RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Statens finansiella ansvar vid fördyringar av statliga infrastrukturprojekt

2023/24 · HB021663 · Mattias Jonsson (S); Johan Büser (S)

Original hos Riksdagen

B · Statens finansiella ansvar vid fördyringar av statliga infrastrukturprojekt

2025/26 · HD021940 · Mattias Jonsson (S); Johan Büser (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.796 · ämneslikhet 0.996. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.972A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Trafikverkets ansvar vad gäller finansiering av statliga infrastrukturprojekt där förseningar och fördyringar uppstår och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Trafikverkets ansvar vad gäller finansiering av statliga infrastrukturprojekt där förseningar och fördyringar uppstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 340 ord · B 318 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1663 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S) Statens finansiella ansvar vid fördyringar av statliga infrastrukturprojekt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Trafikverkets ansvar vad gäller finansiering av statliga infrastrukturprojekt där förseningar och fördyringar uppstår och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ingen göteborgare har undgått byggandet av Västlänken och debatten om densamma. Projektet har varit omdiskuterat lokalt men även nationellt i över ett decennium. Orsaken kring att debatten har varit långvarig är att ungefär hälften av projektet bekostas av berörda kommuner och regionen trots att staten vanligtvis brukar finansiera så pass vital infrastruktur – ett val den dåvarande alliansregeringen gjorde och göteborgarna fick därmed ta ett stort ekonomiskt ansvar genom skattsedeln och trängselskatt. Nu, över tio år senare, har byggandet startat. Samtliga fyra stationer belägna i inner ­ staden har påbörjats och har stor inverkan på möjligheten att ta sig runt i staden. För göteborgarnas mobilitet på kort sikt är det av yttersta vikt att tidsplanerna håller och på lång sikt är det självklart av yttersta vikt att projektet färdigställs för att bygga ihop arbetsmarknadsregionen. Under våren 2022 inkom det rapporter om att entreprenören för stationen i Haga dras med ökande kostnader och försenad tidsplan med krav att få ytterligare medel av Trafikverket. Nu har Trafikverket sagt upp denna entreprenör och bygget står helt still. Senare under året meddelar Trafikverket att samtliga stationer kommer bli försenade och dyrare än budgeterat. Frågan om vilken part och på vilket sätt finansiering ska se ut för ett färdigställande är i skrivande stund oklar. Göteborgarna har, genom den av riksdagen beslutade trängselskatten, redan tagit ett ovanligt och stort ekonomiskt ansvar för byggandet av Västlänken. Infrastruktur av den här skalan är en riksangelägenhet och ytterst statens ansvar. Därför behöver en översyn göras och nya regelverk komma på plats dels för att säkerställa att Västlänken färdig ­ ställs utan att ytterligare belasta göteborgare, dels för att det som göteborgare har utsatts för inte ska hända igen. Mattias Jonsson (S) Johan Büser (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:1940 av Mattias Jonsson och Johan Büser (båda S) Statens finansiella ansvar vid fördyringar av statliga infrastrukturprojekt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Trafikverkets ansvar vad gäller finansiering av statliga infrastrukturprojekt där förseningar och fördyringar uppstår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Ingen göteborgare har undgått byggandet av Västlänken och debatten om densamma. Projektet har varit omdiskuterat lokalt men även nationellt i över ett decennium. Orsaken kring att debatten har varit långvarig är att ungefär hälften av projektet bekostas av berörda kommuner och regionen trots att staten vanligtvis brukar finansiera så pass vital infrastruktur – ett val den dåvarande alliansregeringen gjorde, och göteborgarna fick därmed ta ett stort ekonomiskt ansvar genom skattsedeln och trängselskatt. Nu, över tio år senare, har byggandet startat. Samtliga fyra stationer belägna i innerstaden har påbörjats och har stor inverkan på möjligheten att ta sig runt i staden. För göteborgarnas mobilitet på kort sikt är det av yttersta vikt att tidsplanerna håller och på lång sikt är det självklart av yttersta vikt att projektet färdigställs för att bygga ihop arbetsmarknadsregionen. Under våren 2022 inkom det rapporter om att entreprenören för stationen i Haga dras med ökande kostnader och försenad tidsplan med krav att få ytterligare medel av Trafikverket. Nu har Trafikverket sagt upp denna entreprenör och bygget står helt still. Senare under året meddelar Trafikverket att samtliga stationer kommer bli försenade och dyrare än budgeterat. Frågan om vilken part och på vilket sätt finansiering ska se ut för ett färdigställande är i skrivande stund oklar. Göteborgarna har, genom den av riksdagen beslutade trängselskatten, redan tagit ett ovanligt och stort ekonomiskt ansvar för byggandet av Västlänken. Infrastruktur av den här skalan är en riksangelägenhet och ytterst statens ansvar. Därför behöver en översyn göras och nya regelverk komma på plats för att säkerställa att Västlänken färdigställs. Mattias Jonsson (S) Johan Büser (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag