Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2024/25:158 Upphävande av lagen om strukturfondspartnerskap
2024/25 · HC023421 · Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort
2025/26 · HD02272 · Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.013 · ämneslikhet 0.435. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen avslår propositionen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ny proposition med en lagstiftning som är förenlig med EU-rätten och som säkerställer den decentraliserade beslutsmakten och partnerskapet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen avslår proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra utvinning av uran som en biprodukt ur annan mineralutvinning och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 584 ord · B 566 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:3421
av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
med anledning av prop. 2024/25:158 Upphävande av lagen om strukturfondspartnerskap
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår propositionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med en ny proposition med en lagstiftning som är förenlig med EU-rätten och som säkerställer den decentraliserade beslutsmakten och partnerskapet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Propositionen från regeringen bygger på den utredning som tillsattes 2021 med syftet att se över hantering av EU-medel i Sverige för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering av sådana medel. År 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv för att förlänga utredningstiden och den presenterades 2024.
Bakgrunden till detta är att det framkommit kritik från EU-kommissionen om hur Sverige hanterar sitt system för det regionala strukturfondspartnerskapet och att den rättsliga konstruktionen inte följer vissa EU-rättsliga krav. Liknande kritik har fram
kommit från Riksrevisionens rapport från 2020 där man även lyfter samordnings
svårigheter mot bakgrund av att systemet innebär att beslutsprocessen är uppdelad mellan strukturfondspartnerskapet och de förvaltande myndigheterna.
Centerpartiet delar kritiken som handlar om att det nuvarande systemet inte är förenligt med EU-rätten och att det finns oklarheter i förhållande till svensk konstitu
tionell rätt och förvaltningsrätt samt att förutsättningarna för att genomföra programmen effektivt brister. Delar av denna kritik har de olika strukturfondspartnerskapen redan hanterat och regeringens förslag att ta bort lagen om strukturfondspartnerskap helt kommer att få andra långtgående konsekvenser. Det innebär att det kommer att ske en centralisering av fördelningen av medel och den demokratiska legitimiteten kommer att försvåras. EU-förordningen är tydlig med att genomförandet av EU-fonderna ska ske i ett omfattande partnerskap mellan fyra samhällssektorer såsom offentlig sektor, närings
liv, akademi och civilsamhälle. Detta är något som flera remissinstanser även lyft, bl.a. flertalet regioner och Strukturfondspartnerskapet själva.
EU:s partnerskapsprincip innebär att genomförande av ERUF och ESF plus ska verka i enlighet med principen om flernivåstyre och med en nedifrån-och-upp-strategi. Men detta lagförslag innebär i praktiken att fördelningen av medlen kommer att centraliseras till staten via de förvaltande myndigheterna och det finns en risk att medlen politiseras som de gjort i andra medlemsländer. I dag är partnerskapsprincipen central och genom att regionerna har ett stort inflytande över prioriteringarna bland de inkomna ansökningarna kan insatserna bli regionalt anpassade och förankrade till det lokala behov som finns.
Sedan 1999 har det pågått en demokratireform av det svenska flernivåsystemet och numera har samtliga regioner ett likalydande ansvar för länets utveckling och tillväxt enligt lagen (2010:630) om det regionala utvecklingsansvaret. Det regionala utveck
lingsuppdraget innebär att ta ansvar för att den samlade finansieringen kanaliseras till de insatser som man gemensamt prioriterat utifrån den lokala och regionala kunskapen och kännedomen. Regeringens förslag kommer att försvåra regionernas möjlighet att genomföra sitt uppdrag. Det är viktigt att det sker en samverkan med regionerna genom hela utlysningsprocessen, från riktning till utlysningstexter, mobilisering, samråd, beslut och uppföljning. Centerpartiet anser att genom mindre justeringar inom ramen för lagen skulle man kunna få till de ändringar som behövs för att följa de EU-rättsliga krav som finns utan att inskränka regionernas inflytande.
Enligt propositionen ska lagförslaget träda i kraft redan i augusti 2025, vilket är mitt i nuvarande planperiod. Centerpartiet menar att om regeringens förslag röstas igenom i riksdagen bör regeringen överväga att skjuta fram tidsplanen till 2028 då en ny programperiod börjar. Detta för att inte viktiga projekt ska falla mellan stolarna och för att ha längre tid på sig för att kunna implementera den nya organisationen.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:272
av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
med anledning av prop. 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2024/25:203 Förbudet mot utvinning av uran tas bort.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra utvinning av uran som en biprodukt ur annan mineralutvinning och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Centerpartiet står fast vid att förbudet mot utvinning av uran ska finnas kvar i Sverige. Centerpartiet ser med oro på att borttagandet av förbudet tillsammans med ett potentiellt borttagande av det kommunala vetot mot uranbrytning som regeringen har skickat ut på remiss kommer att drastiskt försvåra för kommuner att bestämma över eventuella urangruvsetableringar i sin kommun.
Majoriteten av brytning av uran sker i alunskiffer i Sverige i dag, vilket medför stora risker för natur och dricksvatten i många generationer både vid själva brytningen och under hundratals år framåt eftersom restmassorna måste lagras under särskilda förut
sättningar. Den potentiella uranbrytningen i Sverige skulle ta stora markområden i anspråk och detta sammanfaller ofta med flera av Sveriges mest värdefulla jordbruks
områden. Lagförslaget som promemorian bygger på saknar tydliga konsekvensanalyser, vilket flera remissinstanser har ifrågasatt.
Uran skiljer sig från andra mineral som bryts i Sverige. Jämfört med exempelvis järnmalm har uranmalmen en annan karaktär och kräver en annan bearbetning. Eftersom uran i Sverige framför allt återfinns i alunskiffer innebär det stor skillnad från ”vanlig malmbrytning”. Alunskiffer har oftast en väldigt låg uranhalt, vilket betyder att stora mängder berg måste brytas, malas och lakas för att få ut relativt små mängder uran. Eftersom malmen är låggradig krävs dagbrott som tar stora ytor i anspråk.
Restprodukterna från uranbrytning kan orsaka miljörisker, eftersom gråbergsavfallet kan innehålla järnsulfider som kan leda till försurning och läckage av tungmetaller. Efter att uranet tagits ut finns radioaktiva ämnen kvar i skiffern och måste förvaras säkert under mycket lång tid, vilket skapar andra miljö- och hälsorisker. Efter utvinning måste uranet bearbetas och anrikas. Detta kan inte göras i Sverige i dag då kunskapen är bristande och det skulle kräva internationella godkännanden från icke-spridningsavtalet IAEA samt eventuellt ny lagstiftning på området. Sverige ska fortsätta vara en stark gruvnation inom exempelvis järnmalm, koppar, zink och sällsynta jordartsmetaller, men Centerpartiet anser att Sverige inte behöver prioritera uranbrytning då det görs bäst på andra platser i världen.
Centerpartier menar att uranbrytning i Sverige inte är en nödvändighet för driften av våra kärnreaktorer, då det finns länder som Kanada och Australien som vi har en upparbetad handelsrelation med där det kan importeras ifrån. Svenska kärnkraftverk köper in uran genom Euratom Supply Agency (ESA), som tillhandahåller uran till flera europeiska länder och säkerställer en diversifierad och stabil tillgång på uran från flera olika leverantörer för att minska beroendet av enskilda källor. På så vis riskerar vi inte vår energiproduktion då svensk kärnkrafts försörjning av råvaror tillgodoses ändå. Centerpartiet ser kärnkraft som en naturlig del av vår energimix och grunden för att uppnå en fossilfri elproduktion men ser inget behov av öppnandet av urangruvor i Sverige.
Däremot anser Centerpartiet att användning av uran som biprodukt från annan typ av utvinning av mineral ska kunna ske eftersom det är ett resursslöseri att uran som tas upp i annan utvinning inte kan användas i dag. Centerpartiets bedömning är att detta skulle kunna göras med smärre justeringar i lag utan att helt ta bort förbudet mot utvinning i uran.
Elisabeth Thand Ringqvist (C)