Jämförelse 36c8b65ccfb6aedeb2999cb6
Underlagets kontrollsumma: 862f46dfddeefbc357fb8b3ec0a2921716c84e5b861720c82a330ad17a248e29

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB022628: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022628

Motion till riksdagen
2023/24:2628
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en socialt hållbar och miljömässig konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha levande och livskraftiga landsbygder med ett konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett modernt svenskt beteskrav för att behålla öppna landskap och biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges livsmedelsförsörjningsförmåga bör förstärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra stöd till gödselgasproduktion bland Sveriges lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka biogasens ställning och att regeringen ska arbeta för att se till att en skattebefrielse för biogas återinförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi ser positivt på arbetet för att öka Sveriges beredskap när det gäller livsmedel, insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om potentialen i ett förbättrat samarbete inom näringslivet för att säkerställa robusta leveranskedjor och nödvändiga lagerhållningskapaciteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringar behöver göras i att modernisera vår dricksvatteninfrastruktur för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom samarbete med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut kan kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta en matpriskommission i syfte att hålla nere matpriser för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kräva ursprungsmärkning av kött på restauranger och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid upphandling av utländska, animaliska livsmedel göra det obligatoriskt att ställa krav på att produktionen har skett i enlighet med svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av växtförädlingens betydelse i jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna målen om ett hållbart brukande och ökad tillväxt i skogen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder och skydd av värdefull skog och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skogsstyrelsens viktiga uppdrag med att både bekämpa skogsskador och klimatanpassa skogen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och om en robust och stark livsmedelskedja och svenskt biodrivmedel även i kris och krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skärpa kontrollen och straffen vid avsiktlig felrapportering av fiskefångster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kraftigt minskade fiskekvoter i Östersjön för att rädda och återhämta tillgången på sill och strömming och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samförvaltning av alla vilda klövdjur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare och markägare bör vara representerade i lika antal samt att det bör utses en oberoende ordförande i ÄFO och ÄFG och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, jägarorganisationerna och civilsamhället bör främjas i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på en livskraftig rennäring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla den svenska och europeiska djurhälsan och djurskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att transport av djur inom unionen ska begränsas i tid så att en god djurrättsvälfärd upprätthålls, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit där de gör mest nytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka antalet småskaliga gårdsslakterier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kamerabevakning ska införas på slakterier som ett komplement till fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för digital, veterinär besiktning i fråga om småskalig gårdsslakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn rörande hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den illegala hundsmugglingen till Sverige måste stoppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att säkra tillgången till veterinärservice i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av veterinär beredskap dygnet runt, året runt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en fortsatt låg antibiotikaanvändning i den svenska djuruppfödningen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
545
123
±0
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
±0
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
191
847
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
124
496
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
100
000
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
744
465
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
15
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
9
640
894
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
159
000
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
800
000
±0
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
913
900
±0
1:14
Livsmedelsverket
388
770
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
166
160
38
000
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46
913
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
553
187
±0
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
108
862
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
29
830
100
000
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
135
915
±0
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
240
063
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
738
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Slakterikontroll
179
837
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
58
000
±0
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
164
000
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
196
000
±0
Summa
23
973
181
238
000
Hela landet ska byggas
För att bygga ett sammanhållet Sverige är det av yttersta vikt att staten aktivt verkar för att minska klyftorna mellan stad och land. Vi behöver skapa likvärdiga livsvillkor överallt – från städerna till de mest avlägsna delarna av vårt land. Detta innebär att välfärden ska vara stark och skolorna likvärdiga, och myndigheternas närvaro bör öka för att säkerställa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter.
Vi kan inte acceptera en situation där små glesbygdskommuner lider av lärarbrist samtidigt som vinstdrivande friskolor överetablerats i storstäderna. Privatiseringar som leder till orättvisa i tillgången på allt från apotek till bilprovning är inte hållbara. Utmaningar som stigande energi- och bränslepriser, som särskilt drabbar dem som är beroende av bil, förstärker bilden av två skilda Sverige.
Med det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i, måste vi också garantera en robust livsmedelsförsörjning. Alla svenskar bör ha enkel tillgång till svensk
­
producerad mat, vilket inte bara stärker vår nationella säkerhet utan även genererar jobb och innovation och bidrar positivt till klimatet.
Det är dags att vi fullt ut tar vara på potentialen av den gröna industriella revolu
­
tionen. Vårt land är unikt positionerat att leda denna omställning, särskilt med vår skog som en nyckelresurs för att minska beroendet av fossila bränslen. Samtidigt bör skogs
­
politiken bygga på ansvarstagande och frivillighet, med fokus på att skydda skogar med höga naturvärden. Den växande bioekonomin behöver också en genomtänkt strategi.
Vi måste också garantera en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs- och fiskeri
­
politiken bör balansera mellan människans behov och ekologisk hållbarhet, samtidigt som
vi uppfyller våra internationella åtaganden. Djurvälfärd är inte bara etiskt viktigt
utan även en konkurrensfördel för Sverige. Det är därför vi måste bevara vår låga antibiotika
­
användning och öka tillgången på veterinärer över hela landet. För en blomstrande
landsbygd behöver vi också investera kraftigt i infrastrukturen som vägar, järnvägar, bredband och laddinfrastruktur.
Ett fossilfritt och konkurrenskraftigt jordbruk
Det svenska jordbruket spelar en central roll, inte bara för att producera kvalitativ och näringsrik mat, utan även för att upprätthålla arbetsmöjligheter och skapa öppna landskap. Dess betydelse har blivit än tydligare mot bakgrund av de gröna näringarnas roll i klimatomställningen och Sveriges behov av att säkra livsmedelsförsörjningen. Med Rysslands invasion av Ukraina som en väckarklocka är det klart att vi måste ha kapaciteten att säkra vår egen livsmedelsproduktion, särskilt i kris- eller krigstider.
Vår förmåga att upprätthålla denna produktion förstärks genom EU:s nya gemen
­
samma jordbrukspolitik (CAP), som lägger stor vikt vid hållbarhet. Med en strategisk plan till ett värde av 60 miljarder kronor för 2023–2027, varav 15 miljarder finansieras
av Sverige självt, har den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort viktiga satsningar.
Detta inkluderar 4,3 miljarder kronor för jordbrukets, miljöns och landsbygdens utveckling, samt specifika stöd för unga lantbrukare och förbättrad djurvälfärd.
Efter Rysslands invasion av Ukraina och dess påföljande ekonomiska effekter har jordbruket stått inför stora utmaningar. Som svar tillkom stödpaket på över tre miljarder kronor, och ytterligare krispaket på två miljarder, för att säkra livsmedelsproduktionen. Skattelättnader för diesel och utvidgade stöd visar vårt engagemang att säkra nuvarande produktion, men vår vision går längre.
Att ställa om jordbruket mot ett fossilfritt system är av högsta prioritet. Det svenska jordbruket har potential inte bara att minska beroendet av fossila insatsvaror, utan även att bli en stor producent av biodrivmedel och bioenergi. Under Socialdemokraternas ledning har stöd till biogasproduktion, klimatbonusar för jordbrukets maskiner och en utredning kring en bioekonomistrategi introducerats. Denna strategi syftar till att maximera användningen av biobaserade råvaror och påskynda övergången från fossila bränslen, särskilt inom transportsektorn.
För att verkligen se en hållbar omställning inom jordbruket behöver branschen dock rätt förutsättningar. Generationsväxlingarna inom jordbruken måste underlättas och vi måste få fler unga att intressera sig för att starta jordbruk. Samarbete, investering och engagemang är nyckelord för att se detta skifte. För att jordbruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och fossila insatsvaror. Det är viktigt att jordbruket precis som alla andra sektorer gör vad det kan för att minska användningen av fossila insatsvaror.
Den europeiska energikrisen visar bland annat på Europas sårbarhet på energi
­
området. Med det stora importberoende av energi som EU har blir det särskilt tydligt hur viktiga de energiresurser som finns inom unionens gränser är. Samtidigt måste vi möta klimatutmaningen genom att ställa om bland annat energi- och transportsektorerna från fossilt till förnybart. Biogas är en av komponenterna i denna omställning. Biogas producerad av avfall eller gödsel har extremt god klimatprestanda då produktionen dels minskar spontanrötning som emitterar metangas till atmosfären, dels ersätter fossila bränslen inom transportsektorn och industrin. Biogasen har sedan länge haft skatte
­
befrielse i Sverige. I juni 2020 godkände EU-kommissionen fortsatt skattebefrielse för biogas och biogasol i Sverige för perioden 2021–2030. Denna skattebefrielse har nu förklarats ogiltig i en dom från tribunalen den 21 december 2022.
En avskaffad skattefrihet för biogas med en retroaktiv återbetalningsskyldighet riskerar att slå ut svenska biogasproducenter samt att företag och konsumenter går tillbaka till fossila alternativ. Dessutom skulle det skapa en helt ologisk situation där den förnybara biogasen skulle belastas med samma koldioxidskatt som fossilgas. Detta ger idag en prisökning på 20 procent vid de tankställen som säljer ren biogas utan koppling till naturgas. Vi är djupt kritiska till regeringens passiva hantering av denna viktiga fråga.
Som socialdemokrater ser vi stora möjligheter i användningen av biogas i vårt jordbruk. Det handlar inte bara om att producera förnybar energi, utan även om att säkerställa ett mer hållbart jordbruk och minska beroendet av fossila bränslen. För oss är det självklart att jordbrukssektorn ska ges de rätta verktygen och resurserna för att ta vara på dessa möjligheter. Biogasproduktion kan bidra till att stärka vår landsbygd, skapa nya arbetstillfällen och samtidigt värna klimatet. Därför ser vi det som vår uppgift att stödja denna omställning och se till att vårt jordbruk är ekonomiskt, såväl som miljömässigt ansvarstagande.
Säkerställandet av biologisk mångfald i Sverige är nära kopplat till upprätthållandet av ett aktivt levande jordbruk. Ett livskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk är kritiskt för att bevara det öppna landskapet, vilket i sin tur skyddar många vilda växt- och djurarter från att förlora sina livsmiljöer. När jordbruket upphör tenderar dessa öppna landskap att växa igen, vilket hotar den biologiska mångfalden. Vikten av ett svenskt beteskrav kan inte understrykas nog, eftersom betande djur spelar en avgörande roll för att behålla dessa landskap och därmed stödja den biologiska mångfalden.
En uppdaterad livsmedelsstrategi för jobb, beredskap och hållbar tillväxt i hela landet
Sedan lanseringen av livsmedelsstrategin 2017 har Sverige bekräftat vikten av att stärka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Lönsamhet inom denna sektor är inte bara avgörande för ekonomin utan fungerar även som en måttstock på dess hållbarhet och robusthet. Från primärproduktion, där råvaror initialt framställs, till slutledet, där produkterna når konsumenterna, är varje länk avgörande. Om en del av kedjan blir sårbar rubbas vår förmåga att förse medborgare med trygg och sund mat.
Det bör noteras att lönsamhet i primärproduktionen är särskilt viktigt. Detta är det steg där jordbrukare arbetar med marken, odlingar och djur. När dessa producenter upplever ekonomisk stabilitet, gynnar det hela kedjan. Deras arbete blir grunden för allt som följer, från förädlingsindustrin till distribution och slutligen till försäljning till konsumenten.
Dessutom är den svenska livsmedelskedjans styrka i stor del beroende av dess mångfald. Mindre aktörer – småbönder, lokala förädlare, småskaliga distributörer – är inte bara viktiga ekonomiska bidragsgivare utan också bärare av tradition, innovation och anpassningsförmåga. Dessa mindre aktörer introducerar ofta nya idéer, behåller traditionella metoder som är hållbara och anpassar sig snabbare till föränderliga marknadsförhållanden. De ger också en balans, eftersom deras närvaro säkerställer att
ingen enskild aktör kan dominera marknaden, vilket kan riskera prisstabilitet och tillgång.
Mångfalden av aktörer kompletterar och förstärker kedjan genom att introducera olika affärsmodeller, produktionstekniker och marknadsperspektiv. Detta skapar en resilient kedja som kan stå emot ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Genom att fokusera på att stärka lönsamheten i hela kedjan, samtidigt som man uppmuntrar och stöder en
mångfald av aktörer, kan Sverige säkerställa en livsmedelssektor som är både ekonomiskt
stark och hållbar på lång sikt.
Stärk Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap
Det nuvarande geopolitiska klimatet, markerat av såväl den globala coronapandemin som Rysslands invasion av Ukraina, har skärpt behovet av en solid och pålitlig livsmedels- och dricksvattenberedskap inom vårt lands gränser. Vi socialdemokrater prioriterar att Sverige ska ha den kapacitet och beredskap som krävs för att möta eventuella kriser på detta område.
För att adressera detta avgörande behov, lade den tidigare socialdemokratiska regeringen fram en omfattande reform för civilt försvar i maj 2022. Detta innovativa initiativ ledde till inrättandet av beredskapssektorer med Livsmedelsverket i en ledande roll. Med Livsmedelsverket i spetsen, som har det övergripande ansvaret för att koordinera och främja beredskapsarbetet, samarbetar även andra nyckelmyndigheter som Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Naturvårdsverket och läns
­
styrelserna i denna viktiga uppgift.
Vi socialdemokrater är övertygade om att Sveriges beredskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjning är av yttersta vikt. Vi ser positivt på inrättandet av nationella beredskapslager, inte bara för livsmedel utan även för vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser. Vidare ser vi potentialen i ett förbättrat samarbete inom näringslivet för att säkerställa robusta leveranskedjor och nödvändiga lagerhållningskapaciteter. För att ytterligare förstärka detta arbete, uppdrog den förra regeringen åt Statskontoret att analysera och granska kommunernas och regionernas kapacitet att upprätthålla livs
­
medelsberedskap inom sina ansvarsområden. Dessutom, för att adressera och förebygga oegentligheter inom jordbruksbaserad livsmedelsproduktion, initierade den tidigare socialdemokratiska regeringen en utredning kring hur vi kan stärka den offentliga kontrollen.
Sverige behöver även investera i modernisering och expansion av vår
dricksvatten
­
infrastruktur för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning. Genom samarbete
med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vill vi också förbättra kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter.
Tillsätt en matpriskommission för sänkta matpriser
Allt fler hushåll i Sverige brottas med rusande matpriser. Var tredje ensamstående förälder som tjänar under 35
000
kr har inte råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Faktum är att det senaste årets matprisökningar är de kraftigaste ökningarna som skett sedan 1950-talet. Prisuppgångar på mat har skett i historien tidigare, men inte i den här hastigheten. Det är inte rimligt att de svenska matpriserna skenar mer än i andra länder. Det är en utveckling som vi socialdemokrater inte kan acceptera.
Därför kräver vi att regeringen tillsätter en priskommission för sänkta matpriser. I den ska aktörer för hela livsmedelskedjan ingå – från producenter och grossister till butiksjättarna, samt konsumentorganisationer och berörda myndigheter. Vi är över
­
tygade om att pensionärsorganisationerna som har en lång erfarenhet av att granska livsmedelspriserna skulle ha en viktig roll i att granska prisutvecklingen och sätta press. På samma sätt har konsumentorganisationerna och andra delar av civilsamhället unik kunskap om grupper som drabbas särskilt hårt av matinflationen. Syftet med en matpris
­
kommission ska vara att ta kontroll över prisutvecklingen och se till att det inte sker oskäliga höjningar av matpriserna. Varje led i livsmedelskedjan måste fundera över om man gör vad man kan för att hålla tillbaka prisutvecklingen. Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna visat en förbluffande passivitet i dom här frågorna. Ända sedan början av året, när förslaget om en matpriskommission presenterades, har regeringen och Sverigedemokraterna lutat sig tillbaka, samtidigt som svenska barnfamiljer och pensionärer pressas hårdare ekonomiskt än på flera decennier av stigande matpriser. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige.
Mer svenskt på tallriken
Vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken. Ett led i det här viktiga arbetet är att ge konsumenterna rimliga förutsättningar att göra medvetna val, både i mataffären och på restaurangen. I dagsläget finns det inget krav på att ange ursprungsland vid försäljning av oförpackade livsmedel. Köper du ett paket köttfärs i butik så måste det stå på förpackningen var djuret är fött, uppfött och slaktat. Köper du en färdigtillredd hamburgare på restaurang behöver inte några uppgifter anges. Det här tycker vi social
­
demokrater är skevt, och i tidigare regeringsställning lämnade vi därför in en anmälan till EU-kommissionen om att få tillstånd att införa egna, nationella bestämmelser, något som länge har efterfrågats av både LRF, livsmedelsbranschen och våra svenska konsumenter. Vi vet att vi behöver förbättra vår beredskap vad gäller livsmedel och vatten, att vi behöver stimulera och stärka vår inhemska produktion av livsmedel för att minska vår sårbarhet. Att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restaurang skulle vara väldigt gynnsamt för våra svenska livsmedelsproducenter och en viktig del i att öka vår försörjningsgrad. Samtidigt som vi ställer höga krav på svenska bönder vill vi även ha höga krav på den mat som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldre
­
omsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livs
­
medel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Det offentliga ska vara bäst i
klassen och svenska bönder ska prioriteras, inte missgynnas. Genom offentliga upphand
­
lingar
kan vi stödja hållbart producerad mat och höja matkvaliteten i förskolor, skolor och äldreboenden och inom sjukvården.
En likvärdig svensk livsmedelskontroll
Den svenska livsmedelskontrollen följer hela livsmedelskedjan från jord till bord och är ett viktigt verktyg för att upptäcka och åtgärda brister i livsmedelshanteringen. Inga konsumenter ska bli lurade eller sjuka av den mat som de väljer att äta.
För att livsmedelskontrollen ska upplevas som trovärdig av våra svenska livsmedels
­
producenter är det viktigt att kontrollen är likvärdig och att kontrollmyndigheternas bedömningar är enhetliga. Det ska inte spela någon roll om du odlar potatis på Öland eller i Skåne, tillverkar ost i Burträsk eller i Falköping, driver restaurang i Stockholm eller i Charlottenberg. Oavsett ska lagstiftning tillämpas och följas upp på samma sätt. I
tidigare regeringsställning gav därför Socialdemokraterna Livsmedelsverket i uppdrag att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen över hela landet. Slutrapporten presente
­
rades ifjol och slår fast att det fortfarande finns betydande brister när det kommer till den kommunala kontrollverksamheten. Det finns stora olikheter mellan de lokala kontrollmyndigheterna vad gäller kontrollfrekvens, bedömning av avvikelser och benägenhet att fatta beslut om åtgärder vid bristande efterlevnad. Behovet av att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen kan inte understrykas tillräckligt.
Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket
Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart och lönsamt jord- och skogsbruk. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och användas så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. EU-kommissionen har nyligen föreslagit en mer tillåtande reglering av växter som tagits fram med nya genomiska tekniker (NGT), särskilt om detta också hade kunnat ske på naturlig väg. Vi välkomnar detta förslag.
Vi tror att växtförädlingen är en viktig fråga att diskutera framåt och kan leda till förbättrad livsmedelsförsörjning i världen samt bättre produkter som efterfrågas av konsumenter och som är producerade mer hållbart. Exempelvis kan vi med gen
­
modifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och att man i framtiden slipper använda bekämpningsmedel. Vi kan också med hjälp av genterapi behandla sjukdomar som vi inte tidigare kunnat behandla. Vi ser det som mer etiskt försvarbart när man använder tekniker som ”redigerar” gener, som CRISPR
‑
Cas9-tekniken som vann Nobelpriset i kemi 2020, än att lägga till gener som hämtats från helt andra organismer. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att alltid väga risk mot nytta och att hänsyn tas till försiktighetsprincipen när man fattar beslut om huruvida en GMO med en viss egenskap ska användas eller inte. Men försiktighetsprincipen innebär också att en bättre och säkrare teknik bör användas istället för en äldre med mindre precision och säkerhet.
Skogen – Sveriges gröna kapital
För oss socialdemokrater står den svenska skogen som en pelare i vår vision för en hållbar och ekonomiskt stark nation. Skogen är inte bara en kär del av vår nationella identitet utan också en vital resurs för ekonomisk tillväxt och biologisk mångfald och som verktyg i klimatkampen.
Ett hållbart skogsbruk skapar arbetstillfällen, främjar regional utveckling och är en drivkraft bakom vår expanderande bioekonomi. Genom att främja ett klimatsmart och
miljömässigt hållbart skogsbruk säkerställer vi en stabil grund för nationens ekonomiska
växtkraft. Bioenergin är en katalysator i vår övergång till förnybara alternativ, bort från oljeberoendet. Med stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel ökar inte bara vår energisäkerhet utan även Sveriges position inom den globala gröna ekonomin. Detta understryker vikten av att höja förädlingsgraden och investera i infrastruktur, som att bygga fler hus i svenskt trä. Skogens värdekedja har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige, och dess multifunktionella roll får inte underskattas.
Men medan skogens ekonomiska potential är stor, kan den inte realiseras på bekostnad av biologisk mångfald. Vi måste säkerställa att vår skogspolitik skyddar och bevarar den rika flora och fauna som gör den svenska skogen unik, samtidigt som vi ökar produktiviteten i skogsnäringen. Därför bygger vår skogspolitik på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Liksom skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktigt i omställningen till ett biobaserat samhälle. Skogens roll som kolsänka är avgörande i Sveriges kamp mot klimatförändringarna. Genom skogsskötsel och effektiv avverkning tar den svenska skogen upp mer växthus
­
gaser än den släpper ut och bidrar också med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. Ett proaktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan hjälpa oss att uppfylla våra klimatmål samtidigt som vi skapar nya, gröna arbetstillfällen. Detta står i skarp kontrast till regeringens nuvarande förslag att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivåer, ett beslut som kan underminera våra klimatansträngningar och placera oss i en svår position gentemot EU – en som kan kräva att vi tvingas att avstå från att använda stora arealer av produktionsvärdig skogsmark.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt grunden för en mer inkluderande och hållbar skogspolitik genom den lagda skogspropositionen 2021/22:58. Genom investeringar i rekreation och stöd till friluftsorganisationer har vi uppmuntrat svenskar att uppleva vårt gröna arv. Vårt engagemang för biodiversitet, klimatanpass
­
ning och skogsägares rättigheter visar vår helhetssyn på skogens roll i samhället. Skogssektorn ska vara jämställd. För Socialdemokraterna är jämställdhet inte bara en princip; det är nödvändigt för branschens livskraft. Kvinnor och män med passion och kompetens för skogen är avgörande för dess framtid. Äganderätten möjliggör för skogs
­
ägare att förvalta skogen med insikt och omsorg, med avsikt att skapa ekonomisk, klimatmässig och miljömässig nytta. Likaså anser vi att staten har en stor roll i att vara föregångare i ett hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Staten är ägare av skog genom såväl myndigheter som bolag. Sveaskog har en viktig roll att spela och ska vara ett föredöme. Ska vi nå de nationella klimat- och miljömålen är det viktigt att såväl offentliga som privata skogsägare tar ett stort ansvar för ett hållbart skogsbruk.
Vi har alltid betonat vikten av att stödja privata skogsägare som frivilligt tar initiativ till att skydda och bevara värdefulla skogsområden. Det handlar inte enbart om miljö
­
mässigt ansvar utan även om att upprätthålla en balans mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Men, lika viktigt är det att vi, som samhälle, garanterar rättvisa ersätt
­
ningar till de skogsägare som aktivt bidrar till skogens hållbara förvaltning. Därför är vi djupt bekymrade över den nuvarande högerkonservativa regeringen och Sverigedemo
­
kraternas beslut att inte allokera tillräckliga medel i 2023 års budget för att kompensera skogsägare som önskar bevara skyddsvärd skog. Denna brist på stöd underminerar skogsägares förtroende och kan potentiellt avskräcka dem från att vidta åtgärder som gagnar både miljö och samhälle. Det är inte enbart en tveksam finansiell prioritering utan även ett tecken på en bristande förståelse för hur viktig skogen är för Sverige, både som en ekonomisk tillgång och som en central del av vår nationella identitet. Vi upp
­
manar regeringen att ompröva sina beslut och investera i skogsägare som är redo att gå i spetsen för hållbar skogsförvaltning. Vi ser framför oss en skogspolitik som harmoniskt balanserar ekonomisk tillväxt med miljömässig hållbarhet, som erkänner skogens multi
­
funktionella värde och som utnyttjar dess potential för att skapa arbetstillfällen och förstärka klimatåtgärder. Skogen är en länk till vårt förflutna, men den är otvivelaktigt också en nyckel till Sveriges framtid.
Granbarkborre är den största skadegöraren på äldre granskog i Europa eftersom den periodvis dödar stora volymer skog. Angreppen på levande skog har under de följande
åren och under perioden 2018–2022 beräknats till att ca
31 miljoner kubikmeter granskog
dödats. Detta är mångdubbelt mer än under något tidigare utbrott i Sverige. Vi anser att Skogsstyrelsens viktiga uppdrag med att förebygga och bekämpa utbrott av granbark
­
borre och andra skogsskador som följer av klimatförändringarna behöver stärkas.
Det nationella skogsprogrammet
Det nationella skogsprogrammet mot 2030 skapar en framtidssäkrad grund för skogs
­
branschens hållbara tillväxt över hela landet. Detta program, framtaget i samförstånd mellan partier, branschfolk och civilsamhälle, är en del av vår gemensamma vision om hur skogen ska ge jobb, stärka välfärden och säkra vår livsmiljö. Det nationella skogs
­
programmet fungerar som en bro mellan intressenter, myndigheter och regeringen och har blivit ett internationellt erkänt verktyg för att säkra skogens hållbara användning. Skogsprogrammet bidrar till uppfyllandet av våra miljömål och internationella åtagan
­
den och är en garant för en skog som växer hållbart, ersätter fossila bränslen och stärker biologisk mångfald. I vår strävan efter en välmående och hållbar skog, är rådgivning i skogsskötsel och andra naturvårdande tekniker till privata skogsägare ett fundamentalt verktyg för att skapa en mer hållbar skogsproduktion.
Arter och artskyddet
Vi står inför en tidsperiod av osäkerhet kring hur Sverige i praktiken ska hantera skogs
­
skyddet med tanke på de arter som omfattas av artskyddsförordningen. Denna osäker
­
het, som inte enbart är en följd av svensk lagstiftning, utan även influerad av nya rätts
­
fall som tolkar EU-reglerna, skapar utmaningar för skogsägare och myndigheter. Detta berör oss som socialdemokrater djupt, eftersom vi ser vikten av att uppnå både skogs
­
politikens mål och riksdagens miljömål om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv, utan att kompromissa med våra åtaganden gentemot EU. Det är värt att påminna om att den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog proaktiva åtgärder när den utsåg
en särskild utredare att granska artskyddsförordningen. Denna utredning, som resulterade
i betänkandet ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar”, bidrog med konstruktiva förslag, bland annat rörande myndigheternas roll i att tillhandahålla information om fridlysta arter och besluta om livsmiljöunderlag.
Men skogsbrukets verksamhet står inför växande utmaningar, inte minst när det gäller avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen. Rättsutvecklingen har nu fört oss till en punkt där Skogsstyrelsen behöver förstärkta resurser och befogenheter för att noggrant granska och bedöma hur avverkningar påverkar skyddade arter.
I ljuset av detta understryker vi vikten av att stärka Skogsstyrelsens kapacitet genom att tillförsäkra dom nödvändiga medel för att ge markägare rättmätig ersättning vid eventuella inskränkningar av deras avverkningsrättigheter.
Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd
För oss socialdemokrater är det klart att en hållbar framtid för Sverige ligger i vår förmåga att förvalta våra naturliga tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Med hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och en kust som sträcker sig över cirka tvåhundra mil, har Sverige en enorm potential för både fiskerinäringen och ett växande vattenbruk. Vi ser stora möjligheter för fritidsfiske och fisketurism, givet vårt lands skiftande vatten- och naturtyper.
Internationellt växer den blå ekonomin i takt med en ökad medvetenhet om havens betydelse. Vi ser också potentialen i vattenbruk som en näringsgren med en enorm tillväxtpotential, där Sverige kan leda genom exempel inom en cirkulär blå ekonomi. Samtidigt är det viktigt för oss att betona behovet av en effektiv fiskeriförvaltning. Regelbunden uppföljning och strikt efterlevnad av dessa regler kommer säkerställa att fiskresurserna bevaras för framtida generationer. Vi är särskilt oroliga för situationen i Östersjön, där sill- och strömmingsbestånden har minskat. Vi förespråkar därför en kraftig minskning av fiskekvoter där för att rädda dessa arter och föreslår en utredning om hållbara fiskekvoter.
Det är också viktigt att förbättra övervakningen av fiskeindustrin. Avsiktlig fel
­
rapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrapportering.
När det gäller framtiden för Sveriges fiskerinäring vill vi främja och utveckla den på både kort och lång sikt. Vi vill skapa tillväxt och sysselsättning, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Hållbar fiskuppfödning, med höga miljökrav, kan skydda vilda bestånd av fisk och samtidigt skapa jobb på landsbygden. Under vår tid vid makten arbetade den socialdemokratiska regeringen aktivt med att stärka förutsättning
­
arna för fisket. Vi satsade på projekt för rent hav, genomförde en utflyttning av
trål
­
gränsen på prov och stärkte Östersjön genom havs
‑
, fiskeri- och vattenbruksprogrammet.
Vi prioriterar det småskaliga kustnära fisket och arbetar för att flytta ut trålgränsen för industriellt fiske, med vetenskapliga underlag som stöd.
Vi ser den kritiska situationen som idag råder för Östersjön och den påverkan som klimatförändringar, övergödningen och ett alltför hårt industriellt fiske kan ha på strömmings- och sillbeståndet.
En modern jakt- och rovdjurspolitik
Sverige ska stå i framkant när det kommer till etiskt och hållbart omhändertagande av vår unika natur och våra viltstammar. För oss är det centralt att lyfta och stärka de många ideella insatser som görs för att bevara och utveckla vårt naturarv. När det gäller jakten på rovdjur behöver vi skapa en gemensam grund för samhällsdiskussionen, och sträva efter lösningar som gagnar både djurliv och människor. Jakt och viltvård är inte bara traditionella aktiviteter i Sverige, de är också tätt kopplade till vår kultur och ekonomi.
Jakten på älg har historiskt sett varit en stor del av vår identitet, och detta kombinerat
med vår växande fritids- och turistnäring visar den ekonomiska potentialen i en väl
­
förvaltad älgpopulation. Dessutom bidrar en hälsosam älgstam till ekologisk balans och erbjuder klimatsmarta köttalternativ. Men för att verkligen dra nytta av denna resurs, måste förvaltningsplanerna vara robusta och anpassade efter lokala behov. Det är tydligt att den nuvarande älgstammen är pressad. Trots dess styrka och förmåga att anpassa sig, har den påverkats av en mängd faktorer: hård avskjutning, konkurrens om bete från andra klövdjur och även klimatförändringar som förskjuter älgens naturliga habitat. Det är därför avgörande att vi tar en helhetssyn på problemet och övergår till en samlad eko
­
systembaserad klövviltsförvaltning. Det räcker inte att enbart fokusera på avskjutnings
­
kvoter; vi måste också titta på hur skogsbruk och andra markanvändningspraktiker påverkar älgens tillgång till foder. När granar planteras på marker där tall borde växa, begränsas älgens naturliga foder, vilket skapar en obalans i ekosystemet. Vi hyllar Jägarförbundets initiativ ”Rädda älgen” som belyser denna utsatthet och betonar vikten av att plantera rätt träd på rätt ställen.
För att uppnå en balanserad och effektiv hantering av älgstammen anser vi att älgförvaltningsområdena (ÄFO) och älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) bör ses över, där både jägare och markägare ges likvärdig representation under ledning av en oberoende ordförande. Vi tror att vi genom att arbeta tillsammans kan säkerställa att vår nationalsymbol, älgen, fortsätter att frodas i våra skogar, samtidigt som vi bevarar skogens hälsa och produktivitet.
Vi förstår att vargens närvaro skapar oro i landsbygdsområden. Dagens varg
­
population på över 460 individer har nått en punkt där vargstammen inte längre är förutsägbar. Vi anser också att reglerna för skyddsjakt för varg bör ses över och är ett viktigt instrument i dess förvaltning. Vidare fortsätter vi att driva frågan i EU om att flytta vargen från bilaga
4 till bilaga
5 i art- och habitatdirektivet, i syfte att göra det enklare att förvalta vargen på nationell nivå. För att säkerställa en balanserad ekologi, har vi tidigare givit Naturvårdsverket i uppdrag att se över hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om en vargpopulation mellan 170 och 270 individer, samtidigt som vi upprätthåller en gynnsam bevarandestatus.
Viltets inverkan på lantbruket, särskilt skador orsakade av vildsvin och dovhjortar, är en växande oro. Det är viktigt att hitta effektiva metoder för att minska dessa skador, samtidigt som vi ger jägare större möjligheter att dra nytta av sitt byte, som att sälja vildsvinskött direkt till konsumenter.
Den afrikanska svinpesten har nått Sverige, trots stora ansträngningar för att smittan ska hållas utanför landet. Det är mycket allvarligt. Utöver att djur blir sjuka och dör, får detta stora konsekvenser för alla som bor och verkar i de smittade områdena. Oron är mycket stor hos boende och lantbrukare. Ansvariga myndigheter har nu inlett nästa fas i kampen mot afrikansk svinpest: att stängsla in 1
000 kvadratkilometer i Fagersta i upp till två år. Men den här typen av avspärrningar innebär stora inskränkningar för de människor som lever och verkar i området som är smittat. Jordbruket, skogsbruket, idrottsverksamheten och turismen påverkas i stor utsträckning, liksom människors fritid när de inte längre kan röra sig fritt i skog och mark. Arbetet med att förhindra smitt
­
spridningen kommer, enligt experter, att pågå i flera år. Regeringen saknar en tydlig krishanteringsplan för att se till att smittan inte sprider sig till andra delar av landet och för att säkerställa svensk export och svenska jobb inom grisnäringen.
Regeringen behöver ha en tydlig plan för att hantera konsekvenserna av smittan och främja ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter och jägarorganisationerna i
syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest. Men som svar på krisen har regeringen
och Sverigedemokraterna istället valt att minska anslagen till att bekämpa djursjukdomar
med 178 miljoner kronor. Det är en oansvarig och farlig politik som regeringen och Sverigedemokraterna bedriver.
Skarvens snabba tillväxt i Sverige och Europa utgör en utmaning för fiskesektorn, och vi ser ett behov av att kraftigt minska antalet skarvar. Den förra socialdemokratiska regeringen gav därför Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv i syfte att minska den allvarliga skada på fiskerinäringen som orsakas av den växande storskarvspopulationen och därmed ge stöd åt en ekosystembaserad förvaltning som omfattar fisket.
Ett förstärkt djurskydd
Sverige ska ha världens bästa djurskydd. Vi har en av världens starkaste djurskydds
­
lagar, och överlag har vi ett gott djurhälsoläge i Sverige. Djur är levande och kännande varelser, och vi människor har ett mycket stort ansvar för de djur som finns i vår omsorg, liksom för de djur som lever i det vilda. Vi socialdemokrater tror helhjärtat på att alla Sveriges tamdjur, oavsett om det handlar om våra älskade sällskapsdjur eller de djur som används i produktion, förtjänar en miljö där deras hälsa och välbefinnande ständigt främjas. Vi anser att den svenska djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit de gör mest nytta. På detta sätt kan alla svenska medborgare känna en trygghet i att våra djur behandlas med respekt och omsorg.
Under vår tidigare regeringstid införde vi en modern djurskyddslag. Denna lag betonar vikten av att djur ska få leva och bete sig på ett naturligt sätt och ställer även högre krav på djurägarna. Vi socialdemokrater är stolta över att vara en del av den majoritet i riksdagen som röstade igenom lagändringen som idag gör det obligatoriskt att id-märka sina katter. Som socialdemokrater är vi fast beslutna att fortsätta stödja insatser som främjar djurs välbefinnande. Vi är också medvetna om utmaningarna inom
hundaveln. För att säkerställa att den är i linje med våra strikta djurskyddskrav, uppmanar
vi regeringen att överväga en ny utredning för att undersöka om nuvarande hundavel är förenlig med gällande djurskyddslagstiftning. Vi vill att eventuella brister inom hund
­
aveln ska belysas och att konkreta förslag på åtgärder som säkerställer djurskyddet ska redovisas. Varje år omsätter hundsmugglingen miljonbelopp och på grund av sin stora lönsamhet är det inte ovanligt att den organiseras av kriminella nätverk. De hundar som smugglas är sällan vaccinerade och avmaskade och riskerar därmed att ta med sig sjukdomar in i landet som idag inte förekommer här. Rabies är ett exempel på en dödlig sjukdom som inte längre finns i Sverige men som riskerar att komma tillbaka om inte rätt kontroller görs och om inte den illegala hundsmugglingen till Sverige stoppas. Genom att stärka djurskyddet kan vi minska behovet av antibiotika inom lantbruket, vilket är kritiskt med tanke på den globala ökningen av antibiotikaanvändningen och riskerna med multiresistenta bakterier.
Vi anser också att svenska medborgare, oavsett ålder, förtjänar högkvalitativ mat. Därför vill vi införa strikta krav vid upphandlingar av animaliska produkter, särskilt inom offentlig sektor som skolor och äldreomsorgen. Dessa krav ska spegla Sveriges höga standard för djurskydd och låg antibiotikaanvändning.
Vi anser att starka djurskyddsregler inte bara är moraliskt rätt utan också ger våra jordbruksprodukter en konkurrensfördel på den globala marknaden, där allt fler konsumenter efterfrågar etiskt producerade varor. Ett exempel är vårt beteskrav, som ger djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och få motion, vilket i sin tur
främjar deras hälsa. Därför är vi djupt oroade över den utredning som den högerkonserva
­
tiva
regeringen och Sverigedemokraterna har tillsatt för att stärka jordbrukets konkurrens
­
kraft,
där vi ser en risk för att det svenska djurskyddet kommer att urholkas. Vi kommer att arbeta för att säkerställa att eventuella förslag som framkommer ur denna utredning tar hänsyn till djurskyddets kritiska betydelse. För oss är det viktigt att ständigt påminna
om att djurens välmående och jordbrukets konkurrenskraft inte behöver vara motsägelse
­
fulla.
Tvärtom kan de gå hand i hand när rätt beslut fattas med hänsyn till båda perspektiven.
Det svenska beteskravet är unikt och innebär viktiga djurvälfärdsfördelar. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de även motion. Kor som går ut och betar på sommaren blir också friskare än de som står inne. Samtidigt är vi medvetna om att beteskravet kan innebära en ekonomisk belastning och en expansionsbegränsning för vissa djurhållare. Vi anser att det är viktigt att inte sänka djurvälfärden i Sverige. Däremot behöver vi arbeta med att modernisera regelverk och göra dem smartare så att det blir enklare för företagen att leva med de regler vi har, utan att kraven på djurskydd eller kvaliteten i djurhållningen urholkas.
Vi är därför beredda att undersöka hur beteskravet skulle kunna förändras för att underlätta för djurägaren utan att djurvälfärden försämras. Det kan bland annat handla om en större flexibilitet när det kommer till planering av betestiden. Transport av djur är en annan kärnfråga för oss. Djur, oavsett om de är inom EU:s gränser eller utanför, ska behandlas med respekt och omtanke. Därför driver vi på för striktare transporttider och att tiden begränsas. Vi vill att varje djur ska ha det så bra som möjligt under transport
och genom att minska transporttiden är vi övertygade om att risken för lidande reduceras.
Vi ser även behovet av en konsekvent och transparent djurskyddskontroll. Denna kontroll bör vara regelbunden och effektiv, samtidigt som den upprätthåller en hög rättssäkerhetsstandard.
En modern veterinärvård
Den svenska djurhållningen använder minst antibiotika i hela EU. Sverige har en lång tradition då det gäller en sund djurhållning och förebyggande djurhälsovård. Sverige var till exempel först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. 2006 beslutade EU att förbjuda antibiotika i tillväxtsyfte, men det är i stor utsträckning fortfarande tillåtet utanför EU, och inom EU finns det många länder där överanvändningen av antibiotika är enorm. Användningen av antibiotika inom djurhållningen bidrar globalt till en ökad antibiotikaresistens hos bakterier, vilket utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot mänsklig hälsa. Vårt starka djurskydd gör istället djuren friskare. Istället för att djuren proppas fulla med antibiotika hålls djuren i lant
­
bruket friska genom förebyggande åtgärder. Vi anser att en låg antibiotikaanvändning inom den svenska djuruppfödningen är avgörande för både djurens och människors hälsa.
Vi vill stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Genom att öka antalet små
­
skaliga gårdsslakterier kan fler djur slippa den stress som transport och slakt riskerar att innebära. Och för att ytterligare stärka skyddet på slakterierna, vill vi införa kamera
­
bevakning som komplement till traditionella inspektioner.
Teknologin ger oss nya möjligheter. Därför stöder vi också möjligheten till digitala veterinärbesiktningar vid småskalig gårdsslakt. Det skulle innebära en mer effektiv och snabb process för djurhållaren samtidigt som vi bibehåller en hög standard på slakten. För oss socialdemokrater är det avgörande att både djur och deras ägare har tillgång till
högkvalitativ djursjukvård. Den rådande veterinärbristen är en fråga som vi tar på största
allvar. Djurens välbefinnande hänger tätt samman med tillgängligheten av kompetent vård. Vi har identifierat ett tydligt behov av att fler veterinärer utbildas. Under vår tidigare regeringsperiod gjorde vi en konkret satsning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att öka antalet utbildningsplatser för blivande veterinärer och djursjukskötare. Med denna satsning siktade vi på att varje år kunna utbilda fler nya veterinärer och djursjukskötare.
Vi beslöt också att starta en omfattande utredning av veterinärmarknaden som helhet.
Denna utredning tog inte bara upp frågor om den nuvarande och framtida personal
­
styrkan utan också det långsiktiga behovet av utbildningsplatser. Det övergripande syftet med denna utredning var att hitta hållbara lösningar som garanterar en effektiv och tillgänglig djursjukvård över hela landet. Då är det också viktigt att adressera frågor kring resurstillgång och jourtjänster, så att vi kan bygga ett system som inte bara svarar mot dagens utmaningar utan även förbereder oss för framtiden.
För att hela Sverige ska kunna leva är det viktigt att vi får till en hållbar och lång
­
siktigt välfungerande veterinärvård för alla våra djur oavsett var i landet de befinner sig. Vi socialdemokrater ser därför allvarligt på utredningens förslag om borttagandet av veterinär beredskap kvällar, nätter och helger. Särskilt ur ett glesbygdsperspektiv då många lantbrukare och hästägare skulle drabbas hårt av förslaget.
Anslagsförändringar
I ljuset av den nuvarande geopolitiska situationen i Europa, med Rysslands fortsatta aggression och illegala krigföring i Ukraina, står det klart att Sverige och hela EU måste vara beredda att hantera potentiella kriser och störningar i livsmedelsförsörjningen. Denna osäkra situation understryker vikten av att stärka vår egen livsmedelsproduktion och säkerhet. I motsats till den nuvarande högerkonservativa regeringens budgetförslag ser Socialdemokraterna ett akut behov av att stärka Sveriges jordbruks- och
livsmedels
­
sektor. Därför föreslår vi en total avvikelse på +238 miljoner kronor för utgiftsområde 23.
Med tanke på det nuvarande utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige, särskilt i Västmanland, där omfattande åtgärder som stängsling av stora områden övervägs, är det ännu viktigare att stärka våra insatser för att bekämpa smittsamma djursjukdomar.
Totalt har 46 döda vildsvin bekräftats bära på smittan, vilket visar på sjukdomens snabba
spridning och dess potentiella hot mot den svenska grisnäringen. Oron för svinpesten har även spridit sig till närliggande län där nödslakt och andra försiktighetsåtgärder vidtas. Denna oro och de drastiska åtgärder som vidtas av enskilda bönder understryker behovet av att stärka våra nationella insatser och resurser för att bekämpa sjukdomen. Trots detta har den nuvarande regeringens respons och hantering av smittan varit otill
­
räcklig och saknat den proaktivitet som krävs i en sådan kris. Det är tydligt att reger
­
ingen inte har förstått allvaret i situationen eller de potentiella konsekvenserna för vår livsmedelsproduktion och ekonomi. Socialdemokraterna ser ett akut behov av att agera snabbt och effektivt. Därför avsätter vi en ytterligare summa av 100 miljoner kronor för detta ändamål. Dessa medel kommer att användas för att intensifiera bekämpningen av denna sjukdom, samt för att stödja de drabbade regionerna och säkerställa att smittan inte sprider sig ytterligare.
Vidare, när det gäller att säkerställa en konkurrenskraftig livsmedelssektor, som utgör en central del av vår nationella ekonomi och sysselsättning, ser vi med stor oro på regeringens beslut att skära ned på anslaget med över 100 miljoner kronor. Ett sådant
beslut riskerar att underminera vår förmåga att stödja våra bönder, livsmedelsproducenter
och konsumenter i en tid då globala utmaningar och osäkerheter kräver större invester
­
ingar, inte mindre. Socialdemokraterna anser att Sverige bör fortsätta att vara en ledare inom hållbar och kvalitativ livsmedelsproduktion. Därför avsätter vi en extra summa av 38 miljoner kronor för att kompensera för regeringens kortsiktiga och skadliga nedskär
­
ningar, och för att säkerställa att vår livsmedelssektor fortsätter att blomstra.
Slutligen, med tanke på den globala klimatkrisen och behovet av att skydda vår miljö, är det förvånande och djupt oroande att den nuvarande regeringen inte prioriterar miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket i större utsträckning. Trots de uppenbara och akuta hoten mot vår planet har regeringen valt att inte satsa tillräckligt på detta kritiska område. Socialdemokraterna ser detta som en brist på ansvarstagande och långsiktigt tänkande. Därför avsätter vi en ytterligare summa av 100 miljoner kronor under anslaget för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Det är vår plikt att säkerställa att vårt jordbruk inte bara är produktivt utan också hållbart och miljövänligt. Vi måste ta ansvar för vår planets framtid och säkerställa att våra jordbruksmetoder inte bara gynnar oss nu utan även kommande generationer.
Regeringens nuvarande budgetförslag visar en brist på förståelse och engagemang för dessa kritiska sektorer, särskilt med tanke på den nuvarande krisen med afrikansk svinpest.
Socialdemokraterna står fast vid att dessa satsningar är nödvändiga för att säkerställa Sveriges framtid inom jordbruk och livsmedelsproduktion. Sammanlagt satsar vi 238 miljoner kronor mer än den högerkonservativa regeringen på utgiftsområde 23.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Johan Löfstrand (S)
Malin Larsson (S)
Joakim Järrebring (S)
Jytte Guteland (S)
Tomas Kronståhl (S)
Sofia Skönnbrink (S)

=== HC023109: Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023109

Motion till riksdagen
2024/25:3109
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa det klimatpolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland i linje med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en strategi som gör att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU och FN ska verka för att världens länder ökar sina åtaganden i Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Naturvårdsverkets arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra lagen om allmänna vattentjänster för att möjliggöra för kommuner att klara sina va-investeringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem för kommuners va-system och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett energieffektiviseringsrot och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att nyttja byggnadstaken bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverken för lantbruket för att underlätta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatsäkring av strategisk infrastruktur och byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkludera klimatanpassning i det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka insatserna för forskning, samordning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera, förenkla och skynda på tillståndsprocesser med fortsatt höga miljökrav och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ändringstillstånd till huvudregel i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kommuners incitament att medverka till utbyggd vindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja och påskynda öppnandet av nya gruvor i Sverige med fortsatt hänsyn till skydd av miljön och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga bestämmelser som gör det möjligt att finansiera och planera för framtida restaurering av de områden som blivit påverkade av gruvverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av ETS
2 i enlighet med regeringens förslag, men att återkomma med konsekvensanalyser för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla klimatdeklarationer för byggnader i koldioxidupptagande material för att bidra till ökat upptag av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny modell för inblandning av biodrivmedel enligt ”Sverigebränslet” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU fortsätter att skattemässigt gynna biodrivmedel framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för mer hållbara bränslen till flyget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att främja elflyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att ställa om till fossilfri sjöfart och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att verka för en skyndsam implementering av EU:s kemikaliestrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva på inom EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla företag i förlängningen ska ta fram resurssnåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett utökat producentansvar för oanvända mobiltelefoner och småelektronik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för textilier ska utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och teknikutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret för verksamhetsavfall bör förtydligas, utvecklas och styras mer mot cirkularitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla förpackningar, även om de slängs, ska ingå i producentansvaret och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla som sätter ut en förpackning på marknaden ska betala förpackningsavgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa kvotplikt och stimulans på återvunnet material i vissa byggprodukter vid upphandling av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återanvänt material ska kunna användas vid hållbart byggande av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över avfallsskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid en framtida skatteöversyn ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling inom cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att statliga och kommunala upphandlingar främjar hållbara och cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att integrera cirkulär ekonomi i skola och utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka samverkan mellan akademi, industri och offentlig sektor för att utveckla nya cirkulära lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera den uppsökande tillsynen mot misstänkt olaglig avfallshantering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att stärka miljötillsynen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt kontantförbud för handel med järn- och metallavfall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda att införa brottsrubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott” och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att standardisera metoder för att bedöma effekterna av markanvändningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker intensifieras och att miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige tydligare bör redovisa både Sveriges skogliga naturtillgångar och träprodukters kolinlagring gentemot EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ökad cirkularitet i gödselanvändningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa spridningen av mikroplaster till haven bl.a. genom att minska användningen av fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att trygga en säker dricksvattenförsörjning genom att stärka det lagliga skyddet för våra dricksvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige snabbt bör implementera EU:s nya avloppsdirektiv för att förbättra avloppsvattenreningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder m.m. och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter samt beteckna nya sådana arter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bekämpningen av översvämningsmyggor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa ett effektivt återställande av förorenade områden där förorenaren har betalningsansvaret, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer välavvägd budget för sanering och återställning av förorenade områden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet med miljöövervakning genom exempelvis nya metoder för övervakning och mätning av biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna allemansrätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera och differentiera strandskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Anslagsförändringar, sammanfattning
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur tillförs totalt 1,3 mdkr mer än i regeringens förslag.
Anslag 1:1 Naturvårdsverket tillförs 50 mnkr till Naturvårdsverket.
Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. tillförs 30 mnkr till miljöövervakning.
Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur tillförs 250 mnkr, för skötsel av naturreservat, nationalparker, vandringsleder med mera.
Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskar med 250
mnkr, 371 mnkr förblev outnyttjade i budgeten för 2023.
Anslag 1:10 Klimatanpassning tillförs 100 mnkr, för stöd till implementering av klimatanpassningsåtgärder.
Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö tillförs 40 mnkr, för kamera
­
övervakning på fiskefartyg.
Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur tillförs 250 mnkr, för kompensation till skogsägare vid avsättning av skyddsvärd skog.
Anslag 1:16 Klimatinvesteringar tillförs 250 mnkr, för utbyggnad av laddinfra
­
struktur med mera inom ramen för Klimatklivet.
Anslag 1:18 Industriklivet tillförs 500 mnkr, för utveckling av Industriklivet.
Anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning tillförs 80 mnkr, som vi återkommer till i samband med vår följdmotion till forskningspropositionen.
Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
651
691
50
000
1:2
Miljöövervakning m.m.
388
714
30
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
352
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
064
318
−250
000
1:5
Miljöforskning
93
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
306
833
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
337
431
±0
1:8
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn
100
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
308
632
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
326
565
40
000
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
263
450
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
52
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
185
500
250
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
360
516
±0
1:16
Klimatinvesteringar
3
495
000
250
000
1:17
Klimatpremier
2
313
000
±0
1:18
Industriklivet
1
345
000
500
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
15
000
±0
1:21
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
10
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
137
079
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
127
408
80 000
Summa
16
438
897
1
300
000
Kraftfull politik för en bättre framtid
Klimatförändringarna utgör ett av de största hoten mot vårt samhälle. Miljontals människor drabbas runtom i världen av att polarisar smälter och havsnivåer stiger. På vissa håll svämmar samhällen över till följd av skyfall och stormar. På andra håll råder värmeböljor och torka som ökar risken för skogsbränder och vattenbrist. Dessa förändringar får allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa. Därtill utgör de ett hot mot viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem.
Sverige påverkas allt tydligare av klimatförändringarna, både direkt och indirekt. Vi har sett hur svenska samhällen skadats av översvämningar, skyfall och skogsbränder. Vår livsmedelsförsörjning har påverkats med minskade skördar, och detta har lett till höjda matpriser för svenska konsumenter. Utöver de direkta effekterna driver klimat
­
förändringar fram en global flyktingkris. Människor tvingas lämna sina hem på grund av svält, torka och översvämningar, vilket skapar påfrestningar över hela världen.
Vår miljö och natur är också under hård press. Sverige har länge kännetecknats av de klara sjöarna, fiskrika kusthaven och den rena naturen. Men det är inget vi längre kan ta för givet. Övergödning, överfiske och nedskräpning utgör allvarliga hot mot dessa viktiga resurser. Även den biologiska mångfalden och våra ekosystem drabbas av miljö
­
förstöringen.
Men det går att vända utvecklingen. Klimatomställningen är en chans för Sverige att skapa jobb och stärka vår globala position. Den svenska industrin och transportnäringen spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också i vårt arbete för att klara klimatomställningen. Med teknik, kunskap och innovation kan vi leda omställningen. Vårt mål är att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsland.
Alla ska med på tåget. Bland svenska folket finns ett starkt stöd till en rättvis omställning. Var och en har ett ansvar att bidra till omställningen, men bördan måste fördelas rättvist utifrån förmåga. Oavsett vad man har för inkomst och var man bor ska det vara möjligt att göra klimatsmarta val. Då behövs ett gemensamt grepp för att se till att alla människor har möjlighet att ställa om. Det ska vara enkelt att fatta rätt beslut för miljön.
Med en kraftfull politik på flera håll kan vi hejda klimatkrisen och rädda vår miljö och natur. Vi måste stoppa utsläppen av växthusgaser och stå emot de konsekvenser som följer av klimatförändringarna. Vi behöver begränsa kemikalier och plast från att släppas ut i vatten och mark. Vi ska byta ut ”slit och släng” mot en cirkulär ekonomi, vårda och skydda vår natur för att bevara den biologiska mångfalden. Klimatkrisen är här och nu – och vi måste agera.
Ökad takt i klimatomställningen
För att begränsa klimatförändringarna är det av stor betydelse att Sverige ambitiöst bidrar till att uppfylla de internationella målen i Parisavtalet. En viktig del i detta är att leva upp till våra nationella mål såväl som våra åtaganden inom EU. Sverige har länge varit ett föregångsland i klimatomställningen. Men vi ser nu ett trendbrott där Sverige riskerar att missa flera av de uppsatta klimatmålen. Det kan vi inte tillåta.
En grundbult i Sveriges klimatarbete är det klimatpolitiska ramverket. I uppgörelse med sex andra partier har vi socialdemokrater sett till att Sverige har fått en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och ambitiösa klimatmål. Ramverket har visat en långsiktigt hållbar väg för Sveriges klimatpolitik fram till 2045. Men regeringen går nu ifrån det rättsligt bindande arbetet. Klimatpolitiska rådet skriver i sin granskning att regeringen inte lever upp till klimatlagens krav. Bland annat bortser regeringen från ramverkets etappmål för 2030 i den klimatpolitiska handlingsplanen. En bred långsiktig politisk överenskommelse är avgörande för att ge människor och företag långsiktiga signaler som tryggar hållbara investeringar. Därför måste vi värna det klimatpolitiska ramverket.
En ambitiös miljöpolitik på nationell nivå skapar även goda förutsättningar för Sverige att verka för en liknande politik inom EU och FN. Vi vill att Sverige inom EU- och FN-samarbetena ska driva på för att världens länder ska öka sina åtaganden i enlighet med Parisavtalet.
Vi ser framåt, medan den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna ser bakåt med en klimatpolitik som inte räcker för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030. Det erkänner regeringspartierna själva i den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen. Regeringens klimatplan saknar skarpa åtgärder. Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringens beslutade politik inte längre leder i riktning mot att de centrala klimatmålen uppnås. Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att ”regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi”. I Statskontorets rapport
Regeringens styrning av myndigheterna – en analys av hinder och förslag på lösningar
kritiseras regeringen för att brista i sin samordning och styrning av myndigheternas arbete på klimatområdet. Enligt Statskontoret saknar regeringen överblick över myndigheternas olika genomförda, pågående och beslutade initiativ på klimatområdet och en tillräcklig samordning av klimatfrågan på politisk ledningsnivå. Det är svidande kritik mot regeringen.
Regeringen presenterar ”huvudscenarier” som visar att Sverige ska nå klimatmålen, men dessa glädjekalkyler håller inte. Enligt budgetpropositionen för 2025 klarar regeringen i bästa fall ett av fyra uppsatta mål – främst genom att trixa med siffrorna. Istället för att minska utsläppen planerar regeringen att flytta utsläpp från industrin till transporter, vilket väntas kosta Sverige flera miljarder kronor i uteblivna intäkter från utsläppshandeln. Dessutom tömmer regeringen det utrymme som den tidigare social
­
demokratiska regeringen sparat ihop genom att överprestera i klimatpolitiken. Det utrymmet var planerat att användas för att klara av EU:s mål för kolinlagring i skogen. Därmed finns många frågetecken kring hur regeringen tänkt klara dessa åtaganden.
Om regeringen inte höjer sina ambitioner drabbar det inte bara miljön utan även våra plånböcker. Sverige riskerar att behöva betala höga böter och köpa dyra utsläppsrätter om vi inte uppfyller EU:s klimatmål. Det blir en dyr nota som regeringen lämnar över till svenska hushåll att lösa. Trots detta fortsätter regeringen att lägga fram förslag utan långsiktighet, inte minst vad gäller reduktionsplikten. Vi kräver att regeringen åter
­
kommer med förslag som säkerställer att Sverige lyckas uppfylla de uppsatta klimat
­
kraven på både nationell och internationell nivå.
För att lyckas med den gröna omställningen måste våra myndigheter ha tillräckliga resurser. Naturvårdsverket spelar en central roll i Sveriges klimatarbete, men har på grund av regeringens nedskärningar inte de resurser som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Vi anser därför att det är nödvändigt att stärka myndigheten med 50 miljoner kronor så att den effektivt kan bidra till att nå våra klimatmål.
Klimatanpassning
Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – över
­
sväm
­
ningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall.
Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade
klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen av växthusgaser de kommande åren och dessutom dragit ned på MSB:s och länsstyrelsernas resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att säkerställa ett tryggt och välfungerande samhälle behöver staten höja sin beredskap genom att prioritera åtgärder för klimatanpassning. Dessa åtgärder ersätter inte utsläppsminskningar, utan fungerar som kompletterande insatser för att hantera de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna. Vi stärker därför anslaget för klimatanpassning med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens budget.
Vi föreslår att regeringen utreder möjligheten att ändra lagen om allmänna vatten
­
tjänster. Många kommuner saknar idag ekonomiska förutsättningar att genomföra nöd
­
vändiga renoveringar och uppgraderingar av reningsverk och andra VA-anläggningar, vilket är avgörande för att hantera klimatförändringarnas effekter. Genom att säkerställa att kommuner kan finansiera dessa investeringar kan vi skapa bättre förutsättningar för en jämlik och hållbar VA-tjänst i hela landet.
För att stötta VA-systemets behov av renovering och anpassning föreslår vi att se över möjligheterna till ett flexiblare finansieringssystem. Mindre kommuner kan ha svårt att finansiera omfattande renoveringar och anpassningar av sina VA-system på egen hand. Vi vill säkerställa att alla kommuner, oavsett storlek, kan genomföra viktiga klimatanpassningsåtgärder.
Vi vill också främja ekodesign av vattenprodukter inom ramen för EU:s gröna omställning. Genom att fokusera på ekodesign kan vi minska vattenförbrukningen och energianvändningen, vilket bidrar till hållbara vattenresurser och minskar belastningen på VA-infrastrukturen. Detta är inte bara bra för miljön utan också för hushållens ekonomi, då det leder till lägre vatten- och energikostnader. Att prioritera ekodesign innebär att vi tar ett helhetsgrepp på miljö- och klimatfrågor och skapar produkter som är både effektiva och hållbara. Därför vill vi att Sverige ska verka för en sådan lag
­
stiftning på EU-nivå.
Vi ser möjligheten att utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett ROT-avdrag för energieffektivisering. Genom att uppmuntra hushåll att installera vatten
­
besparande utrustning kan vi minska både vatten- och energiförbrukningen. Detta leder till betydande energibesparingar, till exempel genom minskad uppvärmning av vatten. Ett sådant initiativ skulle inte bara gynna miljön utan också hushållens ekonomi, och det är ett konkret sätt att visa att klimatanpassning och energibesparing går hand i hand.
Vi vill nyttja taken på byggnader bättre för elproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Genom att installera fler grönytor och parker på byggnader, så kallade gröna tak, kan vi bidra till att ta emot större regnmängder och minska risken för översvämningar. Gröna tak främjar också biologisk mångfald och förbättrar energi
­
prestandan i byggnader. Detta är en samhällsekonomiskt smart investering som både skyddar mot klimatförändringar och skapar gröna och trivsamma stadsmiljöer.
Regelverken för lantbruket måste anpassas för att underlätta klimatanpassning. Vi ser idag att stelbenta regler stoppar nödvändiga åtgärder inom lantbruket, till exempel regler för vattenuttag och biotopskydd. Genom att skapa flexiblare regler kan vi hjälpa lant
­
brukare att hantera både torka och stora regnmängder, vilket förbättrar deras motstånds
­
kraft mot klimatförändringar och säkerställer att de kan fortsätta producera mat och andra viktiga resurser.
För att samhället ska fungera på ett säkert sätt även i framtiden är det nödvändigt att klimatsäkra strategisk infrastruktur och byggnader. Det är viktigt för att kunna
upprätt
­
hålla samhällsviktiga tjänster, öka säkerheten för svenska folket och stabilisera ekonomin
genom att på lång sikt minska de dyra kostnaderna för återuppbyggnad. Vi vill se över statens roll i arbetet med att skydda strategisk infrastruktur och byggnader mot klimat
­
förändringar.
Vi föreslår att klimatanpassning inkluderas i det befintliga klimatpolitiska ramverket och klimatlagen. Genom att integrera klimatanpassning i klimatpolitiken får frågan större politisk vikt och prioritet, och arbetet kan löpande utvärderas av Klimatpolitiska rådet. Detta säkerställer att klimatanpassningsfrågan blir en central del av Sveriges klimatarbete.
Slutligen vill vi se över förutsättningarna att öka insatserna för forskning, samordning
och utvärdering av klimatanpassningsarbetet. Genom att lära från andra länder som drabbats hårdare av klimatförändringar kan vi implementera effektiva anpassnings
­
strategier snabbare och mer samhällsekonomiskt effektivt. Forskning och innovation är nycklarna till att utveckla och genomföra hållbara lösningar som skyddar vårt samhälle mot klimatförändringarnas effekter.
Den gröna industriella revolutionen
Vi socialdemokrater vill stödja investeringar som bidrar till en fossilfri industri. Därför introducerade vi Klimatklivet och Industriklivet under år 2015 respektive 2018.
Klimatklivet är en reform som har skapat möjlighet att genomföra satsningar för att underlätta den gröna omställningen. Till exempel har Klimatklivet bidragit till ca 180
000 nya laddstolpar runtom i landet, varav ca 15
900 är publika. De satsningar som hittills genomförts förväntas minska växthusgasutsläppen med 3,3 miljoner ton årligen.
Behovet av en fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur och satsningar på cirkulär ekonomi och avfall är stort. Det är därför oroande att regeringen väljer att minska budgeten för Klimatklivet rejält till 2025 jämfört med 2024, och att satsningar på ladd
­
infrastruktur för 2025 saknas helt i budgeten. För att inte tappa tempot föreslår vi att anslaget till klimatinvesteringar stärks med 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens budget. Dessutom behöver ansökningsprocessen förenklas för vanligt folk, så att fler kan bidra till klimatomställningen utan att det upplevs som krångligt.
Industriklivet har stöttat banbrytande projekt som Hybrits fossilfria stål och kemisk plaståtervinning i Stenungsund. Forskningsinstitutet Rise fick 350 miljoner under 2021–2022 för att stärka bioraffinaderier, vilket främjar övergången från fossilbaserade till förnybara lösningar inom flera sektorer. Vi ser potentialen i teknik för koldioxid
­
avskiljning för både lagring och användning. Därför vill vi främja CCS för att minska atmosfärens koldioxidhalt och CCU för att exempelvis kunna använda koldioxiden som råvara i bränslen eller nya material. Medan regeringen minskar budgeten för Industri
­
klivet vill vi istället vidareutveckla Industriklivet och föreslår ett 500 miljoner kronor högre anslag än regeringen.
Effektiva och snabba miljötillståndsprocesser
Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd
med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen.
Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd blir huvudregel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Idag är det en lämplighetsfråga i vilka fall ett ändringstillstånd ska kunna meddelas. Lämplighetsbedömningen är resurskrävande och i de flesta fall medges inte ändringstillstånd.
I förlängningen kan detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Trots detta föreslår regeringen att huvudregeln fortsatt ska vara att myndigheterna bedömer lämpligheten. Därmed menar vi att samma restriktiva tolkning som görs idag kommer att fortsätta att tillämpas. Vi menar istället att genom att Miljöprövningsutredningen har berett frågan om ändrings
­
tillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utred
­
ningens förslag.
För att kunna möta framtidens behov av förnybar el är det avgörande att vi möjliggör för fler vindkraftsetableringar. Det förutsätter att kommunerna ges stärkta incitament för att medverka till utbyggd vindkraft och att eventuella invändningar mot etableringar inkommer tidigare i tillståndsprocessen. Ett tidigarelagt kommunalt ställningstagande skulle innebära en tydlig effektivisering och skapa förutsebarhet i tillståndsprövningen för vindkraft, utan att tumma på kommunens rätt till inflytande. Därför bör regeringen snarast genomföra förslaget om reformering av det kommunala vetot i proposition 2021/22:2010 som vi två gånger lagt fram för beslut i riksdagen men som avslagits av regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Därutöver behöver regeringen skyndsamt lägga fram förslagen i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18) om möjligheter att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av etableringarna.
För att Sverige ska kunna möta det växande behovet av kritiska metaller i klimat
­
omställningen behöver vi effektivisera tillståndsprocesserna för gruvverksamhet med fortsatt hänsyn till skyddet av miljön. Avgörande delar i detta är att förenkla kontakt
­
erna mellan företag och myndigheter, att minska byråkratiska hinder och att införa ett snabbspår som underlättar utvinningen av strategiska jordartsmetaller. Även Miljö
­
prövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel spelar en viktig roll för att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt.
I Tyskland har man framgångsrikt infört lagstiftning som tar hänsyn till både gruv
­
sektorns behov och skyddet av miljön. Detta system garanterar att företagen redan från början planerar för och finansierar den framtida restaureringen av de påverkade natur
­
områdena. Med Tysklands framgångsrika modell som förebild bör Sverige överväga att anta liknande bestämmelser för att säkerställa ett hållbart och ansvarsfullt gruvdrifts
­
system.
Utsläppshandel
Klimatkrisen är ett globalt problem som kräver gemensamma lösningar över lands
­
gränser. Ett viktigt styrmedel för att gemensamt minska utsläppen av växthusgaser är EU:s utsläppshandel. Genom att sätta ett pris på koldioxidutsläpp utgör utsläppshandeln ett kraftfullt verktyg för att styra mot klimatvänliga lösningar och är något vi står bakom. Men det nuvarande systemet är inte tillräckligt kraftfullt.
Det är därför efterlängtat att EU nu har gått fram med ett nytt utsläppshandelssystem, ETS 2. Vi välkomnar även att regeringen har beslutat om en proposition i ärendet. Tyvärr presenterar regeringen inga konsekvensanalyser för hur förslaget om ETS 2 drabbar jordbruks- och skogsbrukssektorn som regeringen på frivillig grund inkluderat i förslaget. Det är uppenbart att effekter för den svenska konkurrenskraften borde belysas, då andra länder inte väljer att omfatta dessa sektorer. Dessutom är det sannolikt att de ökade kostnaderna för jordbruket påverkar livsmedelspriserna för svenska folket. Vi vill därför att regeringen ska återkomma med en konsekvensanalys, särskilt för områden som på frivillig grund omfattas av förslaget.
Klimatdeklarationer
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges klimatpåverkan. För att nå våra ambitiösa klimatmål krävs det att vi inte bara minskar utsläppen av växthus
­
gaser utan även aktivt arbetar för att öka upptaget av koldioxid. Klimatdeklarationer för byggnader, som infördes den 1 januari 2022, är ett viktigt verktyg i detta arbete. Men vi kan och måste gå längre.
Vi föreslår därför att klimatdeklarationer för byggnader utvecklas och utökas för att inkludera åtgärder som aktivt bidrar till ökat koldioxidupptag. Detta kan ske genom att inkludera koldioxidupptagande material, såsom biobaserade material och innovativa material som koldioxidabsorberande betong. Vidare bör gröna tak och växtväggar inkluderas i klimatdeklarationerna, vilket bidrar till koldioxidupptag och förbättrad luftkvalitet.
Ett livscykelperspektiv med fokus på återvinning och återanvändning av material och metoder som minskar klimatpåverkan över byggnadens livscykel är också av stor vikt.
Implementeringen och redovisningen av teknologier för koldioxidinfångning och lagring
(CCS) i byggprocessen kan också spela en avgörande roll.
Genom att utveckla klimatdeklarationerna på detta sätt tar vi ett avgörande steg mot att göra bygg- och fastighetssektorn till en del av lösningen på klimatutmaningen.
Omställningen av den svenska fordonsflottan
Våra transporter har en avgörande påverkan på klimatet. Nästan en tredjedel av landets totala utsläpp orsakas av inrikes transporter, och huvuddelen kommer från vägtrafiken. I den pågående kostnadskrisen har vi också sett hur Sveriges beroende av fossila bränslen från omvärlden har medfört skyhöga bränslepriser för vanligt folk. För att uppfylla klimatmålen och stärka landets självständighet är det avgörande att vi fokuserar på att ställa om till en fossiloberoende fordonsflotta. Detta kräver att vi genomför åtgärder på både nationell nivå och EU-nivå som minskar vår användning av fossila bränslen.
En central del i omställningen är att byta ut fossila drivmedel mot hållbara biodriv
­
medel från skog och jordbruk. Förnybara biobaserade resurser minskar vårt ekologiska fotavtryck och skapar en rättvisare framtid för kommande generationer. Trots detta var ett av regeringens viktigaste vallöften att kraftigt sänka reduktionsplikten. Men inför årets budget bröt de mot löftet till väljarna och höjde reduktionsplikten till 10 procent inklusive el från laddstolpar. Att regeringen svänger fram och tillbaka i en viktig fråga slår hårt mot svenska biodrivmedelsproducenter som blir mindre villiga att investera och skapar osäkerhet hos vanligt folk som ska tanka bilen.
Vi socialdemokrater vill bygga upp en stark inhemsk biodrivmedelsindustri. Genom att skapa en ren, grön energi på hemmaplan kan vi kombinera sänkta utsläpp med riktiga jobb, ekonomisk tillväxt och stabilitet i drivmedelspriserna. Därför föreslår vi en ny modell för inblandning av biodrivmedel – Sverigebränslet.
Vi föreslår en stabil basinblandning av biodrivmedel som ligger fastlagd över tid och som förutsägbart och stabilt ökar. Från år 2024 ska nivån på basinblandningen ligga på 19,3 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. För att hålla priserna stabila vill vi att en del av Sverigebränslet ska vara en s.k. tilläggsinblandning som kan variera mer över tid och utifrån prisbilden. Därmed kan vi öka eller minska tilläggsinblandningen beroende på omvärldsläget.
Utöver detta föreslår vi att Sverige går över från MK1 till den europeiska
diesel
­
standarden (MK3) som kan hantera större inblandning av biobränsle och ger driv
­
medels
­
bolagen
större utbud av leverantörer. Det skulle möjliggöra att drivmedel som säljs i Sverige i större utsträckning kan inhandlas på en europeisk marknad och vice versa, vilket kan ha en prisdämpande effekt. Vi anser även att Sverige måste verka för att möjliggöra en differentiering av skatten på hållbara biodrivmedel och fossila drivmedel på EU-nivå då det är en principiellt viktig fråga att klimatsmarta bränslen inte beskattas på samma sätt som fossila bränslen. Regeringen bör fortsätta Sveriges påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel även efter 2026.
Genom att stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel kan vi sänka utsläppen
och samtidigt stärka Sverige som land.
Biogasen har under lång tid varit skattebefriad i Sverige. Skattebefrielsen är en nödvändighet för att biogasproducenterna ska kunna konkurrera på marknaden och för att fler ska våga investera i omställningens nyckelspelare. Men i december 2022 fattade EU:s tribunal i Luxemburg beslut om att den svenska skattebefrielsen inte var tillåten. Orsaken var att EU-kommissionen inte hade bjudit in företag från andra länder till att kunna lämna synpunkter på skattenedsättningen. Domen har tveklöst lett till förödande konsekvenser. Med ökade kostnader för gasen har åkerierna som har ställt om fått sämre förutsättningar. Även för kollektivtrafiken har domen fått allvarliga effekter, med kost
­
nads
­
ökningar på tiotals miljoner kronor per år för vissa regioner. Frågan har diskuterats flitigt, och regeringen beslutade att avvakta EU-kommissionens granskningsförfarande som skulle leda till ett återinförande av skattebefrielsen. Men denna process har dragit ut på tiden och regeringen har ännu inte gett besked om när skattebefrielsen för biogas ska återinföras. Detta skapar stor osäkerhet för biogasbranschen och riskerar att öka landets importberoende och motverka omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vi
kräver att regeringen snarast återinför skattebefrielsen för att rädda vår inhemska biogas
­
produktion.
Vad gäller laddinfrastruktur för elbilar är det uppenbart att alla svenskar, oavsett var de bor, förtjänar tillgång till ren, förnybar energi. Som socialdemokrater strävar vi efter ett Sverige där varje medborgare känner att de är en del av omställningen, och där vår kollektiva kraft kan skapa en ljusare, grönare och mer rättvis framtid.
När det kommer till arbetsmaskiner och deras roll inom skogsbruk, jordbruk och byggindustri, står det klart för oss att dessa sektorer är ryggraden i den svenska ekono
­
min. Därför bör vi säkerställa att dessa sektorer också har möjlighet att anamma hållbar praxis och ställa om genom en klimatpremie. Varje steg mot en grönare industri är ett steg mot ett rättvisare och mer hållbart Sverige.
Att stärka Sveriges position som ett föregångsland för utvecklingen och använd
­
ningen av fossilfritt flyg är avgörande för att möta de klimatutmaningar vi står inför. I vårt avlånga land är flyget en viktig länk som binder ihop våra regioner. För många är flyget det mest effektiva kollektiva resandet. Men det är avgörande att flyget ställer om från fossilt till förnybart. Vi verkar därför för en övergång till mer hållbara bränslen till flyget.
Sverige har även goda möjligheter att leda elektrifieringen av inrikesflyget inom EU. Genom en tydlig satsning på fossilfritt flyg kan vi både bidra till att reducera utsläppen från transportsektorn och stärka vår konkurrenskraft på den internationella arenan. Svenskt biobränsle och framtagandet av nya hållbara flygbränslen bör utvecklas här där kunnande finns, vilket kan leda till nya arbetstillfällen. Därför behöver regeringen ta fram en nationell strategi för förnybara drivmedel inom luftfarten.
Även sjöfarten måste ställa om för att minska sina utsläpp. Sjöfartens fossila beroende behöver minska och ersättas med förnybara alternativ. Att sjöfarten från och med år 2024 gradvis inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem är en viktig del för att skynda på detta skifte. De ökande kostnaderna som följer med att sjöfarten behöver börja betala för sina utsläpp ger incitament att styra om mot mer hållbara alternativ. Samtidigt införs ett krav på att fartyg inom Europa successivt ska inkludera fossilfria bränslen från år 2025. Denna kvotplikt driver på för ökad produktion av förnybara bränslen och skapar förutsättningar för en snabbare omställning.
En giftfri miljö
Vi socialdemokrater anser att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen. Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisat ofarliga, och befintliga kemikalier ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi och våra barn kommer i kontakt med i vår vardag – till exempel i mat, dricksvatten, kosmetika, kläder, skor och leksaker.
EU:s kemikaliestrategi syftar både till att uppnå en giftfri miljö med en högre skyddsnivå för människors hälsa och miljön och till att stärka konkurrenskraften hos EU:s kemiska industri. Åtgärderna i strategin innefattar bland annat att ersätta och minimera farliga ämnen och fasa ut de mest skadliga kemikalierna från användning som inte är nödvändig för samhället. Det gäller också högfluorerade ämnen, PFAS. Strategin inriktas särskilt på att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i konsumentprodukter som kosmetika, leksaker, rengöringsmedel, barnavårdsartiklar, möbler, textilier och material som kommer i kontakt med livsmedel.
Vi är nu i ett kritiskt läge när EU:s kemikaliestrategi ska implementeras. Strategin innebär en ambition att minska farliga kemikaliers påverkan på människor och miljön. Flera av förslagen är sådana som vi socialdemokrater har drivit under många år. Vi vill därför betona vikten av en skyndsam implementering av EU:s strategi.
En stor del av våra inköp sker via nätbutiker, där många varor tillverkas utanför EU. Kemikalieinspektionens granskning visar att många av dessa produkter innehåller för
­
bjudna kemikalier. Bland så kallade dropshipping-varor, där varan skickas direkt från leverantören till kunden, upptäcktes otillåtna kemikalier i 77 procent av de granskade produkterna. Problemet är också utbrett bland marknadsplatser (42 procent) och tradi
­
tionella webbutiker (34 procent). Många av dessa produkter importeras från tredje länder som inte följer EU:s regler för kemikaliesäkerhet. Det är hög tid att Sverige tar krafttag mot detta. Vi vill att Sverige ska driva på för skärpta kemikalielagar inom EU och samtidigt införa nödvändiga förbud mot farliga kemikalier på hemmaplan. Konsu
­
menter ska kunna lita på att alla varor på den svenska marknaden är säkra att använda.
Cirkulär ekonomi
Sverige står inför betydande miljö- och klimatutmaningar som kräver omedelbara och effektiva åtgärder. En viktig del är att bättre nyttja våra utvunna resurser. Idag har vi i hög grad en linjär ekonomi, där resurser används och sedan kastas bort. Detta måste vi bryta. Genom att övergå till en ekonomi i cirkulär riktning, där resurser används på ett hållbart och effektivt sätt, kan vi bättre möta klimatutmaningarna och uppnå våra klimatmål.
För en socialdemokrat är rättvisa, hållbarhet och solidaritet centrala värderingar. En cirkulär ekonomi gynnar inte bara miljön utan rimmar även väl med dessa grund
­
läggande principer. Genom en cirkulär ekonomi skapar vi nya arbetstillfällen, främjar innovation och stärker Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden. Samtidigt skyddar vi vår biologiska mångfald. Det är ett system som bidrar till ett mer välmående samhälle där resurser används effektivt och hållbart.
Ett första steg för en mer effektiv resurshantering är att förebygga att avfall över
­
huvudtaget uppstår. För att uppnå detta behöver vi uppmuntra företag att ta fram resurs
­
snåla produkter som är lätta att återanvända och återvinna. Det förutsätter en tydlig ansvarsfördelning genom hela livscykeln. I förlängningen måste
alla företag ta fram produkter som är resurssnåla, lätta att återanvända och återvinna.
På så sätt kan vi minska mängden avfall och samtidigt skapa rättvisa konkurrensvillkor för företagen.
På flera områden behöver befintlig ansvarsfördelning bli bredare och tydligare. Det gäller inte minst elektronik, textilier, byggprodukter och förpackningar.
Elektronikavfall har allra störst påverkan på klimatet med mobiltelefoner i topp. Vi
föreslår ett utökat producentansvar och andra cirkulära styrmedel för att öka insamlingen
av gammal elektronik. Därmed kan vi skapa en marknad för i första hand återanvänd
­
ning och sedan återvinning.
Inom textilområdet produceras ständigt nya kollektioner som kort därefter slängs bort. Enligt uppgifter från EU-kommissionen ligger det högt på listan över globala miljö- och klimatbelastningar. Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag om att producenter av textilier också ska täcka kostnaderna för att samla in, sortera och åter
­
vinna kläderna. Samtidigt är det viktigt att reglerna utformas för att främja innovation, hållbara affärsmodeller och utveckling av ny teknik.
Bygg- och fastighetssektorn har en betydande inverkan på miljön, från material
­
hantering till energiförbrukning. Producentansvaret som idag finns på verksamhetsavfall måste tydliggöras, utvecklas och styras mer mot återvinning och återanvändning. Det behöver finnas tydliga incitament för företag som tillverkar eller erbjuder tjänster som sätter byggprodukter och emballage på marknaden.
Producentansvaret för förpackningar är en viktig drivkraft för att styra mot mer
cirkulära lösningar. Därför är det självklart att alla förpackningar, även om de har slängts,
ska fortsätta att vara en del av producentansvaret.
Idag finns även problem med att ett antal producenter inte betalar förpackningsavgift, trots att de har producentansvar. Det leder till uteblivna avgifter och innebär att sköt
­
samma producenter tvingas betala för friåkarnas andel. För en rättvis och effektiv åter
­
vinning behöver vi säkerställa att alla som sätter förpackningar på marknaden också betalar en förpackningsavgift.
Fler styrmedel behövs för att stärka företagens drivkrafter att återvinna sitt avfall och sedan återbruka materialet. I återvinningen ska avfallet i första hand upparbetas till produkter eller material. Endast i de fall där det inte är möjligt ska avfallet återvinnas till energi. För att öka andelen återbrukade material vill vi se över möjligheterna att införa en kvotplikt och stimulanser på återvunnet material vid upphandling av nybyggnation. Att inkludera användningen av återbrukade material i byggreglerna är också ett steg vi ser som nödvändigt för att främja hållbart byggande och därför finns det ett behov av att se över befintliga regelverk. Vidare tillsatte den socialdemokratiska regeringen en kommitté för att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utredningen,
Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi
(SOU 2024:67), är ett viktigt steg på vägen för att kunna utveckla styrmedel som på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.
För att klara omställningen till en cirkulär ekonomi behöver vi främja det cirkulära istället för det linjära. Idag har vi en skatt på avfall som gör det mer lönsamt att ständigt utvinna nya råvaror än att använda samma råvaror flera gånger. Det är inte hållbart. Vi vill att utformningen av avfallsskatten ska ses över för att säkerställa att den leder till önskade effekter. Vid en framtida översyn av skattesystemet måste vi ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt.
Regelverken behöver stärkas för att i tid nå en cirkulär ekonomi. En viktig del i omställningen är att förlänga livslängden för det vi producerar. Att tillverka produkter som inte ska hålla för länge och som inte ska gå att reparera går rakt emot ett effektivt resursutnyttjande. Därför ser vi socialdemokrater positivt på den nya EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter för att säkerställa att produkter tillverkas med lång livslängd och goda reparationsmöjligheter. Vidare behöver vi regler som ger branschen förutsättningar att investera i avancerade återvinningsanläggningar för att stödja över
­
gången till cirkulär ekonomi. Vi vill se över hur vi kan utforma regelverk som främjar innovation, nya affärsmodeller och teknikutveckling hos företagen.
Med den offentliga sektorns storlek utgör den offentliga upphandlingen ett viktigt verktyg i omställningen. Vi behöver säkerställa att statliga och kommunala upp
­
handlingar prioriterar giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar, i linje
med den klimat
­
politiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi.
Ett konkret exempel är att uppdatera riktlinjerna för offentlig upphandling för att främja återvinning och åter
­
användning av produkter och tjänster. Genom sådana åtgärder kan offentlig upp
­
handling fortsätta att driva klimatomställningen framåt.
En grundläggande förutsättning för att kunna ställa om är att stärka kunskapen om cirkulär ekonomi. Att öka medvetenheten om materialflöden i samhället och fördelarna med cirkulära flöden är av stor vikt för att förstå vilka möjligheter och risker som finns med befintliga resurser och hur de används. Vi socialdemokrater ser positivt på möjlig
­
heten att integrera utbildning om hållbarhet och cirkulär ekonomi i skolor och högre
utbildningar. Vidare finns behov av mer forskning och utveckling inom cirkulär ekonomi
för att utveckla nya tekniker och öka kunskapen om hur material kan åter
­
användas och återvinnas på bästa sätt. Genom samarbetsprogram där akademi, industri och offentlig sektor får dela kunskap och idéer kan vi utveckla nytänkande åtgärder. Dessa sam
­
arbeten behövs för att påskynda nya cirkulära lösningar som bidrar till ett hållbart samhälle.
Genom att anta dessa åtgärder kommer Sverige att kunna minska sitt ekologiska fot
­
avtryck, skapa nya arbetstillfällen och främja ekonomisk tillväxt på ett hållbart sätt. En stark övergång till en cirkulär ekonomi kommer också att stärka Sveriges internationella ledarskap inom miljö- och klimatfrågor.
Miljöbrott och den organiserade brottsligheten
Miljöbrotten är ett växande problem i vårt samhälle som kan få allvarliga följder för
både miljön och människors hälsa. Dessa brott kan leda till allt från ödeläggande bränder
till skadliga utsläpp. Det vanligaste motivet är pengar. Forskning och polisens rapporter indikerar en stark koppling mellan miljöbrott och större brottsnätverk. Alltför många miljöbrott förblir olösta och de påföljder som finns idag är otillräckliga. Ofta är det skattebetalarna som får stå för kostnaden för dessa brott, som när myndigheter och kommuner måste hantera stora mängder illegal dumpning. För att komma åt miljö
­
brotten och den organiserade brottsligheten krävs därför åtgärder som ökar möjlig
­
heterna att upptäcka miljöbrottslighet och minska den ekonomiska förtjänsten.
Tillsynen av avfallshantering spelar en viktig roll för att säkerställa att vårt avfall hanteras på ett ansvarsfullt sätt. För att kunna upptäcka och stoppa oseriösa aktörer som bedriver illegal avfallshantering behöver den uppsökande tillsynen prioriteras. Det är avgörande för att i ett tidigt skede upptäcka och agera mot verksamheter som begår miljöbrott. Vi ser också möjligheter att stärka miljötillsynen. Genom att förstärka och skärpa tillsynen kan vi komma till rätta med den illegala avfallshanteringen.
En viktig del i att stoppa oseriösa aktörer på marknaden är att följa upp de transak
­
tioner som gjorts. Det utförs enkelt när avfallen betalas digitalt men är betydligt svårare vid köp med kontanter. Vi anser att kontantförbud vid handel med järn- och metallskrot är en viktig åtgärd. Att enbart tillåta digitala betalningar skulle göra det enklare att kon
­
trollera misstänkt avfallshantering. Dessutom skulle det försvåra för den organiserade brottsligheten.
Idag är straffen för grova miljöbrott relativt låga i relation till den omfattande skada dessa brott kan orsaka på vår miljö, vår hälsa och vårt samhälle. För att effektivt motverka och avskräcka från miljöbrott bör vi se över möjligheten att införa brotts
­
rubriceringen ”synnerligen grovt miljöbrott”.
Vi vill också skärpa det internationella samarbetet mot miljöbrott. Det är nödvändigt att öka de internationella juridiska möjligheterna att utkräva ansvar och säkerställa att storskalig miljöförstörelse kriminaliseras.
Kolinlagring
För att möta de växande klimatutmaningarna och bidra till Sveriges omställning till ett fossilfritt samhälle, är det avgörande att vi fokuserar på att både minska utsläppen och öka kolinlagringen. Detta kan uppnås genom att implementera en rad hållbara metoder och åtgärder som främjar både miljövärden och ekonomisk tillväxt.
Ett av de viktigaste stegen är att utveckla verktyg för att mäta kolinlagring vid exploatering av mark. Regeringen bör uppdra åt SLU, Boverket, Naturvårdsverket och Trafikverket att skapa standardiserade metoder för att bedöma effekterna av mark
­
användningsförändringar på nettoupptaget av koldioxid. Dessa verktyg ska kunna användas i miljökonsekvensbedömningar och inkluderas i klimatdeklarationer för nya byggnader. Genom att integrera dessa verktyg i planeringsprocesser kan vi säkerställa att exploatering sker på ett sätt som minimerar utsläpp och maximerar kolinlagringen.
Våtmarker spelar en avgörande roll i att lagra kol, men när de dräneras för att
användas till jordbruk eller byggnation frigörs stora mängder koldioxid. För att motverka
detta vill vi intensifiera arbetet med att återväta torvmark. Denna åtgärd kommer att bidra till att bevara och öka kolsänkorna, samtidigt som det minskar utsläppen av växthusgaser.
Vid eventuell exploatering på våtmark måste större hänsyn tas till miljö och klimat. Det är avgörande för att kunna minska utsläppen av växthusgaser och bevara de ekosystemtjänster som våtmarker tillhandahåller. Enligt Statistiska centralbyrån är exploateringens påverkan på omkringliggande torvmark nästan lika stor som den yta Sverige årligen återväter. Detta innebär att framstegen med återvätning riskerar att undermineras om inte tillräcklig miljöhänsyn tas vid eventuell exploatering. För att minimera klimatpåverkan och skydda våtmarkernas ekosystemfunktioner bör alternativa metoder övervägas.
En annan effektiv metod för att öka kolinlagringen är att främja byggande i trä. Träprodukter lagrar kol under hela sin livstid, vilket bidrar till att minska koldioxid
­
nivåerna i atmosfären. Regeringen bör uppmuntra ökat byggande i trä genom att inkludera redovisning av mängden kol i långlivade byggprodukter i klimatdeklarationer. Genom att öka efterfrågan på träprodukter kan vi inte bara öka kolinlagringen utan också stödja en hållbar och cirkulär byggindustri. Exempelvis kan en ökning från 10 till 50 procent av flerbostadshus byggda i trä öka inlagringen med 40
000–60
000 ton CO
2
till 2045.
För att stärka skogens roll i klimatarbetet och fatta hållbara beslut är det avgörande att vi tydligare redovisar både Sveriges skogliga naturtillgångar och deras kolinlagring. Enligt EU-kommissionens förslag om en revidering av LULUCF-förordningen förväntas Sverige öka sin kolsänka i skog och mark mest i hela unionen. Det motsvarar 15 procents minskad användning av förnybar svensk skog till 2030. Att tillverka produkter av trä bidrar inte bara till kolinlagring utan minskar sannolikt även använd
­
ningen av fossila råvaror eller skog från andra världsdelar. IPCC:s rapport om mark
­
användning visar att ett hållbart skogsbruk kan bibehålla skogens förmåga att binda mer koldioxid än vad den avger. Därför ser vi vikten av att klargöra betydelsen av skogliga råvaror för en hållbar utveckling.
För att uppfylla LULUCF-förordningen och minska utsläppen är det viktigt att vi utvecklar en nationell strategi som inte förlitar sig på inköp av krediter från andra länder. Genom att fokusera på nationella åtgärder för att minska utsläpp och öka kol
­
inlagringen kan vi skapa en mer hållbar och självförsörjande strategi. Detta innebär att vi måste främja hållbara skogsbruksmetoder, skydda och restaurera naturliga kolsänkor och implementera effektiva verktyg och policyer för att övervaka och rapportera våra framsteg​​.
Rent hav och rent vatten
Sveriges hav och vatten står inför avsevärda problem och det är en prioritering för oss att vända utvecklingen. Överfiske, övergödning, miljögifter och plastskräp försämrar havsmiljön och stör den biologiska mångfalden. I sjöar och vattendrag hotas vatten
­
kvaliteten av ämnen som är svåra att bryta ned. För att vända utvecklingen behövs kraftfulla åtgärder som bidrar till ett friskt hav och vatten.
Övergödning är en bidragande orsak till den kritiska situationen vi ser i Östersjön idag. Utsläpp av kväve och fosfor försämrar livsmiljön för fiskarna. Dessutom bidrar den till ökad algblomning. För att stärka förutsättningarna för såväl fiskebestånden som havsmiljön i allmänhet kommer vi att arbeta för att mindre fosfor och kväve ska släppas ut i Östersjön. Vi verkar också för en ökad cirkularitet i gödselanvändningen för att begränsa problemen med övergödning i haven. Som en del i detta arbete vill vi utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel. Med en ökad cirkularitet finns potential att minska övergödningen i våra hav och vatten.
Avsiktlig felrapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för ett hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrappor
­
tering. Dessutom vill vi komma åt fusket genom att införa kamerabevakning på fiske
­
fartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten. Med skarpare och mer effektiv fiskerikontroll kan vi få bukt med det illegala fisket. Vi vill se en ökning av anslaget till åtgärder för havs- och vattenmiljö med 40 miljoner kronor för 2025.
Plastnedskräpningen, särskilt i våra hav, är en av vår tids mest pressande miljö
­
utmaningar. Detta problem har förvärrats av den globala ökningen av engångsplast
­
produkter. Genom att minska användningen av fossil plast och öka återanvändningen och återvinningen kan vi begränsa spridningen av plastutsläpp.
Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit en havsmiljölag, ett initiativ som vi ser som ett positivt steg för en bättre havsmiljö. Denna lag skulle ställa högre krav på att regeringen tar ansvar för havsmiljöpolitiken.
För att säkra den biologiska mångfalden behöver vi skydda våra sjöar och hav från försurning och skadliga ämnen som gifter och plast. Samtidigt ser vi behovet av att upprätthålla en balans mellan strikta miljökrav och att ge småskalig vattenkraft en chans att blomstra i en hållbar framtid.
Vi står inför en rad utmaningar relaterade till vår dricksvattenförsörjning. Klimat
­
krisen är en stor utmaning som väntas öka risken för förorenat dricksvatten. För oss socialdemokrater är det av största vikt att trygga en säker dricksvattenförsörjning.
Vi har åstadkommit viktiga framsteg i EU när det kommer till vattenfrågorna. Ett exempel är EU:s ramdirektiv för vatten. Nu måste Sverige leva upp till dessa krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer. Vi anser också att dricksvattnet och våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd. En annan utmaning är att förbättra reningen av vårt avloppsvatten för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Idag är inte minst läkemedelsrester i avloppsvatten ett växande problem. För att förbättra reningen av vårt avloppsvatten är en viktig del att snabbt implementera EU:s nya avloppsdirektiv.
Naturvård och biologisk mångfald
Vi är mycket bekymrade över de konsekvenser som regeringens drastiska nedskärningar i miljöbudgeten leder till för vår naturvård. Naturvården är avgörande för att skydda våra naturområden, arter och ekosystem som står inför allt större hot. Välmående eko
­
system kan också bättre stå emot klimatförändringarna och absorbera mer koldioxid. Dessutom är naturvårdande skötsel viktigt för att främja friluftsliv och skapa nya jobbtillfällen. Men med regeringens nedskärningar riskerar vårt rika friluftsliv att kraftigt försämras.
Regeringen har nästan halverat budgeten för naturvården med en nedskärning på 900 miljoner kronor mellan 2022 och 2023. I budgetpropositionen för 2025 återför de bara en bråkdel av pengarna de tagit bort och presenterar detta som en ”satsning”. Den otill
­
räckliga finansieringen har lett till svåra prioriteringar inom områden som skötsel av naturreservat och nationalparker, underhåll av vandringsleder, verksamhet vid naturum,
åtgärdsprogram för hotade arter samt lokala och kommunala naturvårdsprojekt. Dessutom
påverkas rovdjursinventeringar och vilt- och rovdjursförvaltning av nedskärningarna. Tidigare i år larmade Riksrevisionen om att skötseln av Sveriges mest värdefulla natur
­
områden är eftersatt, vilket ytterligare visar på hur allvarlig situationen är. Vi föreslår därför att skötseln av värdefull natur förstärks med 250 miljoner kronor
jämfört med regeringens föreslagna nivåer.
Förstörelse av livsmiljöer och fragmentering är två betydande orsaker till hotet mot den biologiska mångfalden. Enligt FN är krisen för den biologiska mångfalden så allvarlig att den hotar mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten. För att rädda
den biologiska mångfalden är en viktig metod att sammankoppla skyddade natur
­
områden.
När klimatet förändras i ett område blir det enklare för arter att förflytta sig till
nya lämpliga livsmiljöer i ett annat område. Utan sammanlänkad natur blir klimat
­
förändringar ett allt större hot mot djurs och växters överlevnad.
En annan viktig del i att förbättra den biologiska mångfalden är att stärka skyddet av värdefull natur. Det gäller inte minst skogen. Vi har alltid betonat vikten av att stödja privata skogsägare som frivilligt tar initiativ till att skydda och bevara värdefulla skogs
­
områden. Det handlar inte enbart om miljömässigt ansvar utan även om att upprätthålla en balans mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Lika viktigt är det att vi som samhälle garanterar rättvisa ersättningar till de skogsägare som aktivt bidrar till skogens
hållbara förvaltning. Att regeringen väljer att dra ned på anslaget med nästan en tredjedel
jämfört med 2024 är därför under all kritik. Vi vill höja anslaget med 250 miljoner kronor mer än regeringen för att säkerställa kompensation till skogsägare som önskar bevara skyddsvärd skog.
En annan viktig faktor som orsakar förlust av biologisk mångfald är invasiva främmande arter. Dessa arter har med människans hjälp flyttats från sin naturliga miljö till en främmande miljö där de snabbt sprider sig och tränger undan andra arter. Om de
invasiva främmande arterna inte bekämpas riskerar de att orsaka allvarliga konsekven
­
ser
för våra ekosystem. Det är därför av stor vikt att stärka arbetet för bekämpningen av dessa. Vi behöver öka medvetenheten om invasiva arter i samhället för att kunna vidta rätt åtgärder. Dessutom vill vi utöka beteckningen över invasiva arter för att kunna begränsa de skador som nya främmande arter riskerar att orsaka. Ett exempel på en sådan art är stenmården som genom människan spridit sig till den svenska naturen.
Vi behöver också ha förutsättningar att begränsa massförekomsten av översvämnings
­
myggor.
Utan en effektiv myggbekämpning så blir det omöjligt att vara utomhus i delar av vårt land. Besvären med översvämningsmyggor gör det svårt att både bo och verka i
vissa områden. I regeringens budget tilldelades länsstyrelserna endast 5,4 miljoner kronor.
En summa långt ifrån de 36 miljoner som länsstyrelserna själva sagt behövs för
bered
­
skap under 2024 och 2025. Den otillräckliga finansieringen och bristen på bekämp
­
nings
­
medel
har gjort situationen ohållbar. Vi socialdemokrater tar myggproblemet på allvar och föreslår därför att myggbekämpningen förstärks.
PFAS-förorenade områden är ett växande problem i vårt samhälle. Enligt Naturvårds
­
verket
finns idag närmare 90
000 identifierade områden där marken är förorenad av miljögifter, varav en stor del kan vara förorenade av PFAS. För att skydda både människors hälsa och miljön behöver dessa områden tas om hand. Det är viktigt att säkerställa att principen om att förorenaren betalar efterlevs för en effektiv och rättvis ansvarsfördelning. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur vi säkerställer detta.
Under flera års tid har en betydande del av de avsatta medlen för sanering och återställning av förorenade områden förblivit outnyttjade. För 2023 avsatte regeringen över 1 miljard kronor till denna budgetpost, men av det senaste budgetförslaget framgår att 371 miljoner inte använts. Vi anser därför att en anslagsminskning för sanering och återställning är rimlig då medlen under flera års tid inte använts i den planerade omfattningen. Vi föreslår att anslaget minskas med 250 miljoner kronor i förhållande till budgetens förslag.
Med klimatförändringar som påverkar våra ekosystem och vår biologiska mångfald i snabb takt behöver vi mer än någonsin en robust och pålitlig övervakning av våra naturområden. Vi anser att miljöövervakningen är avgörande för att kunna ge politiska beslutsfattare relevanta underlag för välgrundade beslut och mäta huruvida den förda miljöpolitiken får effekt. Medan regeringen har valt att prioritera bort detta viktiga område väljer vi att möjliggöra en mer frekvent och detaljerad miljöövervakning. Vi avsätter en extra summa på 30 miljoner kronor till miljöövervakning.
Förbättrat strandskydd och värnad allemansrätt
Allemansrätten är bland det svenskaste vi har och säkerställer att alla människor har möjlighet att vistas ute i naturen. Det stärker såväl demokrati som hälsa och välbefinnande. Skog, vatten, öppna landskap och fjäll är också viktiga delar av vårt kulturarv. Men med ökad privatisering och inhägnad av naturen riskerar allemansrätten
att urholkas. Bristande kunskap är ett annat hot som kan leda till oavsiktliga överträdelser
som skadar miljön eller konflikter mellan markägare och allmänheten. För att värna allemansrätten vill vi öka kunskapen om allemansrätten genom information och kommunikation.
Strandskyddet spelar en viktig roll för att säkra allemansrätten längs stränder och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet, både på land och i vatten. Men strand
­
skyddet behöver reformeras för att bli mer anpassat, flexibelt och ändamålsenligt så att möjligheten till utveckling ökar även på landsbygden. Vi socialdemokrater ser ett tydligt behov av att diversifiera strandskyddet för att främja landsbygdsutvecklingen och samtidigt värna naturen och utövandet av allemansrätten.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Johan Löfstrand (S)
Jytte Guteland (S)
Malin Larsson (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Tomas Kronståhl (S)