Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.888 · ämneslikhet 0.979. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
3 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och förändring av stöd- och skattevillkor och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och förändring av stöd- och skattevillkor och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett investeringsstöd för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett investeringsstöd för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A3 och B3 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett stöd för rekognoseringsturer för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
B3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett stöd för rekognoseringsturer för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 449 ord · B 453 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2145
av Saila Quicklund (M)
Fjällräddningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och förändring av stöd- och skattevillkor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett investeringsstöd för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett stöd för rekognoseringsturer för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det finns cirka 400 fjällräddare i Sverige längs den svenska fjällkedjan från Norrbotten i norr till Dalarna i söder. Polisen ansvarar för alla räddningsinsatser i fjällvärlden. Till sin hjälp har polisen den statliga Fjällräddningen som är organiserad direkt under Polis
myndigheten. Fjällräddningen bygger på insatser från frivilliga som bor i fjällområdet och som utbildas och delvis utrustas av polisen.
Den kompetens som Fjällräddningen har byggt upp genom åren har gjort att Polis
myndigheten numer använder sig av Fjällräddningen även vid eftersök av försvunna personer utanför fjällområdet, ofta i stadsmiljö.
Polismyndigheten ställer höga krav på fjällräddarnas utrustning utöver den som myndigheten tillhandahåller. Varje fjällräddare måste hålla med egen snöskoter med kälke, fyrhjuling med vagn och bil med släpvagn för transporter. Utrustningen måste vara relativt ny och helförsäkrad. Det är stora investeringar som behöver göras och som gör det svårt att rekrytera. Många duktiga kandidater tvingas att avstå från uppdraget som fjällräddare av ekonomiska skäl.
Det innebär att Sveriges fjällräddare tillhandahåller utrustning åt svenska staten för relativt stora summor varje år. Därför är en översyn och en förändring av avdragsrätten för nödvändiga investeringar oerhört viktig, inte minst för att yngre fjällräddare ska våga ta lån, köpa utrustning och börja engagera sig i fjällräddningen.
Fjällräddare har med dagens skattelagstiftning inte möjlighet att göra avdrag för sina kostnader i deklarationen. Därför behövs en översyn av nuvarande skattelagstiftning.
För att träna och hålla sig uppdaterad om aktuella förhållanden måste rekognosceringsturer göras med jämna mellanrum. Kostnaden för detta betalas idag med egna medel. Därför behöver ett ekonomiskt stöd införas. Detta för att säkerställa att när någon hamnar i nöd ska man veta att hjälpen hittar dit, oavsett var i landets
fjäll
områden man befinner sig. Därför är en översyn och ändring av stödvillkoren nödvändig.
Snöskoter, fyrhjuling och släpvagn är stora investeringar. För att säkerställa att alla fjällräddare har någorlunda nya och säkra maskiner bör ett investeringsstöd införas. Stödet bör kunna sökas vart tredje år.
Jag hemställer om att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och ändring av stöd- och skattevillkoren för landets fjällräddare. Detta bör ges regeringen till känna.
Saila Quicklund (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2434
av Saila Quicklund (M)
Bättre förutsättningar för landets fjällräddare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och förändring av stöd- och skattevillkor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett investeringsstöd för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ett stöd för rekognoseringsturer för landets fjällräddare och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det finns cirka 400 fjällräddare i Sverige längs den svenska fjällkedjan från Norrbotten i norr till Dalarna i söder. Polisen ansvarar för alla räddningsinsatser i fjällvärlden. Till sin hjälp har polisen den statliga Fjällräddningen som är organiserad direkt under Polis
myndigheten. Fjällräddningen bygger på insatser från frivilliga som bor i fjällområdet och som utbildas och delvis utrustas av polisen.
Den kompetens som Fjällräddningen har byggt upp genom åren har gjort att Polis
myndigheten numer använder sig av Fjällräddningen även vid eftersök av försvunna personer utanför fjällområdet, ofta i stadsmiljö.
Polismyndigheten ställer höga krav på fjällräddarnas utrustning utöver den som myndigheten tillhandahåller. Varje fjällräddare måste hålla med egen snöskoter med kälke, fyrhjuling med vagn och bil med släpvagn för transporter. Utrustningen måste vara relativt ny och helförsäkrad. Det är stora investeringar som behöver göras och som gör det svårt att rekrytera. Många duktiga kandidater tvingas att avstå från uppdraget som fjällräddare av ekonomiska skäl.
Det innebär att Sveriges fjällräddare tillhandahåller utrustning åt svenska staten för relativt stora summor varje år. Därför är en översyn och en förändring av avdragsrätten för nödvändiga investeringar oerhört viktig, inte minst för att yngre fjällräddare ska våga ta lån, köpa utrustning och börja engagera sig i fjällräddningen.
Fjällräddare har med dagens skattelagstiftning inte möjlighet att göra avdrag för sina kostnader i deklarationen. Därför behövs en översyn av nuvarande skattelagstiftning.
För att träna och hålla sig uppdaterad om aktuella förhållanden måste rekognoscerings
turer
göras med jämna mellanrum. Kostnaden för detta betalas idag med egna medel. Därför behöver ett ekonomiskt stöd införas. Detta för att säkerställa att när någon hamnar i nöd ska man veta att hjälpen hittar dit, oavsett var i landets fjällområden man befinner sig. Därför är en översyn och ändring av stödvillkoren nödvändig.
Snöskoter, fyrhjuling och släpvagn är stora investeringar. För att säkerställa att alla fjällräddare har någorlunda nya och säkra maskiner bör ett investeringsstöd införas. Stödet bör kunna sökas vart tredje år.
Jag hemställer om att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn och ändring av stöd- och skattevillkoren för landets fjällräddare. Detta bör ges regeringen till känna.
Saila Quicklund (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag