Jämförelse 3bf220a6822148d5a7e2316f Underlagets kontrollsumma: 2ecda2ca2f4b9349c6a99223425e9d1527f8612ec08273ae2760f72024224c75 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021495: Återuppbyggnad av Irak och Syrien === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021495 Motion till riksdagen 2022/23:1495 av Yusuf Aydin (KD) Återuppbyggnad av Irak och Syrien Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka genom FN och EU för återuppbyggandet av kristna områden i Irak och Syrien samt andra etnoreligiösa minoriteters områden i dessa länder och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under 2014 tvingades ursprungsbefolkningar, de kristna folkgrupperna syrianer, kaldéer och assyrier, med våld bort från sina områden vid Nineveslätten i Irak och norra Syrien av den islamistiska terroristgruppen IS. Kristna invånare i dessa områden tvingades på flykt och de flesta är fortfarande internflyktingar eller i närliggande länder men vill återvända till sina områden. De ställdes inför ultimatum av den islamistiska terrorgruppen Islamiska staten att antingen konvertera till islam eller att bli dödade. Hundratusentals kristna valde att lämna sin egendom och fly till den kurdiska regionen i norra Irak, till andra delar av Syrien men även till Libanon och Turkiet. Övergreppen på kristna invånare och jezidier är erkända som folkmord av EU-parlamentet, kongressen i USA och flera andra nationella parlament. Dessutom har EU i ett resolutionsbeslut kommit fram till att de kristna folkgrupperna i Irak behöver en fredad zon på Nineveslätten för att de ska kunna återvända till sina hemtrakter i trygghet och för att rädda kristenhetens fortsatta existens i Irak. Det krävs nu en återuppbyggnad av förstörda hus, vägar, sjukhus, skolor och annan infrastruktur för att möjliggöra ett återvändande för flyktingar samt att man säkerställer tryggheten i området. FN och EU bör avsätta riktade medel för dessa områden för att möjliggöra återvändandet av kristna och andra minoriteter på flykt. Inte minst bör FN:s utvecklingsfond och EU aktivera flera utvecklingsprojekt för detta ändamål. De kristna invånarna som flytt har hopp om att flytta tillbaka och bo i sina ur ­ sprungsområden. De ber nu omvärlden om stöd för att återuppbygga skolor, sjukhus, vårdcentraler, bostäder, infrastruktur samt de religiösa och kulturhistoriska byggnader som har förstörts. En återuppbyggnad kommer att bringa de drabbade hopp om ett nytt liv och påskynda återvändandet. Det krävs en mer internationellt samordnad satsning för att kristna och andra etnoreligiösa minoriteter ska kunna överleva och ha en framtid i Irak och Syrien. Det finns hundratusentals kristna och andra minoriteter som antingen är internflyktingar eller flyktingar i Turkiet, Libanon och Jordanien som ska kunna återvända hem. Därför ska Sverige verka för att FN och EU ska rikta olika utvecklingsinsatser för en åter ­ uppbyggnad av dessa områden i Irak och Syrien. Yusuf Aydin (KD) === HD022002: Bistånd till förföljda kristna och utsatta minoriteter === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022002 Motion till riksdagen 2025/26:2002 av Yusuf Aydin (KD) Bistånd till förföljda kristna och utsatta minoriteter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en del bistånd bör kanaliseras via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den kristna närvaron i Mellanöstern, främst i Syrien och Irak har de senaste 20 åren minskat med närmare 80 procent till följd av krig och förtryck. Det finns dock fort ­ farande en minoritet kvar i Mellanöstern, men denna grupp lever under svåra omständig ­ he ter, som internflyktingar eller i sina ursprungsområden. För att långsiktigt överleva behöver de omvärldens stöd. År 2003, före USA:s invasion av Irak, fanns ca 1,4 miljoner kristna invånare i landet: syrianer, kaldéer, assyrier, armenier osv. Efter diktator Saddam Husseins fall hamnade landet i ett politiskt kaos där ett flertal väpnade grupperingar inledde konflikter som drabbade många minoriteter i landet, däribland kristna. År 2014 ockuperade terrorgruppen Islamiska Staten (IS) stora delar av Irak och de kristna områdena i Nineveprovinsen, Mosul, liksom yazidiernas område Sinjar, blev hårt drabbade av islamistisk terror. Med våld fördrevs över 200 000 kristna invånare från staden Mosul och Nineveprovinsen på bara några dagar. Detta folkmord är ett konstaterat faktum som EU-parlamentet och många nationella parlament erkänt. I dag finns omkring 250 000 kristna invånare i Irak, och de flesta är flyktingar i den kurdiska regionen och vill återvända till sina områden. Detta gäller även de tusentals kristna irakiska flyktingar som finns i Turkiet, Libanon och Jordanien. Inbördeskriget i Syrien har pågått sedan 2011. Hundratusentals människor har blivit dödade, och miljontals människor är nu på flykt både i Syrien och i angränsande länder. En del av dessa människor har lyckats fly till Europa och Sverige, men de allra flesta är kvar i den krigsdrabbade regionen. Situationen i Syrien har utvecklats till en av världens svåraste humanitära kriser. Bristen på humanitär hjälp är stor och behoven omfattande i både Syrien och Irak. När nu den tidigare brutala Assadregimen har fallit finns det möj ­ lighet för en väg framåt. Detta försvåras dock av att det internationella humanitära stöd som sänds via etablerade organisationer i Irak och Syrien inte kommer de kristna folk ­ grupperna till del. Sverige är en stor och generös biståndsgivare både när gäller humanitärt stöd och ut ­ vecklingsbistånd. Mycket av biståndet går via olika FN-organisationer, bilaterala sam ­ arbeten samt civilsamhället. Trots detta når inte hjälpen alltid fram till de mest utsatta. Därför är det viktigt att se över nya kanaler, så att biståndet når fram till fler behövande. Ett exempel är via de etablerade kyrkor och lokala organisationer som finns på plats i regionen och som har fungerande hjälpinsatser. Dessa har oftast bäst förutsättningar att agera på plats, identifiera behoven och tillhandahålla effektiv hjälp till förföljda kristna. USA:s biståndsmyndighet (USAID) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har tidigare beslutat att öka biståndet till religiösa och etniska minoriteter i Irak för att hjälpa dem att återvända till sina hem som de tvingats fly ifrån, där en del öronmärkts till trosbaserade och andra organisationer som hjälper till för att möta behoven hos utsatta etnoreligiösa minoriteter i Nineveprovinsen. Även Sverige bör öronmärka och kanalisera en mindre del av det svenska biståndet till förföljda kristna och andra utsatta minoriteter via kyrkor och andra lokala ideella organisa ­ tioner i Mellanöstern, men också i andra delar av världen där kristna förföljs och befinner sig i utsatta situationer. Genom att öronmärka biståndet till förföljda kristna kan Sverige säkerställa att hjälpen når fram till dem som verkligen behöver den. Yusuf Aydin (KD)