Jämför sakliga förslag

A5. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell B i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.

B5. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2026 och 2027 enligt förslaget i bilaga 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Sverige förtjänar bättre Det är halvtid med regeringen och det går inte bra för Sverige. Vi kommer ur kostnads ­ krisen fattigare än vi hade behövt göra. Tio års reallöneökningar har utraderats och vanliga svenskar kommer att avsluta regeringens mandatperiod med lägre löner än när den började. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ner i åldrarna och SD-regeringen har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet. Efter flera tuffa år längtar många svenskar efter andrum. Man ser fram emot att kunna unna sig det lilla extra i vardagen. Regeringen har lovat att tillvaron ska bli billigare, och förväntningarna är höga. Men Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har misslyckats med de utmaningar Sverige står inför. SD-regeringen har bränt miljarder på skattesänkningar för de rikaste, samtidigt som vanliga familjer blivit fattigare. I årets budgetproposition upprepar sig historien. Regeringen skär ner på sjukvården, låter nyrekryteringen till gängen fortgå, struntar i framtiden för byggbranschen och industrin och vägrar att stötta alla dem som kämpar med att få ihop ekonomin. Svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem som de möter i sin vardag – då väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatten för dem som tjänar allra mest. Sverige kan bättre än såhär. I Socialdemokraternas budgetförslag visar vi att det finns ett tydligt alternativ till regeringens passivitet. Vi prioriterar förstärkningar till sjuk ­ vården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Vi går fram med kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Samtidigt stöttar vi alla de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen. Vi föreslår alla dessa åtgärder samtidigt som vi sparar fem miljarder mer än regeringen. Det är möjligt eftersom alla förslag i vår budget är finansierade, antingen med ökade intäkter eller genom omprioriteringar. Vi beskattar bankernas övervinster och vi går emot regeringens skattesänkningar för de allra rikaste. I vår budget visar vi att det med rätt prioriteringar är möjligt att stötta hushållen och bygga upp välfärden, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser. Vi visar att vi kan föra vårt land i en ny riktning. Mot en starkare samhällsgemenskap och ett starkare Sverige, med en ekonomi som växer och kommer alla till del. För att Sverige förtjänar bättre. 1 Sverige blir fattigare Det går dåligt för Sverige. Svenska hushåll och företag plågas av höga kostnader. Sveriges tillväxt ligger i Europas bottenliga för 2024 och vi har den högsta arbetslösheten på tio år. Matpriserna har ökat, hyrorna har gått upp och räntekostnaderna har skjutit i höjden. Idag är priset för att leva i Sverige mer än 20 procent högre än det var 2021. Även om inflationstakten nu mattas av och räntorna går ner är kostnaderna för hushållen fortfarande mycket betungande. För många familjer – särskilt de som hyr sitt boende – kommer levnadskostnaderna att vara fortsatt höga en lång tid framöver. Det tuffa ekonomiska läget gör avtryck i folks vardag. Tusentals svenska företag går i konkurs, varslen i vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och plånboken har blivit tunnare. När svenska folket går till val i september 2026 kommer reallönerna att vara lägre än de var när SD-regeringen tillträdde. 1.1 Ekonomiska kriser kräver ett starkt politiskt ledarskap Stora delar av världen kämpar fortfarande med effekterna av de senaste årens kriser. Under coronapandemin drabbades ekonomier runt om i världen av utbudschocker när globala värdekedjor stördes av nedstängningarna. Regeringar och centralbanker försökte motverka en ekonomisk kollaps genom att bedriva en expansiv penning- och finans ­ politik för att hålla uppe efterfrågan. Här i Sverige genomförde den socialdemokratiska regeringen en mängd reformer för att lotsa Sverige genom pandemin. Under krisåren kompenserade vi till exempel välfärden tre gånger om för uteblivna skatteintäkter. Den politik som genomfördes tog Sverige starkt ur pandemin, och vår tillväxt återhämtade sig snabbare än jämförbara länders. Innan världens ekonomier hade hunnit återhämta sig från pandemin så inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget är framförallt en humanitär katastrof som orsakar ett stort mänskligt lidande och utmanar den europeiska säkerhets ­ ordningen. Men kriget har även fått effekter på den globala ekonomin, med högre energi-, drivmedels- och livsmedelspriser. De omvärldsproblem som Sverige möter är inte unika, men det är tydligt att vi klarat oss osedvanligt dåligt genom kostnadskrisen. Vi har haft högre inflation än flera av våra grannländer och vår tillväxt ligger i Europas bottenliga. Även om tillväxten nu ökar i hela Europa så kommer SD-regeringens hantering av ekonomin under sina första två år vid makten att ha kännbara negativa konsekvenser för Sverige under en lång tid fram ­ över. Sverige har helt enkelt blivit sämst i klassen. Nu försöker SD-regeringen fly undan sitt eget bokslut över de första två åren vid makten. Den blundar för verkligheten och vägrar ta ansvar för att vanligt folk har fått agera krockkuddar mot lågkonjunkturen. SD-regeringen visar att den prioriterar helt andra saker än de stora samhällsproblem som Sverige står inför och bekymrar sig inte med att ta Sverige ur lågkonjunkturen. Det finns stora möjligheter till en stark ekonomisk framtid för Sverige om politiken förmår att tillvarata de chanser som ges. Vi lever i en tid av nyindustrialisering som, om vi tar vara på möjligheten, innebär nya jobb och ökad tillväxt. De nya industriprojekten kommer att ge jobb till fler elektriker, montörer och byggarbetare. Vi behöver bygga ut samhället på alla de orter där industrin etableras, med fler bostäder och en starkare välfärd. Men istället för att genomföra nödvändiga satsningar som krävs för att få igång svensk ekonomi så väljer SD-regeringen att skuldsätta svenska folket genom att låna till skattesänkningar för de allra rikaste. Hellre än att lansera seriös politik för att öka bostadsbyggandet, snabba på energiutbyggnaden och öka utbildningstakten sänker de skatter för de redan förmögna. Sådana skattesänkningar har visat sig ha en mycket begränsad effekt på arbetslöshet och tillväxt i förhållande till satsningar på utbildning, välfärd och offentliga investeringar. Snarare pekar flera framstående nationalekonomer på att den enda påtagliga effekten av skattesänkningar för de rikaste är att de rika blir rikare. Att bränna pengar på skattesänkningar för höginkomsttagare är inte bara en djupt orättvis politik, det är också en dålig politik för svensk tillväxt. 1.2 Sverige och omvärlden 1.2.1 Osäker global ekonomi Efter flera tuffa år ser nu allt fler positivt på världsekonomin. Den globala ekonomin stabiliseras för första gången på tre år och tillväxten beräknas öka. I det ekonomiska dragloket USA har räntorna börjat sänkas och många ekonomer tror på en soft landing för landet. Men det finns fortfarande orosmoln på horisonten. De senaste månaderna har de globala tillväxtutsikterna blivit svagare än vad många trott. Även om tillväxten beräknas öka de närmsta åren så spås den fortfarande bli lägre än före pandemin. Särskilt mörka är de ekonomiska utsikterna för Europas och EU:s ekonomiska motor Tyskland, som beräknas växa med så lite som 0,1 procent i år och 1,0 procent under 2025. En svagare ekonomisk utveckling för Sveriges exportpartners utgör en betydande risk för svensk industri och regeringen måste ta frågan på allvar. Hittills har den bortprioriterat svensk exportindustri och inte vidtagit de åtgärder som krävs för att stärka svensk konkurrens ­ kraft. Det finns fortfarande en överhängande risk för ett eskalerat handelskrig mellan USA och Kina, mycket beroende på utgången av det amerikanska presidentvalet. En ökad protektionism är skadlig för ett litet exportland som Sverige, särskilt om EU dras in till följd av sina band till USA. De nya industrierna har haft det tufft under lågkonjunkturen. Både mindre cleantech ­ företag och större industrier har upplevt en nedgång i efterfrågan och utmaningar med finansiering. Ett tydligt exempel är omstruktureringar vid Northvolt under hösten 2024. Samtidigt ökar konkurrensen från Kina, där staten i många fall subventionerar de nya industrierna och pressar priserna. Att vara konkurrenskraftiga och teknikledande i omställningen är av yttersta vikt för Europa och Sverige. Beräknad BNP-tillväxt 2025 (%, urval av regioner) Källa: IMF. Inflationen är på väg ner runt om i världen, allteftersom råvarupriser faller och leverantörskedjor återanpassar sig. De centralbanker som höjde räntorna när inflationen ökade har nu börjat sänka dem igen. Under det närmsta året väntas räntorna fortsätta sänkas, även om vi sannolikt inte kommer att återgå till den lågräntemiljö som rådde före kostnadskrisen. I Sverige har inflationen redan sjunkit under Riksbankens märke, och den förväntas ligga där under nästa år. Huvudansvaret för inflationsbekämpningen ligger på Riks ­ banken, men dess penningpolitiska åtgärder har kompletterats av vår starka partsmodell där fackföreningarna har tagit ett stort ansvar för lönebildningen. För att säkra en fort ­ satt sund lönebildning är det viktigt att regeringens finanspolitiska åtgärder fördelas rättvist mellan alla dem som tagit ansvar för inflationsbekämpningen under krisen. Även om inflationen nu sjunker så finns det fortsatta risker. Ytterligare eskalering i Mellanöstern skulle kunna driva upp energipriser och i sin tur öka inflationen på andra insatsvaror. Hur snabbt konjunkturer återhämtar sig, både i Sverige och utomlands, kan ha effekter på prissättning. Och politiken måste göra sitt för att ge förutsättningarna för ett fortsatt gott samarbete mellan arbetsmarknadens parter. 1.2.2 Sveriges tillväxt i Europas bottenliga Sverige har klarat sig osedvanligt dåligt under de senaste två åren jämfört med andra länder. Vi har haft hög inflation och låg tillväxt. Men det hade inte behövt vara så. Hur ett land klarar ekonomiska kriser beror på den politik som förs. Regeringen har under de senaste två åren saknat åtgärder för Sveriges tillväxt och för att stötta vanligt folk. Det har förvärrat konjunkturen och lett till högre arbetslöshet och sämre marginaler för dem som har det tuffast. Förra året hade Sverige en nedgång i BNP under tre av fyra kvartal. Vi var ett av få europeiska länder med negativ tillväxt under 2023 (–0,2 procent). Även i år sticker Sverige ut på nedsidan och EU-kommissionen uppskattar att vi kommer att få bland Europas svagaste tillväxttakter under 2024 (0,2 procent). Under 2025 beräknas tillväxttakten vända uppåt i hela Europa och så även i Sverige (2,1 procent). Men SD-regeringens hantering av ekonomin kommer att vara ett sänke för Sverige under en lång tid framöver. Svensk BNP är i princip oförändrad sedan slutet av 2021 och i EU-kommissionens prognoser ligger Sverige fortsatt i Europas bottenliga för treårsperioden 2023–2025. EU-kommissionens prognos för real BNP-tillväxt 2024 (%) Källa: EU-kommissionen. En kraftigt bidragande faktor till den svaga konjunkturen är krisen i byggsektorn. Enligt företrädare för industrin upplever Sverige den värsta byggkrisen sedan 90-talskrisen. Byggandet har tvärnitat och det byggs färre än hälften så många bostäder som innan regeringen tillträdde. Enligt Byggföretagens prognoser förväntas investeringar i nybyggnation minska med 34 procent under 2024 efter att redan ha minskat med 37 procent under 2023. Effekten på BNP är tydlig. Enligt Konjunkturinstitutet tyngde tappet i bygginvesteringar BNP med 1,2 procent under 2023 och förväntas tynga BNP med 0,7 procent under 2024, vilket även regeringen tillstår. Krisen slår hårt mot byggnadsarbetarna. I snitt gick fler än sex byggföretag omkull varje dag under första halvåret av 2024, en ökning med nästan 50 procent från året innan. Arbetslösheten ökar som följd och under 2023 varslades över 9 000 personer inom byggsektorn, en ökning med över 150 procent. Byggkrisen är allvarlig av flera anledningar. Dels för att den slår hårt mot de personer som jobbar inom sektorn, dels för att den kommer med stora makro ­ ekonomiska risker. Minskningen i bostadsinvesteringar tynger BNP här och nu, men vi riskerar också att tappa den kompetens vi behöver för att bygga Sverige framåt. Dagens låga bostadsbyggande har en negativ påverkan på vår tillväxt, vår nyindustrialisering och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att 140 miljoner kronor ska avsättas för bostadsprojekt i norra Sverige och att avgiften för byggkreditgarantier ska sänkas. Dessa åtgärder är otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sedan 90-talet och svenskt bostadsbyggande fortsatt tynger BNP-tillväxten. Vi socialdemokrater vill se breda åtgärder både för bostadsbyggande och för att stärka välfärden på de nyindustrialiserade orterna. Prognos för antalet påbörjade bostäder i Sverige 2011–2024 Källa: Boverket. Ett av regeringens viktigaste vallöften var att leverera mer och billig el. Halvvägs i mandatperioden är det uppenbart att den kommer att misslyckas. Å ena sidan stryper regeringen finansiering av vindkraft, å andra sidan gör sig regeringen redo att satsa hundratals miljarder på utbyggd kärnkraft. Resultatet blir en stor osäkerhet för marknadens aktörer, vilket i sin tur stoppar byggandet av ny vindenergi. Runt om i Sverige stoppas stora investeringar när landbaserad vind inte godkänns, när regeringen ändrar förutsättningarna för finansiering av havsbaserad vindkraft och när regeringen drar undan mattan för ny solenergi. I slutändan blir det kostsamt för Sverige, med högre elräkningar för hushållen och sämre investeringspotential för företagen. Bara i Sydsverige riskerar elpriserna att bli 40 öre dyrare per kilowattimme till 2030 till följd av att elproduktionen inte byggs ut. 1.2.3 Högsta arbetslösheten på tio år Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat till den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemin. Bostadsbyggandet har kraschat och stora företag planerar att säga upp tusentals anställda. Konkursantalet ökar kraftigt i Sverige, med en tredjedel fler konkurser i år, och fler anställda som drabbas. Varslen inom vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och slår rekord i flera regioner. Stora företag som Telia, JM och Northvolt varslar tusentals personer som riskerar att bli av med sina jobb. Ett sådant utmanande läge behöver mötas med en aktiv arbetsmarknadspolitik och konkreta insatser för att rädda jobb. Under pandemin satte den socialdemokratiska regeringen ett framgångsrikt system för korttidsarbete på plats för att bevara arbets ­ tillfällen. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas, i synnerhet i tider av lågkonjunktur, och vi måste dra lärdom av erfarenheterna från pandemin för att stärka systemet i syfte att förhindra fusk och felaktigt användande. Samtidigt som arbetslösheten når rekordnivåer fortsätter regeringen att nedmontera jobbpolitiken. SD-regeringen har skurit ner på arbetsmarknadspolitiken med miljard ­ belopp, och årets budget visar att den inte har någon ambition att ändra riktning. Investeringar skjuts på framtiden, vuxenutbildningen ges inte nödvändiga resurser och SD-regeringen misslyckas med att ge Sveriges företag förutsättningar för långsiktig tillväxt. Lågkonjunkturen behöver mötas med tillväxtåtgärder och en aktiv arbetsmarknads ­ politik som i första hand rustar, men också matchar, den som saknar arbete. Den bör också matcha arbetsmarknadens behov och underlätta för arbetsgivarna att få den kompetens de behöver. Investeringar i kompetensförsörjning, energiproduktion och bostadsbyggande hade kunnat stärka Sverige och svenska företag. Men det väljs bort för skattesänkningar för de allra rikaste. Svensk arbetslöshet (säsongsrensad, %) Källa: SCB. 1.2.4 Regeringen klarar inte av att få igång tillväxten I tuffa ekonomiska tider krävs ett tydligt politiskt ledarskap och en regering som klarar av att prioritera. Det krävs att regeringen förmår att bedriva en ekonomisk politik som får igång ekonomin, som hjälper vanliga hushåll och familjer och som underlättar för svenska företag. För att kunna göra allt det här samtidigt så måste regeringen prioritera och använda statens pengar där de har störst effekt. Ett sätt att mäta nyttan av statens pengar är att titta på BNP-multiplikatorer, det vill säga hur många kronors tillväxt en spenderad skattekrona genererar. Konjunktur ­ institutet har, i likhet med de flesta internationella studierna på området, bedömt att det mest effektiva sättet att öka tillväxten och sysselsättningen är att satsa på välfärden och att stötta de familjer som har det tuffast. Ökas inkomsterna i den nedre delen av inkomstskalan så kommer hushållen att använda de pengar de får till att konsumera inhemskt producerade varor och tjänster i större utsträckning än hushåll med höga inkomster. Det här är särskilt viktigt i detta läge när hushållens konsumtion varit ett av de stora sänkena för svensk tillväxt. Investeringar i välfärden genererar nya jobb och ser till att samhället finns till för alla. I båda fallen växer Sverige starkare. Svenska BNP-multiplikatorer Källa: Regeringskansliet. Mindre effekt på tillväxt och arbetslöshet har skattesänkningar, särskilt om de går till de redan förmögna. Höginkomsttagare har en lägre marginell konsumtionsbenägenhet och är mer benägna att lägga pengarna på ökat sparande istället för att konsumera dem. En regering som haft för avsikt att ta ansvar för svensk ekonomi hade därför använt skattepengarna där de gör mest nytta. Hos barnfamiljer, pensionärer och ensamstående samt i sjukvård, skola och äldreomsorg. Men så prioriterar inte SD-regeringen. Den väljer att sänka skatten för höginkomst ­ tagare, fullt medveten om att det inte är bra för svensk tillväxt. Det är inte bara ett hån mot vanligt folk. Det är också dåligt för svensk ekonomi. 1.3 Svenska folket under hård press Svenska hushåll är hårt pressade. De senaste åren har familjer runt om i landet upplevt den högsta inflationen på 30 år. De sammanvägda priserna har stigit mer än 20 procent sen 2021 och hushållens köpkraft har gröpts ur. Nu är inflationen återigen nere under Riksbankens målnivå. Inflationssiffrorna för augusti månad visade på en bred inflationstakt (KPI) på 1,9 procent och en ökning med 1,2 procent när effekten av ränteförändringar räknas bort (KPIF). Riksbanken har börjat sänka styrräntan och marknaden prisar i dagsläget in ytterligare cirka 75 punkters sänkningar under året. Men trots att inflationstakten nu är lägre och vi ser vissa tecken på ljusning kommer prisnivån att förbli hög, och de hushåll som har det tuffast kommer fortsatt att vara hårt pressade. 1.3.1 Vanligt folk betalar priset för regeringens politik Sveriges rekordhöga inflation har gjort alla svenskar fattigare, men den har slagit extra hårt mot de som lever med små marginaler. Många svenska pensionärer får vända på varje krona för att få vardagen att gå ihop. Barnfamiljer har märkt av hur vardagen gått från att vara svår att få ihop till att bli näst intill omöjlig. Vanliga hushåll som före kostnadskrisen kunde lägga undan några hundralappar av lönen går nu back i slutet av varje månad. Vittnesmålen om hur krisen drabbar är många. Nästan varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har inte haft råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Var fjärde ensamstående förälder med lägre inkomst har behövt låna pengar av en när ­ stående, vän eller bank för att kunna betala grundläggande utgifter. Mer än varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har haft svårigheter att betala fritidsaktiviteter till barnen. Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden. Röda Korset har behövt fyrdubbla sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat. Regeringen har svikit de här familjerna. Våra grannländer valde att stötta de familjer som hade det tufft genom sänkta förskoleavgifter, billigare fritids och höjt barnbidrag. Men SD-regeringen bränner pengar på sänkta skatter för höginkomsttagare samtidigt som vanliga löntagare blir fattigare. I budgeten för 2025 går regeringen ett steg längre och skär ner på bostadstillägget för de barnfamiljer som har det tuffast. Samtidigt som Jimmie Åkesson får en skattelättnad på över 3 000 kronor per månad så får en utsatt barnfamilj 775 kronor mindre i plånboken. Det är en djupt orättvis och felprioriterad politik. Reallönetillväxt. Index: 2 000 = 100 Källa: Medlingsinstitutet. SD-regeringens två första år vid makten har varit kostsamma för svenska arbetare. Löneökningarna har inte hållit samma tempo som inflationen och de som arbetar har sett tio år av reallöneökningar försvinna. När svenska folket går till val i september 2026 kommer reallönerna att vara lägre än de var när SD-regeringen tillträdde. Denna mandatperiod kommer att utgöra fyra förlorade år för landets arbetare. 1.3.2 Regeringen har skapat kris i kommuner och regioner Sverigedemokraterna och regeringen har försatt Sverige i en akut nationell sjukvårds ­ kris. Årsskiftet 2022/2023 stod det klart att situationen i den svenska sjukvården skulle komma att försämras. Den höga inflationen hade då slagit igenom i sjukvårdens kostnader och Sveriges regioner larmade samfällt om att situationen inför 2024 skulle komma att bli än värre då utvecklingen skulle få kraftigt genomslag på regionernas pensionskostnader. Det stod redan under våren 2023 klart att statsbidragen för 2024 skulle behöva höjas kraftigt. SD-regeringen valde att ignorera varningsropen. Sjukvårdskrisen är skapad av SD-regeringen som prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste före helt nödvändiga resurser till svensk sjukvård. De har i budget efter budget valt att underfinansiera välfärden och nu ser vi resultatet – sjukvårdskrisen består. Nu slår de konkreta effekterna av förra årets neddragningar igenom. Sjukvården står inför en nedskärningshöst. Varslen inom vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och slår rekord i flera regioner. Det är nu som patienter upplever en försämrad tillgänglighet, längre köer och en mer stressad personal. På längre sikt är det allra allvarligaste med sjukvårdskrisen att den ytterligare försvårar arbetet vad gäller personal- och kompetensförsörjning. Besparingarna leder till ytterligare försämrad arbetsmiljö och sämre arbetsvillkor. Det gör det än svårare att attrahera personal till vårdens arbetsplatser. Regeringens agerande under 2024 har därmed förlängt krisen och försvårat återhämtningen. Rekordvarsel inom vård och omsorg (antal varsel) Källa: Dagens Nyheter. Stapeln för 2023 är rensad för varslet i företaget Humana som i februari 2023 varslade hela sin personalstyrka (över 11 000 personer). Krisen är på intet sätt begränsad till sjukvården. Skolan, omsorgen och andra viktiga verksamheter som kollektivtrafiken drabbas också hårt av den ekonomiska utveck-lingen. De ökande priserna har gjort att kostnaden för löpande inköp av sådant som skolböcker och mat till skol- och omsorgsbespisningarna ökat i snabb hastighet. Fasta kostnader som lokalhyror har också ökat till följd av de höga räntorna. Bristen på utbildad personal är ett problem som spänner över verksamheter. Lärar ­ brist leder till stökigare klassrum i skolan. I omsorgen tvingas undersköterskorna springa allt snabbare. I tillägg till välfärdens svältkur kommer SD-regeringens ned ­ dragningar inom utbildning att leda till att bemanningsproblemen fördjupas och att de strukturella problemen i skolan, vården och omsorgen förstärks. En socialdemokratisk regering hade prioriterat annorlunda. Vi vet att en väl fungerande välfärd är samhällets bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Vi föreslog dubbla resurser till välfärden jämfört med regeringen i budgeten för år 2023 och föreslog att åter dubblera resurserna till sjukvården jämfört med regeringen år 2024. Med våra föreslagna åtgärder hade sjukvårdskrisen undvikits. Vi hade även gett Sveriges regioner långsiktiga besked om de ekonomiska förutsättningarna framåt. Vi socialdemokrater vill se ett systemskifte för svensk välfärd, där de generella stats ­ bidragen ska räknas upp i takt med inflationen. Det måste vara slut med att politiker presenterar ”satsningar” på välfärden som i själva verket är nedskärningar. Vården, skolan och omsorgen ska alltid finnas där när man behöver den. Våra gemensamma resurser ska användas till rätt saker så att medborgarnas behov sätts före marknadens. Dagens marknadskaos går ut över elever, patienter och brukare som drabbas när skolor går i konkurs och resurser försvinner bort ifrån verksamheterna. Privatiseringar och marknadsexperiment slukar skattepengar som behövs i våra klassrum, i hemtjänsten och på våra sjukhus. Vi socialdemokrater tycker att svensk välfärd ska vara till för svenska folket – inte internationella riskkapitalister. 1.4 Sektorer som gynnats under krisen Bördan av kostnadskrisen har inte burits av alla. Medan vanliga hushåll pressas hårt finns det några få som knappt har känt av att allt blir dyrare, och som till och med ökat sina inkomster. Det hotar samhällsgemenskapen. I spåren av pandemin och kostnadskrisen så har vinstandelen i näringslivet ökat i många delar av världen. Med andra ord har de som driver företag kunnat ta ut allt mer pengar relativt de som arbetar. I flera fall drivs företagens ökade vinster av under ­ liggande strukturella problem som dålig konkurrens eller en icke-fungerande marknads ­ struktur. Då krävs det en regering som går in och tar ansvar för de marknadsmiss ­ lyckanden som ligger till grund för övervinsterna. Det är inte bara det moraliskt rätta, utan även nödvändigt för att garantera en effektiv och väl fungerande ekonomi. Ett tidigt exempel på orättvisorna från kostnadskrisen var de höga elpriserna och elbolagens övervinster. När elbolag runt om i Europa började ta ut miljardvinster så gick våra europeiska grannar snabbt ut och satte tak på deras vinster. Pengarna återfördes i sin tur till hushåll och småföretag. Det var ett sätt att korrigera en icke-fungerande marknad och återställa legitimitet i systemet. Sverige var sist i Europa med att implementera intäktstaket för elproducenter och valde en ineffektiv modell som innebar mycket små skatteintäkter. Därtill valde SD-regeringen att inte sätta ett tak på elstödet, så att en enskild individ kunde få över 700 000 kronor i elstöd. För att dölja de fördelningspolitiska effekterna av sitt förslag valde regeringen att sekretessbelägga informationen om vem som kunnat ta del av stödet. Det försenade elstödet är bara ett av flera exempel där SD-regeringen valt att inte korrigera uppenbara marknadsmisslyckanden. Den vill hellre ge rekordvinster till banker än återföra pengarna till hushåll och välfärd. Den tar inte tag i den bristande konkurrensen i livsmedelssektorn som driver upp priserna. Den står inte på vanligt folks sida. 1.4.1 Bankerna har gjort övervinster En sektor där vinsterna rusat är banksektorn. Bankerna var snabba med att höja utlåningsräntorna i takt med att Riksbanken höjde styrräntan, men valde samtidigt att inte höja inlåningsräntorna i samma takt. När räntecykeln vänder ser vi hur bankerna är snabba med att sänka sparanderäntorna, men inte lika snabba med att sänka räntorna på bolån. Bankernas agerande har inneburit att vinsten från deras räntenetton, det vill säga skillnaden på deras in- och utlåningsräntor, har ökat kraftigt. När vanliga hushåll kämpat med höga räntor har bankerna kunnat plocka ut övervinster. De svenska storbankernas vinster kommer troligtvis att uppgå till cirka 160 miljarder kronor 2024. Att svenska storbanker har kunnat ta ut övervinster på hushållens bekostnad är ett marknadsmisslyckande. Konkurrensen i banksektorn är i grunden för dålig och konsumenternas ställning är för svag, något som blixtbelysts av de senaste årens kostnadskris. Socialdemokraterna har ställt sig på hushållens sida i kostnadskrisen. Vi har gått fram med flera förslag för att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden och öka konkurrensen. Bland annat vill vi begränsa användandet av listräntor, ge SBAB större möjligheter att konkurrera och pressa priser samt se över systemet med ränteskillnadsersättning. Alla dessa förslag skulle minska låntagares kostnader på sikt. Men vi vill också åtgärda de övervinster som uppstått här och nu. Därför har vi föreslagit en skatt på bankernas övervinster som skulle gå tillbaka till hushållen och till välfärden. Vi uppskattar att en sådan skatt skulle kunna ge 16 miljarder under 2025 – pengar som skulle kunna rädda jobb i sjukvården och stötta svenska barnfamiljer genom krisen. Men regeringen har konsekvent valt att ställa sig på bankernas sida istället för svenska folkets. Vinster för de svenska storbankerna (miljoner kronor) Källa: Årsredovisningar för storbankerna Nordea, SEB, SHB och Swedbank. 1.4.2 Livsmedelspriserna har skenat Priserna har ökat för de flesta produktkategorier men vissa prisökningar har haft särskilt stor inverkan på vanliga hushåll. Livsmedel är ett tydligt exempel, där priserna snabbt gick upp och fortsatt ligger kvar på en mycket hög nivå. Sedan början av år 2022 har matkassen blivit 26 procent dyrare, vilket är den största ökningen på så kort tid sedan 50-talet. En vanlig tvåbarnsfamilj behöver idag betala nästan trettiotusen kronor mer för mat per år. Konsumentverket konstaterar att den bristande konkurrensen i livsmedelskedjan innebär att vi betalar mer för många livsmedel än vad vi skulle behöva göra och rapporter om matjättarnas gigantiska vinster duggar tätt. Detta samtidigt som vart tredje hushåll kämpar med att få ekonomin att gå ihop och varannan ensamstående förälder med lägre inkomst inte har råd att sätta näringsrik mat på bordet. Regeringen har valt att stå passiv inför detta. Vi har föreslagit flera åtgärder för att bromsa prisökningarna och göra det billigare för vanligt folk att sätta mat på bordet. Bland annat har vi föreslagit en matpris ­ kommission med uppdrag att följa och agera mot skenande matpriser, åtgärder för ökad konkurrensen i sektorn samt krav på högre transparens för att enklare identifiera oskäliga prisökningar och följa upp matjättarnas övervinster. Men regeringen väljer att ignorera detta och låter svenska barnfamiljer och pensionärer betala priset. 1.5 Starka statsfinanser – en förutsättning för tillväxt Starka statsfinanser är en förutsättning för att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta att växa. Stabila finanser ger utrymme för tillväxthöjande investeringar som i sin tur ger förtroende på finansmarknaderna. Investeringar och finansiell stabilitet understödjer varandra. Sverige är ett tydligt exempel på det. Vi har starka statsfinanser och en av EU:s högsta investeringstakter. Men starka statsfinanser är ingen naturlag; det krävs en ansvarsfull politik för att säkerställa att den långsiktiga stabiliteten inte äventyras. Det är bara med ordning och reda i ekonomin som vi kan förhindra att ekonomiska kriser leder till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården. Men också att oförutsedda kriser inte drabbar investeringstakten, förtroendet på internationella kapitalmarknader och vår långsiktiga tillväxt. De svenska offentliga finanserna är fortsatt starka, inte minst tack vare att den socialdemokratiskt ledda regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin och en fortsatt låg statsskuld. 1.5.1 Finanspolitiska ramverket Vi välkomnar den pågående översynen av det finanspolitiska ramverket. De offentliga finanserna är i ett betydligt bättre skick nu än när ramverket introducerades på 90-talet. Därför tycker vi att det är dags att övergå till ett balansmål. På så sätt kan vi frigöra mer utrymme för att möta den demografiska transitionen i välfärden, samtidigt som vi tar fortsatt ansvar för statsskulden. Vi är också öppna för lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Vidare är den ordnade och sammanhållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns, en central del av det finanspolitiska ramverket. I den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket exkluderades skrivningar om uppdelningen mellan finans- och penningpolitik. I den pågående översynen av ramverket bör en sådan diskussion tas med. Ett nytt ekonomiskt läge ställer nya krav på finanspolitiken och dess förmåga att prioritera. Samtidigt har de senaste åren belyst vikten av rollfördelningen och samspelet mellan penningpolitiken och finanspolitiken, inte minst vid djupa kriser eller stora konjunkturavvikelser. Då räcker inte alltid penningpolitiken och de automatiska stabilisatorerna ensamma till som stabiliserings ­ politiska instrument. Ett annat exempel är vid utbudschocker, där det finns en risk att penningpolitiken och finanspolitiken motverkar varandra. Slutligen bör översynen av det finanspolitiska ramverket ta upp frågan om granskningen av samspelet mellan penning- och finanspolitiken samt den sammantagna stabiliseringspolitiken. 1.5.2 Regeringen lånar till skattesänkningar Mot denna bakgrund är finansministerns hantering av de offentliga finanserna mycket oroande. Elisabeth Svantesson har misslyckats med att nå målen för det finanspolitiska ramverket i sina tidigare två budgetar. I årets budget visas att målen inte heller kommer att nås 2025 eller 2026. Årets budget är exceptionellt stor. Ett reformutrymme på 60 miljarder tas i anspråk bara för 2025, trots att Konjunkturinstitutet räknar med att det finns ett budgetutrymme på 120 miljarder för de närmsta fyra åren. Moderaterna säger sig värna det finanspolitiska ramverket. Samtidigt är det med en moderat finansminister i spetsen som Sverige går med underskott under 2024, sannolikt ännu större 2025. Regeringen pekar på stödet till Ukraina som den bidragande faktorn till detta, men även justerat för det viktiga Ukrainastödet så når regeringen inte upp till de finanspolitiska målen. Kontentan är att finansministern lånar till skattesänkningar. Hon låter Sverige gå med underskott för att sänka skatten för de allra rikaste. Det innebär de facto att under ­ sköterskor, snickare, lärare och poliser skuldsätts och behöver betala ränta, enkom för att SD-regeringen ska kunna sänka skatten för de välbeställda. Detta är ett åter ­ kommande mönster. Vi såg det på 70-talet, vi såg det på 90-talet, vi såg det under Reinfeldt-åren och vi ser det idag. Varje gång vi har en moderat finansminister så är det svenska folket som betalar priset. I vårt budgetalternativ tar vi ansvar för de statliga finanserna. Alla de nya förslag vi lägger är finansierade, antingen med ökade intäkter eller genom omprioriteringar. Dessutom skulle vår budget leda till att statens sparande ökade med fem miljarder kronor under 2025. Med rätt prioriteringar är det möjligt att hjälpa hushållen och bygga upp välfärden, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser. Strukturellt sparande, procent av BNP Källa: Regeringskansliet. 2 Reformer för 2025 2.1 Ekonomin ska växa och komma alla till del Lågkonjunkturen och SD-regeringens politik har slagit hårt mot Sverige. Vanliga hushåll pressas av höga priserna på mat och boende. Samtidigt har reallönerna urholkats. Sveriges ekonomiska tillväxt är bland de sämsta i Europa och arbetslösheten är rekordhög. Konkurserna ökar, varslen inom vård och omsorg är de högsta på ett decennium och bostadsbyggandet har avstannat. Medan många hushåll kämpar för att få ekonomin att gå ihop så har vissa branscher skott sig på kostnadskrisen. Storbankerna tjänar fortfarande miljarder på sina ränte ­ netton. Livsmedelsbranschens dåliga konkurrens har lett till högre priser. När regeringen gick till val så lovade den att vanliga familjer skulle få det billigare. Men ingenting händer. Istället för att genomföra nödvändiga åtgärder för att stötta vanligt folk och få igång ekonomin så bränner SD-regeringen miljarder på skatte ­ sänkningar för höginkomsttagare. Den väljer att låta konkurserna öka, den väljer att låta sjukvårdskrisen fortgå och den vägrar ta fajten mot banker och matjättar. Regeringen låter dig och Sverige bli fattigare. Men det hade inte behövt vara såhär. Sveriges framgångar är sprungna ur en stark ekonomi. Hög produktivitet och låg arbetslöshet var förutsättningar för att bygga vårt välfärdssamhälle. Runt knuten väntar nästa ekonomiska språng. Världen behöver idéer, teknologier och produkter för en hållbar och bättre framtid. Sverige har naturresurser, industri och kunskap för att möta det behovet. Vi är ett av världens mest innovationsrika länder och vi har stora exportföretag som bidrar till tillväxt och välstånd. Vi har en kompetent och välorganiserad arbetskraft som tar ansvar för svensk ekonomi. Vi ligger i framkant gällande ny teknik, och nyindustrialiseringen av Sverige kan ge oss välbetalda jobb och en stark tillväxt. Men då krävs det en regering som tar vara på de möjligheter vi har. Då krävs effektiva åtgärder för jobb och tillväxt: Vi behöver omedelbara åtgärder för att få igång bostadsbyggandet och ta Sverige ur den värsta byggkrisen sedan 90-talet. Vi behöver mer billig el som pressar elräkningarna för hushållen och industrin här och nu. Vi behöver mota den rekordhöga arbetslösheten med en aktiv och ambitiös arbetsmarknadspolitik. Vi behöver stötta de familjer som har det svårast och öka hushållens köpkraft. Vi behöver satsa på välfärden för att garantera att skola och vård levererar för alla svenskar. Regeringen vill inte satsa på Sverige, men det vill Socialdemokraterna. Vi vill ta vara på Sveriges potential. Med en ekonomi som växer får vi råd med en bättre tillvaro. En stark ekonomi är en förutsättning för vår gemensamma välfärd och för att hjälpa dem som har det tuffast. Likaväl är investeringar i välfärden och stöd till hushåll med små marginaler en nyckel för ökad tillväxt. Socialdemokraterna vill göra både dig och Sverige rikare. 2.1.1 Höjt barn- och studiebidrag Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tufft redan före krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför föreslår Socialdemokraterna att barn- och studiebidraget höjs med 200 kronor per månad nästa år. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter. 2.1.2 Permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer För många barnfamiljer är boendekostnaden den största utgiften. Förstärkningen av bostadsbidraget infördes för att stötta de barnfamiljer som har det tuffast ekonomiskt. Trots att familjerna fortsatt kämpar med mycket höga kostnader väljer regeringen att dra tillbaka stödet helt från och med juli 2025 och fram till dess minska utbetalningarna med 775 kronor per månad. Samtidigt som skatterna för de allra rikaste sänks med enorma summor. Detta är en orimlig prioritering. Vi socialdemokrater står på barn ­ familjernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Det skulle ge en familj med maximalt bostadstillägg 2 100 kronor mer per månad från juli och framåt. 2.1.3 Rättvis skattesänkning för vanligt folk För att underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning 2025. Skattereduktionen skulle omfatta fler förvärvsinkomster än SD-regeringens förslag och innebära att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen skulle få lindring. Vi vill se en skattereduktion som uppgår till 1 680 kronor per år för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även förvärvsinkomster som a ‑ kassa, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning omfattas av Socialdemokraternas förslag. Vi vill även att funkisskatten – det vill säga en skatteklyfta mellan de som arbetar och de som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar – tas bort. 2.1.4 Förstärkt bostadstillägg för pensionärer Många pensionärer som har jobbat ett helt yrkesliv har små ekonomiska marginaler. De senaste årens kostnadskris har gjort tillvaron ännu mer utmanande. För att stötta de pensionärer som har det tuffast ekonomiskt så föreslår Socialdemokraterna att bostadstillägget för pensionärer höjs med 200 kronor per månad. 2.1.5 Tankrabatt, gratis kollektivtrafik för unga på sommaren och bättre möjligheter till körkort De senaste årens kostnadskris har gjort det dyrt för både bilägare och de som reser med kollektivtrafik. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen föreslår vi en tank ­ rabatt. En person boende i glesbygd skulle få 1 000 kronor per bil, vilket är betydligt mer än regeringens drivmedelsförslag. För oss är det självklart att föräldrarnas ekonomi inte ska få bestämma om barnen kan åka med kollektivtrafiken. Därför vill vi att gymnasieelever och studenter ska kunna åka med kollektivtrafiken utan avgift under sommaren. Vi föreslår att 500 miljoner avsätts för detta ändamål. En förutsättning för många arbeten i dag är ett körkort. Kostnaderna för att ta körkort är förhållandevis höga. Den socialdemokratiska regeringen införde CSN-lån för körkort för att skapa fler vägar till jobb. Den satsningen har SD-regeringen skrotat. Det är viktigt att korta vägen till jobb, inte minst för unga. Lån för körkort har bevisats leda till fler unga i arbete. Därför föreslår Socialdemokraterna en fortsatt satsning på CSN-lån för körkort. Vi föreslår även att satsningen utökas för att inkludera lån till körkort för lastbil och buss. På så sätt kan vi få fler unga svenskar i arbete och stärka svensk åkeriverksamhet. 2.1.6 Sveriges landsbygder är tillväxtmotorer Sverige måste hålla ihop under den ekonomiska krisen. Med en politik som stärker regional tillväxt, välfärd och arbetsmarknad kan fler bo och leva i hela Sverige. Därför föreslår Socialdemokraterna riktade satsningar på att stärka svenska landsbygder. Satsningen på att öppna fler servicekontor, inte minst i glesbygden, har varit viktig för att öka statens närvaro i hela landet. Därför avvisar vi regeringens nedskärning på Statens servicecenter. Vi avvisar också regeringens nedskärningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Regeringen väljer att dra ner på anslagen, med färre studieplatser som följd. Vi socialdemokrater vet att de här lärosätena är viktiga för regional tillväxt och att man ska kunna studera i hela landet. Därför vill vi återställa regeringens nedskärning. Vi föreslår även en utökad satsning på mer service i glesbygden – satsningen på service har bromsat lanthandelsdöden men behöver förstärkas över tid. Slutligen skjuter Socialdemokraterna till ytterligare generella statsbidrag till de kommuner runt om i Sverige som behöver det mest. Vi lägger tillbaka de 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner som regeringen skär ner. Utöver det anslår vi 70 miljoner kronor per år till Sveriges 39 minsta kommuner. Pengar som har haft stor betydelse för att utveckla näringslivet och stötta viktiga företag. Livsmedelsverket varnar för att norra delarna av landet riskerar att stå utan mat på bordet i händelse av krig eller kris. Grunden för en stark livsmedelsberedskap ligger i vårt jordbruk. Vi vill skapa förutsättningar för ett starkt, lönsamt och hållbart jordbruk i hela vårt avlånga land, inte minst i norra Sverige. Därför föreslår vi att stödet till jord ­ bruk i norra Sverige förstärks med 60 miljoner. Vi föreslår även satsningar på stärkt djurhälsa. Sammantaget innebär detta ett kraftigt paket för välfärd, utveckling, service och bildning i hela Sverige. Vid sidan av stora generella satsningar på sjukvården och skolan är detta viktiga förslag för att minska de regionala skillnaderna i vårt land och öka tillväxten i hela Sverige. 2.1.7 Starkare arbetsmarknad för en stark ekonomi Sverige har den högsta arbetslösheten på 10 år. Samtidigt ökar konkurserna, och stora företag varslar tusentals personer. I det läget behöver Sverige och svenska löntagare en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ser till att de som förlorar jobbet kan ta sig vidare till ett nytt arbete eller vidareutbildning. Därför föreslår vi socialdemokrater en miljard ­ satsning på en arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen. Vi vill kraftigt öka antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen så att fler får möjlighet att ställa om och fortsätta arbeta. Vi återinför extratjänsterna, en insats som är närmast skräddarsydd för utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi stärker också Arbets ­ förmedlingens anvisningskapacitet och närvaro i utsatta områden för att få fler i arbete. Vi återinför satsningen på fackligt samråd samt förstärker den regionala skydds ­ ombudsverksamheten i syfte att få mer ordning och reda på arbetsmarknaden. På samma tema föreslår vi även ökade anslag till Arbetsmiljöverket i syfte att stärka arbetet mot arbetsrelaterade dödsolyckor och arbetslivskriminalitet. 2.1.8 Färre ska hamna i en skuldfälla Kostnadskrisen och lågkonjunkturen har drivit allt fler svenskar in i ett skuldträsk. Skulderna hos Kronofogden ökar med 50 miljoner kronor dagligen och allt fler familjer drabbas. Vi socialdemokrater vill inte att någon svensk ska hamna i en skuldfälla. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en skuldakut, där hushållen ska kunna få hjälp och stöd för att inte hamna i skuld. I budgetmotionen för 2025 föreslår vi förstärkta satsningar på konsumentorganisationer och kommunal konsumentvägledning. Regeringens avtrappning av ränteavdraget för blancolån riskerar att slå hårt mot individer med låga inkomster som redan har betydande lån, en kritik som lyfts av flera remissinstanser. Vi socialdemokrater vill därför fasa in avtrappningen av ränteavdraget långsammare än regeringen för att lindra den ekonomiska påverkan på enskilda. 2.1.9 Skatteförslag för billig el För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärme bör insatser som stärker kundernas ställning och ytterst prisreglering kombineras med sänkt elskatt på kraftverkens värmepumpar för fjärrvärme. Därför föreslår vi att skatten på el till storskaliga värmepumpar i fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå. Socialdemokraterna anser att Sverige behöver mer billig el – inte mindre. Därför avvisar vi också regeringens försämring av avdraget för installation av solceller, som minskar förutsägbarheten och långsiktigheten för såväl hushåll som företag. 2.1.10 Snabbhetsbonus för vindkraft På kort och medellång sikt kommer landbaserad vindkraft att vara helt nödvändig för att producera mer billig el för svenska hushåll och svensk industri. Idag stoppas många vindparker av kommunala veton, ofta sent i processen. Vi socialdemokrater satsar därför 100 miljoner kronor på en snabbhetsbonus som kan sökas av Sveriges kommuner. Bonusen betalas ut till kommuner som tidigare lagt in sitt veto mot en vindpark men nu ändrar sig vid en ny ansökan. På så sätt kan vi få igång nya projekt som är långt gångna och snabbt kan börja producera ny el. Därtill vill vi se att kommuner blir kompenserade för att bygga vindkraft, att vetot tidigareläggs i processen och att givna tillstånd gäller över längre tid. 2.1.11 Energieffektivisering för lägre elräkningar Svenska folket ska skyddas mot höga elpriser. Socialdemokraterna vill därför att 460 miljoner kronor satsas på energieffektivisering av flerbostadshus. Med bostadshus som använder mindre el får konsumenter lägre elräkningar och mer el frigörs till industri och företag. Därtill lägger vi ytterligare 100 miljoner kronor på insatser som gör det möjligt för fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar att styra sin förbrukning för att undvika effekttoppar och delta på Svenska kraftnäts stödmarknader. Vi har tidigare föreslagit att rotavdraget reformeras så att de som väljer att genomföra energibesparande åtgärder får en högre subvention. 2.1.12 Svensk industri ska vara världsledande Svensk industri ska vara världsledande och visa vägen i omställningen. Industriklivet har varit en framgångsrik satsning för att locka fler industrietableringar till Sverige och därigenom ge fler människor bra och trygga jobb i svensk industri. Socialdemokraterna föreslår att Industriklivet ska förstärkas med ytterligare en halv miljard, för fler industrijobb och högre tillväxt. Vi vill även förstärka Klimatklivet efter regeringens stora nedskärningar. Sverige behöver fortsatt vara ett innovationsland i framkant. Därför föreslår vi ytterligare en halv miljard kronor till satsningar på forskning, utöver vad som ligger i regeringens forskningsproposition. Vi vill bland annat ge mer stöd till Vinnova för fortsatt forskning, däribland 50 miljoner kronor för forskning inom digitalisering och AI. 2.1.13 Tågen ska gå i tid och vägarna fungera Sverige är ett avlångt land och vi är beroende av fungerande vägar och järnvägar. Både för att kunna transportera varor, arbetspendla och resa. Tågen måste gå i tid. Att resa med tåg får inte bli synonymt med strul och förseningar. Vägarna måste vara välskötta och potthål måste lagas. För att rusta upp svensk väg och järnväg föreslår vi att ytterligare en halv miljard satsas. Vi föreslår även 300 miljoner kronor i sjöfartsstöd för att flytta transporter till sjötransport. På så sätt kan vi stärka svensk sjöfart och vår beredskap till sjöss, samtidigt som vi gör vår godstrafik mer hållbar. Regeringens första två år har kantats av en försämrad tillgång till tåg och flyg, med inställda linjer runt om i Sverige. När nattåg slutar gå och viktiga flyglinjer dras in måste staten utvärdera vad som utgör kritisk kommunikation. Det är viktigt både för enskilda resenärer och för Sveriges beredskap. Därför föreslår Socialdemokraterna 300 miljoner kronor för att kunna upphandla trafik och hålla ihop Sverige. 2.1.14 Bygg hela Sverige Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Det är avgörande för såväl vår tillväxt som för att lösa bostadsbristen. Utbildningsplatser måste mötas med fler studentbostäder med en rimlig hyresnivå. De nya industrietableringarna innebär ett nytt behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning. Regeringens åtgärder för bostadsbyggande är helt otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sen 90-talet och byggsektorn fortsatt tynger BNP-tillväxten. Vi socialdemokrater föreslår därför att det införs en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. Vi vill även se statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Våra förslag omfattar mer än 8 miljarder kronor för att få igång bostadsbyggandet. 2.2 Stoppa gängen och bryt segregationen Sverige befinner sig i en långvarig kris. Gängkriminaliteten skördar liv och hotar vår tillit och sammanhållning. Det är uppenbart att ingen regering har klarat av att vända utvecklingen. Vi socialdemokrater gjorde inte tillräckligt under vår tid vid makten och SD-regeringen, som i valrörelsen utlovade en rivstart mot gängen, har inte lyckats vända utvecklingen. Tvärtom fortsätter skjutningarna att plåga Sverige. Våldet kryper ner i åldrarna. Satsningar på hela rättskedjan är helt nödvändiga, men långt ifrån tillräckligt. Vad som krävs är akuta åtgärder för att bryta nyrekryteringen och stoppa skjutningarna. Vi behöver punktmarkera varenda ung kille på glid och införa ungdomskriminalitetsnämnder för de unga som begår brott. Vi behöver göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott för att hindra dem från att dras in i grov brottslighet. Vi behöver agera kraftfullt för att stoppa våldet här och nu. Vi måste också stärka skolan. Särskilt skolor i utsatta områden behöver få de resurser som krävs för att möta varje elev utifrån dennes förutsättningar. Fler unga killar behöver välja skolbänken framför snabba klipp och kriminalitet. För det krävs fler lärare och fler elevassistenter och andra trygga vuxna i skolan. Därför föreslår vi socialdemokrater en miljardsatsning på skolan som skulle motsvara ytterligare en lärare i klassrummet i en hel årskurs. Det skulle minska stöket och ge varje barn det stöd och den hjälp det behöver. För att få stopp på våldet och bryta nyrekryteringen behöver hela samhället mobiliseras. Rättskedjan, socialtjänsten, kommunen, skolan, idrottsföreningar och vuxna. Sverige behöver göra upp med decennier av försummelse av utsatta förorts ­ områden där gängkulturen kunnat växa sig stark. Vi måste arbeta intensivt med ungdomar på väg in i brottslighet, men även fler vuxna behöver komma i arbete och försörja sig. Alltför många hamnar i dag i arbetslöshet och utanförskap – inte sällan på grund av bristfälliga språkkunskaper. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. Flödet av pengar, vapen och narkotika till gängen måste strypas. Deras materiella och ekonomiska livsnerv ska knäckas. Arbetslivskriminaliteten, som kan ge stora intäkter till de kriminella gängen, måste pressas tillbaka. Fler kontroller behöver göras. Oseriösa företagare ska få kännbara konsekvenser. Varje gram narkotika som stoppas vid gränsen innebär en förlorad intäkt för gängen. Varje vapen som stoppas vid gränsen kan innebära en förhindrad skjutning. På längre sikt krävs en plan som sträcker sig över alla politikområden och flera mandatperioder. En plan som stärker polisen, höjer straffen och stryper gängens pengar. Som säkrar stram migration, bryter segregationen och stoppar nyrekryteringen av barn och unga till gängen. 2.2.1 Punktmarkera unga på glid För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi en satsning om 1,5 miljarder kronor för punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i kriminalitet. När en ung person hamnar på glid är det viktigt att gå in med alla nödvändiga resurser för att vända utvecklingen. Med vår satsning skulle berörda ungdomar få en följeslagare dygnet runt eller elektronisk bevakning med fotboja. 2.2.2 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet Varje nytt sprängdåd skapar stort lidande och oro. Hela hus och kvarter sätts i skräck när de drabbas. Människors hem har blivit obeboeliga och alltför ofta upplever de drabbade att de står helt ensamma, utan information, stöd eller trygghet. Samhället måste stå på de drabbades sida. De som drabbas av gängens sprängdåd måste få akut hjälp. Därför måste en skyddsmekanism införas, som träder in så fort det skett ett våldsdåd i ett bostadsområde. En ”task force” ska ha till uppgift att vara en samman ­ hållande länk för de som drabbas och säkerställa att till exempel kommunen, Brottsofferjouren och berörda försäkringsbolag snabbt kopplas in. Vi satsar 100 miljoner på ett sådant arbete. 2.2.3 Konstruktiv fritid för barn och unga När barn och unga saknar meningsfulla aktiviteter riskerar det att leda till social utsatthet. I förlängningen riskerar unga att hamna i klorna på kriminella gäng. Vi ska inte ha ett samhälle där barn förpassas till gator och torg efter skoldagens slut där de kan plockas upp av kriminella gäng. Alla barn ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett storlek på föräldrarnas plånbok. I vårt budgetalternativ föreslår vi därför en rad satsningar på sport och kultur för unga. Vi föreslår totalt 645 miljoner kronor i stöd till idrottsverksamheten, uppdelat på 100 miljoner kronor till idrott i utsatta områden, 245 miljoner kronor i allmänna stöd till barn och unga, 100 miljoner kronor till barn och unga inom parasporten och 200 miljoner kronor till en ledarsatsning för unga inom idrotten. Vi föreslår också en satsning på över 175 miljoner kronor för att utveckla Kulturskolan runt om i Sverige så att vi kan nå fler barn, särskilt i utsatta områden. Dessutom föreslår vi 75 miljoner kronor för utbildning av fritidsledare. Fritidsledare spelar en otroligt viktig roll för att skapa meningsfulla aktiviteter och stötta ungdomar på deras väg mot vuxenlivet. Särskilt i utsatta områden är fritidsgårdar med en attraktiv verksamhet av god kvalitet oerhört viktiga för barn och unga. 2.2.4 Jämlik och rättvis kunskapsskola Kunskapsresultaten i svensk skola måste förbättras. Alltför många barn får inte en ärlig chans i dag – skolsegregationen och stöket i skolorna gör att många får vikande studieresultat och får leva med konsekvenserna under många år. Mer resurser behöver vigas till de skolor och kommuner som har de tuffaste förutsättningarna. Det är ofta dessa skolor som står i frontlinjen för att ta tag i killar på glid och bryta nyrekryteringen. Vi socialdemokrater föreslår därför en satsning på tre miljarder till skolan, särskilt riktad mot de skolor som har de tuffaste utmaningarna. Det är en kraftfull satsning som motsvarar ytterligare en lärare eller pedagog i varje klass i årskurs ett. Vårt förslag skulle garantera ordningen i klassrummen och ge varje barn det stöd och den hjälp det behöver. Socialdemokraterna föreslår också en satsning på över 200 miljoner kronor för att förbättra skolan för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det kan handla om att fler får tillgång till mindre undervisningsgrupper men också om mer generella och skolövergripande åtgärder. I samverkan med skolor ska skolmyndig ­ heterna ta fram ”best practice” för att stötta elever med NPF och implementera dessa runt om i Sveriges skolor. 2.2.5 Språklyft i förskolor och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden I Sverige ska barn ges goda förutsättningar att lyckas i skolan, men ändå ser vi att barn ges ojämlika villkor redan från skolstart. Bristande kunskaper i svenska språket försvårar inlärningen och förståelsen även i andra ämnen och i senare årskurser. För att motverka segregationen och möjliggöra en bra skolstart för alla barn måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, i synnerhet i förskolor i utsatta områden. Därför föreslår Socialdemokraterna en särskild satsning på språkutveckling och höjd kvalitet i de förskolor i landet som behöver det mest. 2.2.6 Åtgärder mot utanförskap och etablering för fler Arbete spelar en viktig roll för att bryta segregation. Alla som kan arbeta ska göra det. För att stärka integrationen och öka deltagandet på arbetsmarknaden föreslår vi att 111 miljoner anslås för att utvidga målgruppen för etableringsprogrammet i enlighet med förslaget i utredningen Etablering för fler. Vi skjuter även till 92 miljoner för att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden. 2.2.7 Kom åt gängtopparna med RICO-lagstiftning Den grova gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten gör Sverige farligare och hotar samhällsgemenskapen. För att komma åt detta behöver samhället tänka nytt och ha ett helt nytt angreppssätt; därför vill vi socialdemokrater att en svensk RICO-lagstiftning utreds. RICO-lagstiftning har använts framgångsrikt i USA:s kamp mot just organiserad brottslighet och här kan Sverige dra lärdomar. Det handlar bland annat om att gripa och åtala ledarna och beslagta deras tillgångar samt om att ge förutsättningar för alla inblandade myndigheter att delta och samarbeta effektivt i arbetet. 2.2.8 Stryp gängens finansiering De kriminellas verksamhet breder ut sig och blir alltmer organiserad. Personer med kopplingar till organiserad brottslighet driver idag vårdcentraler, tjänar miljarder på bedrägerier och nästlar sig in i allt från kommuner till byggbranschen. Arbetslivs ­ kriminaliteten omsätter miljarder och är ett hot mot människors liv och hälsa. Polisen uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Vi vill att Bolagsverkets anslag förstärks med 30 miljoner, bland annat för att motverka att företag används som brottsverktyg. 2.2.9 Bekämpa våldsbejakande extremism Säkerhetspolisen måste ha de bästa verktygen för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa terrorismen. Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. I tider när extremismen ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget. Vi avsätter därför ytterligare 40 miljoner kronor för säkerställa att CVE har tillräckliga resurser och kan agera för att hindra till exempel unga på väg in i extremism och som stöd vid till exempel skolattacker. 2.2.10 För varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver vi både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att för varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. I Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 ser vi till att det uppfylls genom satsningar på punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och en satsning riktad till utsatta förskolor. Totalt vill vi socialdemokrater satsa nästan sex miljarder kronor mer än regeringen på att bryta nyrekryteringen. 2.3 Samhället ska fungera och finnas där för dig Kostnadskrisen har slagit med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. De massiva underskotten, som är en följd av SD-regeringens svältkur, innebär nedskär ­ ningar, uppsägningar och nedläggning av verksamheter. Regionerna behöver säga upp sjuksköterskor och undersköterskor. Personalen behöver springa ännu snabbare. Köerna blir längre och patienterna blir lidande. Vi står inför en nedskärningshöst. Varslen i vård och omsorg är de högsta på över ett decennium, och i många regioner slår de rekord. Tusentals riskerar att förlora jobb. Operationer har ställts in och anställda får inte sin semester. Läkare har till och med varnat för att besparingarna har orsakat dödsfall. Kommunerna tvingas att välja mellan att säga upp lärare eller socialsekreterare. Skolan, som redan är hårt ansträngd, kommer att få ännu färre vuxna i klassrummet och på skolgården. Socialtjänsten, hårt belastad och i frontlinjen i kampen mot nyrekryte ­ ringen till gängen, kommer att få det svårare att klara sitt uppdrag. I detta läge väljer Sverigedemokraterna och regeringen att skära ner ytterligare på finansieringen till svensk välfärd. Finansieringen till sjukvården stryps. Regioner och kommuner får inte mer generella statsbidrag nästa år. Samtidigt gör marknadiseringen av skolan, sjukvården och äldreomsorgen Sverige svagare. Skattepengar rinner iväg till stora vinstutdelningar och styrningen blir svårare och mer kostsam. Tillgången till samhällsservice brister för dem som bor på lands ­ bygden och i förorten. Det är den krassa verkligheten – det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar. SD-regeringen är oförmögen att hitta ens den mest grundläggande finansiering till vår gemensamma välfärd, men den klarar av att låna miljarder till skattesänkningar åt de allra rikaste. Det här är inte vad Sverige behöver. I en tid då kommuner och regioner går på knäna och en överväldigande del av väljarna vill se satsningar på välfärden är skatte ­ sänkningar för höginkomsttagare fel väg att gå. I det här läget krävs en politik som både kompenserar för de ökande prisökningarna och som höjer ambitionsnivån för svensk välfärd. Kommuner och regioner behöver tillskott här och nu, men de behöver också få långsiktiga besked om sin finansiering. Bara så kan de arbeta med egen personal och bryta beroendet av stafettläkare. Samtidigt står välfärden inför stora rekryteringsbehov. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd. I det pressade ekonomiska läget måste varje skattekrona i välfärden användas till att höja kvaliteten och behålla personalen. Sveriges välfärd är något vi ska kunna vara stolta över. Vi vill att skolan ska ge alla barn lika möjligheter oavsett bakgrund och att sjukvården ska ta hand om alla oavsett storlek på plånbok. Men för att lyckas med sitt uppdrag behöver välfärden en regering som prioriterar den. Vi behöver ge sjukvården och skolan de resurser de behöver. Och vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Så skapar vi ett samhälle och en välfärd som finns där för dig. 2.3.1 Generella statsbidrag Välfärden har fått betala priset för kostnadskrisen med urholkade anslag och budgetar som inte går ihop. Som en följd ser vi nu de högsta varslen inom vård och omsorg på över tio år. Att regeringen då väljer att inte ge några tillskott till de generella stats ­ bidragen är en orimlig prioritering. Resultatet blir färre lärare i klassrummen och längre väntetider till sjukvården. Vi socialdemokrater vill stötta välfärden genom kostnadskrisen och vi föreslår därför ett tillskott med generella statsbidrag på 6 miljarder kronor till kommuner och regioner. Satsningen är en del av vårt systemskifte där vi vill se en bottenplatta för svensk väl ­ färd. De generella statsbidragen ska räknas upp med inflationen varje år. Bara så kan vi ge svensk sjukvård, skola och omsorg den långsiktighet som krävs för att satsa på personalen och ta tag i de stora problem som finns idag. 2.3.2 Personalsatsning i välfärden för kortare köer Personalen i välfärden är några av de som fått betala priset för SD-regeringens passivitet. Runt om i landet varslas sjuksköterskor och lärare, och de som blir kvar får springa snabbare. Extra utsatt är sjukvården där vi ser rekordstora varsel i flera regioner. Därför lägger Socialdemokraterna tre miljarder i en personalsatsning för att korta vårdköerna. Bara genom att satsa på personalen kan vi ta oss ur sjukvårdskrisen och stärka välfärden på lång sikt. Vi gör även personalsatsningar i andra delar av välfärden, bland annat genom att stärka barnomsorgen på obekväm arbetstid. 2.3.3 Stärkt sjukvård i tider av kris och krig I oroliga tider är det viktigt att sjukvården är dimensionerad för kriser. Försvars ­ beredningen pekar på behovet av att det byggs särskilda beredskapssjukhus som kan öka antalet vårdplatser och hantera trauma och krigsskador. Det är nödvändigt för vår civila beredskap och bidrar även till vår kompetens i Natosamarbetet. Det är viktigt med en hög beredskap i hela landet, men i första hand bör ett arbete ske på geografiskt viktiga platser. Socialdemokraterna anser att Gotland och Norrland, specifikt Norrbotten, är prioriterade regioner. Vi ser att arbetet med att bygga bered ­ skapssjukhus bör börja på Gotland på grund av regionens känsliga läge i Östersjön. Beredskapssjukhusen ska bekostas inom anslagen för civilt försvar och bör i fredstid användas för reguljär medicinsk verksamhet. 2.3.4 Nej till dyrare tandvård för unga I budgeten för 2025 försämrar SD-regeringen kraftigt tandvården utan att några förbättringar finns på plats. Från årsskiftet kommer ungdomar mellan 19 och 23 år inte längre att få kostnadsfri tandvård, samtidigt som det förhöjda tandvårdsbidraget för personer upp till 29 år tas bort. Vi motsätter oss en övergripande försämring av tandvården och går därför emot regeringens nedskärning. Vi föreslår istället att 576 miljoner kronor avsätts för att unga fortsatt ska ha råd att gå till tandläkaren. 2.3.5 Insatser för vaccinberedskap För att avlasta den akuta sjukvården är det viktigt med en stark folkhälsa. Samtidigt kan vaccin vara dyra, särskilt för dem med minst resurser. Socialdemokraterna föreslår därför ökade insatser för vaccinberedskap. 2.3.6 Utbildning för att fler ska kunna ta lediga jobb För att rusta Sverige starkare behöver platserna på vuxenutbildningen öka. Både bristen på resurser och regeringens ryckighet har skapat stora problem med att få fram yrkesutbildade som kan ta lediga jobb. Det livslånga lärandet är en grundbult för en stark arbetsmarknad – särskilt när vi står mitt i en tuff lågkonjunktur med rekordhög arbetslöshet. Socialdemokraterna föreslår därför en rejäl satsning på 650 miljoner inom vuxen ­ utbildningen nästa år. Av dessa föreslås 500 miljoner gå till fler utbildningsplatser, 100 miljoner till investeringsstöd för lärmiljöer och 50 miljoner till lärcenter. För att fler ska rustas för jobb behöver vi också stärka yrkesutbildningen. Vi föreslår att 100 miljoner anslås till Myndigheten för yrkeshögskolan samt att en satsning på investeringstunga yrkesutbildningar genomförs. 2.4 Ytterligare åtgärder för ett starkare Sverige 2.4.1 Bistånd Människorna i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Förutom de övergrepp och krigsförbrytelser som det ukrainska folket utsätts för av ryska trupper drabbas även redan utsatta fattiga människor i bl.a. Afrika hårt av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom. Vi socialdemokrater vill, i motsats till regeringen, öka biståndet stegvis de kommande åren tills enprocentsmålet uppnås och anser att biståndet bör förstärkas med 1 miljard mer än regeringens förslag 2025. 2.4.2 Mediestöd Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva journalistik utmanande och därför är det bra att det nya mediestödet har kommit på plats. Samtidigt ser vi att de risker vi varnade för när stödet infördes nu ser ut att ha blivit verklighet. Betoningen på den geografiska spridningen har lett till att mediemångfalden på nationell nivå har prioriterats ner och flera medier som tidigare fått stöd nu har blivit utan. Vi motsätter oss den neddragning av stödet som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 och föreslår därför att ytterligare 50 miljoner kronor läggs på mediestöd. 2.4.3 Säkerhetshöjande åtgärder för civilsamhället Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot deras verksamhet, lokaler och företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld och det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Vi ser att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt och föreslår ytterligare 26 miljoner kronor 2025 för ändamålet samt att de som mottar pengarna får större utrymme att styra över hur de används. 2.4.4 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Vi föreslår därför en förstärkning av anslaget för nationella minoriteter på 10 miljoner kronor för 2025. Vi föreslår 31 miljoner till språkcenter för minoritetsspråken samt 18 miljoner till Institutet för mänskliga rättigheter. 2.4.5 Hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser För att fler hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser ska kunna genomföras föreslår vi att ytterligare 5 miljoner anslås till detta under 2025. 2.4.6 En levande kultur i hela Sverige Sverige har en stolt tradition av levande regional kulturverksamhet. Lokala museer, teatrar, folkhögskolor och bygdegårdar utgör en integral del av svensk kultur – och så ska det fortsätta vara. När SD-regeringen åsidosätter regional kultur skulle Social ­ demokraterna istället skjuta till mer resurser. Vi skulle tillföra 200 miljoner kronor i breda anslag till regional kulturverksamhet. Dessutom föreslår vi 50 miljoner kronor i satsningar på allmänna samlingslokaler runt om i Sverige. Samlingslokalerna, ofta föreningsdrivna, har en avgörande roll för vårt civilsamhälles förutsättningar att verka, inte minst på landsbygden där de är mötesplatser för föreningslivet och en förutsättning för att konst och kultur ska finnas tillgänglig i hela landet. Vi föreslår också ytterligare medel för att värna de svenska kulturarven. De ska inte bara bevaras utan också kommuniceras och vara en del av samhällets utveckling, exempelvis som besöksmål. 2.4.7 Ett Sverige rustat mot extremväder Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – över ­ svämningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall. Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen och dessutom drar ned på resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att bidra till ett tryggt och välfungerande samhälle föreslår vi att 100 miljoner till klimatanpassningsåtgärder prioriteras samt att 10 miljoner anslås till åtgärder för livsmedels- och dricksvatten ­ beredskap. 2.4.8 Satsningar för svensk natur Svensk skog är en ryggrad för vår ekonomi. I Sverige tar vi hand om vår skog – vi brukar den på ett hållbart sätt och vi vårdar den skog som av olika skäl är skyddad. Om man som markägare skyddar sin skog ska man få ersättning för det. Regeringen däremot drar ned på pengarna till skogsägare som vill bevara skyddsvärd skog samt på insatser för friluftsliv i naturreservat och nationalparker. Det är under all kritik. Vi social ­ demokrater vill därför tillföra en halv miljard till skydd av, och åtgärder för, värdefull natur. Vi föreslår även att Naturvårdsverket, som har stora utmaningar med att fullgöra sitt uppdrag sedan myndighetens resurser kapats av regeringen, förstärks med 50 miljoner 2025. För att stärka arbetet med miljöövervakning, ett viktigt område som regeringen väljer att prioritera bort, föreslår vi att 10 miljoner anslås. För att stärka arbetet med en förbättrad havs- och vattenmiljö, bland annat genom att införa kameraövervakning på fiskefartyg, föreslår vi att 40 miljoner anslås. 2.4.9 Fri entré till statens museer Reformen med fri entré till de statliga museerna möjliggjorde för många fler att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Alla svenskar betalar genom sin skatt för att de statliga museerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag och därför är det viktigt att alla har möjlighet att ta del av museernas verksamhet. Statens museer får inte bli en plats bara för de redan invigda och fri entré är grunden för ett breddat besöksdeltagande. Därför vill vi satsa 100 miljoner kronor för 2025 på att återinföra fri entré till statliga museer. Det är en liten summa i förhållande till de totala kostnaderna för statens museer och det sänker trösklarna så att alla oavsett inkomst kan få ta del av vårt gemensamma kulturarv. 2.4.10 Statsbidrag till studieförbunden SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett allvarligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige. Studieförbunden spelar en mycket viktig roll för det livslånga lärandet, för föreningsdemokratin och för civil ­ samhället. Socialdemokraterna föreslår därför att statsbidraget till studieförbunden förstärks med 350 miljoner 2025. 2.4.11 Beivra brott mot sanktioner mot Ryssland EU:s sanktionspaket mot Ryssland är en viktig del i att markera mot landets oacceptabla anfallskrig i Ukraina och isolera den ryska ekonomin. Sanktionspaketen beslutas på EU-nivå men vi socialdemokrater avsätter ytterligare pengar i den nationella budgeten för att försäkra att sanktionerna efterlevs. 3 Skatteförslag och finansiering Sverige står inför stora utmaningar. Det ställer stora krav på det offentliga – på förmågan att prioritera och på förmågan att presentera en trovärdig finansiering. Varje åtgärd i Socialdemokraternas budgetmotion är finansierad. En ansvarsfull ekonomisk politik är den bästa skyddsvallen för välfärden och hushållens ekonomi – särskilt i utmanande ekonomiska tider. SD-regeringen däremot har valt sin skattepolitiska linje – att sänka skatten för de som redan har mest, samtidigt som vanligt folk blir fattigare och välfärden går på knäna. Redan i sin första statsbudget sänkte regeringen skatterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. I budgeten 2024 infördes ett ”lyxrot” där de med höga inkomster får skatteavdrag för att byta marmorskiva i köket. I årets budget väljer regeringen att genomföra en exklusiv skattesänkning för de som tjänar över 65 000 kronor. Samtidigt befinner sig skolan och sjukvården i en allt djupare kostnadskris, orsakad av SD-regeringens prioriteringar. Det står klart att välfärden och tryggheten behöver mer resurser – inte mindre. Insatserna för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng behöver stärkas. Vi behöver fler lärare, poliser och sjuksköterskor – inte färre. Det kräver en stabil finansiering. Sverige kommer inte att stärkas av att de som redan har mest får ännu mer på bekostnad av vanligt folk. Därför avvisar vi regeringens förslag om att slopa avtrapp ­ ningen i jobbskatteavdraget. Samtidigt innebär kostnadskrisen fortsatt enorma påfrest ­ ningar för svenska hushåll. Regeringen har valt att lämna vanligt folk i sticket när de bränner miljarder på skattesänkningar för de allra rikaste. Därför ger vi vanligt folk en rättvis skattesänkning under nästa år, samtidigt som vi föreslår att barnbidraget höjs med 200 kronor och bostadstillägget för barnfamiljer permanentas. Den rättvisa skattesänkningen riktas mot låg- och medelinkomsttagare och omfattar fler än regeringens och Sverigedemokraternas jobbskatteavdrag. Vår rättvisa skattesänkning träffar bredare; de som uppbär a ‑ kassa, är sjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning omfattas också. När SD-regeringen nu utökar funkisskatten vill vi socialdemokrater avskaffa den. Kraftigt ökade försvarsutgifter kommer att belasta statens finanser en tid framöver. Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda och införa en ny beredskapsskatt. Vidare är behovet av en omfattande översyn av skattesystemet stort. Särskilt angeläget är en översyn av beskattningen av kapital, däribland de så kallade 3:12-reglerna. Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet. Sverige ska byggas starkare och bättre. För att inte undergräva det Sverige som generationer före oss har skapat behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden. 3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2025 3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk För att underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning 2025. Skattereduktionen ska omfatta fler förvärvsinkomster än regeringens och Sverigedemokraternas förslag så att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen ska få lindring. Det är också orättfärdigt att SD-regeringens förslag utökar de orättvisa skatteklyftorna mellan de som har arbetsinkomster och de som av olika skäl inte kan arbeta. Det är en politik som splittrar Sverige. Skattereduktionen uppgår till 1 680 kronor per år för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även förvärvsinkomster som a ‑ kassa, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning omfattas av Socialdemokraternas förslag. 3.1.2 Avskaffa funkisskatten Samhällsgemenskapen och rättvisan i Sverige behöver öka. SD-regeringens ekonomiska politik ökar splittringen och klyftorna mellan människor i vårt land. När Sverige ­ demokraterna och regeringspartierna justerade den S-ledda regeringens budget för 2022 återinförde de funkisskatten – det vill säga en skatteklyfta mellan dem som arbetar och dem som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar. Denna orättvisa har bibehållits och förstärkts i SD-regeringens budgetar för både 2024 och 2025. Det är orättfärdigt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall. 3.1.3 Bankskatt på övervinster Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler har ökat kraftigt. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till hushåll och till välfärden. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränte ­ intäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt. 3.1.4 Skattefri grundnivå på ISK Regeringen föreslår en ny beskattningsnivå på ISK. Vi är positiva till ett enkelt och förmånligt sparande för vanligt folk och tillstyrker därför regeringens förslag om en skattefri grundnivå för investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkringar och så kallade PEPP-produkter. Givet att kapitalet på ISK är mycket ojämnt fördelat och att mer än varannan svensk helt saknar sparande på ISK så anser vi att förslaget delvis ska finansieras inom systemet. Därför föreslår vi att en tredje beskattningsnivå införs för dem med störst kapitalinnehav i dessa sparformer. 3.1.5 Skatteförslag för billig el För oss socialdemokrater är det viktigt att hålla tillbaka prisökningarna på elnäts ­ avgifterna och därför föreslår vi sänkt skatt på el till storskaliga värmepumpar i fjärr ­ värme till EU:s miniminivå. Vi avvisar även regeringens försämring av avdraget för installation av solceller. 3.2 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2025* Åtgärd 2025 (md kr) Jobbskatteavdrag –11,09 Slopad avtrappning i jobbskatteavdraget –4,71 Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller 0,1 Sänkt skatt på bensin och diesel –3,17 *Vi föreslår även en förlängd infasning av avtrappningen av ränteavdraget för lån utan säkerhet. Vi föreslår att avtrappningen sker över en fyraårsperiod. 3.2.1 Avvisad skattesänkning för de allra rikaste Regeringen föreslår att den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Det här är en exklusiv skattesänkning för dem som tjänar över 65 000 kronor. Detta samtidigt som regeringen drar ner på finansieringen till välfärden mitt i en akut sjukvårdskris och väljer att försämra ekonomin för de barnfamiljer som har det allra tuffast. Det en orimlig prioritering. Därför föreslår vi att jobbskatteavdraget helt upphör vid inkomster över 1,2 miljoner kronor om året och avvisar regeringens orättvisa förslag om slopad avtrappning av jobbskatteavdraget, bland annat till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk, ett höjt barnbidrag med 200 kronor per månad och en permanent förstärkning av bostadstillägget för barnfamiljer. 3.2.2 Avvisad neddragning i fråga om installation av solceller Regeringen föreslår sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller. Sverige behöver mer billig el – inte mindre. Därför avvisar vi regeringens försämring, som minskar förutsägbarheten och långsiktigheten för såväl hushåll som företag. 3.2.3 Nej till regeringens bränslebluff De senaste årens kostnadskris har gjort det dyrt för både bilägare och de som reser med kollektivtrafik. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen föreslår vi en tankrabatt. 3.3 Övrig finansiering Utöver de föreslagna inkomstförstärkningarna föreslår Socialdemokraterna att anslaget för Regeringskansliet ska minskas med 420 miljoner kronor för 2025. Vi föreslår även att överkompensationen till fristående grundskolor ska gå tillbaka till eleverna. Det är dags att stoppa vinstjakten i skolan och välja människa före marknad. Utöver detta föreslår vi ett antal omfördelningar inom och mellan utgiftsområden och anslag. Bilaga 1 Reformtabell Reformer totalt 47 077 300 000 Intäkter 52 355 000 000 Utökat sparande 5 277 700 000 Ekonomin ska växa och komma alla till del Höjt barn- och studiebidrag 5 237 000 000 Höjt bostadstillägg för pensionärer 1 050 000 000 Stärkt stöd till utsatta barnfamiljer 906 000 000 Rättvis skattesänkning för vanligt folk 9 300 000 000 Avskaffa funkisskatten 290 000 000 Motverka överskuldsättning 100 000 000 Tankrabatt 2 500 000 000 Gratis kollektivtrafik för unga på sommaren 500 000 000 CSN-lån för körkort för personbil, lastbil och buss 75 000 000 Befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 000 Ökad service i glesbygd 120 000 000 Företagande i glesbygd 70 000 000 Avvisad neddragning på Statens servicecenter 50 000 000 Satsningar på allmänna samlingslokaler 50 000 000 Ökade anslag till forskning 500 000 000 Ökade anslag till Vinnova 50 000 000 Avvisad neddragning på universitet och högskolor 100 000 000 Omprioritering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder 2 000 000 000 Miljardsatsning på arbetsmarknad 1 017 000 000 Ökade anslag till vuxenutbildningen 650 000 000 Satsningar på yrkeshögskolan 100 000 000 Rusta upp svenska vägar och järnväg 500 000 000 Satsning på upphandlad trafik 300 000 000 Hållbar godstrafik 300 000 000 Ökade anslag till Industriklivet 500 000 000 Ökade anslag till Klimatklivet 250 000 000 Åtgärder för energieffektivisering 560 000 000 Snabbhetsbonus för ny vindkraft 100 000 000 Sänkt skatt på fjärrvärme 316 000 000 Avvisad försämring för installation av solceller 100 000 000 Administration av statliga byggkrediter 50 000 000 Administration av statlig byggstimulans 50 000 000 Totalt 27 991 000 000 Stoppa gängen och bryt segregationen Punktmarkera unga på glid 1 500 000 000 Skolsatsning motsvarande en ny lärare eller pedagog i varje klassrum i årskurs 1 3 000 000 000 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet 100 000 000 Språkkrav i förskolan 80 000 000 Stöd till utsatta förskolor 200 000 000 Åtgärder mot utanförskap 92 000 000 Satsningar för elever med NPF 230 000 000 Ökad möjlighet till idrott för barn och unga 645 000 000 Ökade anslag till Kulturskolan 192 000 000 Utbildning av fritidsledare 75 000 000 Stärkt kultursamverkansmodell 200 000 000 Stöd till friluftsorganisationer 75 000 000 Ökade bidrag till kulturmiljövård 5 000 000 Alla barn ska ha råd med fritidsutrustning 4 000 000 Insatser mot våldsbejakande extremism 40 000 000 Stryp gängens pengar 130 000 000 Utred en svensk RICO-lagstiftning 5 000 000 Migrationsverket 100 000 000 Totalt 6 673 000 000 Samhället ska fungera och finnas där för dig Bottenplatta för välfärden 6 000 000 000 Personalsatsning i sjukvården för att korta köerna 3 000 000 000 Nej till dyrare tandvård för unga 576 000 000 Förbättrade regelverk för sjuk- och aktivitetsersättning 234 300 000 En höjd vaccinberedskap 135 000 000 Mer resurser till barnomsorg på obekväm arbetstid 50 000 000 Totalt 9 995 300 000 Ytterligare åtgärder för ett starkare Sverige Ökade anslag till biståndet 1 000 000 000 Ökade anslag till studieförbunden 350 000 000 Fri entré på statliga museer 100 000 000 Höjt mediestöd 50 000 000 Satsningar på säkerhetshöjande åtgärder inom civilsamhället 26 000 000 Stärk Institutet för mänskliga rättigheter 18 000 000 Åtgärder för nationella minoriteter 10 000 000 Medel till hågkomstresor 5 000 000 Ökade anslag till språkcenter för minoritetsstöd 31 000 000 Stärkt djurskydd 15 000 000 Åtgärder för livsmedels- och vattenberedskap 10 000 000 Ökade anslag till jordbruk i norra Sverige 60 000 000 Satsningar på klimatanpassning 100 000 000 Ökade anslag till vandringsleder 250 000 000 Kompensation till skogsägare 250 000 000 Ökade anslag till Naturvårdsverket 50 000 000 Stärkt miljöövervakning 30 000 000 Bättre havs- och vattenmiljö 40 000 000 Beivra brott mot sanktioner mot Ryssland 4 000 000 Ökat turismfrämjande 5 000 000 Ökad exportfrämjande verksamhet 7 000 000 Ökad investeringsfrämjande verksamhet 7 000 000 Totalt 2 418 000 000 Finansiering Avvisad skattesänkning till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk 11 090 000 000 Tillfällig skatt på bankernas övervinster 16 000 000 000 Avvisad bränslebluff 3 170 000 000 Avvisad skattesänkning för de allra rikaste 4 710 000 000 Avskaffat jobbskatteavdrag vid årsinkomster över 1,2 miljoner 5 000 000 000 Skattefri grundnivå och en tredje beskattningsnivå för ISK 3 500 000 000 Stoppa överkompensationen i grundskolan 2 700 000 000 Omprioriteringar inom UO 1, 9, 14, 18, 20 & 24 6 185 000 000 Totalt 52 355 000 000 Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2025 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 20 130 981 −280 000 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 21 734 078 50 000 3 Skatt, tull och exekution 14 812 398 ±0 4 Rättsväsendet 86 791 679 145 000 5 Internationell samverkan 2 278 371 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 169 680 344 ±0 7 Internationellt bistånd 44 499 844 1 000 000 8 Migration 11 937 532 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 254 872 363 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123 058 927 234 300 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 890 360 1 050 000 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 531 449 5 369 000 13 Integration och jämställdhet 6 265 767 92 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 539 399 1 017 000 15 Studiestöd 33 793 466 774 000 16 Utbildning och universitetsforskning 103 845 141 4 710 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 861 894 1 696 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 240 094 510 000 19 Regional utveckling 4 294 201 2 620 000 20 Klimat, miljö och natur 16 438 897 1 300 000 21 Energi 6 631 297 100 000 22 Kommunikationer 94 447 432 1 675 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 697 804 155 000 24 Näringsliv 8 315 298 180 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 107 254 8 126 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 28 755 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 761 911 ±0 Summa utgiftsområden 1 441 595 890 30 886 300 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −10 567 382 ±0 Summa utgifter 1 431 028 508 30 886 300 Riksgäldskontorets nettoutlåning −2 984 969 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 428 414 376 30 886 300 Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2026 och 2027 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2026 2027 1 Rikets styrelse −280 −280 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 50 50 3 Skatt, tull och exekution ±0 ±0 4 Rättsväsendet 40 40 5 Internationell samverkan ±0 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 2 000 4 000 8 Migration ±0 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 363 363 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 234 234 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1 050 1 050 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 5 369 5 369 13 Integration och jämställdhet 92 92 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1 017 1 017 15 Studiestöd 774 774 16 Utbildning och universitetsforskning 4 710 4 710 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 696 1 696 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 810 1 410 19 Regional utveckling 2 620 2 620 20 Klimat, miljö och natur 1 300 1 300 21 Energi 100 100 22 Kommunikationer 1 675 1 675 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 155 155 24 Näringsliv 180 180 25 Allmänna bidrag till kommuner 8 126 8 126 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 32 081 34 681 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 32 081 34 681 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 32 081 34 681 Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2025 Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 786 951 393 11 210 000 1111 Statlig inkomstskatt 64 165 361 9 710 000 1115 Kommunal inkomstskatt 969 640 894 ±0 1120 Allmän pensionsavgift 166 628 512 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −413 483 374 1 500 000 1200 Indirekta skatter på arbete 790 968 382 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter 771 132 212 ±0 1240 Egenavgifter 11 730 609 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −53 234 021 ±0 1270 Särskild löneskatt 67 582 104 ±0 1280 Nedsättningar −6 800 714 ±0 1290 Tjänstegruppliv 558 192 ±0 1300 Skatt på kapital 418 599 452 19 500 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 92 143 300 3 500 000 1320 Skatt på företagsvinster 225 163 204 ±0 1330 Kupongskatt 9 283 504 ±0 1340 Avkastningsskatt 29 994 197 ±0 1350 Fastighetsskatt 43 127 567 ±0 1360 Stämpelskatt 12 906 739 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 5 980 941 16 000 000 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 728 287 523 2 754 000 1410 Mervärdesskatt 589 617 623 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 797 224 ±0 1430 Energiskatt 44 545 424 −416 000 1440 Koldioxidskatt 24 533 370 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 7 469 767 3 170 000 1470 Skatt på vägtrafik 22 472 719 ±0 1480 Övriga skatter 7 851 396 ±0 1500 Skatt på import 7 933 347 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 10 709 603 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −7 933 347 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 735 516 353 33 464 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 336 433 318 ±0 Statens skatteintäkter 1 399 083 035 33 464 000 1900 Periodiseringar 3 062 709 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 402 145 744 33 464 000 Övriga inkomster −28 283 293 2 700 000 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 836 598 2 700 000 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 562 931 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 245 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −154 374 067 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 373 862 451 36 164 000 Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2026 och 2027 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2026 2027 1100 Direkta skatter på arbete 11 210 11 210 1111 Statlig inkomstskatt 9 710 9 710 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 1 500 1 500 1200 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter ±0 ±0 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 19 500 19 500 1310 Skatt på kapital, hushåll 3 500 3 500 1320 Skatt på företagsvinster ±0 ±0 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 16 000 16 000 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2 784 2 784 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 1430 Energiskatt −416 −416 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 3 200 3 200 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 33 494 33 494 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer ±0 ±0 Statens skatteintäkter 33 494 33 494 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 33 494 33 494 Övriga inkomster 2 700 2 700 2000 Inkomster av statens verksamhet 2 700 2 700 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 36 194 36 194 Bilaga 6 Offentliga finanser Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Takbegränsade utgifter 30 886 32 081 34 681 Budgeteringsmarginal −30 886 −32 081 −34 681 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Kommunernas inkomster 14 935 14 935 14 935 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 8 126 8 126 8 126 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 6 809 6 809 6 809 Utgifter 14 935 14 935 14 935 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Offentlig sektors inkomster 36 164 36 194 36 194 Offentlig sektors utgifter 30 886 32 081 34 681 Finansiellt sparande i offentlig sektor 5 278 4 113 1 513 Staten 5 278 4 113 1 513 Ålderspensionssystemet ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −1,25 % −0,58 % 0,44 % Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Inkomster i statens budget 36 164 36 194 36 194 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 30 886 32 081 34 681 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 5 278 4 113 1 513 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Direkta skatter på arbete 11 210 11 210 11 210 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 ±0 Skatt på kapital 19 500 19 500 19 500 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2 754 2 784 2 784 Offentliga sektorns skatteintäkter 33 464 33 494 33 494 avgår skatter till andra sektorer ±0 ±0 ±0 Statens skatteintäkter 33 464 33 494 33 494 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 33 464 33 494 33 494 Övriga inkomster 2 700 2 700 2 700 Inkomster i statens budget 36 164 36 194 36 194 Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 463 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 114 343 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 100 317 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 340 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 133 625 ±0 2:5 Riksrevisionen 390 897 ±0 3:1 Sametinget 70 721 ±0 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 431 470 −420 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 180 845 ±0 6:1 Allmänna val och demokrati 198 640 31 000 6:2 Justitiekanslern 95 967 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 219 119 ±0 6:4 Valmyndigheten 170 715 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 53 851 18 000 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 157 771 41 000 8:1 Mediestöd 991 119 50 000 8:2 Mediemyndigheten 88 182 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU ‑ information 33 736 ±0 Summa 20 130 981 −280 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 113 142 ±0 1:2 Kammarkollegiet 165 671 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 550 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 295 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 12 133 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 74 837 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 224 363 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 687 238 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 440 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 846 586 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 392 878 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 752 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 170 458 ±0 1:15 Statens servicecenter 937 147 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 30 753 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 103 508 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 197 619 ±0 Summa 21 734 078 50 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skatteverket 9 184 087 ±0 1:2 Tullverket 3 174 486 ±0 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 453 825 ±0 Summa 14 812 398 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 45 211 735 ±0 1:2 Säkerhetspolisen 2 757 388 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 788 478 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 139 882 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 8 178 880 ±0 1:6 Kriminalvården 20 432 298 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 308 695 40 000 1:8 Rättsmedicinalverket 664 682 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 62 700 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 305 857 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 90 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 138 157 ±0 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 42 660 ±0 1:16 Domarnämnden 12 153 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 416 000 ±0 99:1 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet ±0 100 000 99:2 Utreda RICO ±0 5 000 Summa 86 791 679 145 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 449 774 ±0 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 185 456 ±0 1:3 Inspektionen för strategiska produkter 163 083 ±0 1:4 Svenska institutet 136 287 ±0 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 343 771 ±0 Summa 2 278 371 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 66 245 663 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 2 799 759 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 59 558 871 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 251 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 15 522 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 450 310 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 351 266 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 2 859 348 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 572 134 ±0 1:10 Nämnder m.m. 8 786 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 963 946 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 11 786 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 85 518 ±0 1:14 Stöd till Ukraina 22 740 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 890 822 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 2 391 608 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 444 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 030 260 ±0 2:7 Statens haverikommission 65 802 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 156 248 ±0 2:9 Rakel Generation 2 668 481 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 583 208 ±0 Summa 169 680 344 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 42 420 943 1 000 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 772 698 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 142 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 213 219 ±0 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 24 842 ±0 Summa 44 499 844 1 000 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 298 736 100 000 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 133 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 013 −100 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 179 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 170 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 550 000 ±0 Summa 11 937 532 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 880 788 ±0 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 97 461 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 199 704 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 8 479 684 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 41 087 000 ±0 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 201 986 3 000 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 779 592 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 3 620 393 ±0 1:9 Läkemedelsverket 203 110 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 264 925 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 7 480 000 −2 000 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 904 853 ±0 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 44 404 ±0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 732 500 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 561 718 ±0 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 135 000 2:3 Bidrag till WHO 46 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 127 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 92 796 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 792 000 −792 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 100 000 ±0 3:1 Myndigheten för delaktighet 71 441 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 208 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 41 891 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 819 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 237 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 922 874 ±0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 6 623 990 ±0 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 391 439 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 3 043 801 ±0 5:1 Barnombudsmannen 28 460 ±0 5:2 Barnets rättigheter 82 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 57 938 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 881 503 20 000 Summa 120 254 872 363 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 53 898 438 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 51 651 800 234 300 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 471 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 322 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 988 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 436 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 413 652 ±0 2:1 Försäkringskassan 10 750 646 ±0 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 77 703 ±0 Summa 123 058 927 234 300 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 32 273 200 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 7 753 500 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 14 409 300 1 050 000 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 530 000 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 093 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 831 360 ±0 Summa 62 890 360 1 050 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 32 048 147 4 463 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 765 281 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 753 953 ±0 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 123 300 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 6 637 908 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 747 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 3 440 176 906 000 Summa 104 531 449 5 369 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 98 925 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 964 625 ±0 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 142 746 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 105 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 571 039 ±0 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 166 350 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 168 000 92 000 Summa 6 265 767 92 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 514 359 300 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 161 580 ±0 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 995 286 2 451 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 822 749 ±0 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 4 064 871 −2 000 000 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 129 937 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 584 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 50 001 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 85 031 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 65 122 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 000 ±0 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 480 936 111 000 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 091 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 920 884 100 000 2:2 Arbetsdomstolen 37 924 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 68 110 25 000 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 53 584 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 30 000 Summa 93 539 399 1 017 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 544 297 ±0 1:2 Studiemedel 20 438 576 774 000 1:3 Omställningsstudiestöd 4 877 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 319 551 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 300 000 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 204 748 ±0 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 19 144 ±0 Summa 33 793 466 774 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 342 316 ±0 1:2 Statens skolinspektion 629 618 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 894 119 ±0 1:4 Sameskolstyrelsen 64 440 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 6 094 885 200 000 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 269 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 560 000 330 000 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 204 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 118 582 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 097 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 47 007 ±0 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 163 418 30 000 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 8 243 000 3 000 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 156 422 650 000 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 171 383 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 383 100 000 2:1 Universitetskanslersämbetet 173 554 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 227 348 ±0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 182 340 6 500 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 535 797 ±0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 533 879 4 900 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 642 263 ±0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 510 004 6 600 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 882 329 ±0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 069 522 11 200 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 920 621 ±0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 680 969 9 600 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 329 980 ±0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 860 065 4 900 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 149 738 ±0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 849 860 ±0 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 888 686 ±0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 415 763 16 000 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 011 242 ±0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 815 936 ±0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 467 765 ±0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 818 759 1 800 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 307 884 ±0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 274 706 8 600 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 420 989 ±0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 956 771 600 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 347 661 ±0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 671 582 7 400 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 309 992 ±0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 139 603 3 500 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 323 684 ±0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 738 969 2 000 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 899 ±0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 310 692 ±0 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 379 ±0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 232 369 ±0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 60 094 ±0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 131 673 ±0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 37 689 ±0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 605 687 1 400 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 574 ±0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 513 824 4 300 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 193 ±0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 560 129 2 400 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 125 498 ±0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 493 750 1 500 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 415 ±0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 481 860 2 500 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 351 ±0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 381 919 600 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 71 916 ±0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 454 954 1 700 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 101 197 ±0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 195 309 ±0 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 000 ±0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 75 800 ±0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 14 079 ±0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 154 795 ±0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 146 ±0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 505 232 900 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 135 511 ±0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 47 430 ±0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 46 185 ±0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 4 210 776 1 100 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 332 722 200 000 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 703 061 ±0 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 983 963 ±0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 70 980 ±0 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 8 439 046 100 000 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 209 513 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 345 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 54 314 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 64 659 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 464 751 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 70 712 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 700 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 57 418 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 11 750 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 80 695 ±0 3:14 Gentekniknämnden 5 045 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 684 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 24 943 ±0 Summa 103 845 141 4 710 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 76 668 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 454 582 192 000 1:3 Skapande skola 226 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 753 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 689 455 200 000 1:7 Myndigheten för kulturanalys 20 318 ±0 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 134 044 ±0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 249 098 ±0 2:3 Statens musikverk 105 775 ±0 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 203 678 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 150 931 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 76 566 ±0 4:1 Statens konstråd 12 096 ±0 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 518 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 947 ±0 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 45 608 ±0 5:1 Konstnärsnämnden 24 829 ±0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 558 530 ±0 6:1 Riksarkivet 509 579 ±0 7:1 Riksantikvarieämbetet 325 784 ±0 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 299 782 5 000 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 490 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 556 061 100 000 8:2 Centrala museer: Stiftelser 275 714 ±0 8:3 Bidrag till vissa museer 79 218 ±0 8:4 Forum för levande historia 64 036 ±0 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 19 032 ±0 9:2 Stöd till trossamfund 82 700 ±0 10:1 Filmstöd 554 444 ±0 11:1 Sändningar av TV Finland 9 574 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 531 ±0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 733 ±0 11:4 Stöd till taltidningar 43 406 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 66 805 ±0 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 ±0 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 2 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 126 811 645 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 50 000 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 104 785 75 000 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 273 758 ±0 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 641 023 350 000 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 446 760 75 000 14:3 Bidrag till tolkutbildning 57 331 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 227 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 97 932 ±0 99:1 Nationell samordning av utlåning av fritidsutrustning till barn och unga ±0 4 000 Summa 16 861 894 1 696 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 253 000 −150 000 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 ±0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 ±0 1:4 Boverket 302 277 100 000 1:5 Statens geotekniska institut 57 752 ±0 1:6 Lantmäteriet 871 006 ±0 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 40 000 460 000 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 370 000 ±0 2:1 Konsumentverket 183 226 ±0 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 66 392 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 36 258 ±0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 1 559 15 000 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 99:1 Kommunal konsumentvägledning ±0 85 000 Summa 3 240 094 510 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 19 Regional utveckling Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 012 337 120 000 1:2 Transportbidrag 549 864 ±0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 1 732 000 ±0 99:1 En tankrabatt för vanligt folk ±0 2 500 000 Summa 4 294 201 2 620 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 651 691 50 000 1:2 Miljöövervakning m.m. 388 714 30 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 352 035 250 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 −250 000 1:5 Miljöforskning 93 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 306 833 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 337 431 ±0 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 308 632 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 326 565 40 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 263 450 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 52 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 185 500 250 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 360 516 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 3 495 000 250 000 1:17 Klimatpremier 2 313 000 ±0 1:18 Industriklivet 1 345 000 500 000 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 10 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 137 079 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 127 408 80 000 Summa 16 438 897 1 300 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 585 557 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 415 000 100 000 1:3 Energiforskning 1 647 723 −100 000 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 039 ±0 1:5 Energiplanering 790 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 79 650 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 930 000 ±0 1:9 Biogasstöd 985 000 ±0 1:10 Energiberedskap 198 000 ±0 1:11 Elberedskap 733 000 ±0 99:1 Snabbhetsbonus vindkraft ±0 100 000 Summa 6 631 297 100 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 41 028 989 ±0 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 196 500 000 1:3 Trafikverket 1 539 222 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 194 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 296 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 006 000 300 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 89 741 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 950 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 723 381 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 660 987 500 000 1:13 Trafikanalys 75 745 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 745 253 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 550 000 300 000 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 379 000 ±0 1:18 Lån till körkort 31 466 75 000 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 247 926 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 58 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 819 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 270 297 ±0 2:7 Digital förvaltning 129 894 ±0 Summa 94 447 432 1 675 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 584 367 ±0 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 227 537 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 156 088 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 15 000 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 860 851 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 21 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 661 258 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 169 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 230 300 ±0 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 942 500 ±0 1:14 Livsmedelsverket 527 849 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 387 130 000 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 773 062 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 374 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 818 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 165 137 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 356 000 10 000 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 96 857 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 260 000 ±0 Summa 21 697 804 155 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 870 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 410 855 150 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 426 447 −10 000 1:5 Näringslivsutveckling 254 042 −13 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 75 303 ±0 1:7 Turismfrämjande 109 613 5 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 404 039 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 152 881 30 000 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 12 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 216 726 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 68 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 356 807 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 36 259 ±0 2:2 Kommerskollegium 115 250 4 000 2:3 Exportfrämjande verksamhet 484 367 7 000 2:4 Investeringsfrämjande 103 772 7 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 23 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 45 136 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 8 315 298 180 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 166 750 052 6 576 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 092 052 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 −250 000 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 8 000 ±0 99:1 Punktmarkera unga på glid ±0 1 500 000 99:4 Bidrag till befolkningsmässigt mindre kommuner ±0 300 000 Summa 173 107 254 8 126 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Räntor på statsskulden 28 600 000 ±0 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 ±0 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200 ±0 Summa 28 755 200 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 47 761 911 ±0 Summa 47 761 911 ±0 Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Teresa Carvalho (S) Peter Hultqvist (S) Jennie Nilsson (S) Ardalan Shekarabi (S) Matilda Ernkrans (S) Fredrik Olovsson (S) Ida Karkiainen (S) Niklas Karlsson (S) Lawen Redar (S) Anders Ygeman (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Svantorp (S) Åsa Westlund (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S)