av kriget i Ukraina har Ryssland blivit utsläng
t
från flera organisationer
,
såsom Europarådet
,
och tillfälligt avstäng
t
från
andra organisationer. Det är rimligt med tanke på Rysslands agerande. Vänsterpartiet menar att det är av yttersta vikt att vidhålla ett nära samarbete mellan samtliga länder som inkluderas i Arktis närområde, Ryssland inkluderat.
Det förutsätter dock ett rysk agerande som möjliggör
att samarbete kan återupptas, vilket inte kan ske förrän Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina helt har upphört.
Sådana samarbeten sker t.ex. genom Arktiska rådet, Barentsrådet och Östersjöstaternas råd.
6.2
Mellanfolkligt utbyte
Det svenska ekonomiska demokratistödet till Ryssland inleddes direkt efter Sovjet
unionens fall 1991. Syftet med stödet var att hjälpa Ryssland i omvandlingen till en demokratisk marknadsekonomi och integrering i det europeiska samarbetet. Ett av huvudmålen var att ”främja en säkerhetsgemenskap” och att ”fördjupa demokratins kultur”.
Till en början kanaliserades delar av demokratistödet till projekt där ryska myndig
heter var involverade, då det fanns en uttalad vilja från Rysslands politiska ledarskap att reformera landet i demokratisk riktning. När den politiska situationen förändrades fick också stödet en annan karaktär. I dag går stödet till de organisationer som utgör en motkraft till den auktoritära regimen – organisationer som verkar under mycket svåra förutsättningar i dagens Ryssland och har stora behov av internationellt stöd.
Det svenska demokratistödet var som störst mellan 2004 och 2006, då det uppgick till omkring 100 miljoner kronor per år. Sedan dess har det skett en ganska dramatisk minskning, trots att behoven har ökat under denna period då den ryska regimen gått allt hårdare åt landets demokratirörelse.
Om demokratistödet till Ryssland ses som en del av politiken för att värna den svenska säkerheten, vilket är en del av motiveringen bakom stödet, bör
det
noteras att de resurser som satsas på demokratifrämjande insatser i Ryssland utgör en försvinnande liten andel av det totala belopp som satsas på att värna Sveriges säkerhet.
I takt med att den ryska regimen har gått allt hårdare åt civilsamhället i landet har det blivit svårare för landets organisationer att ta emot stöd utifrån. Genom flera lagändringar – framför allt den s
.k.
agentlagen och lagen om ”oönskade utländska organisationer” som antogs våren 2015 – har situationen blivit allt svårare. Lagen om ”oönskade utländska organisationer” tar sikte på utländska och internationella icke-statliga organisationer som anses ”hota Rysslands försvarsförmåga eller säkerhet, för
fattning och samhällsordning”. Av lagstiftning framgår dock inte hur de utländska organisationerna ska bedömas; det avgörs i stället direkt av landets riksåklagare i sam
råd med utrikesdepartementet. Någon motivering till besluten behöver inte heller ges.
En utländsk organisation som stämplas som oönskad i enlighet med lagen blir helt blockerad från att verka i Ryssland. Ryska banker och andra finansiella institutioner får inte genomföra transaktioner där organisationen är inblandad. Lagen är så vagt formulerad att i princip allt samröre, inkluderat informationsutbyte eller upprätthållande av kontakter, med en oönskad organisation kan leda till böter och i värsta fall fängelse.
Agentlagen och lagen om oönskade organisationer har försvårat verksamheten för den ryska demokratirörelsen och civilsamhället i stort och gjort det riskfyllt att ta emot finansiellt stöd från utlandet. Det är dock inte omöjligt. Ryska människorättsförsvarare har lyckats hitta praktiska lösningar för att komma runt svårigheterna.
Lagstiftningarna bryter mot såväl Europakonventionen som fler FN-resolutioner som garanterar föreningsfriheten och slår fast rätten för människorättsförsvarare att söka utländsk finansiering utan att drabbas av repressalier eller diskriminering. Vänsterpartiet
menar att det är av största vikt att Sverige i alla lägen står upp för människorätts
försvarares rättigheter att söka och få finansiering för sitt arbete.
Sverige ska som enskilt land såväl som medlem i EU och FN konsekvent försvara människorättsförsvarares rättigheter att söka och få finansiering enligt internationella konventioner. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Stödet till den ryska demokrati- och människorättsrörelsen är viktigt för kampen för bättre levnadsvillkor för en stor del av den ryska befolkningen som drabbas av regimens repression. Dessa rörelser utgör också en del av den opposition som förespråkar en annan utrikespolitik, som skulle leda till ökad stabilitet i närregionen. Att ge stöd till dessa rörelser är viktigt av flera anledningar, inte minst för att visa den ryska regimen att vi inte accepterar sättet den agerar på.
Sidas stöd till demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter trots kriget mot Ukraina. Det är bra att man i ett särskilt känsligt läge fortsätter
att
stötta demokratiska krafter, utan att några medel går till statliga aktörer.
I och med kriget mot Ukraina har flera länder stoppat möjligheterna
till
inresa för ryska medborgare med turistvisum. Vänsterpartiet menar att Sverige bör ha ett stopp, i likhet med Finland. Det bör utformas så att man inte hindrar oppositionella och andra som flyr
från den
ryska regimen från att söka asyl.
I och med att Ryssland
har
gjort sig skyldig
t
till krigsbrott i Ukraina menar vi att det finns utrymme i nuvarande lagstiftning för att bevilja asylskäl för de
m
som flyr på grund av rädsla för att kallas in som soldater.
Det är uppenbart att ryska myndigheter använder sig av åtgärder som strider mot konventioner för att rekrytera soldater och att de militära strategierna sätter väldigt lite värde på de enskilda soldaternas liv.
6.3
Klimat och miljö
Ryssland är
världens fjärde största land vad gäller
koldioxidutsläpp
. Även om utsläppen har minskat kraftigt sedan 1990 har man fortfarande en lång väg kvar att gå. Trots
de omfattande miljöproblemen
fortsätter ryska industrier att släppa ut miljöfarligt avfall rakt ut i Östersjön.
Kraftverk som eldas av olja, gas eller kol står för två tredjedelar av all inhemsk elproduktion och decennier av rovdrift på naturtillgångar har vållat stora skador på miljön.
Stora tillgångar på gas och olja skapar ekonomiska incitament för fortsatt fossil utvinning. Landets export är koncentrerad till ett fåtal varor, såsom olja, naturgas
, konstgödsel, vissa mineraler och jordbruksprodukter.
Fossila bränslen står t.ex. för mer än hälften av landets export.
De senaste åren har Europa gjort sig alltmer beroende av rysk energi.
C
irk
a 25
procent av oljan och 40
procent av naturgasen har kommit från Ryssland.
Innan krigsutbrottet importerades rysk gas och olja till ett värde av
1
miljard euro om dagen.
Det har fått stora effekter i och med Rysslands krig mot Ukraina.
Vänsterpartiet motsatte sig byggandet av Nord
S
tream
1 och 2. Vi menade att
gas
ledningarna riskera
de
att låsa fast Europa i ett beroende av fossila energikällor för decen
nier
framöver och att det dessutom var ett säkerhetspolitiskt mycket tveksamt projekt.
En farhåga som har visat sig vara riktig.
E
tt bombattentat på gasledningarna
den 26
september
i år
ledde till
gasläckor i Östersjön
, vilket
visa
r på gasledningarnas säker
hetspolitiska och miljömässiga problem då det
ledde till enorma utsläpp av metangas rakt ut i atmosfären.
Exporten av gas och olja göder
krigsekonomin
. Europa måste stänga av kranen
för
gas och olja från Ryssland.
Ett
omfattande
globalt klimatarbete
med minskat beroende av fossila bränslen
kan på längre sikt bli en av de viktigaste faktorerna
för
att försvaga finansieringen av ett auktoritärt
styre i
Ryssland.
K
limatpolitiska aspekter
ska
lyft
a
s fram och ses som en del av Sveriges politik
och sanktionsregimer
gentemot Ryssland
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Ida Gabrielsson (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Jessica Wetterling (V)
Håkan Svenneling (V)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2368
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
Säkerhetspolitik för en fredligare värld
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1 Inledning
2 För en fredligare värld
2.1 Demokratins krympande utrymme
2.2 Folkrätten under attack
2.3 Makten över ägandet
3 Sveriges roll i världen
4 Ett mer jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle, i Sverige och internationellt
5 Svenskt bistånd bidrar till fred och starka samhällen
6 En värld i krig
6.1 Ukraina
6.2 Ryssland
6.3 Israels folkmord i Gaza
7 Klimat och säkerhetspolitik
8 En feministisk säkerhetspolitik
9 Pressfrihet och kampen mot propaganda
10 Ett starkt FN
11 Kärnvapennedrustning
12 Vapenexport och vapenimport
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska försvara folkrätt och mänskliga rättigheter och tydligt markera mot länder som bryter mot dessa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning på global nivå, särskilt kärnvapennedrustning, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska agera aktivt för att stödja rysk och belarusisk opposition, inom landet såväl som i exil, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sveriges säkerhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i högre utsträckning bör prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla beslut inom försvars-, säkerhets- och biståndspolitiken ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering bör intensifiera arbetet med att främja en jämställd fördelning av makt i världen och att kvinnor aktivt uppmuntras och stärks i sin strävan att nå politisk makt på olika nivåer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka inom FN för att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får genomslag i samtliga resolutioner som säkerhetsrådet behandlar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakter med länder som finansierar trollfabriker, såsom t.ex. Ryssland, Turkiet och Kina, tydligt bör markera mot sådana metoder och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kontakt med berörda myndigheter bör säkerställa att det finns tillgänglig information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvarsmakten oavsett arbetsplats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 samt kontinuerlig utbildning om densamma och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omgående ska signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på för kärnvapenfria zoner i Norden och i vårt närområde och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ingå i Nuclear Planning Group inom Nato och tillkännager detta för regeringen.
1
Inledning
Världen behöver fred. Alla människor har rätt att leva i fred och frihet, med yttrande- och åsiktsfrihet, en trygg bostad, sjukvård och utbildning, i ett samhälle fritt från rasism, förtryck och ojämlikhet. Det är i högsta grad en fråga om mänskliga rättigheter och internationell solidaritet. De icke-militära metoderna för att förändra världen till det bättre måste alltid vara vårt första val för att lösa problem och kriser som uppstår. Biståndet, utvecklingsarbetet, diplomatin, medlingen, det politiska ledarskapet och det mellanmänskliga samarbetet måste stärkas och utökas för att världen steg för steg ska kunna förändras till det bättre. Det gäller både i vår närhet och med länder och folk långt bort. Vänsterpartiet ser därför med stor oro på det faktum att de militära utgifterna ökar runt om i världen. Vi ser även att antalet kärnvapen ökar, vilket är en mycket negativ utveckling. Det går i motsatt håll mot vad vi önskar och hur vi vill att världen ska se ut. Vänsterpartiet arbetar för att kärnvapen ska förbjudas.
Samtidigt förstår vi, och står bakom, betydelsen av att varje land har ett totalförsvar
som kan försvara det enskilda landet. Trots att krigen rasar och människor varje dag dör
av både bomber och svält måste vi hålla kvar vid vårt övergripande mål och starka önskan
om fred på jorden och frihet för alla människor. Folkrätten, baserad på FN-stadgan, och det arbete som görs inom FN, OSSE, Europarådet och andra organisationer som arbetar för fred, utveckling och frihet, är grundläggande för att världen ska kunna utvecklas åt rätt håll. Vi behöver fortsätta arbeta för att stärka efterlevnaden av folkrätten i hela världen.
Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det ställer nya krav på Europas länder, däribland Sverige, att agera för folkrätt och alla länders rätt att försvara sig. Den ryska invasionen är en attack mot Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och kultur och innebär såklart ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Rysslands invasion är därför också en attack mot freden i Europa och folkrätten i stort. Enighet i kritiken och i fråga om de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland och stödet till Ukraina är mycket viktigt.
Israels folkmord i Gaza visar en total nonchalans för folkrätten och FN-stadgans vålds
förbud.
Omvärldens relativiserande av folkrätten och oförmåga att agera är oförlåtlig.
Den svårt prövade befolkningen i Gaza som inte redan dödats av Israels bomber svälts nu ihjäl. Att Sveriges regering trots pågående folkmord möjliggör en fortsatt vapen
handel med Israel är fruktansvärt och något som Vänsterpartiet starkt kritiserar.
Kinas aggressiva agerande i Sydkinesiska havet är mycket oroande. Den kinesiska militären genomför regelbundet överträdelser, provokationer och gråzonsaggressioner mot Taiwan. En kinesisk attack mot Taiwan vore förödande, i första hand för taiwaneserna, men också ur ett större regionalt perspektiv. Det skulle snabbt eskalera till en global konflikt.
Vänsterpartiet är emot att Sverige gick med i Nato. Vi krävde en folkomröstning för att befolkningen skulle få säga sitt. Vänsterpartiet ser med oro på hur Sverige kan komma att bli en del av krig och konflikter vi själva inte valt. Det ökar varken säkerheten för svenska medborgare eller för vår omvärld. Natomedlemskapet är nu dock en verklighet, och mycket av det svenska försvarets verksamhet kommer att ha en koppling till Nato. Det är av största betydelse att Sverige även framöver, trots medlem
skapet i Nato, ska kunna agera självständigt i utrikes- och säkerhetspolitiken, bestämma själv över utvecklingen av vårt eget försvar samt göra egna analyser och ställnings
taganden med en levande och folklig debatt.
Denna motion handlar om Sveriges säkerhetspolitik och arbetet för en fredligare värld. För att veta mer om Vänsterpartiets syn på försvaret av Sverige och återupp
byggnaden av totalförsvaret, se vår motion med anledning av prop. 2024/25:34 Total
försvaret 2025–2030 (mot. 2024/25:3247). För att läsa mer om vår hållning till Nato, se
vår motion med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato (mot.
2022/23:2348) och vår motion med anledning av skr. 2024/25:112 Verksamheten inom Nato under helåret 2024 (mot. 2024/25:3360).
2
För en fredligare värld
Världen och mänskligheten står inför enorma utmaningar. I en tid då våra gemensamma krafter måste fokuseras på att möta hotet mot klimatet, pågående strider, fattigdom och att människor tvingas på flykt ser vi i stället accelererande väpnade konflikter och krig. Folkrätten och FN-stadgan, vårt ramverk för fred i världen, åsidosätts, attackeras och bryts på många platser i världen. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. Vi ser med oro på att den ryska ledningen har visat sig beredd att använda militära medel för att uppnå politiska mål.
Vänsterpartiets utrikespolitik strävar mot att skapa en rättvisare och jämlikare värld. Genom en rättvis global världsordning vill vi jämna ut klyftorna mellan fattiga och rika länder, mellan fattiga och rika människor och mellan kvinnor och män. För detta krävs en kraftfull och samstämmig utvecklingspolitik som fördelar världens resurser rättvist och jämlikt, en demokratisk värld och fullständig respekt för internationell rätt och mänskliga rättigheter. Demokrati och mänskliga rättigheter fungerar som skydd för de människor som är mest utsatta för företags och staters ekonomiska och politiska intressen, då de är en grund för att skapa en möjlighet för människor att påverka sina levnadsvillkor och skapar en jämlikare maktfördelning.
Traditionella säkerhetsbegrepp fokuserar på statens säkerhet mot externa militära hot men klarar inte av att fånga den bredd av utmaningar vi står inför i dag. De traditionella instrumenten för att skapa säkerhet – militär maktbalans och avskräckning – är alltför otillräckliga för att hantera de många säkerhetsutmaningar som fattigdom, klimatkrisen och pandemier ställer oss inför. För att möta dagens säkerhetsproblem krävs därför en bredare syn på vad säkerhet är och vem den är till för.
För Vänsterpartiet är varken demokrati eller mänskliga rättigheter förhandlingsbara. Vi försvarar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna där mötesfrihet, organisa
tionsfrihet, strejkrätt, yttrandefrihet samt allmänna, fria och hemliga val framhålls som nödvändiga beståndsdelar i ett demokratiskt samhälle. Lika stor vikt lägger vi på sociala framsteg och förbättrade levnadsvillkor. Det innebär att rätten till arbete, utbildning, bostad, vård, omsorg och kultur är nödvändig för ett människovärdigt liv och ett demokratiskt samhälle. Först när alla människor har möjlighet att bestämma över sina egna liv kan vi säga att demokrati har uppnåtts.
Tidöregeringen har med stöd av Sverigedemokraterna gjort en omfattande omläggning
av svenskt bistånd. Sverige måste självständigt och via EU spela en viktig roll när det gäller bistånd och humanitärt stöd i världen. Biståndet är en del av det konfliktföre
byggande arbetet för att hjälpa länder och människor att utvecklas. Det pågår många kriser, krig och konflikter runt om i världen, vid sidan om kriget i Ukraina, som inte får glömmas bort. Israels folkmord i Gaza, konflikter i Jemen och Sudan, hungerkrisen i Somalia och fattigdomen i Myanmar är bara några exempel där svenskt bistånd behövs. Läs mer i vår motion om Vänsterpartiets syn på svensk utvecklings- och biståndspolitik (mot. 2025/26:2818).
2.1
Demokratins krympande utrymme
Civilsamhället har en central roll i demokratiska system och för den demokratiska utvecklingen. Det fungerar både som vakthund och som visselblåsare när övergrepp har begåtts eller rättigheter kränkts, som ansvarsutkrävande för utlovade reformer och beslut, men också som informationskälla för såväl befolkningen inom det aktuella landet som omvärlden. Det är också i civilsamhället som människor går samman och gemensamt kräver förändring, att få sina rättigheter tillgodosedda och sina livsvillkor förbättrade. Civilsamhället utgör därmed en helt central motvikt till mäktiga politiska och ekonomiska intressen och är en viktig arena för att utjämna ojämlikheter och orättvisor världen över. Sedan en tid tillbaka har vi sett hur regimer på flera håll i världen begränsar folkrörelsernas och civilsamhällets utrymme. Flera länder har infört lagar som begränsar möjligheterna för frivilligorganisationer att ta emot bidrag från andra länder. Vänsterpartiets politik för att möta denna utveckling beskrivs närmare i motionen Demokratins krympande utrymme (mot. 2018/19:723).
I tider av kris är det särskilt viktigt att hålla fast vid grundläggande värden i samhället.
Även den högernationalistiska regeringen i Sverige har gått till angrepp mot en rad organisationer och institutioner som alla värnar det demokratiska varandet. Det handlar bl.a. om nedskärningar på folkbildning, folkhögskolor och studieförbund.
Den demokratiska utvecklingen i världen går åt helt fel håll. V-Dem (Varieties of Democracy) 2024 konstaterar att hela 71 procent av världens befolkning nu lever i icke-demokratiska länder. De demokratiska framstegen i världen har spolats tillbaka flera decennier. FN konstaterar en global tillbakagång vad gäller jämställdhet mellan kvinnor
och män. Det handlar bl.a. om att grundläggande rättigheter som sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter (SRHR), utbildning och organisationsfrihet sätts på undantag. I den repressiva utvecklingen märks bl.a. angrepp på civilsamhället. Ett verktyg är till exempel inskränkt finansiering för organisationer. Det gör att det svenska civilsamhället kan spela en avgörande roll för den demokratiska utvecklingen i världen. Dessvärre går regeringens politik i direkt motsatt riktning. I regeringens reformagenda för biståndet går att läsa att en av de tematiska prioriteringarna är att öka stödet till civilsamhället och försvarare av mänskliga fri- och rättigheter och demokrati. Tyvärr gör man i praktiken tvärtom genom att minska medlen till folkrörelsebiståndet och öka kraven på organisa
tionernas egenfinansiering. Det går inte att som regeringen gör, att endast slå fast att civilsamhället är en viktig aktör och samtidigt dra undan mattan för detsamma. Att man inte ser kopplingen mellan civilsamhället i Sverige och i mottagarländerna är märkligt.
Förutom att medlen för bistånd minskar har regeringen tagit bort informationsstödet. I praktiken innebär det en direkt avveckling av en lång rad informationskanaler, vilket i sin tur minskar transparensen och kvaliteten i svenskt bistånd. I och med ett minskat informationsstöd blir även möjligheten att granska vad svenska biståndspengar används till mindre. Möjligheterna till en bred och folklig debatt om biståndet kringskärs.
Det här går helt i linje med regeringens och Sverigedemokraternas allt mer auktoritära
retorik kring organisering, demonstrationsfrihet och rätten att säga sin mening. Klimat
aktivister utmålas som sabotörer, en statlig utredning har lagt förslag om förhandscensur av demonstrationer och regeringen föreslår att s.k. bristande vandel ska kunna ligga till grund för utvisning.
Vänsterpartiet ser med oro den allt mer repressiva samhällsutvecklingen i Sverige och globalt. Läs mer i vår motion Folkrörelsebiståndet (mot. 2024/25:63).
2.2
Folkrätten under attack
Folkrätten är det internationella regelverk som handlar om hur stater ska agera gentemot varandra. Den bygger på respekt för FN-stadgan, rätten till territoriell integritet och förbud mot våldsanvändning. Folkrätten inkluderar bl.a. mänskliga rättigheter och humanitär rätt, men också ansvarsutkrävande för brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Folkrätten är en grundbult för en fredlig värld. Det är en garanti för att stormakter inte ska kunna roffa åt sig vad de vill ha och för att krigsförbrytare ska ställas inför rätta. En förutsättning är starka internationella institutioner och att det internationella samfundet upprätthåller folkrätten i alla lägen. Dessvärre pågår en mycket allvarlig utveckling i motsatt riktning. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, omvärldens flathet inför Israels folkmord i Gaza och Kinas arbete för att urholka centrala begrepp är tre skilda exempel som alla innebär angrepp mot folkrätten.
Utan folkrätten byggs en ordning där fred byggs genom styrka. Det ger i praktiken stormakterna global kontroll. USA:s president Trumps val att byta namn på det amerikanska försvarsdepartementet till Krigsdepartementet är en tydlig signalpolitisk handling helt i linje med den amerikanska idén om avskräckning. Men militär styrka och avskräckning ger en bräcklig fred. Och fred, trygghet och stabilitet innebär mer än avsaknad av krig.
Det ligger ett stort ansvar på det internationella samfundet att försvara folkrätt och grundläggande mänskliga rättigheter. Den svenska regeringen gör det direkt motsatta och handlar med krigsmateriel med Israel mitt under pågående folkmord i Gaza.
Sverige ska försvara folkrätt och mänskliga rättigheter och tydligt markera mot länder som bryter mot dessa. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
2.3
Makten över ägandet
Världens stormakter har länge drivit destruktiva geopolitiska konflikter om kontrollen över strategiska råvaror, teknologi och finansiella flöden. Vänsterpartiet vill se en värld där länder inte görs beroende av gamla kolonialmakter och där stormakterna inte tillåts sätta agendan. Vi vill stärka alla länders möjlighet att besluta om sin produktion, sina finansiella flöden och sina naturresurser. Makten över naturresurser måste ligga hos invånarna i respektive land, inte hos multinationella företag eller andra stater.
När nu världen behöver ställa om till förnybar energiproduktion är det viktigt att det
sker utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Samma sak gäller den ökande användningen
av mineral och kritiska råvaror. Annars finns risken att världens länder blir beroende av diktaturer och ofria länder. För en långsiktigt hållbar utveckling krävs att omställningen sker både socialt och ekologiskt. Ägandet av infrastruktur och kommunikationssystem är centralt för att säkerställa både nationell självständighet och resiliens mot yttre påtryckningar. När en stat äger infrastruktur, som hamnar eller järnvägar, i ett annat land har den också mycket stort inflytande över det landets utveckling och säkerhet. Dessutom ökar det politiska inflytandet. Ett exempel är hur Kina strategiskt investerar i dammar, tåg, gruvor m.m. i afrikanska länder. I mars 2025 lovade Xi Jinping över 500 miljarder kronor i form av lån och bidrag till kontinenten de kommande tre åren. På så vis har Kina lyckats knyta länderna närmare sig politiskt. Det märks bl.a. i hur nästan alla afrikanska länder brutit sina diplomatiska kontakter med Taiwan.
3
Sveriges roll i världen
Sveriges roll i världen har förändrats. Medan många svenskar drömmer sig tillbaka till en tid då Olof Palme stod för solidaritet och medmänsklighet i utrikespolitiken saknar den nuvarande regeringen helt ambitioner i fråga om att höja rösten och ställa krav på mänskliga rättigheter runt om i världen.
Ett tydligt exempel på hur svag Sveriges högernationalistiska regering är, var när Sverige gav vika för Turkiets påtryckningar och satte ett svenskt medlemskap i Nato före demokrati och rättsstatens principer. Ett annat exempel är att den svenska regeringen inte ens har förmått ta ställning för ett permanent eldupphör i Gaza för att rädda liv, trots de enorma protesterna mot Israels folkmord i Gaza runt om i världen. Människor samlas i frustration över att världens makthavare inte gör någonting för att få ett slut på mördandet av civila. Så även i Sverige. Läs mer i vår motion om Israels ockupation av Palestina och folkmord i Gaza (mot. 2025/26:3440).
Sverige minskar biståndet och sätter det svenska näringslivets intressen först i utvecklingspolitiken. Samtidigt har Sverige övergivit ledartröjan som ett feministiskt föredöme i utrikespolitiken. Regeringen saknar konkreta investeringar för en grön omställning, och ingenting tyder på att Sverige kommer att uppnå sina internationella klimatåtaganden. När rika länder som Sverige åsidosätter klimatet spelar det stor roll för hur andra länder agerar.
När demokratiska länder backar från sitt globala ansvar lämnar det utrymme för länder som Ryssland och Kina att kliva in och ta en större roll inom världssamfundet. Det förändrar den geopolitiska spelplanen.
Vänsterpartiet menar att Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning i världen. Det handlar om att ta initiativ till och delta i ett långsiktigt arbete
för en fredligare värld. Vi kräver att regeringen tar ställning för demokrati och mänskliga
rättigheter och starkare framför krav på förändring runt om i världen. Sverige måste även kunna kritisera länder som också är medlemmar i EU och Nato, som Ungern och Turkiet. Sveriges tydliga röst i världen måste återupprättas, både i ord och i handling.
Sverige ska vara ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning på global nivå, särskilt kärnvapennedrustning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
4
Ett mer jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle, i Sverige och internationellt
Vänsterpartiet menar att ett mer jämlikt samhälle är ett tryggare och säkrare samhälle. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget syns även genom olika former av cyberattacker, splittring mellan olika grupper i samhället, kriminalitet, påverkansförsök och falska nyheter. Vi ser en växande ojämlikhet och en ökad polarisering inom och mellan länder, något som måste mötas med en politik för starkare demokrati, bättre skydd för mänskliga rättigheter, reella åtgärder för klimaträttvisa och en trygg välfärd för alla.
Tyvärr har den svenska regeringen övergivit alla ambitioner om att Sverige ska bidra till en mer jämlik värld. Man har slängt den feministiska utrikespolitiken överbord, handlar vapen med Israel mitt under pågående folkmord, minskar och urholkar biståndet och struntar i om Sverige når sina miljö- och klimatmål.
Grunden för ett tryggt, säkert och robust samhälle är alltid en befolkning som kan leva
ett tryggt liv, med mat, bostad, arbete och skolgång, utan att bli utsatt för rasism eller diskriminering. Grundläggande mänskliga rättigheter innebär också rätten att få tala sitt eget språk, utöva sin kultur och identifiera sig på det sätt man vill. Kulturen är en del av motståndskraften mot förtryck. Vi ser idag hur snabbt propaganda sprids över världen
genom sociala medier, ofta organiserad genom kampanjer eller s.k. trollfabriker på sociala
medier. I många konflikter har sådan propaganda eldat på hot, hat och våld mot olika grupper och lett till attacker och dödligt våld. Vi ser också hur debattörer i den svenska offentligheten underblåser motsättningar mellan grupper i Sverige och hur rätten att demonstrera och uttrycka åsikter i internationella frågor även attackeras i Sverige. Det är viktigt att denna typ av propaganda avslöjas och stoppas, oavsett var den uppstår.
5
Svenskt bistånd bidrar till fred och starka samhällen
Starka samhällen är samhällen som lyckas nå motståndskraft genom hela samhälls
strukturen. Det kräver t.ex. att samhällsviktiga verksamheter har tillräckligt med resurser i normalläge så att det är möjligt att klara av stora kriser och i värsta fall krig. Det visar inte minst erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. De resurser som inte finns i fredstid kommer inte magiskt att uppstå i kris eller krig. När
företagens vinstintressen blir styrande över samhällsviktig verksamhet riskeras samtidigt
viktiga säkerhetsaspekter att gå förlorade. Ett exempel är hur Kina köper upp central infrastruktur och energiproduktion i andra länder.
Länder som under lång tid har härjats av våld och krig har naturligtvis svårare att bygga upp fungerande myndigheter, starka civilsamhällen och oberoende medier. Liksom länder som präglas av fattigdom och naturkatastrofer. Där kan Sverige spela en viktig roll. Genom vårt utvecklingssamarbete kan vi bidra till att bygga och stärka organisationer som kan agera självständigt för just de ändamål som behövs. Ägarskap är centralt för att biståndspolitiken ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv och utgå från fattigas perspektiv på utveckling samt sträva mot målet att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. En effektiv biståndspolitik kräver att mottagaren äger sin egen utveckling. Det är de människor som känner fattigdomen och orättvisorna i sin vardag som behöver sätta dagordningen för biståndet. Därför måste besluten om landets utveckling tas av invånarna själva – detta är grunden för demokrati. Den svenska regeringen med stöd av Sverigedemokraterna har
lagt om biståndspolitiken och satt svenska intressen i centrum. Det går helt emot principerna om hur bistånd ska bedrivas: från mottagarens egna prioriteringar och behov.
Läs mer i vår motion om Vänsterpartiets syn på svensk utvecklings- och biståndspolitik (mot. 2025/26:2818).
6
En värld i krig
6.1
Ukraina
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är folkrättsvidrig och en humanitär katastrof. Anfallet den 24 februari 2022 var kulmen på en längre tids utveckling och skedde bara tre dagar efter att Ryssland erkänt de ockuperade områdena Donetsk och Luhansk som självständiga stater. Den ryska invasionen och ockupationen är ett flagrant brott mot de principer om fred, avspänning och internationellt samarbete som bör råda. Den är oprovocerad, olaglig och oförsvarlig. Ryssland kränker Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och kultur och utsätter det ukrainska folket för ett stort lidande som kommer att drabba generationer av ukrainare.
Med stöd i folkrätten och FN-stadgan står Vänsterpartiet bakom Sveriges både
militära, ekonomiska och humanitära stöd till Ukraina. Det är endast Ukrainas befolkning
som har rätt att bestämma över Ukrainas framtid. Alla samtal och planer för fred måste inkludera Ukraina och ske på Ukrainas villkor.
Många ukrainska flyktingar har kommit till Sverige men här lever de många gånger under mycket tuffa ekonomiska förhållanden på grund av regeringens allt striktare flyktingpolitik. Vänsterpartiet kritiserar detta och har flera gånger föreslagit åtgärder och förbättringar.
EU har i dag särskilda representanter för en rad länder och områden, bl.a. Bosnien och Hercegovina, fredsprocessen i Mellanöstern, Afrikas horn och Sydkaukasien och Georgien. Stödet från EU till Ukraina behöver vara omfattande och långsiktigt. Som en del i detta bör EU utse en särskild representant även för Ukraina och för eldupphör, demokrati och varaktig fred.
Det är centralt att återuppbyggnaden av Ukraina sker utifrån Agenda 2030 och på socialt och ekonomiskt hållbara villkor. Korruptionen måste bekämpas och det ska gå hand i hand med reformer för ökad demokrati. Stödet måste utgå från den ukrainska befolkningen, inte från företagens vinstintressen. Det är glädjande att det ukrainska parlamentet den 21 augusti 2024 godkände Romstadgan, vilket innebär att landet nu kan ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) så att eventuella krigsbrott som begås av alla parter kan utredas i enlighet med internationell rätt.
6.2
Ryssland
Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina har visat att landet är ett reellt hot mot länderna i sin närhet och är beredda att använda militära medel och våld för att uppnå politiska mål. Men Putins regim är även ett hot mot alla de invånare som motsätter sig styret eller som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. Under hans tid vid makten i Ryssland har landet blivit alltmer auktoritärt och odemokratiskt. I dag ser vi ett reaktionärt, konservativt och patriarkalt styre som förtrycker oppositionella och människorättsförsvarare samt agerar aggressivt mot sina grannländer och spelar en destabiliserande roll i världspolitiken.
Rysslands krig i Ukraina visar också vilka stater som backar upp Ryssland i syfte att nå sina egna intressen. Iran och Nordkorea har gett direkt stöd till den ryska militären, och Kina utgör alltmer av en grundpelare i den ryska krigsekonomin.
Europa behöver drastiskt minska beroendet av energiråvaror från Ryssland och istället säkra egen fossilfri och förnybar produktion. Vänsterpartiet vill se tydliga markeringar mot Rysslands krig mot Ukraina, ökade sanktioner och ett stopp för rysk gas och olja i Europa. Det är speciellt viktigt att stoppa den s.k. ryska skuggflottan som består av dåligt underhållna och ofta oförsäkrade fartyg med oklara ägarförhållanden som i strid mot EU:s sanktioner mot Ryssland exporterar miljöfarlig olja via Östersjön. Intäkterna finansierar Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vänsterpartiet har tagit initiativ i EU-parlamentet för att stoppa den ryska skuggflottan.
Den ryska oppositionen, bestående av modiga hbtqi-aktivister, feminister, människo
rättsförsvarare och miljökämpar, behöver stöd från omvärlden. Att stödja dem är att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland och att förbättra säkerheten för dem såväl som för Rysslands grannländer. Även situationen för oppositionella i Belarus är allvarlig. Sverige har en viktig roll i att stödja både rysk och belarusisk opposition. Det gäller både underjordisk verksamhet inom landet såväl som organisationer i exil – och om det finns behov, ge en fristad i Sverige. Sverige behöver vara en tydlig och konsekvent röst för demokrati, folkrätten och de mänskliga rättigheterna i relationen med Ryssland.
Sverige ska agera aktivt för att stödja rysk och belarusisk opposition, inom landet så väl som i exil. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Läs mer i vår motion om Ryssland (mot. 2022/23:612).
6.3
Israels folkmord i Gaza
Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal och förvärras för varje dag som går. FN har slagit fast att Israel begår folkmord i Gaza. Israel har bombat Gaza till ruiner och hjälporganisationer vittnar om en fruktansvärd nöd där människor saknar tillgång till de mest basala förnödenheter. Rädda Barnen varnar för att alla barn i Gaza svälter eller är farligt nära svält. Människor tvingas återigen på flykt undan Israels bomber, trots att de inte har någonstans att fly. Behovet av stöd för att lindra nöd och minska svälten är enormt.
Vaga uttalanden från den svenska regeringen samtidigt som man stöttar Israel med pengar och vapen visar ett hyckleri utan motstycke. Regeringen har inte ens förmått ställa sig bakom ett permanent eldupphör. I stället har man stoppat svenskt bistånd till FN-organet UNRWA och låtit den svenska Försvarsmakten ingå en miljardaffär med ett israeliskt vapenföretag. De dubbla standarderna är tydliga. Pratet om mänskliga rättig
heter tycks inte omfatta alla. Det är den signalen som Sverige skickat till omvärlden.
Israel har gått långt utanför folkrätten med sina attacker mot civila. Om den internationella rättens principer ska kunna upprätthållas är det centralt att demokratiska stater som Sverige agerar när krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begås. Det är dags för Sverige och västvärlden att sluta ge sitt stöd till Israels regering och militär. Vänsterpartiet kräver att all vapenhandel, både export och import, med Israel upphör omedelbart.
Vänsterpartiet har tagit initiativ i EU-parlamentet för att EU ska uppmana medlems
staterna att erkänna Palestina. Den 11 september 2025 röstades resolutionen igenom. Det är ett viktigt steg mot att EU ska öka pressen på Israel att upphöra med sitt folkmord. Vänsterpartiet vill se ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza. Omvärlden måste agera med kraftiga sanktioner som tvingar Israel att avsluta sitt krig. Läs mer i vår motion om Israels ockupation av Palestina och folkmord i Gaza (mot. 2025/26:3440).
FN har mandat att agera militärt för att tvinga fram fred, antingen i form av freds
bevarande eller fredsframtvingande insatser. Vänsterpartiet anser att en sådan insats behövs i Palestina. FN-insatsen Unifil finns i södra Libanon sedan 1978. Den israeliska militären har vid upprepade tillfällen attackerat FN-truppen. Israel måste omedelbart upphöra med attackerna på Unifil och dra sig tillbaka från libanesiskt territorium. I stället behöver Unifils mandat och ställning stärkas av omvärlden och FN:s säkerhets
råd. Vänsterpartiet menar att Sverige ska verka för etablerandet av en internationell fredsbevarande och/eller fredsframtvingande styrka under FN-mandat i Gaza. Sverige ska även verka för att utöka Unifils FN-mandat i Libanon.
7
Klimat och säkerhetspolitik
Klimatkrisen är ett av våra största säkerhetspolitiska hot. Att arbeta för att motarbeta klimatkrisen är därför samtidigt att arbeta för en fredligare värld. En global temperatur
ökning på 1,5 grader ligger ytterst nära i tid. Nuvarande beslut och åtgärder är otill
räckliga för att vända utvecklingen. Vilka åtgärder som vidtas de närmaste åren är avgörande för hur utvecklingen blir även på lång sikt. Det krävs att alla länder gör sitt yttersta för att uppsatta klimatmål ska nås. Det gäller även Sverige. Dessvärre har den svenska regeringen genomgående visat ett starkt ointresse för att lösa de omfattande klimatproblemen och för att Sverige ska uppnå målen i Parisavtalet. Tvärtom har man inlett en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet och sjösatt åtgärder som drastiskt ökar Sveriges utsläpp. Detta trots att vi vet att effekterna av klimatkrisen är ett av våra största säkerhetspolitiska hot.
Klimatkrisen syns såväl i Sverige som i andra delar av världen. Torka, översväm
ningar och extrema väderhändelser kan dels utgöra direkta hot och dels vara en bidragande faktor och orsak till krig och konflikter. Inte minst visar de återkommande värmeböljorna samt förödande bränder, stormar och översvämningar på många platser i världen tydligt på behovet av åtgärder mot klimatkrisen. Denna utveckling drabbar allra allvarligt flera utvecklingsländer.
Vi ser att även vi som lever i den rika delen av världen nu också påverkas. De senaste
åren har ett mycket stort antal människor dött i klimatrelaterade katastrofer både i Europa och runt om i världen. Det går nästan inte längre att rada upp exempel på länder och områden, för de är alldeles för många.
Arktis är en unik del av vår planet. På få andra ställen på jordklotet har klimat
förändringarna varit så omfattande och fått så dramatiska konsekvenser för både växtliv,
djur och människor. När isen smälter möjliggörs utvinning av de naturresurser som finns
i Arktis och nya transportleder öppnas upp genom nordost- och nordväst
passagerna. Det innebär både nya hot mot miljön och att risken för säkerhetspolitiska spänningar i
regionen ökar. Kina har visat ett allt större intresse för både naturtillgångar och transport
vägar
trots att man helt saknar arktiskt territorium. 2017 färdigställde Ryssland en ny militärbas på den arktiska ögruppen Franz Josef Land. Under båda sina president
perioder har Donald Trump hotat om att ta över Grönland, baserat på öns strategiska läge.
Efter första världskriget togs Spetsbergstraktaten fram, ett fördrag som reglerar Svalbards och Björnöns folkrättsliga och politiska status. I dag är fördraget under
tecknat av drygt 40 stater och det skulle i flera delar kunna vara en förebild för ett framtida avtal om Arktis.
Sverige bör ta initiativ för en konvention för Arktis som innebär en demilitarisering av regionen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet ser med oro på hur stora delar av Norrbotten görs om till ett militärt övningsfält. En ökad övningsverksamhet, oavsett om den sker tillsammans med Nato eller inom Pesco eller andra konstellationer inom EU, riskerar att få negativa konsekvenser såväl för människor och miljö som för viktig näringsverksamhet i området. Läs mer i vår motion Försvarsmakten, klimat och miljö (mot. 2022/23:247).
Klimatkatastrofer har under många år drivit många människor på flykt, men år 2014 var första året som en asylansökan med klimatförändringarna som skäl gick igenom. Det skedde när en familj från ögruppen Tuvalu i Polynesien fick uppehållstillstånd i Nya Zeeland. År 2050 bedömer Internationella organisationen för migration (IOM) att
det kommer att finnas 200 miljoner miljöflyktingar i världen p.g.a. klimat
förändringarna.
Läs mer i vår motion med anledning av skr. 2023/24:59 Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (mot. 2023/24:2815).
Klimatomställningen kräver utfasning av fossil olja och gas. Genom att minska vårt fossilberoende minskar vi också beroendet av import från många av världens diktaturer, som inte sällan lever av inkomster från fossil energi. En stor del av den ryska ekonomin, och därmed finansieringen av kriget i Ukraina, består av inkomster från fossila bränslen
som olja och gas. Energiomställning blir på så sätt också ett sätt att sätta press på världens
diktaturer och samtidigt stärka säkerheten i vårt eget närområde. Den ryska skuggflottan som fraktar olja över Östersjön, består dessutom ofta av fartyg i dåligt skick, och det finns därför också stora risker för allvarliga oljeutsläpp vid våra egna kuster.
Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sveriges säkerhet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Klimat och säkerhetspolitik hör ihop. Klimatkrisens effekter spär på ojämlikheten i världen. Det är viktigt att ett brett säkerhetspolitiskt arbetssätt även inkluderar åtgärder för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, socialt och ekonomiskt såväl som ekologiskt.
8
En feministisk säkerhetspolitik
Kränkningar av kvinnors rättigheter är det vanligaste och mest omfattande brottet mot de mänskliga rättigheterna. Världen över begränsas och hotas kvinnors liv av diskrimi
nerande lagstiftningar och samhällsnormer. Könsdiskriminering är en stor orsak till fattigdom och kvinnor som oftast har det verkliga försörjningsansvaret för familjen
saknar många gånger de mest basala rättigheterna. Kvinnors rättigheter är en förutsättning
för fred, säkerhet och utveckling. Att öka kvinnors möjligheter till utbildning och försörjning bidrar till att förbättra den enskilda kvinnans ställning, främjar jämställdhet i stort och bidrar dessutom till hela samhällets utveckling. Samtidigt är det viktigt att understryka att kvinnor världen över i högsta grad själva är aktörer. Det är därför avgörande att det är kvinnor själva som sätter dagordningen för arbetet med jämställdhet nationellt såväl som internationellt och att Sverige verkar för att kvinnor finns represen
terade och inkluderas i alla former av beslutsprocesser.
Vänsterpartiet vill att alla politikområden vilar på en feministisk grund. Utrikes- och säkerhetspolitiken är inget undantag. Att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna har övergivit den svenska feministiska utrikespolitiken är ett misslyckande.
Krig och väpnade konflikter påverkar kvinnor och män på olika sätt och i olika utsträckning. En fredsprocess som leder till att våldet mot män upphör, innebär inte per automatik att våldet mot kvinnor upphör. Kvinnor och barn är de som drabbas hårdast i en konflikt och betydande resurser måste därför satsas på deras behov av skydd och stöd både under och efter en konflikt. Målet med en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik är alltid att förebygga och förhindra att krig och konflikter överhuvudtaget bryter ut.
Sverige bör i högre utsträckning prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I syfte att konkretisera arbetet med att förebygga väpnade internationella konflikter bör regeringen upprätta en heltäckande handlingsplan för ändamålet samt återkomma med ett förslag på hur arbetet ska organiseras på ett mer effektivt sätt. Detta bör riks
dagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet vill se ett breddat säkerhetspolitiskt begrepp. En feministisk säkerhets
politik kan inte reduceras till att enbart handla om frågor som rör militära angelägen
heter. Utrikespolitiska beslut och internationella handelsavtal och handelsvägar är exempel på avgörande faktorer som kan både möjliggöra eller hindra fred och stabilitet och säkra eller försvaga kvinnors rättigheter.
Alla beslut inom försvars-, säkerhets- och biståndspolitiken ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Kvinnors deltagande ska inte vara villkorat eller tillfälligt. För att bygga verklig och hållbar jämställdhet krävs att kvinnor aktivt kan delta på alla samhällsnivåer. Genus
perspektivet ska genomsyra alla områden, oavsett om det handlar om infrastruktur
satsningar, handelsavtal eller vapenexport. Arbetet ska vara målstyrt och möjligt att utvärdera och följa upp.
Eftersom säkerhetshot mot kvinnor sällan finns med på den säkerhetspolitiska agendan vill Vänsterpartiet förändra säkerhetsbegreppet till att även inkludera kvinnors säkerhet. Brist på makt, inflytande och rörelsefrihet, brist på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), samt mäns våld mot kvinnor är viktiga säkerhetsfrågor både nationellt och internationellt. När högerextrema och konservativa krafter vinner mark äventyras kvinnors grundläggande rättigheter. Det handlar om rätten till sin egen kropp, bristande tillgång till preventivmedel och sexualupplysning, bristande mödravård och starka begränsningar i aborträtten. Det är centrala hinder för utveckling och fattig
domsbekämpning. Därför ska t.ex. rätten till fri abort ses som en viktig säkerhetspolitisk fråga. Läs mer i vår motion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik (mot. 2021/22:449).
Sveriges regering bör intensifiera arbetet med att främja en jämställd fördelning av makt i världen och att kvinnor aktivt uppmuntras och stärks i sin strävan att nå politisk makt på olika nivåer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige bör inom FN verka för att resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet får genomslag i samtliga resolutioner som säkerhetsrådet behandlar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
9
Pressfrihet och kampen mot propaganda
Att oberoende media kan verka fritt är en grundpelare i varje demokrati. I kris och i krig är tillgången till tillförlitlig information oerhört viktig. Organisationen Reportrar utan gränser (RSF) noterar i sitt årliga pressfrihetsindex 2025 en historisk nedgång i pressfriheten runt om i världen. I hälften av världens länder är villkoren för journalister dåliga. Mindre än en procent av världens befolkning lever i något av de sju länder som kan anses ha god pressfrihet. Den absolut farligaste platsen för journalister är Gaza där den israeliska militären genom bombningar och systematiska attacker har dödat över 200 journalister sedan den 7 oktober 2023. Förutom inskränkningar i pressfriheten märks hur medier runt om i världen kämpar med sin ekonomiska överlevnad. RSF beskriver detta som ett avgörande ögonblick för både medier och demokrati.
I Sverige är public service-företagen centrala för beredskap, säkerhet och för att motverka desinformation. I länder med ett demokratiskt underskott kan istället sociala medier fylla en viktig funktion för att decentralisera informationsflödet och sprida viktig information.
Spridning av desinformation och ”fake news” leder till populism, politikerförakt och en försvagad demokrati och tillit till samhället och dess företrädare. Många gånger leder denna typ av desinformation också till ökad rasism, hat och risk för våld mot utsatta grupper i samhället. Propaganda är en central beståndsdel i psykologisk krigföring och inte minst i hybridkrigföring. Genom att försöka påverka sin egen befolkning, invånare i andra länder, makthavare eller andra kan man få igenom sin agenda utan att behöva sätta in militära medel. Eller så kan propagandan vara ett sätt att kratta manegen inför ett angrepp. Ett tydligt exempel är krigspropagandan i samband med Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina.
Vänsterpartiet menar att utvecklingen med trollfabriker, propaganda och desinforma
tion måste motarbetas. Användningen av dessa metoder behöver fördömas och lyftas i Sveriges diplomatiska kontakter med andra länder.
Regeringen bör i kontakter med länder som finansierar trollfabriker, såsom t.ex. Ryssland, Turkiet och Kina, tydligt markera mot sådana metoder och kräva ett stopp på det statliga stödet till dessa aktiviteter. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Läs mer i vår motion Cybersäkerhet (mot. 2023/24:461).
10
Ett starkt FN
FN är den viktigaste internationella organisationen för frågor som rör konflikter, säkerhet
och nedrustning, även om FN också har brister som måste åtgärdas. Vänsterpartiets önskan är att FN ska stärkas. För att marginalisera inflytandet för länder med ett demokratiskt underskott behöver länder som Sverige ta ett större ansvar för att föra FN i en demokratisk riktning.
Sverige är den största givaren till flera av FN:s utvecklingsfonder och program. Bland de FN-organ som får mest svenskt bistånd finns UNDP, Unicef och UNHCR. Det finns en lång historia av starka relationer mellan Sverige och FN med dess institutioner samt en hög tilltro till deras förmåga att bedriva utvecklingsarbete.
Det multilaterala samarbetet och biståndet utmanas av nationalistiska och reaktionära strömningar runt om i världen. Att Sverige går samma väg och minskar kärnstödet sänder dåliga signaler till andra länder. Läs mer i vår motion om Vänsterpartiets syn på svensk utvecklings- och biståndspolitik (mot. 2025/26:2818).
Vänsterpartiet vill att Sveriges försvarsmakt ska kunna hjälpa till internationellt och
vid behov agera fredsbevarande i andra delar av världen. Vi värnar folkrätten, mänskliga
rättigheter, solidaritet och konfliktförebyggande insatser. Det svenska försvaret deltar i internationella insatser, inte för att kriga, utan för att vara med och säkra fred och bygga upp samhällen tillsammans med stora civila insatser med bistånd och utvecklingsarbete. Genom folkrätten har FN en särställning som det organ som kan ge mandat till interna
tionella militära insatser på folkrättslig grund. Vänsterpartiets önskan är att FN ska ha kapacitet och förmåga att genomföra alla internationella insatser själva. För att FN som organisation och dess fredsbevarande insatser ska stärkas krävs att de enskilda staterna arbetar för att så ska ske.
Det är viktigt att Sverige agerar både nationellt och internationellt för att förbättra arbetet med FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och resolution 1820 om sexuellt våld i väpnad konflikt, samt att det sker kontinuerlig utbildning om jämställdhet och arbetet mot sexuellt våld. Förutom en ökad andel kvinnor i fredsfrämjande insatser måste det finnas ett genusperspektiv på de internationella insatserna och framför allt ett aktivt arbete mot sexköp och sexuellt utnyttjande av kvinnor och flickor.
Regeringen bör i kontakt med berörda myndigheter säkerställa att det finns tillgänglig
information och nödvändiga rutiner för att möjliggöra uppgiftslämnande gällande sexuellt
våld, sexuella trakasserier eller liknande missförhållanden för anställda inom Försvars
makten oavsett arbetsplats. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser ska ha en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325 samt kontinuerlig utbildning om densamma. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
För vidare läsning se vår motion En feministisk utrikes- och säkerhetspolitik (mot. 2021/22:449).
11
Kärnvapennedrustning
I år är det 80 år sedan atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki med fasans
fulla konsekvenser. Kärnvapen är ett fruktansvärt massförstörelsevapen. De direkta och långsiktiga effekterna av ett enda kärnvapen är oerhörda och i sig skäl nog att förbjuda
dem. Konsekvenserna vid ett kärnvapenkrig är så omfattande att hela jordklotet påverkas
med en kraftig avkylning, missväxt och massdöd. Kärnvapen kan inte likställas med konventionella vapen.
I sin årsbok för 2025 skriver fredsforskningsinstitutet Sipri att perioden med minsk
ningar av kärnvapen verkar ha nått sitt slut. Istället finns tecken på en ny kärnvapen
upprustning.
Sipri menar att riskerna troligen är
”allvarligare och mer varierande”
nu än förra gången världen upplevde en kapprustning.
I och med Sveriges inträde i Nato den 7 mars 2024 förändrades i praktiken den svenska hållningen till kärnvapen. Kärnvapen är en bärande del av Nato, och Nato är en kärnvapenallians i bemärkelsen att amerikanska kärnvapen utgör den yttersta garantin
för de allierades säkerhet. Ett medlemskap i Nato innebär ett åtagande till organisationens
kärnvapendoktrin.
Sverige hade från början kunnat vara tydligt med att vi inte kommer att tillåta kärn
vapen på svenskt territorium. Istället har regeringen varit tydliga med att Sverige fullt ut står bakom Natos kärnvapenpolicy.
Sverige ska vara ett land som står upp mot kärnvapen. Som arbetar aktivt med ökad kontroll och nedrustning. Sverige ska ta alla tillfällen att arbeta för att FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW) ska bli verklighet. Sverige bör också arbeta för kärnvapenfria zoner.
Vänsterpartiet har länge drivit att Sverige ska införa en lagstiftning som likt den finska
gör det tydligt att vi inte accepterar användningen av atombomber och andra kärnvapen. I vår motion Säg upp DCA-avtalet med USA (mot. 2025/26:102) yrkar vi på att Sverige
bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och transitering av kärn
vapen
på svenskt territorium i både freds- och krigstid. Vänsterpartiet har åter
kommande föreslagit att Sverige i sitt Natomedlemskap ska sätta upp förbehåll om kärn
vapen, något som både den tidigare socialdemokratiska och den nuvarande moderatledda
regeringen med stöd av Sverigedemokraterna avvisat.
Sverige ska omgående signera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige bör driva på för kärnvapenfria zoner i Norden och i vårt närområde. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Sverige ska inte ingå i Nuclear Planning Group inom Nato. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Läs mer i vår motion Ett kärnvapenfritt Sverige (mot. 2024/25:55).
12
Vapenexport och vapenimport
Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning i världen och ett land som fördömer varje brott mot de mänskliga rättigheterna, oavsett var, av vem eller med vilka motiv de begås. Sverige har alla möjligheter att vara en sådan röst, men då krävs det att vi slutar beväpna auktoritära regimer och stater som begår allvarliga och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Om vi inte gör det är vi inte trovärdiga i vårt arbete för mänskliga rättigheter, global nedrustning, fred och jämställdhet. Vapen
handel är en politisk handel och måste hanteras som en sådan. Säkerhetspolitiska aspekter måste beaktas och det gäller export såväl som import. Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att Sverige, trots medlemskapet i Nato, har egna nationella lagar för exportkontroll, beslutade av Sveriges riksdag utifrån de krav som Sverige vill ha.
Bland köparna av svenska vapen under 2024 återfinns en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår allvarliga och omfattande brott mot de mänskliga rättig
heterna. Ett exempel är hur Sverige trots Israels folkmord i Gaza handlar med krigs
materiel med Israel. Sverige både exporterar och importerar krigsmateriel därifrån. Sverige bör omedelbart upphöra med all vapenhandel med Israel. Läs mer i vår motion om Israels ockupation av Palestina och folkmord i Gaza (mot. 2025/26:3440).
Sverige är ett av få jämförbara länder som saknar lagstiftning om vapenimport. I Sverige finns inte ens någon rapporteringsskyldighet för import av krigsmateriel, vare
sig för svenska myndigheter eller för näringslivet. I en tid när det militära försvaret stärks
och andelen utländska vapeninköp kraftigt ökar bör Sverige ha en lagstiftning om vapen
import
som främjar svenska intressen och svensk försvarsförmåga. Svenska intressen handlar dels om produkter som kan produceras i Sverige, leveranskedjor och andra aspekter av avstånd till leverantörer och länder som icke-politiskt önskvärda att importera ifrån.
Regeringens hyckleri är tydligt. Det går inte att i ena stunden prata om vikten av demokrati och mänskliga rättigheter och i andra stunden handla med vapen med några av världens mest auktoritära länder, oavsett hur viktig den enskilda exporten eller importen är för försvarsindustrin baserad i Sverige eller för våra relationer inom Nato.
Läs mer om Vänsterpartiets syn på vapenexport i vår riksdagsmotion med anledning av skr. 2024/25:114 Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (mot. 2024/25:3405) och i vår motion med anledning av regeringens skrivelse 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete (mot. 2025/26:54).
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Hanna Gunnarsson (V)
Tony Haddou (V)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Isabell Mixter (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Håkan Svenneling (V)