Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1637 av Lawen Redar (S) Frigivande av Dawit Isaak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få Dawit Isaak frigiven och tillkännager detta för regeringen. Motivering I år har det gått 23 år sedan den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak frihets ­ berövades i Eritrea. Inga offentliga anklagelser har ännu framförts mot honom, inte heller har någon rättegång hitintills hållits. Eritrea har konsekvent genom alla år vägrat svenska konsulära företrädare tillträde till Isaak. Det åligger den svenska regeringen och Sveriges riksdag att fortsatt uppmärksamma hans fall och vidta nöd ­ vändiga åtgärder för hans frisläppande. Bakgrund Dawit Isaak är journalist, författare och dramatiker. Han föddes den 27 oktober år 1964 i Asmara, Eritrea, och kom till Sverige som asylsökande flykting från kriget år 1986. Eritrea var fram till år 1993 en del av Etiopien, vilket är orsaken till att Isaak i början hade ett etiopiskt medborgarskap (SOU 2022:55 Granskning av arbetet med att försöka uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai, kap. 4, s. 44). Isaak hamnade i Lerums kommun i Västra Götaland och fick svenskt medborgar ­ skap år 1992. När Eritrea blev självständigt återvände Isaak till sitt forna hemland. Han startade en barnteatergrupp och blev så småningom delägare i landets första oberoende tidning Setit. De första åren arbetade han som oberoende reporter. När kriget mot Etiopien bröt ut återvände Isaak till Sverige av säkerhetsskäl. Familjen bosatte sig i Göteborg. År 2001 reste Isaak på nytt till Eritrea för att rapportera om händelserna. I april år 2001 startades ett politiskt initiativ för att få Eritreas president Isais Afwerki att verka för rättvisa val, yttrandefrihet, fria mediers möjlighet att granska makten samt frigivning av fängslade meningsmotståndare. Initiativet, som kallas G15-gruppen, fick ett stort genomslag (SOU 2022:55, se not 1, kap. 4, s. 56–73). Den 18 september 2001 arresterades elva av medlemmarna i G15-gruppen efter publicering av krav på objektiv utvärdering av de händelser som föranlett gränskriget med Etiopien. Än idag är det okänt var medlemmarna i G15-gruppen befinner sig eller om de är vid liv (FN:s särskilda undersökningskommission för de mänskliga rättigheterna i Eritrea [Commission of Inquiry, CoI], rapport den 5 juni 2015, A/HRC/29/CRP.1). I samband med arresteringarna genomfördes militär husrannsakan hos journalister och företrädare för organisationer som verkat i demokratifrämjande syfte. Den 23 september 2001 frihetsberövades Isaak i sitt hem i Asmara (Reportrar utan gränser, Dawit Isaak https://www.reportrarutangranser.se/dawit/). Den 19 november 2005 frisläpptes Isaak. Glädjebudskapet spreds snabbt i Sverige och omvärlden. Isaak hann korrespondera med sin familj i Göteborg och berättade då att han lider av högt blodtryck men att han efter omständigheterna mår bra. Dessvärre visade det sig att uppgifterna om frisläppande hade baserats på ett missförstånd då Isaak varit sjuk och förts till sjukhus för kontroll. Avsikten från eritreanska myndigheter var att återföra honom till fängelset, vilket skedde efter två dagar. Enligt Eritreas informationsminister AliAbdu hade Isaak enbart fått permission ur fängelset för en hälsokontroll. Ännu har Isaak inte åtalats inför domstol. Rätten att omedelbart inför domare få sin sak prövad, särskilt mot bakgrund av att Isaak varit frihetsberövad i snart två decennier, har föranlett skarp internationell kritik. Under lång tid har det varit okänt för omvärlden huruvida Isaak är vid liv i brist på möjlighet till besök eller korrespondens. I augusti 2021 uttalade två FN-experter inom mänskliga rättigheter, däribland Mary Lawlor, FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarare, att de är mycket oroade över Isaaks situation. Ett krav som ställdes i uttalandet var att Eritrea omedelbart skulle uppvisa att han levde i Eiraeirofängelset. Eritrea avser dock att fortsättningsvis hålla Isaak frihetsberövad. Arbetet med att uppnå frigivning av Dawit Isaak Regeringen beslutade den 10 juni 2021 (dir. 2021:40), efter ett tillkännagivande från riksdagen (rskr. 2020/21:160), att tillsätta en kommission med uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai. Granskningskommissionens betänkande Granskning av arbetet med att försöka uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai redovisades i oktober 2022 och avser tiden från frihetsberövandet till riks ­ dagens beslut om tillkännagivande till regeringen. Granskningskommissionens sammanställning visar ett gediget engagemang från regeringen, Utrikesdepartementet och utlandsmyndig ­ heterna. Granskningskommissionen har även lämnat synpunkter på ärendets hantering, dokumentation och rättsliga prövning. De eritreanska reaktionerna på de svenska insatserna i Isaaks fall har främst handlat om hans eritreanska medborgarskap. Eritreanska myndigheter hävdar att Isaak tagit sig in i landet med hjälp av ett eritreanskt identitetskort som också använts för att få en nationell journalistlicens. Med anledning av det hävdar Eritrea att Wienkonventionens regler inte är tillämpliga och att Sverige inte kan hävda hans svenska medborgarskap. När det gäller behandlingen i fängelse menar eritreanska myndigheter att han behandlas väl och att han ges nödvändig vård (SOU 2022:55, se not 1, kap. 4, s. 74). Granskningskommissionens utvärdering visar att regeringen, Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna lagt ner stora resurser på att uppnå frigivning av Isaak. Sedan 2003 har en Stockholmsbaserad ambassad till Eritrea inrättats som drivit fallet och tagit fram strategier och åtgärder. Sverige har under åren försökt att bredda och fördjupa relationerna med Eritrea i syfte att nå landets politiska ledning och föra samtal om Isaaks fall. I och med att Isaak är svensk medborgare har Wienkonventionen om konsulära förbindelser hävdats från svensk sida, om rätt till tillträde (SOU 2022:55, se not 1, kap. 6, s. 106). Slutsats Ännu har svenska företrädare och myndighetspersonal inte fått besöka Isaak i fängelset. De eritreanska myndigheterna hänvisar till att Isaak är eritreansk medborgare och anser att hans fall utgör en intern angelägenhet, medan det rättsligt står klart att Isaak är en svensk medborgare som är utsatt för kränkningar av sina mänskliga rättigheter. I takt med Eritreas fortsatta auktoritära utveckling tycks arbetet med frisläppandet av Isaak försvåras. Den senaste gången korrespondens skedde i Isaaks fall på utrikes ­ minister ­ nivå var i december 2020 mellan dåvarande utrikesminister Ann Linde och Eritreas utrikesminister. Trots detta måste den svenska regeringen i alla sina ansträngningar fortsatt verka för ett frisläppande av Dawit Isaak. Lawen Redar (S)

Motion till riksdagen 2025/26:2794 av Lawen Redar (S) Frigivning av Dawit Isaak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att Dawit Isaak friges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Det har nu gått 24 år sedan den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak frihets ­ berövades i Eritrea. Han har aldrig åtalats, aldrig fått sin sak prövad i domstol och inga officiella anklagelser har någonsin presenterats mot honom. Eritrea har konsekvent vägrat ge svenska konsulära företrädare tillträde till Isaak och hans rättigheter har systematiskt kränkts. Att en svensk medborgare hålls fängslad utan rättegång i snart ett kvarts sekel är ett allvarligt brott mot grundläggande mänskliga rättigheter och mot internationell rätt. Det är därför av största vikt att Sveriges regering, i nära samverkan med EU, FN och andra internationella aktörer, fortsätter och intensifierar arbetet för att Dawit Isaak ska friges. Bakgrund Dawit Isaak är journalist, författare och dramatiker. Han föddes den 27 oktober 1964 i Asmara, Eritrea, och kom till Sverige som asylsökande flykting 1986. Han bosatte sig i Lerums kommun och blev svensk medborgare 1992. När Eritrea blev självständigt återvände Isaak och engagerade sig i kulturliv och oberoende journalistik. Han var delägare i Eritreas första oberoende tidning, Setit. I september 2001, efter att den så kallade G15-gruppen öppet kritiserat regimen och krävt demokratiska reformer, slog regeringen hårt mot oppositionella och oberoende medier. Den 23 september 2001 greps Dawit Isaak i sitt hem i Asmara. Sedan dess har han suttit frihetsberövad utan rättegång. År 2005 rapporterades felaktigt att Isaak frisläppts, men det visade sig att han enbart förts till sjukhus för vård och därefter återförts till fängelse. Sedan dess har Eritrea fortsatt att förneka Sverige och omvärlden insyn i hans situation. Internationella organisationer såsom FN:s människorättsråd och Reportrar utan gränser har gång på gång krävt att Dawit Isaak ska friges. FN:s särskilda rapportörer har uttryckt stark oro för hans hälsa och påpekat att han hålls under förhållanden som sannolikt innebär tortyr och omänsklig behandling. Arbetet för frigivning Den svenska regeringen har under lång tid lagt ner stora resurser på att uppnå Isaaks frigivning. En särskild granskningskommission (SOU 2022:55) har utvärderat insatserna fram till 2021 och konstaterade att betydande diplomatiska ansträngningar gjorts, men utan att ge resultat. Trots att Eritrea hävdar att Isaak enbart är eritreansk medborgare och därmed står utanför Sveriges konsulära rättigheter, är det rättsligt fastställt att han är svensk med ­ borgare och därmed har rätt till svenskt skydd. Sverige har också åberopat Wien ­ konventionen om konsulära förbindelser. Sedan september 2024 är Maria Malmer Stenergard (M) Sveriges utrikesminister. Det är viktigt att frågan om Dawit Isaak fortsatt ges högsta prioritet på regeringsnivå och i Sveriges internationella kontakter, inte minst inom EU och FN. Slutsats Att Dawit Isaak hålls fängslad utan rättegång efter 24 år är en av de mest allvarliga och långvariga kränkningarna av en svensk medborgares rättigheter i modern tid. Eritrea fortsätter att hävda att frågan är en intern angelägenhet, men det internationella sam ­ fundet har tydligt markerat att fallet rör fundamentala mänskliga rättigheter. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att under ledning av utrikesminister Maria Malmer Stenergard med all kraft fortsätta arbetet för Dawit Isaaks frigivning, i nära samarbete med internationella partners. Sverige måste outtröttligt använda alla till ­ gängliga diplomatiska medel för att verka för att Dawit Isaak återfår sin frihet. Lawen Redar (S)