Jämförelse 370914637188abf50dbc070f Underlagets kontrollsumma: 6cf062c1427f6e62effc6c44b745c4e55f0f91d88330058cbb43d648b806e5ba Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022166: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022166 Motion till riksdagen 2022/23:2166 av Ida Karkiainen m.fl. (S) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en ny strategi mot hat och hot bör tas fram och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att grundlagsfästa rätten till abort och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd ökning av Regeringskansliets budget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till länsstyrelserna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering av de lagar som reglerar partiernas finansiering bör göras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bred översyn över lobbyism bör göras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen i syfte att bättre kunna förebygga och bekämpa kriminalitet bör göras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa möjligheten att göra mycket känsliga personuppgifter sökbara och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om omlokalisering av statliga jobb och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fortsatt etablering av statliga servicekontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för framtidens mediepolitik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett förbud mot rasistiska organisationer bör vara en del av en kommande grundlagsutredning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 167 903 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 077 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 390 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 127 126 ±0 2:5 Riksrevisionen 359 118 ±0 3:1 Sametinget 59 676 ±0 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 584 123 −400 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438 15 000 6:1 Allmänna val och demokrati 149 840 ±0 6:2 Justitiekanslern 80 863 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 172 794 ±0 6:4 Valmyndigheten 60 164 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 518 ±0 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 ±0 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 ±0 8:1 Mediestöd 1 010 519 ±0 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 48 174 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 310 ±0 Summa 18 270 004 −385 000 Hot och hat mot journalister Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav redan före valrörelsen 2022 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Det är oacceptabelt. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt måste det gå att ställa krav på företagen att deras plattformar inte blir frizoner för hat och hot. Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram. Grundlagsskydda aborträtten Socialdemokraterna står upp för den svenska aborträtten. Den nuvarande abortlag ­ stiftningen som Sverige har haft sedan 1975 fungerar väl och vi ser i dagsläget inte några behov av att göra förändringar i den vad gäller till exempel tidsgränser. Tvärtom finns behov av att säkerställa och skydda de rättigheter som kvinnor i Sverige har till en trygg och säker abort. På flera håll i vår omvärld ser vi hur rätten till abort inskränks och det har även i den svenska politiska debatten diskuterats förslag om att låta personal inom hälso- och sjukvården kunna neka kvinnor att göra abort eller att ändra olika tidsgränser. Sådana förslag utgår alltid från att det är någon annan som ska bestämma över kvinnans kropp än hon själv. Ytterst är det endast genom politik och politiskt arbete som rätten till abort lång ­ siktigt kan säkras. Alla initiativ som gör det svårare att inskränka aborträtten är dock välkomna varför vi anser att en kommande grundlagsutredning bör få i uppdrag att se över möjligheterna att grundlagsfästa rätten till abort. Regeringskansliet I SD:s och regeringens budget finns stora anslagsökningar till Regeringskansliet. Det hänvisas till att anslaget ska täcka ökade kostnader för det säkerhetspolitiska läget samt inträdet i Nato. Även om en ökning av anslaget kan vara rimlig är nivån på ökningen anmärkningsvärd. 500 miljoner kronor 2023, och 900 miljoner kronor följande två år är en ökning på över 10 procent. Det väcker frågor om Regeringskansliets budget används som ett sätt att hantera de samarbetssvårigheter som finns i regeringsunderlaget där partier utanför regeringen ska ha tjänstemän i Regeringskansliet. Vi föreslår en mer väl avvägd ökning av anslaget som bör täcka de ökade kostnaderna, nämligen 100 miljoner kronor för 2023 och lika mycket för 2024 och 2025. Länsstyrelserna Sveriges 21 länsstyrelser är centrala för en effektiv statsförvaltning. De har många uppdrag inom ett stort antal politikområden och ska verka för att ett 70-tal nationella mål får genomslag i länen, samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Dessutom ska länsstyrelserna med ett helhetsperspektiv arbeta för att främja länets utveckling och samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndig ­ heter och andra relevanta aktörer i länet. Därtill ansvarar länsstyrelserna för en rad tillståndsprövningar, inte minst inom områden som är viktiga för den gröna omställningen i hela landet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav bland annat länsstyrel ­ serna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken. Vidare gav samma regering länsstyrelserna upp ­ draget att redovisa förslag på insatser som kan effektivisera myndigheternas prövnings ­ verksamhet. För att ytterligare kunna påskynda för Sverige viktiga tillståndsprocesser anslår vi 15 miljoner kronor extra till länsstyrelserna för 2023 och 2024, och 30 miljoner kronor för 2025. Finansiering av partier Redovisningen av de större partibidragen finns till för att medborgarna ska få insyn i hur partierna finansierar sin verksamhet och själva kunna bedöma om intressekonflikter riskerar att uppstå. Öppenhet och transparens kring de bidrag politiska partier får är en hygienfråga i en välfungerande demokrati. Att de partier som tar emot bidrag följer de regler som finns torde vara en självklarhet. Därför är det oacceptabelt att partier på mer eller mindre kreativa sätt försöker kringgå den lag som finns gällande insyn i finansier ­ ingen. Ett sådant agerande är helt i strid med lagens syfte, försvårar allmänhetens insyn och riskerar att urholka förtroendet för politiker och partierna. Vi menar att det behövs en översyn av om den lagstiftning som finns uppfyller sitt syfte. Åtgärder mot otillåten påverkan och korruption Sverige tillhör världstoppen över länder med minst korruption när jämförelser görs, men vi är inte förskonade. Arbetet mot korruption måste ständigt fortgå och det finns oroande tendenser, inte minst kopplade till organiserad brottslighet som ger sig in i välfärdssystemen. Att individer från kriminella nätverk tillskansar sig fördelar genom att utöva påtryckningar mot offentliga tjänstemän att dela information eller skriva ut intyg eller genom att skrämma till passivitet är en reell risk och något att ta på stort allvar. De senaste åren har det också varnats för att kriminella nätverk tagit sig in i det offentliga och fått makt och inflytande. När välfärdssystemen utnyttjas av kriminella minskar förtroendet för systemen och det riskerar att drabba de personer för vilka systemen är avsedda, både genom misstänkliggörande och genom utarmande av resurser. Vi behöver säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder, både på kort och på lång sikt, för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Det handlar om att skydda grundläggande demokratiska principer om likabehandling, rättssäkerhet och effektivitet. Det handlar också om att motverka tystnadskulturer och framväxten av parallella samhällsstrukturer. För att upprätthålla ett högt förtroende för den offentliga förvaltningen och välfärdssystemen måste medborgarna ha tilltro till att verksamheten bedrivs på ett korrekt sätt och att offentliga medel inte används på felaktiga grunder. En särskild utredare ska göra en översyn av vilka åtgärder som behövs för att mot ­ verka otillåten påverkan och korruption. Översynen ska omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv med särskilt fokus på verksamhet som är offent ­ ligt finansierad. Syftet med utredningen är att säkerställa att samhället vidtar tillräckliga åtgärder på kort och lång sikt för att förebygga och bekämpa otillåten påverkan och korruption. Vi följer detta arbete noga och förväntar oss att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för att stävja korruption och otillåten påverkan. Det öppna och demokratiska samhälle vi värnar riskerar också att bli måltavla för påverkanskampanjer och desinformation från utländska aktörer. Det gäller inte minst när det kommer till opinionsbildning och spridande av falsk information till svenska folket i samband med allmänna val. Inför detta hot får vi inte vara naiva. Det krävs att myndigheter såväl som de politiska partierna bevakar utvecklingen. Lobbyism Möjligheten att påverka politiska beslut genom dialog med politiker är en självklar del i en demokrati, men det får inte styras av ekonomiska förutsättningar. När företag och andra intressen lägger allt mer pengar på lobbyism är det uppenbart att deras röst stärks på bekostnad av ideella krafter eller enskilda medborgare som saknar sådana resurser. Ekonomisk styrka får inte bli det som avgör möjlighet till inflytande över politiska beslut. En bred översyn med en kartläggning över villkoren för lobbyism bör genom ­ föras där man inte på förhand utesluter exempelvis lobbyregister eller redovisningsplikt, system som många andra länder har. Karenstider och övergångsregler När personer med centrala positioner och mycket inflytande i det offentliga i nära anslutning till avslutat uppdrag går till privata verksamheter inom liknande områden väcks alltid misstankar om intressekonflikter. Det handlar om att en person kan ha fått löfte om ett nytt uppdrag medan de fortfarande uppbär ett uppdrag där de har chans att påverka omständigheter eller förutsättningar eller dela information till fördel för den nya uppdragsgivaren. Men det kan också handla om att en person som lämnat ett upp ­ drag eller arbete inom det offentliga inom sitt uppdrag kan ha tillägnat sig information och kontakter som kan utnyttjas på ett orättvist sätt till den nya uppdragsgivarens fördel. Den 1 juli 2018 infördes en reglering om övergångsrestriktioner för statsråd och statssekreterare. Det var ett mycket viktigt steg för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet och motverka att intressekonflikter uppstår. Även om ytterligare några uppdrag inom det offentliga också omfattas av övergångsrestriktioner är det fortfarande en begränsad grupp och det finns all anledning att se över om fler borde omfattas. Det pågår nu en av den tidigare regeringen tillsatt utredning, 2022:71 Övergångs ­ restriktioner för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet, som bland annat har i uppdrag att se över om omfattningen av övergångsrestriktioner bör utökas. Till exempel kan det handla om ledande politiker i kommuner och regioner vars inflytande kan vara väldigt attraktivt för privata företag som är verksamma inom skattefinansierade sektorer. Vi socialdemokrater ser fram emot utredningens resultat och förväntar oss att reger ­ ingen agerar för att ytterligare säkra att regelverket som syftar till att säkerställa att övergångar från centrala offentliga uppdrag till icke-offentliga uppdrag inte riskerar det offentligas integritet. Personlig integritet, persondata och sekretessbrott Den personliga integriteten måste värnas och den information som myndigheter samlar in om enskilda ska skyddas. Sedan 2018 finns en omfattande reglering av personuppgifts ­ hantering genom den europeiska dataskyddsförordningen GDPR. Samtidigt har det allmänna ett intresse av att offentliga systemen värnas mot brottsligt utnyttjande. Det är viktigt att det finns en balans mellan sekretess och möjligheten att bekämpa brott. En sekretessbrytande bestämmelse har därför införts för att effektivisera kampen mot organiserad brottslighet. Men det finns utmaningar med den befintliga sekretesslagstiftningen på flera områden som är svåra att lösa med avgränsade åtgärder. Vi ser därför behovet av en genomgripande översyn av sekretesslagstiftningen som gör det möjligt att komma till rätta med arbetsmarknadskriminalitet, fusk med bidragssystem och annan brottslighet. Samtidigt finns det databaser som är tillgängliga via internet och publicerar mycket omfattande personuppgifter om människor – allt från adress och telefonnummer till eventuella förekomster i brottsregister eller om psykisk tvångsvård förekommit. Webb ­ platserna utgör allvarliga ingrepp i enskildas personliga integritet och kan dessutom enkelt användas av kriminella för att kartlägga individer. Innehållet på de aktuella webbplatserna skyddas av grundlag, oftast genom att de har ett så kallat utgivningsbevis för verksamheten. För dessa webbplatser har Sverige fått kritik av EU-kommissionen, något som i förlängningen kan leda till vite. Den föregående regeringen har agerat för att skapa en bättre balans mellan integritetsskyddet och yttrandefriheten genom att föreslå begräns ­ ningar i grundlagsskyddet för de mest integritetskänsliga söktjänsterna, men detta har stoppats i riksdagen. Vi socialdemokrater förutsätter att regeringen agerar så att den personliga integriteten kan upprätthållas och vill därför att en ny lagstiftning som kommer till rätta med problemet tas fram. Statlig närvaro i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Det regionala perspek ­ tivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta. Mediepolitik Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. Dagens presstöd infördes på 1970-talet och behöver reformeras för att möta de utmaningar som branschen nu står inför. Förslaget från Mediestödsutredningen innebär i korthet att det upplagebaserade driftsstödet avvecklas och ersätts med ett nytt redaktionsstöd som baseras på kostnader för redaktionell personal, vilket ger ett ökat fokus på journalistik. En central komponent är att vita fläckar-stödet förs in i redaktionsstödet och ges ökad vikt för att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet som bas för den lokala och regionala demokratin. I förslaget blir redaktionsstödet teknikneutralt, regleras i lag och får ett demokrativillkor. Förslaget är i allt väsentligt väl avvägt och behöver finnas på plats den 1 januari 2024 för att Sverige inte ska stå utan mediestöd då nuvarande stöd löper ut. Men medielandskapet förändras hastigt och drastiskt och vi vill för framtiden se en bred parlamentarisk utredning om mediepolitiken. Minoritets- och ursprungsbefolkning De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Den tidigare regeringen införde en lag som gav ett stärkt grundläggande skydd för de nationella minoriteternas språk och kultur och för de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. I budgeten för 2022 gjordes också en historisk satsning på de nationella minoritetsspråken. Vi vill att de språkcentrum som finns ska få en permanent finan ­ siering efter 2024. Det är viktiga delar av ett pågående revitaliseringsarbete. Den judiska minoriteten är på ett särskilt sätt utsatt för hat och hot från extrema grupper av olika slag. Det är fullständigt oacceptabelt. Ett fortsatt arbete för att stärka säkerheten kring judiska institutioner och för att öka tryggheten för judar i Sverige är helt nödvändigt. Vissa av samhället finansierade verksamheter, så som skolan, ska bidra till att motverka antisemitism. I år öppnades Sveriges museum om Förintelsen, en viktig institution för att fördjupa kunskaperna om de fruktansvärda gärningar som begicks. Det är viktigt att sprida och fördjupa kunskapen till nuvarande och framtida generationer. Den förra regeringen tillsatte också en utredning i syfte att göra det förbjudet att förneka att Förintelsen ägt rum. En uppfattning som tyvärr inte är ovanlig bland extremistiska grupper. Det pågår också en utredning som ska lämna förslag på en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige med fokus på överföringen av judisk kultur och jiddisch till yngre och framtida generationer. Vi vill se att en sådan nationell strategi kommer på plats. Det arbetar just nu en sanningskommission för granskning av kränkningar och över ­ grepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det är ett viktigt arbete för att utreda den svenska statens handlande och öka kunskapen kring vår historia. Det finns en långsiktig strategi för romsk inkludering som löper fram till 2032. Genomförandet ska präglas av romsk delaktighet och romskt inflytande med inriktning på förstärkt genomförande och kontinuerlig uppföljning av romers tillgång till de mänsk ­ liga rättigheterna på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom. Det viktiga arbetet måste fortsätta. Statens skolverk och Socialstyrelsen har fått i uppdrag att säkerställa att lämplig utbildning tas fram och görs tillgänglig 2022–2024 för personer med romsk språk- och kulturkompetens för arbete inom förskola, förskole ­ klass, skola, fritidshem, vuxenutbildning och socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Det viktiga arbete som sanningskommissionen gör för att kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna måste fortsätta. Under den gångna mandatperioden röstade riksdagen igenom den förra regeringens initiativ om inrättandet av en konsulta ­ tionsordning, något Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna motsatte sig. Det är ett viktigt steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden. För att stärka det samiska folkets rättigheter att bevara och utveckla sitt språk, sin kultur, sina näringar och sitt samhällsliv är arbetet med en nordisk samekonvention centralt och arbetet med konventionen pågår. En annan åtgärd är att vi vill se ett samiskt riksarkiv som ska hanteras av Sametinget. En motsvarande lösning finns i bland annat Finland genom ett samarbete mellan Sametinget och det finska riksarkivet, medan Sverige saknar ett samlat samiskt arkiv. Förbud mot rasistiska organisationer Vi socialdemokrater står i alla sammanhang upp för människovärdet och kräver krafttag mot de hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller homofobi. Vi kommer aldrig att acceptera att otryggheten breder ut sig eller att hot och hat tar över vårt demokratiska samhälle. Diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, hudfärg, tro eller sexuell läggning är oacceptabelt i Sverige. Det är viktigt att samhället visar sitt avståndstagande mot rasistiska och nazistiska organisationer som sådana. De utgör ett särskilt hot mot samhället och demokratin, eftersom de i sitt själva syfte strävar efter att undergräva eller avskaffa demokratin och andras fri- och rättigheter. Deras existens är ett hot mot andras frihet och utgör därför ett hot mot demokratin som vi inte kan tolerera. En utredning föreslog nyligen förbud mot organisationer vars verksamhet innebär förföljelse av vissa folkgrupper inom ramen för den nuvarande grundlagen. Det finns farhågor att en sådan lagstiftning skulle bli svår att tillämpa på grund av de strikta ramar regeringsformen sätter. Eftersom slottsavtalet redan flaggat för en grundlagsändring för att göra det straffbart att delta i kriminella organisationer bör även frågan om förbud mot rasistiska organisationer vara en del av en kommande grundlagsutredning. Ida Karkiainen (S) Hans Ekström (S) Per-Arne Håkansson (S) Mirja Räihä (S) Amalia Rud Pedersen (S) Peter Hedberg (S) === HD023588: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023588 Motion till riksdagen 2025/26:3588 av Ida Karkiainen m.fl. (S) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förenklat intygande vid kortare sjukskrivningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsgivarens ansvar för att ta fram en plan för att snabbt få tillbaka sjukskrivna medarbetare i arbete och förstärka möjligheterna till rehabilitering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda uppdraget för den finansiella samordningen (Finsam) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersättningarna inom sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas så att de bättre speglar kostnadsutvecklingen i samhället och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra stödet till arbetshjälpmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sjukförsäkringsskyddet för gravida och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda arbetet med att använda artificiell intelligens (AI) vid handläggningen av socialförsäkringsärenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta en god styrning av Försäkringskassan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 51 559 676 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 53 674 700 230 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 440 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 494 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 38 082 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 436 700 ±0 2:1 Försäkringskassan 11 271 917 50 000 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 79 121 ±0 99:1 Högkostnadsskydd för små och medelstora företag ±0 500 000 Summa 121 994 196 780 000 En trygg sjukförsäkring är en del av ett starkt samhälle Sjukförsäkringen är en av de starkaste pelarna i vårt gemensamma välfärdssystem. Den är en försäkring och inget bidrag. Den ska ge trygghet vid förlust av inkomst när arbets ­ förmågan är nedsatt. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och ska kunna räkna med att få del av när vi behöver den. Den som förlorar arbetsförmåga ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd från både samhället och arbets ­ givaren samt en god rehabilitering för att snabbt kunna återgå i arbete. Vi social ­ demokrater vill återupprätta och bygga vidare på sjukförsäkringen. Den ska vara generös nog att ge trygghet, rättssäker nog att skapa förtroende och stark nog att hålla ihop samhället. Trygghet föder frihet – och en stark sjukförsäkring är nyckeln till att människor vågar leva sina liv fullt ut. Försäkringsskyddet måste stärkas och orättfärdiga utförsäkringar stoppas. Under mandatperioderna 2014–2022 drev Socialdemokraterna i regeringsställning på viktiga förändringar för att åter få en trygg sjukförsäkring. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, ”stupstocken”, avskaffades den 1 februari 2016. Under åren 2020–2022 trädde helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningens regelverk i kraft som innebär att fler får behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta vård och behandling och sedan återgå till sitt ordinarie arbete. En allt lägre andel av befolkningen försörjs genom sjukförsäkringen och människor måste veta att de har en ekonomisk trygghet under den tid det tar att återfå arbetsförmågan. ­ Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Kvinnor som arbetar med olika typer av omvårdande yrken löper betydligt större risk än andra att drabbas av stressrelaterade sjukskrivningar. Det beror främst på en orimlig arbetssituation, vilken måste åtgärdas. Socialdemokraterna tar tydligt avstånd från de förslag till försämringar som regeringens utredare lagt fram. Vi står inte bakom förslagen att ta bort de för ­ bättringar som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde. Vi vill istället fortsätta stärka sjukförsäkringen, inte montera ner den. ­ Man ska inte heller riskera liv och hälsa på jobbet. Vi vill se en trygg och fungerande arbetsskadeförsäkring som ger bättre inkomstskydd när man skadas på jobbet. Det gäller oavsett om man blivit av med en tumme vid sågmaskinen eller om ryggen inte längre klarar tunga lyft. Fler svåra psykosociala skador och lidande som orsakats av arbetet bör också omfattas av arbetsskadeförsäkringen och inkomstskyddas. Avskaffa karensavdraget i sjukförsäkringen Sverige är det enda nordiska land som har tredubbla självrisker i sjukförsäkringen och det enda land som har karensavdrag. Det vill vi socialdemokrater ändra på. Karens ­ avdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Det handlar om alla de barnskötare, undersköterskor, buss ­ chaufförer, butiksbiträden och byggnadsarbetare som inte kan arbeta hemma. Många jobbar dessutom inom kontaktyrken där de utsätts för en mycket större risk att bli smittad och därmed ökad risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det inom yrken för tjänstepersoner utvecklats metoder för hemarbete vid exempelvis lättare sjukdom, såsom förkylningar. Det här är djupt orättvist och det gör att arbetsmarknaden dras isär. Den som går till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns risk för att man smittar sina kollegor, som också behövs för att sam ­ hället ska gå runt. Erfarenheterna från coronapandemin visar dessutom att ett mer rättvist karensavdrag kan rädda liv. Karensavdraget har också i större utsträckning kommit att bli en plånboksfråga. Det är oftare personer med lågavlönade jobb som drabbas av karensavdraget medan högavlönade kan jobba hemifrån och slipper löneavdrag. Flera rapporter bekräftar bilden av att karensavdragets nuvarande regelverk till stor del drabbar anställda inom arbetaryrken. Rapporten Sjuk på jobbet , som bygger på en enkätundersökning om arbets ­ miljö som gjordes av Handelsanställdas förbund under våren 2022, visade att 72 procent av Handels medlemmar hade gått sjuka till jobbet under det senaste året. Att man inte har råd att stanna hemma är en vanlig förklaring till sjuknärvaron. Från visst politiskt håll har framförts krav på att karensavdraget ska tas bort endast för vissa yrkesgrupper. Vi menar att en sådan avgränsning av regelverket mellan olika yrkesgrupper inte är praktiskt möjlig att genomföra. Den vägen är alltför snårig om man vill åstadkomma ett system som uppfattas som mer rättvist. Samtidigt som vi vill göra karensavdraget mer rättvist är det viktigt att bevaka att förändringar inte leder till ett överutnyttjande. En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte våren 2022 en utredning om karensavdraget och sjuklönen. Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuk ­ närvaro. Bland annat skulle fördelningseffekterna samt hälsoekonomiska och övriga konsekvenser av karensavdraget analyseras. Utredaren skulle även se över reglerna om karens för föräldralediga, behovsanställda, arbetslösa inom arbetslöshetsförsäkringen och egenföretagare. I uppdraget ingick även en översyn av reglerna för sjuklön och analys av arbetsgivares sjuklöneansvar med avseende på incitamenten att motverka och minska sjukfrånvaro. Denna utredning lades tyvärr ned av regeringen och istället presenterades i december 2023 ett karenstak som innebär att karensavdrag inte ska göras från sjuklön eller sjukpenning som svarar mot inkomst av anställning, om sådant avdrag har gjorts vid sex tillfällen under de senaste 12 månaderna . Dessutom föreslogs att det allmänna högriskskyddet förstärks för arbetstagare och andra individer med sjukdomar som innebär förhöjd risk för återkommande eller långa sjukperioder. Vi social ­ demokrater har varit positiva till förslagen som ett första steg på vägen mot att ta bort orättvisan i karensavdraget, men att förslagen inte räcker då den grundläggande orättvisan, att karensavdraget till stor del slår mot löntagare med arbetaryrken, består. Efter remissbehandlingen har regeringen valt att lägga dessa förslag i byrålådan. Det innebär att vi fortfarande står kvar på samma punkt som tidigare, utan utredda förslag på hur orättvisan med karensavdraget ska kunna avskaffas. För oss socialdemokrater var detta en angelägen utred ­ ning och vi anser att tiden nu är mogen för att avskaffa karensavdraget så att den som är sjuk får möjlighet att återhämta sig. Det innebär att den som är sjuk får sjuklön från första dagen. Ett avskaffande förutsätter också effektiva regler som gör att fusk och missbruk motverkas. I vår budgetmotion föreslår vi att karensavdraget i sjukförsäkringen avskaffas från 1 juli 2026. För större företag blir kostnaden för en ytterligare sjuklönedag begränsad. För vissa små företag kan den kostnaden bli mer kännbar. Därför föreslår vi att ett högkostnadsskydd införs för småföretagare samtidigt som karensavdraget avskaffas. För detta högkostnadsskydd avsätter vi 500 miljoner kronor 2026. Bättre regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en särskild utredare för att se över regelverket för sjukpenninggrundande inkomst, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning. I betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslår utredaren bland annat att inkomsten även ska beräknas utifrån historiska inkomster samt att kvalifikationstiden minskas till en månads arbete. Vi tycker att utredningens förslag utgör ett viktigt inslag i arbetet för att förstärka trygg ­ heten i den allmänna sjukförsäkringen. Det är beklagligt att regeringen även i detta fall har valt att gömma dessa förslag i byrålådan. Vi anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen. Det finns flera yrkesgrupper där regelverket för SGI behöver reformeras. Riksidrottsförbundet har exempelvis uppmärksammat att dagens regelverk inte fungerar för gruppen elitidrottare. Dessa kan ofta inte dra nytta av de allmänna försäkringssystemen då dessa inte fungerar för elitidrottare. Detta bör därför bli föremål för en översyn. Förenklat intygande vid kortare sjukskrivningar Många läkare i primärvården kan vittna om hur det administrativa arbetet med sjukskrivningsintyg innebär en stor arbetsbörda. I betänkandet Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023:48) från augusti 2023 föreslås bland annat att Försäkrings ­ kassan tillsammans med Socialstyrelsen och i samråd med relevanta aktörer inom hälso- och sjukvården och arbetsmarknadens parter utvecklar intyget så att det blir mer ändamålsenligt. Vi anser att det är angeläget att utredningens förslag om ett förenklat intygande vid korta sjukskrivningar för att spara läkares tid och administration hos Försäkringskassan snarast genomförs. Det är avgörande för att läkare och annan personal inom sjukvården ska kunna minska den administrativa bördan och istället fokusera på sin huvuduppgift med att vårda och behandla patienter. Öka drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande och förstärk möjligheten till rehabilitering Då livslängden ökar och i takt med att pensionsåldern successivt höjs och att det ställs ytterligare krav på att människor inte slits ut i förtid, måste Sveriges arbetsplatser bli mer hållbara. Med ett sådant synsätt bör tyngdpunkten för den goda arbetsplatsen ligga på det förebyggande hälsoarbetet där det lönar sig ekonomiskt att inte vänta med att agera till dess att sjukskrivning har blivit ett faktum. För att bromsa den negativa utvecklingen krävs krafttag, och alla aktörer som kan behöver tillsammans hjälpas åt för att nå en långsiktigt hållbar arbetsmarknad och en friskare befolkning. Vi vet att många faktorer spelar in och därför behövs ett holistiskt hälsoperspektiv när man kommer med lösningar inför framtiden. Ofta görs enstaka insatser men helhetsperspektivet tappas ofta på vägen, vilket gör att många insatser inte får sin fulla kraft med genomslag och mätbara effekter på sikt. De nödvändiga krafttagen kan handla både om ekonomiska sanktioner och belöningar. Det ska inte vara valbart att kunna strunta i att ens medarbetare uppvisar ohälsa. Idag gör för många arbetsgivare, både privata och offentliga, alltför lite för att undvika att slita ut sin personal och har inget nämnvärt fokus på sina medarbetares hälsa. Det är i dag för enkelt att slippa undan sitt ansvar som arbetsgivare – man behöver varken uppvisa ohälsotal eller medarbetarupplevelser åt något håll. Tidigare redovisades sjuktal i företagens årsredovisning, något man åter bör överväga. Det är viktigt att Försäkringskassan tidigt efterfrågar en plan för återgång i arbete när prognosen är att sjukskrivningen kan bli långvarig. Idag kan Försäkringskassan begära in en sådan plan. Vi socialdemokrater menar att Försäkringskassan ska begära in en plan för återgång i arbete när det finns risk för lång sjukskrivning. Det bör också över ­ vägas ytterligare resurser till Arbetsmiljöverket för granskningar av hur arbetsgivare lever upp till arbetsmiljölagen. Vidare bör man överväga införande av vite eller straff ­ avgifter för arbetsgivare som struntar i sitt ansvar för medarbetarnas hälsa. Regeringen bör därför göra en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka. Idag tar det alldeles för lång tid för många sjukskrivna innan de får behandling och rehabilitering från sjukvården för att återfå arbetsförmåga. Det måste ändras. Vi socialdemokrater menar att de finansiella samordningsförbunden skulle kunna få ett bredare uppdrag för att också agera möjliggörare i rehabiliteringsprocessen. Och ännu fler får vänta månad efter månad på att deras arbetsgivare tillsammans med relevanta aktörer tar fram en konkret och rimlig plan för hur den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete. Det är slöseri med resurser. Den sjukskrivne tvingas vara hemma längre än nödvändigt, vilket påverkar psykisk hälsa, ekonomi och social tillvaro. Arbetsgivaren förlorar kompetens och samhället förlorar i skattekraft. Det är av största vikt att incitamenten för arbetsgivare att presentera en konkret plan tidigt i sjukfallen ökar. Inför försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt I departementsskrivelsen Ett mer hållbart och längre arbetsliv (Ds 2024:19) från Kansliet för hållbart arbetsliv definieras sociala utfallskontrakt så här: ”Ett ramverk för att driva förändring där man knyter samman flera aktörer för att samarbeta mot ett gemensamt utfall. En grundpelare är att uppnå förbättrade sociala och hälsomässiga utfall för en definierad målgrupp – och utifrån denna målsättning skapas en insats ­ modell med finansiering, uppföljning och rollfördelning.” Det handlar alltså om insatser där sociala mål – såsom minskad sjukfrånvaro eller förbättrad arbetsförmåga – ger ersättning beroende på faktisk effekt. Att förebygga ohälsa och minska långa sjuk ­ skrivningar är ett långsiktigt arbete. Utfallskontrakt skapar, enligt utredningen, incitament att ändå investera i sådana insatser, eftersom ersättningen baseras på förbättrade resultat. Sociala utfallskontrakt, eller ”sociala investeringar”, är modeller där offentliga aktörer, ibland tillsammans med privata eller idéburna aktörer, finansierar förebyggande insatser eller insatser för grupper med speciella behov, där ersättning delvis eller helt är kopplad till om förutbestämda resultat uppnås. Vi tycker att det är intressant att vidare studera hur en sådan modell skulle kunna användas. Det särskilda projektet inom Försäkringskassan kallat Momentum, finansierat via Europeiska social ­ fonden (ESF), har visat att det ofta finns förebyggande åtgärder som arbetsgivaren hade kunnat vidta och som skulle kunna undvika sjukskrivningar. Men eftersom åtgärden initialt innebär en kostnad och vinsten kommer först senare, undviker arbetsgivare att göra den investeringen. Regeringen bör därför ges till känna nödvändigheten av att ta initiativ till försöksverksamhet med sociala utfallskontrakt för att utröna dess möjligheter. Bredda uppdraget för den finansiella samordningen (Finsam) De finansiella samordningsförbunden skulle kunna få ett bredare uppdrag för att också agera möjliggörare i rehabiliteringsprocessen. Forskning visar att samverkan är det mest effektiva för långsiktig hållbarhet och det mest kostnadseffektiva för samhället. Samverkan genom lagen om finansiell samordning (Finsam) bör därför utvecklas och breddas till att omfatta fler människor i behov av stöd från flera instanser, så att myndigheter kan gå ihop och ge det stöd och de insatser som individen behöver. Förbättrade regelverk i sjuk- och aktivitetsersättningen Flera viktiga steg har tagits av den tidigare socialdemokratiska regeringen för att reformera sjukförsäkringen i syfte att öka såväl den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i sjukförsäkringen som förståelsen för regelverket. Flera ersättningar i sjukförsäkringen har höjts men det räcker inte. Den som lever med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna leva ett gott liv. Idag är sjuk- och aktivitets ­ ersättningen för låg och har under lång tid halkat efter löneutvecklingen. Arbetet med att ytterligare förbättra regelverket i sjuk- och aktivitetsersättningen och att höja ersät ­ tningsnivåerna måste fortsätta. Även ur ett jämställdhetsperspektiv finns det starka skäl att arbeta vidare med reformer på området. Förbättra stödet till arbetshjälpmedel För den som lever med en funktionsnedsättning eller är sjukskriven under lång tid kan rätt till arbetshjälpmedel vara helt avgörande för att kunna börja jobba eller komma tillbaka till jobbet. Dock fastnar många i ett system där ansvaret är utspritt och det är svårt att få rätt stöd. Det är inte ovanligt att människor bollas runt mellan Försäkrings ­ kassan, sjukvården och Arbetsförmedlingen, utan att någon tar ett samlat ansvar. Resultatet blir att människor som både vill och kan jobba hålls tillbaka, inte på grund av sin hälsa, utan för att systemet inte hänger ihop. Inspektionen för socialförsäkringen har uppmärksammat att det finns brister i stödet till arbetshjälpmedel. Tillgången till arbets ­ hjälpmedel är avgörande för personer med funktionsnedsättning. I dagsläget finns en gränsdragningsproblematik mellan olika former av stöd för hjälpmedel som lämnas till personer med funktionsnedsättning. Försäkringskassan, som ansvarar för denna verk ­ samhet, behöver också förbättra sitt arbete. Regeringen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att tillsammans med sjukvården och Arbetsförmedlingen ta fram en modell för bättre samordning kring arbetshjälpmedel. Målet ska vara att göra det enklare och tryggare för den som behöver stöd, att det blir tydligt vem som ansvarar för vad, och att fler får rätt hjälpmedel i tid så att de kan börja jobba eller återgå i arbete. Inför samma arbetsförmågebegrepp för sjuk- och aktivitetsersättningen som för sjukpenning Även den som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga behöver bättre möjligheter till rehabilitering och stöd för att återgå till arbete. Det kan till exempel handla om att underlätta för arbete och studier kombinerat med sjuk- och aktivitetsersättning. För att säkra legitimiteten för sjukförsäk ­ ringen måste regelverket upplevas som rimligt och rättvist. Vi anser att regeringen med prioritet bör bereda utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) och dess förslag om att rätten till sjukersättning och aktivitets ­ ersättning ska prövas mot samma arbetsmarknads ­ begrepp som gäller i sjukpenningen. Det är därför vi föreslår att anslag 1:2 förstärks med 234 miljoner kronor. Andelen personer som nybeviljas sjuk- och aktivitetsersättning är idag rekordlågt och reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är så strikta att ytterst få får tillgång till den. Människor som har en arbetsförmåga, men som av olika anledningar inte anses attraktiva på den ordinarie arbetsmarknaden, behöver ha en trygg ekonomisk situation samtidigt som den förmåga som finns tas tillvara på bästa sätt. Regeringen bör se över hur fler med varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan få en trygg situation utan att bollas runt mellan olika myndigheter. I december 2022 stoppade den SD-stödda regeringen utredningen En mer ändamåls ­ enlig beräkning av sjuk- och aktivitetsersättningen (dir. 2022:62) med motivet att upp ­ räkningen utifrån prisbasbeloppet utgjort en betydligt kraftigare ökning än vad exempel ­ vis löntagarna får. Detta är missvisande eftersom beräkningen av sjuk- och aktivitets ­ ersättning sett över en längre tid har halkat efter i inkomstutvecklingen. När pris ­ utvecklingen och inflationen återgår till vad den var före pandemin kommer denna skillnad åter att bli synlig. Utredningen skulle bedöma om det finns ett bättre sätt att räkna upp ersättningarna över tid så att man inte tappar i inkomstutveckling som har skett under många år. Vi menar att det fortsatt är angeläget att se över om indexeringen av garantiersättningen inom sjuk ­ ersättning och aktivitetsersättning kan förändras för att öka följsamheten mot inkomst ­ utvecklingen i övriga samhället. Reformera sjukförsäkringsskyddet för gravida Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen uppdrog åt en särskild utredare att se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Översynen har främst gällt reglerna om graviditetspenning. Syftet har varit att modernisera skyddet så att förmånen i högre utsträckning fungerar ändamålsenligt för gravida arbetstagare och egenföretagare. Utredningen Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) lämnade sitt betänkande i maj 2023. Utredningen föreslår flera förstärkningar av skyddet, bland annat att en icke-behovsprövad graviditetspenning ska kunna nyttjas de sista sju kalenderdagarna innan beräknad förlossning och fram till och med dagen före den faktiska förlossningen och att taket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten i graviditetspenningen höjs till 10 prisbasbelopp. Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och vi anser att det är angeläget att regeringen går vidare med förslagen och återkommer med en proposition till riksdagen. Men det har redan gått snart två och ett halvt år sedan utredningen lämnades och vi befarar att regeringen tyvärr även valt att lägga utredningens förslag i malpåse. En mer förutsägbar och likvärdig arbetsskadeförsäkring Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare för att se över arbetsskadeförsäkringen och bland annat analysera villkoren för rätten till livränta i syfte att säkerställa att livräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, samt ta ställning till ytterligare åtgärder för att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd vid inkomst ­ förlust på grund av arbetsskada. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har konstaterat att det efter borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen 2008 har blivit svårare att avgöra om grundkraven för livränta är uppfyllda (S2019/05200). Tidigare gällde varaktighetskravet ett år fram i tiden för rätt till både livränta och sjukersättning. Numera finns det inte någon tydlig koppling mellan besluten om sjukersättning och besluten om arbetsskadelivränta. Regeringen ansåg att det måste säkerställas att arbetsskadelivräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, med god förutsägbarhet. Alltför stora variationer i beviljandet av livränta, som inte beror på sådana faktorer som förändringar i arbetsmiljön eller tillkomsten av nya behandlingsmetoder, riskerar att minska förtroendet för arbetsskadeförsäkringen. Utredaren har i betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53), som lämnades i september 2023, lagt förslag som bland annat syftar till att betydligt fler fångas upp och får en prövning av om skadan är en arbetsskada, att betydligt fler får ersättning och en mer korrekt beräknad sådan, att försäkringen blir könsneutral, att besluten blir mer rättssäkra, likformiga och transparenta samt att livräntan följer inkomstutvecklingen. Förslagen har remissbehandlats och mottagits positivt. Detta är tyvärr ytterligare ett utredningsförslag som regeringen valt att lägga på hyllan. Vi socialdemokrater anser att utredningens förslag är viktiga för att kunna återupprätta arbetsskadeförsäkringen till hur den är tänkt att fungera och till hur den faktiskt fungerade fram till försämringarna i sjukförsäkringssystemet som den dåvarande alliansregeringen genomförde under sina regeringsår. Förslagen i utredningen bör därför beredas skyndsamt och regeringen bör snarast återkomma med en proposition till riksdagen. Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten. I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma åt fusk och förebygga välfärdsbrott. Bland annat skärptes bidragsbrottslagen, Försäk ­ ringskassan gavs uppdrag att öka kontrollen samt inte minst inleddes arbetet med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten, en myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem. Utbetalningsmyndigheten inledde sin verk ­ samhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen (SOU 2023:52) i september 2023. Utredningen har därefter remiss ­ behandlats. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbets ­ förmedlingen. Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition. Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra. Enligt Försäkringskassan finns det ett antal höggradigt korrupta läkare som varje vecka producerar cirka 500–600 läkarintyg för sjukskrivning. Dessa felaktiga läkarintyg skapar en stor arbetsbörda och tar mycket resurser av Försäkringskassans administra ­ tion. Mot bakgrund av dessa uppenbara försök till fusk och överutnyttjande av sjuk ­ försäkringen bör det övervägas om ett nationellt kvalitetssystem för uppföljning av läkarintyg kan införas. Ge Försäkringskassan uppdrag att påskynda arbetet med artificiell intelligens (AI) vid handläggning av socialförsäkringsärenden Ökad digitalisering och möjligheter att använda artificiell intelligens måste utvecklas inom alla offentliga verksamheter och myndigheter där det bedöms vara av stort värde. Med hjälp av AI finns det stora möjligheter för exempelvis Försäkringskassan att underlätta och rationalisera arbetet med det stora antalet beslutsärenden som dagligdags handläggs av myndigheten och därigenom väsentligt korta handläggningstiden och förbättra kvaliteten i de enskilda besluten. I arbetet med utveckling och införande av ny teknik måste man även beakta de risker som är förbundna med AI och säkerställa att ny teknik inte riskerar drabba enskilda personer. Regeringen bör ta initiativ för att påskynda möjligheterna att använda dessa nya möjligheter inom Försäkringskassans verksamhet – låta AI göra rutinarbetet så att medarbetarna kan fokusera på de mer komplicerade ärendena där expertkunskapen behövs. Återupprätta en god styrning av Försäkringskassan Försäkringskassans främsta uppdrag är att administrera den oerhört viktiga social ­ försäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin. För många människor är den ersättning som Försäkringskassan beslutar om helt avgörande för den dagliga livs ­ föringen under längre eller kortare perioder. Regeringens nedskärningar av Försäkringskassans förvaltningsanslag under 2024 fick stora konsekvenser, även för de anställda men framför allt för alla de försäkrade som inte kunde komma i kontakt med sin handläggare, som inte får svar på frågor och som tvingas vänta halvårsvis på att få sina ansökningar om stöd utredda. Det är inte värdigt vårt välfärdsland och det är en ineffektiv styrning av en av våra viktigaste myndigheter: nyanställd personal har tvingats sägas upp, viktiga utvecklingsprojekt har lagts på is och digitaliseringssatsningar – som skulle effektivisera och rationalisera kassans arbete och minska bidragsfusket – har dragit ut på tiden. De första åren av mandatperioden har i stor utsträckning varit förlorade år för Försäkringskassan. Den har drabbats hårt av regeringens fram-och-tillbaka-politik. Regeringens hantering av Försäkringskassan är mycket otillfredsställande och man har tappat kontrollen över styrningen av myndigheten och sjukförsäkringen i stort. Nu måste erforderliga åtgärder vidtas för att Försäkrings ­ kassans handläggningstider ska minska och effektiviteten i arbetet öka. Efter besparingarna 2024 fick Försäkringskassan vissa ökade resurser under 2025. Men det finns fortfarande många exempel på att myndigheten är underfinansierad. Till exempel är de långa väntetiderna för att få del av omställningsstödet ett tydligt exempel på att myndigheten saknar tillräckligt antal handläggare. Regeringen bör därför noga följa Försäkringskassans arbete för att minska handläggningstiderna, effektivisera och rationalisera kassans arbete och minska bidragsfusket. För att förstärka Försäkringskassans arbete med att förbättra kontrollen av de europeiska socialförsäkringsintygen – A1-intygen – tillförs Försäkringskassan 50 miljoner kronor från utgiftsområde 8 Migration. Ida Karkiainen (S) Åsa Eriksson (S) Jessica Rodén (S) Ola Möller (S) Sanne Lennström (S) Arber Gashi (S)